Nu är det hög tid för skolavslutningar igen och då kommer antagligen många att försöka sprida myter och falsk propaganda över hela internet, i sedvanlig tradition. Därför är det dags för lite mytavlivning och mytknäckning för att mota Olle i grind (gammalt svenskt allmogeordspråk)
Myt:
Det är muslimernas fel att vi inte får fira skolavslutning i kyrkan!
Sanning:
Enligt skollagen ska skolan vara konfessionsfri, ska ni skylla på någon, skyll på ateisterna. Det är upp till rektorer och skolledningarna att välja samlingslokal på respektive ort.
Myt:
Man får inte sjunga nationalsången i skolan!
Sanning:
För det första har inte ”Du gamla, du fria” officiell nationalsångsstatus men oavsett det så står det uttryckligen i LGR11 att den SKA sjungas. Dock går det ej att göra det i skolorna på nationaldagen eftersom det är en helgdag och alla skolbarn och lärare är lediga.
Myt:
Den svenska flaggan är ”rasistisk”!
Sanning:
Nej? Det är bara några övervintrade rasister från 1980-talet som hävdar det. Vem som helst får vifta med flaggor, hur mycket som helst.
Slutsats: Varje gång någon försöker att påstå såna här konstiga saker är det färgat av deras egen politiska agenda eller personliga offerkofta, men det är rena lögner. Och ljuga ska man ju inte, eller hur?
Är du rasist då föreställer du dig att du redan vet svaret på detta. Du tar vad de allra värsta och extremistiska personer (som kallar sig muslimer) gör på allvar. Sen extrapolerar du antagligen ut detta att gälla alla muslimer och på hela religionen islam.
Det är lite som religiösa fundamentalister gör då de pratar om ateister: ”Ja, du vet, hur kristna förföljs i Nordkorea, sådana är de, ateisterna…” Eller som kanske talibaner och Al Qaida, då de pratar om kristna: ”Ja, du vet hur de kristna är, i deras heliga skrifter står det att alla som inte tänker som dem ska mördas. Se vad Breivik gjorde. Sådana är de, de kristna.”
Det påminner mig om en grinig gubbe på ett ställe för äldre där jag jobbade, som alltid brukade säga att ”jag ville ligga med en finska en gång och hon ratade mig för att jag inte hade tänder, såna är de, de där finskorna…”
För alla andra som inte automatiskt generaliserar om folk och religioner, och verkligen VILL veta vad t.ex. muslimer tänker finns det sätt att ta reda på det.
Pew forum on religion and public life brukar intervjua många människor med jämna mellanrum. Dessa intervjuer är intressanta eftersom det t.ex. framgår att muslimer generellt sätt är MER mot våld och terrorism än t.ex. genomsnittsamerikanen, tvärt emot alla rasistiska myter om dem.
Pew har släppt en rapport även i år. De har intervjuat 38 000 muslimer i 39 olika länder om allt; religion, moral, rättigheter för kvinnor och män, till politik och rättsväsende. Svaren skiljer sig åt, beroende på var de bor, ålder, ekonomi, bakgrund, utbildning och annat, som väntat.
När det gäller sharia kan man kika på denna intressanta karta. (Det ska påpekas att frågan om sharia inte på något sätt visar VAD muslimerna anser om sharia. En hel del muslimer anser att mänskliga rättigheter och t.ex. homosexuellas rättigheter ingår i sharia.)
Rapporten döljer inte det faktum att problem finns, vilket är bra. Man kan få en bra översikt över hur problemen ser ut för att faktiskt försöka lösa dem på ett vettigt sätt, utan att på rasistiskt vis klumpa ihop alla muslimer.
Hur ska du skilja på vad som inte stämmer från det som stämmer? Det är mycket som är skrivet på internet som vid en snabb blick kan verka vara absolut sanning. Men hur bra är det att automatiskt lita på allt som du läser på nätet, eller ser på TV?
Se videon Baloney Detection Kit — som hjälper dig att skaffa en Bullshit Radar. Med insikt i några tumregler kan du skaffa dig ett bättre skydd mot så olika saker som bedrägeriförsök, ‘nigeria-brev’, vidskeplighet, rasistisk propaganda och konspirationsteorier. En ”skeptisk” verktygslåda kan hjälpa dig i din granskning att förhålla dig till alla möjliga begrepp som du läser i media och på internet.
Här är en redigerad och förkortad version översatt till svenska.
1. Hur trovärdigt är påståendet?
Undersök och leta upp oberoende fakta, gärna från flera olika websidor.
2. Utger sig källan för många likadana tveksamma påståenden?
Undersök de övriga idéerna och åsikterna som personen har. Försök sätt dig in i om de känns trovärdiga, eller om de gör att du blir mer skeptisk.
3. Har påståendet bekräftats av andra oberoende källor?
Finns det många olika uppgifter som tyder på att påståendet stämmer?
4. Verkar det här stämma överens med hur man vet att världen fungerar?
Om något verkar vara lite för bra för att vara sant, då är det ofta inte sant.
5. Har någon försökt att falsifiera påståendet?
Vad är de olika argumenten för och emot? Vilka fakta verkar mest trovärdiga? Finns det fakta som gör att trovärdigheten sjunker? Finns det uppgifter på att någon annan har motbevisat påståendet eller flera av argumenten?
6. Vad pekar de olika argumenten på för helhetsbild?
Stämmer alla detaljerna ihop för att utsagan ska hålla ihop? Är det tillräckligt många argument och fakta, eller saknas det pusselbitar för att kunna avgöra?
7. Är personen som levererat påståendet tillräckligt kompetent i området?
Har personen trovärdighet i andra områden, påståenden och åsikter? Finns det fler personer som har liknande eller mer kompetens som kommer med liknande påståenden?
8. Är det enbart trovärdiga slutledningar som går att få ut av argumentationen och beläggen?
Går det att anta att det kan finnas flera andra slutledningar man kan uttolka ur exakt samma argument?
9. Kan det här nya påståendet vara tillräckligt trovärdigt?
Är utsagan tillräckligt komplett så att äldre påståenden om samma sak kan bli överflödiga och onödvändiga?
10. Är personens agenda det som har fått personen att komma fram till sitt påstående?
Har personen skapat sin bild färgat av en politisk ideologi, på grund av känslomässiga grunder eller kanske av ekonomiskt vinstintresse? Har personen konsekvent förmåga att förhålla sig helt objektiv till argumenten och påståendena?
Försök att inte tänka i termer som ”det här känns sant” eller ”det här verkar vara lögner”. Det blir lite enklare om du graderar i ”väldigt lite trovärdighet” och till ”mycket stor trovärdighet”. För då har du lite öppnare ramar, så att du inte blir ”låst” i ett specifikt tänkande. Det är bra, för då blir du förhoppningsvis en aning mer öppen för att kunna förändra en åsikt, vartefter du får mer fakta och kompletterande argument till vad du ska tycka.
Journalisters okunskaper gällande muslimer och religionen islam har i en hel del fall orsakat en än större islamofobvåg som konsekvens.
Till exempel kan man läsa tidningsartikeln ”Befriade sig från ett liv med slöja” publicerad i DT, Dalarnas tidningar den 13:e maj 2013.
BILD: Design by Ida Dzanovic & Photoshop: Amela Dzafic.
I den artikeln beskrivs en iransk kvinnas personliga upplevelse av sin väg från den religiösa regimen i Iran till Sverige och allt som hon kände sig tvungen att utföra enligt regimens förtryckande krav.
Naturligtvis är vi många som känner medlidande och solidaritet med personer som flyr från sina hemländer, från liknande förtryck i bl.a. diktaturer och/eller religiösa regimer.
När liknande artiklar försöker sammanfatta och beskriva några enstaka individers öden framkommer en tydlig oförmåga att göra åtskillnad mellan religion globalt och den iranska religiösa regimen.
I texten i DT finner man ytterligare problem: Generalisering av en religiös grupp, vilket kan vara en huvudentré till ökade fördomar, förstärkta elakartade stereotyper och till hat.
I samband med artikeln publiceras en ”faktaruta” med rubriken ”Slöjan i det muslimska samhället” och just där, genom extremt slarvig generalisering, uppges några fakta om slöjor ur den iranska regimens perspektiv, som om vore det plötsligt gällande för hela världens samtliga muslimska kvinnor. Slöja är, enligt den här ”faktarutan” enbart tvång, förtryck och en metod att kontrollera kvinnor — vilket är långt ifrån verkligheten och fakta.
Vi förnekar inte faktum att det finns kvinnor i Iran som är tvungna att bära slöja, men när man talar om ”det muslimska samhället” då existerar enorma variationer bland muslimska kvinnor och deras orsaker till att bära slöja. En del ser sin slöja som personlig, som en del av deras mode, image, klädstil. Som ett klädesplagg som de har blivit van vid och ser det som egen varumärke. En del ser på sin slöja som feminism; —”Min kropp är bara för mig” och på så sätt protesterar mot exponering av kvinnokroppar. Slöja är ibland en traditionell och ibland kulturell grej, utan att nämna en hel religions bemärkelse. Kort sagt, orsaken till att bära slöja varierar från kvinna till kvinna — liksom det är skillnad från land till land och mellan olika regioner.
Faktum är att olika grenar av islam i Saudiarabien, Indonesien och Bosnien visar upp drastiska olikheter inom sina detaljer, tolkningar och former. Men allt sådant försvinner i den här ”faktarutan” och samtliga muslimska kvinnor världen över sätts till att vara under tvång, press och bli viljelösa. Slöja är, enligt textens ”faktaruta” det som den iranska regimen förklarar och definitivt inte det som vi kan se på gatorna i Istanbul, Sarajevo, Skopje, Tirana, London, Madrid eller New York.
När du i framtiden läser liknande ”faktarutor” eller artiklar så borde du inse varför hatbrott mot muslimer har ökat, då beslöjade kvinnor allt oftare utsätts för aggressiva trakasserier och ibland även attacker. Deras slöjor slits utav dem, av personer som verkar föreställa sig att de utför en välgärning, i ”kampen för andras människors frihet”. Kvinnor som bär slöja (oavsett deras anledning) blir bespottade som ”antidemokrater”, ”regimanhängare” eller ”dem som bär på sig symbol för kvinnoförtryck”.
Med sådan desinformation i medierna är det inte svårt att se hur intoleransen, hatbrott och fördomar har fått sina framgångar.
Dagen då detta skrivs, den 14:e maj, var det 82 år sedan svensk militär sköt skarpt mot strejkande arbetare. De dödade 5 personer och skadade fler. Denna händelse är en av de mörkaste i svensk arbetarhistoria. Det tvistades mycket om vems fel det var. I en demokrati ska inte staten ha befogenhet sätta in militär mot sina egna kan man tycka. För dom flesta är detta en självklarhet. Vi får aldrig glömma det och med minnet av Ådalen 1931 kommer vi heller aldrig att göra det.
I riksdagsmotionen 2012/13:Ju393 ”Införande av gendarmeri inom polismyndigheten” skriver sverigedemokraternas riksdagsledamot Mikael Jansson att han vill kunna tillåta militärpolis användas i civila situationer — alltså mot våra egna medborgare.
Över tid har det visat sig att det understundom uppstår situationer där den vanliga polisens kapacitet inte räcker till, vilket man bland annat har försökt åtgärda genom inrättandet av en särskild insatsstyrka för situationer som kräver tyngre beväpning
Han nämner händelser som upplopp i storstäder och han nämner ordet stadsdelar. Man undrar vilka städer och stadsdelar han menar? Vi ska inte lägga orden i munnen på honom och tillföra honom saker han inte sagt, så vilka stadsdelar det handlar om låter vi vara osagt för den här gången.
I ett pressmeddelande skrev sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson efter återkommande kravaller i invandrartäta Rinkeby (år 2010), att han kräver hårdare krav. Han var iallafall mer specifik med vilka städer och stadsdelar det gällde. Åkesson förklarar att han tycker att dagens lagstiftning är otidsenlig och vill att det ska finnas möjligheter att införa undantagstillstånd samt att den nationella insatsstyrkan ska skickas till Rinkeby. Åkesson förklarar varför:
att ordningen måste återställas med alla till buds stående medel
Åkesson lägger skulden på det mångkulturella samhället i citatet nedanför, det var ju inte helt oväntat, men vad menar han med extraordinära åtgärder?
Den mångkulturella samhällsordningen i kombination med mediernas och de etablerade partiernas ”tycka synd om -mentalitet” och bristande förmåga att hantera situationen har skapat en situation som kräver extraordinära åtgärder
Gendarmeri, nationella insatsstyrkor och undantagstillstånd riktat mot förorter är alltså dessa två sverigedemokraters lösning på problemen. Då är vi där igen där vi startade det här blogginlägget:
I en demokrati ska inte staten ha rätt att sätta in militär mot sin egen befolkning och glöm aldrig Ådalen 1931 och varför det hände. Kan det vara dom lagar som gäller nu, dom som är otidsenliga enligt Åkesson, som är orsaken? Och att de lagar som gällde före Ådalen är mer tidsenliga?
De invandrarkritiska skriker rakt ut när ensamkommande flyktingbarn kommer på tal. Om vi bortser från det argument en del kommer med att barnen inte är några barn så hänvisar jag till barnkonventionen där alla under 18 år räknas som barn. Visst finns det dom som fuskar i alla kategorier även bland SDU’are. Ja jag nämner SDU för det är bland sd-sympatisörer jag hittar argumenten om dessa ankarbarn. Rör man sig i rasistiska och sverigedemokratiska kretsar på nätet så kommer ordet ”skäggbarn” upp väldigt ofta.
Det ses som ett bevis för att de flesta ensamkomna barn eller ungdomar är över 18 år — för att de har skäggväxt. Jag började raka mig när jag var 15.
Men det var om ankarbarnen är en myt eller ej som jag skulle skriva om. Det har skrivits och bloggats om detta förut, men det tål att göras om då detta diskuteras fortfarande på flera ”invandringskritiska” sajter och bloggar. Vissa påstår att barnen tar hit många ur sin familj så fort de får uppehållstillstånd i Sverige. Hur ligger det då till? Migrationsverket har gjort en sammanställning av sina siffror som visar att under perioden 2007-2010 endast 10% av barnen får återförenas med sin familj i Sverige. Vilket jag tycker inte är så konstigt, alla barn och ungdomar vill väl kunna leva i trygghet med sina föräldrar?
Av de knappt 4200 ungdomar som fick uppehållstillstånd mellan 2007 och 2010 är det 10 procent som har föräldrar och syskon som kommit efter på det som kallas anknytning. Sammanlagt är det 1130 anhöriga som har kommit till Sverige till de ensamkommande barn och ungdomarna. Då har man också räknat in personer från utlandet som gift sig med en ensamkommande ungdom som under tiden fyllt 18 år.
10%? Är 10% så mycket? Jag tycker inte det. Vad ingår då i den familj som barnen får återförenas med? Föräldrar och syskon under 18 år. Andra släktingar får söka asyl på sina egna premisser. Vilket spräcker myten om att ensamkommande barn tar hit hela familjer med kusiner, mor- och farföräldrar när de får sitt permanenta uppehållstillstånd.
Vad är det för föräldrar som skickar sina barn tvärs över världen till ett land de inte känner igen, det är en fråga som ställs ofta på ”invandringskritiska” sajter. Det finns enkla svar på det: De föräldrar som vill försöka skydda sin barn. Föräldrar som vill skydda sina barn från att göra värnplikten i olika regimer, föräldrar som vill hindra sina barn från att bli barnsoldater. Hotbilden mot dessa barn skulle jag tro att den ökar i samma takt de närmar sig tonåren — därför en hög medelålder på dessa. Detta är mina tankar och spekulationer om detta. Det går säkert att hitta mycket fakta om detta, men det handlar i huvudsak om att försöka låta barn vara barn.
Islamiska Förbundet har tidigare haft en mängd artiklar publicerade på sin hemsida. Dessa har tagits bort efter debatten om förbundet nu under våren. Två av artiklarna innehåller ett flertal uttalanden om judar som med lätthet skulle kunna tolkas som grovt antisemitiska. Detta har Dilsa Demirbag-Sten skrivit om tidigare i DN och det har debatterats till viss del, men oss veterligen har aldrig förbundet kommenterat dessa artiklar. Motargument har därför bett Omar Mustafa, ordförande och presstalesman på Islamiska Förbundet, samt förbundets tidigare ordförande Abdirizak Waberi, besvara några frågor kring dessa två artiklar men vi har inte fått något svar från dem.
Artiklarna har översatts till svenska av Hamza Abu Obayda och är försedda med Islamiska Förbundets logotype.
De har funnits på Islamiska Förbundets hemsida i nästan fyra års tid men togs bort från hemsidan för några månader sedan, men de finns kvar på Internetarchive. På Islamiska Förbundets hemsida uppges att samtliga artiklar och översättningar publicerades innan granskning. I övrigt har Islamiska Förbundet inte kommenterat innehållet i texterna på sin hemsida.
Detta är de frågor vi skickade till Omar Mustafa och Abdirizak Waberi som vi ännu inte fått svar på.
1. Hamza Abu Obayda har översatt en artikel till svenska som finns publicerad på Islamiska Förbundets hemsida med föreningens logotype, ”Kort historia om Palestina”. Artikeln ger en översiktlig beskrivning av Palestinas historia. Under årtalet 1845 står det:
”Judarna i Palestina var över 12 000 och ökade till 85 000 under 1914. Alla människor i Palestina var arabiska muslimer och kristna”
Vem har skrivit artikeln och hur ser du och Islamiska Förbundet på en sådan formulering?
2. Hamza Abu Obayda har översatt en artikel till svenska som finns publicerad på Islamiska Förbundets hemsida med föreningens logotype, under rubriken ”Jerusalems status i islam”. I artikeln står det bland annat:
Klicka för större bild.
”Detta är sannerligen ett stort ansvar jämfört med judarnas attityd mot profeterna genom historien, de har beskrivit i koranen, som mördare av profeter, ormars söner, de förbannade och de förkastade eftersom deras misstro till många profeter.”
Hur ser du och Islamiska Förbundet på en sådan formulering?
3. I samma artikel står det:
”Gud säger enligt judar, jag kommer att förstöra Jerusalem och Yahuda och kommer att ge de till deras fiende eftersom de hade ett bättre uppförande.”
Det står även att ”judar” skall ha försökt mörda Jesus och profeten Muhammed.
Hur ser du och Islamiska Förbundet på en sådan formulering?
4. I samma artikel står det:
”Talmud säger att alla nationer är förbannade förutom judarna, vilka är hederliga och har rätten att erövra alla icke judar eftersom de förtjänar att mördas”
Hur ser du och Islamiska Förbundet på en sådan formulering?
5. I samma artikel står det:
”Motsatt denna ädla attityd har judarna varit ohyfsade samt aggressiva mot alla profeter. De har ändrat och deformerat alla sanna läror och bibelns texter.
Muslimer över hela världen känner detta ansvar eftersom muslimer har beordrats att försvara alla profeters arv och de måste kämpa mot varje judiskt försök att deformera och förfalska sanningen.”
Hur ser du och Islamiska Förbundet på en sådan formulering?
6. De artiklar som Hamza Abu Obayda har översatt har funnits på Islamiska Förbundets hemsida i drygt fyra år. Har du någon kommentar till varför de funnits där?
Efter fyra dagar och påminnelse om frågorna via sms till Omar Mustafa har vi fortfarande inte fått något svar. Abdirizak Waberi har även han valt att inte besvara våra frågor.
Vi har kontaktat Willy Silberstein, ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA), och visat citaten. Han betraktar den första formuleringen som ”märklig”, men ”inte antijudisk”. Skälet är enligt honom att han tror att översättaren av artikeln ”Kort historia om Palestina” , gjort en ”klumpig och/eller illa översatt formulering”. Övriga formuleringar benämner han som ”antijudiska”.
Det svenskaste av det svenska, enligt somliga, kungen och drottningen besökte nyligen moskén i Stockholmsförorten Fittja.
Detta fick den Sverigedemokratiska hat- och rasistsajten Avpixlat att gå i taket och skriva följande lilla artikel:
”Nyligen var det dags för böneutropspremiär i Sverige, ett allvarligt tillbakaslag för alla som inte uppskattar den skenande islamiseringen. Islamvurmare jublade och idag sanktionerades utvecklingen även av kungahuset då kungen och drottningen besökte moskén i Stockholmsförorten Fittja.”
Och sen gick Avpixlats gaphalspöbel igång och bevisade sin mycket låga intelligensnivå. Förlåt, nivå skall det bara vara då all intelligens för länge sen är bortblåst.
Ojdå!? Undrar förresten om Sverigedemokraterna gratulerade kungen på hans födelsedag? Kungaparet har väl nu blivit Sverigefientliga fosterlandsförnekare!?
Fittjas moské har äntligen fått lov att hålla böneutrop.
Men inte alla är glada för det. Avpixlat och Sverigedemokraterna protesterar, Dispatch International förfärar sig och det pågår namninsamlingar mot böneutropen. Utanför moskén i Fittja demonstrerar en grupp exiliranier varje fredag mot böneutropen. Den lilla gruppen har tidigare setts vifta med den iranska monarkins flagga på SDL:s och counterjihads torgmöte i Stockholm förra året då Pamela Geller och Tommy Robinson deltog.
Det är viktigt för alla dem som har flytt från politiska islams förtryck. Från Sharialagars våldsamma och barbariska handlingar mot människorna och att inte behöva bli påminda om det igen.
Med samma logik kan vi inte ha kyrkklockor i Sverige av respekt för de som blivit utsatta för sexuella övergrepp av präster, homofobiskt förtryck av kristna, osv osv. Ateistisk reklam bör givetvis också förbjudas av hänsyn till de som utsattes för ateisters förtryck i Sovjet.
Att dra alla muslimer och hela islam över en kam är rasistiskt.
De som demonstrerar mot böneutropen säger sig vara mot åsiktsförtrycket i Iran. De bör kanske läsa på vad yttrandefrihet är.
För mig är yttrandefrihet och demokrati de Heligaste av Principer, och jag känner mig faktiskt på riktigt Djupt Kränkt av att vissa av mina bekanta faktiskt tycker att det är O.K. att förbjuda böneutrop. De får gärna tycka det, förstås, men jag vet inte om jag vill ha människor med sådana xenofoba åsikter i min vänkrets.Jag säger ja till både Muhammedkarikatyrer och böneutrop. Vi kan inte bara ha det ena och inte det andra. Då är vi hycklande skitstövlar. Och säger vi nej till båda är vi mot yttrandefrihet, vilket är att bjuda in fascism i våra liv.
Exakt så!
Och islam är nu lika mycket en del av det svenska idag som jazz, kyrkklockor, polska, julgran och annat som vi ”importerat” från utlandet under årtusendena.
”Invandrare” och brottslighet brukar man ibland tala om, och vissa talar ofta om det. Tal om ”invandrarnas” överrepresentation i brottsstatistiken hör man ofta sägas som om det är absolut sanning, men det är sällan som någon media eller debattör belyser det faktum att det svenska rättsystemet inte är så rättssäkert för alla människor, framförallt för dem med utomeuropeisk bakgrund.
Tove Pettersson, docent i kriminologi, har forskat i ämnet bland annat för Statens Offentliga Utredningar. Resultaten som Pettersson visar är talande. Personer med utomeuropeisk bakgrund riskerar att kroppsvisiteras på lösare grunder, exempelvis när polis misstänker lindriga brott; som innehav av narkotika för eget bruk. Polis hittar dock sällan droger hos dessa misstänkta, vilket tyder på att det krävs en lägre grad av misstanke för att polisen ska kroppsvisitera ”invandrare”.
Personer med utomeuropeisk bakgrund löper ungefär tre gånger så hög risk att dömas till hårdare straff än svenskar när de funnits skyldiga till grova brott, som misshandel eller våldtäkt. När utomeuropéer döms, får de oftare fängelsestraff. Ett tydligt exempel är våldtäkt, där fyra av tio svenskar som döms, döms till vård, medan vård är ett undantag när det gäller dömda med utomeuropeisk bakgrund.
Sarnecki fann i en undersökning av anmälda våldtäkter och våldtäktsförsök i Stockholm mellan 1986-1990 att det var en stor skillnad mellan svenskar och människor utan svenskt medborgarskap vid påföljdsvalet. 16 procent av svenskarna dömdes till sluten psykiatrisk vård mot knappt 3 procent av utlänningarna. Till fängelse dömdes 51 procent av de svenska samt 84 procent av de utländska gärningsmännen (Sarnecki, 1994:70).
(SOU 2005:56)
Petterssons undersökning i SOU 2006:30 visar än en gång att utländsk bakgrund utgör en nackdel vid påföljdsvalet. Det har tagits hänsyn till flera faktorer som skulle kunna förklara skillnaderna, såsom ålder, tidigare fängelsedom och antal brott i domen, men det visar sig trots allt att utomeuropeisk bakgrund innebär en överrisk för fängelsedom. Enligt Pettersson är detta ”ganska graverande för det svenska rättsystemet” (SOU 2006:30, s. 138). Tidigare studier som har gjorts av andra brott, främst rattfylleri, har också visat att personer med utländsk bakgrund döms till fängelse oftare. Därför ”måste frågetecken resas kring rättsväsendet i denna fråga.”
Här passar det bäst med ett citat från Pettersson:
Ibland framförs argumentet att varje fall är unikt med specifika förhållanden att ta hänsyn till, och att detta skulle vara förklaringen till att skillnader i straff, inte en persons utländska bakgrund. Med tanke på att flera undersökningar i Sverige visat på samma resultat finner jag det svårt att tro att detta skulle handla om individuella avvikelser i det enskilda fallet.
(SOU 2006:30)
Forskningen visar om och om igen att personer med utländsk bakgrund, i synnerhet utomeuropeisk bakgrund, löper större risk att dömas till fängelse i Sverige. Resultatet stämmer även överens med internationell forskning inom området, såväl som med tidigare svensk forskning kring diskriminering inom andra områden.
Personer med utomeuropeisk bakgrund är de som känner sig mest utsatta för diskriminering, och forskningen visar att det stämmer, att de faktiskt är utsatta för diskriminering (SOU 2005:56). Detta, om något, nyanserar debatten om att strukturell rasism mer än allt annat handlar om individen och dennes eventuella ”offerkofta”.
Gästskribent: Nedim Kirlic, partipolitiskt och ideologiskt obunden kulturgeograf och statsvetare.
Fotnot: Personer med utländsk bakgrund kan ha kommit till Sverige som flyktingar (flykting och invandrare är inte samma sak), eller så kan de rent av vara födda i Sverige. Ordet ”invandrare” skriver jag därför inom citationstecken eftersom det inte är säkert att personerna faktiskt har invandrat.
Motargument 