Kategoriarkiv: Artiklar

Myten om resursfördelning

Måste vi välja mellan att ta emot invandrare eller att våra pensionärer och barn ska ha det bra?

Vegan Princess Cake
Björn Söderqvist / Foter / CC BY-SA

Ofta hör man prat om att ”jamen vi kan inte ta in fler invandrare. Vi har många fattiga och pensionärer. Varför ska vi ta pengar från dem och ge till folk som kommer från andra delar av världen?”.

Problemet med detta tänkande är att man tror att samhällsekonomin är som en kaka där man ger olika stora tårtbitar till olika sektorer. En del får mer och andra mindre. Tar man från sektorn ”vård” för att ge till sektorn ”invandrare” så tror dessa att man får mindre pengar i vårdsektorn.

Men så funkar inte samhällsekonomi. Hade samhällsekonomin fungerat så, då hade vi än idag fördelat flintabitar och bott i grottor som på stenåldern. Ekonomi handlar alltså inte bara om fördelning av resurser utan om hur man skapar NYA resurser.

Ibland ser man det här med resursfördelning illustrerat enligt det så kallade dilemmat med livbåten, eller Livbåtsetiken, som författaren Tom Regan kallar det.

Tom beskrev ett tänkt scenario med fem personer i en livbåt och bara resurser till fyra; där man alltså måste kasta en person överbord, annars tar maten slut. Vilka fyra räddar man, frågar Tom, och vem är det man väljer att kasta överbord? För enligt det hypotetiska scenariet MÅSTE man kasta en överbord för att kunna rädda fyra, menar Tom Regan. Han kommer till slutsatsen att vi människor har en tendens att bara vilja rädda de som står oss nära och att ingen bryr sig lika mycket om de som man inte har några nära band till. Detta skulle kunna förklara sådant som rasism, menar han.

Men Tom Regan har fel, och hela frågeställningen är fel.

Människor har stött på problem med resursbrist MÅNGA gånger i historien och har kommit över problemen. Men hur? Inte genom att anpassa sig till problemen (kasta någon överbord) utan genom att TÄNKA och hitta en lösning på problemet och hitta sätten att rädda alla, eller så många som möjligt! Och det finns inte bara några personer i ”livbåten” Sverige. Det är i nuläget 4,9 miljoner sysselsatta skattebetalare och sammanlagt fler än 9,5 miljoner konsumenter som skapar resurser i Sverige.

Det går som ett tema i hela mänsklighetens historia att faktiskt utveckla nya resurser och att effektivisera produktionen. Historien visar det. Vi har nått långt i mänsklighetens utveckling. Och det är en pågående evolution.

Krispsykologi visar att detta även gäller i situationer som liknar den som Regan beskriver om en livbåt. De personer som klarar sig bäst är inte de som skulle offra en minoritet av de i den nödställda gruppen. De som lättast räddar sig själva är den grupp som kämpar för att rädda så många som möjligt, utan att kasta någon överbord. För det frigör så mycket kreativ kraft att man helt enkelt kommer på nya ideer och kanske till och med hittar nya resurser.

Det inskränkta ”livbåts-sättet” att tänka om resursfördelning är fel. Vi behöver inte välja mellan att kasta pensionären eller invandraren överbord ur ett samhälle. Vi kan ge alla behövande grupper hjälp och skapa resurser för att göra ännu mer i samhället.

1 ÅR : Gästkrönikörer

Under Motarguments första verksamhetsår har vi publicerat en mängd gästkrönikor.

Motargument.se 1 år

Tack till alla gästskribenter, från alla olika politiska läger och från alla organisationer!

Bruce Ali (Politifon)

Lautaro Ariño

Henrik Arnstad

Björn Axén (Liberal)

George Bandak

Håkan Berg

Anny Berglin (InteRasistMen)

Agneta Berliner

Ulf Bjereld (S)

Henry Bronett

Dani Cohen (S)

Adam Cwejman (Liberal)

Jakop Dalunde (Grön progressiv och vänsterliberal)

Sarah Delshad

Marie Demker

Tommy Deogan

Margareta Edling

Betty Edvall

Dorian Ertymexx

Maria Forsell Mörk

Kim Fredriksson

Markus Fridholm (PP)

Janne G

Michael Gajditza (Liberaldemokraterna)

Hanna Karin Grensman

Helena Gunnarsson

Eli Göndör

Roger Haddad (Fp)

Elias Hemmilä

Extra Medium / Foter / CC BY-NC-ND

Lisa Abramowicz (SI-info)
Anders Hesselbom

Christina Höj Larsen (V)

Mattias Irving

Mozhgan Jalali (M)

Andreas Johansson Heinö

Joel Jonsson

Mats Jonsson

Ulrika Jonsäll

Ann Karlsson

Nedim Kirlić

Tore Kullgren

Erik Laakso

Hjalte Lagercrantz

Kalle Larsson

Hiram Li

Stefan Lindborg (Ung Vänster)

Martin Linderoth

Tobias Lindqvist

P. Lindström

Tobias Lundeqvist (”Extremvänster”)

Nils Lundgren (Junilistan)

Majhul Masukō (Politifon)

Pontus Näslund

Jesper Odelberg (V)

Johnny Olsson

Mika Osipoff

Carl Johan Rehbinder

Maria Robsahm

Leo Rudberg (PP)

Fredrik S

Anna Siekas

Björn Skölving Mellangård

Lovisa Loan Sundman

Gun Svensson (PP)

Artur Szulc

Caroline Szyber (KD)

David Sällström

Gunnar Thorell

Peter Towers

Sanna Vestin

Erik Vilde

Pontus Vinderos

Kent Wisti

Fanny Åström

Ett varmt tack även till de som inte gick att sortera in i bokstavsordning:

Frilansande Memetiker

MBL

Polimasaren

Saladin

Slutpixlat

Tant Ninette

Yacoub Maaruf (pseudonym)

Anonym medlem i RFSL Västmanland

Har vi glömt någon? Motargument har publicerat över 530 artiklar under sitt första verksamhetsår, så vi reserverar oss för att vi inte har nämnt varje skribent som förtjänar ett stort tack. Kontakta oss gärna via vår Facebooksida

Sverigedemokraternas abortpolitik

Sverige är ett föregångsland när det gäller individens rätt att bestämma över sin egen kropp. År 1975 infördes dagens abortlag som innebär att en gravid kvinna har rätt att bestämma om hon vill avbryta graviditeten upp till den 18:e graviditetsveckan. Sedan den 1 januari 2008 har kravet på att kvinnan ska ha anknytning till Sverige i 5 § abortlagen (1974:595) tagits bort.

Almedalsveckan Jimmie Akesson 20130701 0035FSverigedemokraterna anser att den svenska abortlagstiftningen är extrem och menar att man måste ge fostret ökat rättsligt skydd, då rätten till liv innefattar även barnets rätt till liv. Jimmie Åkesson menar att:

Det är ju inte bara så att det handlar om kvinnans rätt till sin kropp, jag har respekt för det givetvis, men här handlar det också om en individ och den springande punkten är när fostret i magen blir en egen individ, och det är det vi menar att där skiljer vi oss litegrann från hur lagstiftningen ser ut i dag.

Abort är ingen mänsklig rättighet

Sverigedemokraterna menar att abort inte är någon mänsklig rättighet, trots att Sveriges lagstiftning konstaterade år 1975 att kvinnan har rätt till fri abort. Björn Söder säger i en debatt i Riksdagen:

Då blir det givetvis komplicerat när den mest grundläggande mänskliga rättigheten är rätten till liv. Det är givetvis komplicerat om det då helt plötsligt ska vara en mänsklig rättighet att släcka ett liv.

Ett resonemang som blir svårt att hävda då artikel 3 i FN:s allmänna generella deklaration om de mänskliga rättigheterna påtalar rätten till liv och rätten till hälsa, vilket innefattar kvinnans rätt till sin egen kropp och bestämmandet över att fullfölja eller avbryta en graviditet. En rättighet som Sverigedemokraterna är ensamma om att kompromissa med.

Abort är enligt Sverigedemokraterna en viktig principfråga. Partiet vill att den fria aborten ska stramas åt och enbart få utföras fram till vecka 12 och inte till dagens vecka 18.  Detta trots att 95 % av dagens aborter görs innan vecka 12.  Partiet menar att abort fram till vecka 18 tillkom 1975 för att man skulle ha en viss marginal att kunde rädda ett foster och att man med den medicinska utvecklingen nu kan rädda foster tidigare.

Här far Sverigedemokraterna med osanning då svensk lagstiftning säger att om den medicinska utvecklingen går framåt kommer tidsgränsen per automatik ändras.

Abortlagen är föråldrad och förlegad enligt SD

I en motion till Riksdagen skriver Sverigedemokraterna att det även handlar om en harmonisering med Europa. Ett Europa där det i vissa länder, som t ex Irland, råder abortförbud.  I en riksdagsdebatt hävdar Björn Söder att:

Om den svenska regeringen då trycker på för att andra länder ska gå i samma riktning som Sverige anser vi att det är fel väg att gå. Därför bör den svenska regeringen tona ned arbetet med att försöka förändra de andra länders abortlagstiftning och kanske mer anpassa sin egen abortlagstiftning efter hur andra länder har det och efter att den medicinska utvecklingen har gått framåt.

Söder menar vidare att:

Vi är öppna med att vi anser att den svenska abortlagstiftningen är föråldrad och förlegad. Det är en lagstiftning som tillkom för 38 år sedan.

135Kvinnans rätt till fri abort är alltså föråldrad enligt Sverigedemokraternas politiska idévärld. En modern abortlagstiftningar handlar enligt partiet istället om att begränsa kvinnans abortmöjligheter och inskränka kvinnors rätt till sina egna kroppar. Där FN:s resolutioner vill främja kvinnors rättigheter, där kvinnors rätt till fria och säkra aborter ingår vill alla riksdagspartier utom ett vara med som en tydlig och konsekvent röst. Alla utom Sverigedemokraterna.

Anledningarna till att få göra abort är enligt Sverigedemokraterna mycket få:

Det är givetvis jätteviktigt att man om det föreligger fara för kvinnans liv ska kunna utföra en abort, likaså om kvinnan har blivit utsatt för sexuella övergrepp och så vidare.

Kulturrelativister i abortfrågan

Trots att Sveriges lagstiftning konstaterade år 1975 att kvinnan har rätt till fri abort så hävdar Björn Söder i en riksdagsdebatt att:

Abort är politiskt väldigt känsliga frågor. Vi måste ha respekt för kulturella skillnader vad gäller SRHR och abort. En kulturell skillnad kan vara att man förbjuder preventivmedel och att man förbjuder abort av kulturella, religiösa eller traditionella skäl.

Sverigedemokraterna väljer alltså bort de mänskliga rättigheterna till förmån för kultur, tradition och religion. Vad är nästa steg? Att förbjuda preventivmedel? Där Sverigedemokraterna kallar Sveriges abortlagstiftning för extrem, där kallar jag Sverigedemokraterna för extrema abortmotståndare.

Sverigedemokraterna är inte bara ett främlingsfientligt parti, de är även ett kvinnofientligt parti. Ett parti som har som målsättning att låta kvinnor förlora makten över sina egna kroppar. Att kompromissa med den fria aborten är inte att ta människors sexuella hälsa på allvar.

SD-kvinnors moraliserande skrämselpropaganda

SDkvinnorÄven Sverigedemokraternas kvinnoförbund, SD-kvinnor, vill gå samma väg som moderpartiet. I en debattartikel tar SD-kvinnor steg längre och bidrar med moraliserande skrämselpropaganda vad det gäller fostrets utveckling och livsduglighet:

Rätten till abort måste alltså sättas i relation till ­skyldigheten att använda preventivmedel om ­graviditet är ­oönskad, och måste även sättas i relation till det ofödda barnets rätt till sitt liv! För ett liv är precis vad det handlar om.

I samma sekund som ägget ­befruktas finns där allt som krävs för att det med tiden ska utvecklas ett unikt litet barn. Ett barn som vid den övre tidsgränsen för abort, vecka 22, kommit så långt i sin ­utveckling att det kan uppfatta smak, höra och känna igen moderns röst, och känna. Ultraljudsbilder visar ibland hur barn i vecka 21 både suger på tummen och smeker sig själva i ansiktet.

SD-kvinnor säger även nej till subventionerade aborter för utländska kvinnor.

Fokus ska inte ligga på att få en i många avseenden oetisk svensk abortlagstiftning att omfatta ännu fler människor i ännu fler länder.

Åsa Regnér, generalsekreterare för RFSU, har i en debattartikel föreslagit just subventioner av aborter för utländska kvinnor. SD-kvinnor rasar mot förslaget:

Därmed föreslår hon (Regnér) att svenska skattemedel, som i dagsläget inte räcker till för att ge god vård och omsorg till alla som bor i Sverige, nu dessutom ska användas för att bekosta aborter av utländska kvinnors barn.

Ökad kunskap bättre än inskränkt rätt till abort

Abort ska vara en mänsklig rättighet
Abort ska vara en mänsklig rättighet

Om Sverigedemokraterna avser att vilja minska antalet aborter i Sverige är det i första hand inte rätten till fri abort som ska inskränkas, det är upplysning om sexuell hälsa och preventivmedel det borde satsas på. Att tro att en strängare abortlagstiftning skulle göra avsevärt stor skillnad på antalet aborter är att inte ta människors sexuella hälsa på allvar.

Sverigedemokraterna är ett kvinnofientligt parti då de vill avskaffa den fria aborten, vilket skulle göra kvinnor mindre självständiga. Sverigedemokraterna vill inte ta kvinnorna framåt, utan bakåt. Inom ramen för de mänskliga rättigheterna finns rätten till liv och rätten till hälsa. Kvinnor har rätt till sitt liv, sin hälsa, sin kropp.

Sverigedemokraterna kränker kvinnan när de försöker hindra hennes val att fullfölja eller avsluta en graviditet. I förlängningen blir det även en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Att inte stödja fria, lagliga och säkra aborter som politiskt parti är att vara ett kvinnofientligt parti. Fri abort får aldrig bli en hotad rättighet.

Problemet är likgiltighet

Gästinlägg av Carl Franks, även publicerat i UNT.
Den pågående debatten om nazistaktionen som inträffade i centrala Uppsala en lördag i början av augusti 2013, kan sammanfattas som ”allt är polisens fel”. I mina ögon är problematiken dock större än så. Det som nästan ingen verkar prata om är likgiltigheten i samhället.

Binyamin
flamholz / Foter / CC BY-NC

Som ordförande för Judiska Föreningen i Uppsala och styrelseledamot för Studerande Judisk Ungdom är jag stolt över vårt välfungerande samarbete med polisen i Uppsala.

Polisen ställer alltid upp i samband med större evenemang. Även då det känns tråkigt att år 2013 i Uppsala ens behöva polisnärvaro är det ändå tryggt att ha polisen nära till hands.

Så fort jag tog del av de nyligen inträffade händelserna hörde jag av mig till våra kontakter hos polisen för att uttrycka min oro och få en förklaring. Jag fick ett snabbt och väl genomtänkt svar som beskrev polisens begränsade möjligheter att upplösa icke tillståndsgivna sammankomster. Jag förstår polisens begränsade resurser och förmåga.

Händelsen är dock inte bara ett exempel på bristande resurser. Den är ett typiskt exempel på hur extremismen tar sig allt större plats på våra gator och torg.

Hösten 2012 blev jag själv och några vänner trakasserade på en krog i Uppsala. Inga av oss är särskilt religiösa men den kvällen bestämde vi oss ändå för att bära kippa, att för en gångs skull inte gömma vår judiska identitet. Vi var mest nyfikna på att se hur vi togs emot.

Resultatet var skrämmande. Ett smörgåsbord av ”Sieg Heil!”, Hitlerhälsningar, åsikter om Auschwitz, en blandning av såväl traditionella som moderna antisemitiska idéer och en god portion kollektivt skuldbeläggande mötte oss.

Min åsikt om denna händelse är relativt enkel — det kommer alltid att finnas idioter som hatar. Dock kommer de förbli harmlösa så länge vi vågar säga emot.

Det som gjorde mest ont den där kvällen i Uppsala var inte själva kommentarerna utan att ingen av de andra gästerna reagerade. De grovt rasistiska tillmälen som basunerades ut över den till bristningsgränsen fulla krogen möttes på sin höjd med axelryckningar.

Jag är rädd och jag är inte ensam. Och om jag som inte brukar vara rädd känner mig rädd, då kan jag inte ens föreställa mig hur de judar som kom hit från Östeuropa känner när de läser om nazister på deras gator.

I Uppsala har vi en Förintelseöverlevande som fyller 90 år i september. Jag kan bara föreställa mig hur han känner när han ser nazister hålla manifestationer, blockera gator och använda våld mot de få medmänniskor som är modiga nog att säga emot.

Jag har svårt att skaka av mig tanken på vad som skulle ha hänt om jag eller någon annan jude hade gått förbi S:t Pergallerian förra lördagen iklädd kippa eller med synlig Davidstjärna runt halsen.

Hade jag hamnat på akuten? Vilket öde hade muslimer, romer, öppet homosexuella mött om de hade gått förbi? Eller i stort sett vem som helst som inte delar nazisternas syn på hur dagens Sverige — dagens Uppsala — borde se ut.

Polisen har ett ansvar för att skydda oss och det är minst sagt problematiskt att de inte fick någon förvarning från Säpo om att nazistaktionen skulle äga rum. Med bättre underrättelser är jag övertygad om att polisen hade varit bättre förberedd på det som skedde.

Dock är det största problemet att vi tycks kunna delegera bort vårt personliga ansvar till polisen. I livet förekommer det ibland situationer där man måste välja mellan att agera eller förbli likgiltig. För att citera nobelfredspristagaren Elie Wiesel: ”motsatsen till kärlek är inte hat, det är likgiltighet.”

I augusti 2013 finns det nazister på våra gator. Är detta något som vi genom likgiltighet accepterar eller är detta något som vi aktivt kommer att kämpa emot?

Carl Franks

Ordförande Judiska Föreningen i Uppsala

Invandrarstängsel och Superfalafel

Gästinlägg från Politifon

För några dagar sedan uppstod en diskussion på ett av Facebooks kändare rasist/kulturrasist-hak. Där postade en debattör en bild som exempel för hur Malmö håller på att utvecklas till att bli ett så kallat Grindsamhälle. Visserligen finns en sådan utveckling i Sverige, där belevade människor rutar in sig själva i stängda områden, där obehöriga ej äga tillträde. Dvs. en klassmarkering av amerikansk överklassinspiration.

Postaren ville dock med sina bilder mena att utvecklingen ser ut som den gör som en direkt konsekvens av invandring och multikultur. Några väldigt observanta motdebattörer tyckte dock att hen utnyttjade en existerande säkerhetsåtgärd för att slå ned mot invandrare och vår gemensamma multikultur.

samhäls

Till vänster ses bilden som användes i propagandasyfte och till höger den bild som följde efter riktig research.

En av motebattörerna skriver, och jag citerar:

Okej. Barbara […] postar en bild som ska suggerera fram en ödesmättad stund, helt i linje med traditionell fascistisk undergångstematik. Ett fotografiskt belägg för hennes tes om att det “mångkulturella experimentet är på väg att haverera”. Sin vana trogen, att folk sväljer allt med hull och hår, utan att ifrågasätta, så blev hon kanske lite snopen när jag ställde några källkritiska frågor. […][…] Hursomhelst, det blir upp till mig att skaffa fram information. Jag framlägger bevis om att fotona var tagna 2009 och inte 2013, som hon vill försöka ge sken av. Hon kontrar med två fotografier från en parkinhägnad. Till sin undsättning, så får hon bistånd av Jörgen […] som ger sken av att vara en “ute på fältet” och som uppmanade mig att komma och se verkligheten själv. Nåväl. Det gjorde jag. En vän till mig gick nyss helt sonika till gatuköket och tog ett fotografi. Därtill, så pratade han med gatuköksföreståndaren. Barbara gör stor sak av att hela gatuköket är totalt inburat och att det skulle ha något att göra med det hon kallar “multikulti” och att “Malmö är en stad i otrygghet”. Det var en lögn i syfte att vilseleda. Gallret är bekostat av kommunen.

Det kostade 280 000 kronor. Gallret är för dekorations skull och ett led i kommunens stadsplanering att göra staden vackrare. På detta galler var det tänkt att klängväxter skulle växa. Gatuköket ligger på Regementsgatan, mittemot f.d. statsministern Göran Persson gamla lägenhet. D.v.s. i relativt fina kvarter får man förmoda, där kriminaliteten är mycket låg. Så nästa gång kanske Barbara och Jörgen kan ta och ge sig ut i verkligheten och ta reda på hur det förhåller sig innan de påstår något om den. D.v.s. om de nu är intresserade av den. Propagandister brukar inte vara det. Hur det än är med saken, så vet vi i fortsättningen hur vi ska värdera information från Barbro: med en stor nypa salt. Gött mos!

Restaurangen ligger i närheten av Malmö Stadsbibliotek på Regementsgatan och förefaller vara placerad i utkanten av Fågelbacken. Wikipedia beskriver platsen på följande vis:

Nästan 40 % av områdets invånare är pensionärer och barn finns i mindre än 10% av hushållen. Arbetslösheten i området uppgår till 2% och totalt 3% innehar socialbidrag.

Akta! 30- och 40-talisterna är säkert ute och bryter om nätterna…

Att man låter påskina att säkerhetsåtgärderna som vidtas i våra bostadsområden beror på multikultur känns inte särskilt trovärdigt. Innan bostadsbolagen började automatisera sina portlås fanns porttelefoner (möjligen anakronistiskt här) – ett fenomen som är minst 30 år gammalt. Innan sådana åtgärder vidtogs hade vi Portvakt — som i modern tappning skulle kunna motsvara en vaktmästare som också ansvarar för områdets säkerhet (inkl. portlåsning). Dessa alarmister på internet använder alla medel för att försöka svartmåla invandring: ohistoriskt, ur sin kontext och smädande.

Vi avslutar med ett citat från personen som granskade ärendet:

Jag skulle säga att falafel-gatuköket ligger i ett av Malmös mest fulländade områden, rent arkitektoniskt. På sommaren är det otroligt idylliskt, då grillen ligger vid en slänt precis vid kanalen. Ägaren berättade att det var helt och hållet kommunens initiativ med gallerkonstruktionen runt om och att det handlade om att få gatuköket att passa in/harmoniera bättre med resterande omnejd. Ett steg i gentrifieringen kan man förmoda. 280 papp kostade det, men ägaren verkade vara nöjd. Frid och fröjd, god falafel och jäkligt trevlig personal!

Gästinlägg från Politifon

Gemensamma kippa- och hijabvandringar

Kippavandringarna som genomförts på flera håll i Sverige efter attacker mot judar, har varit stor succé. Då har muslimer, kristna, ateister, vänster och höger tagit på kippa och vandrat i solidaritet med förföljda judar. Nyligen fick vi höra om flera attacker mot kvinnor som bär hijab och burka och det pratas nu om att bära hijab i solidaritet med dem. Det är bra, hijabvandringar behövs också.

Food of Love
Collin Key (on vacation) / Foter / CC BY-NC-SA

Men samtidigt är det ännu så att det finns krafter som försöker piska upp ömsesidigt hat mellan judar och muslimer. Det måste motverkas. Och det finns en eländig tendens att ta itu med rasistiska problem var för sig, trots att islamofobi och judehat är nära besläktat.

Det kanske är dags att ta ett steg till efter kippa respektive hijabvandringarna?

Det är kanske dags att genomföra GEMENSAMMA kippa- och hijabvandringar?!

Tänk på symbolvärdet. INGENSTANS på jorden har man gjort något liknande. Hundratals kippor och hijabs sida vid sida. De bilderna skulle valsa runt i världspressen. Symbolvärdet av en kippa- och hijabvandring skulle bli enormt!

Tyvärr har intresset varit svalt ännu. Det finns folk som anser att man inte bör blanda de båda; ”på grund av islamhat bland ‘dem’, och dessutom för att Israel beter sig fel” säger en part, och ”på grund av antisemitism bland ‘dem’ och dessutom beter sig palestinier fel”, säger den andra parten. Det pratas om att ”det är fel att blanda problemen”. Dessutom anser många ur båda läger att ”vaddå det de andra är utsatta för är inget jämför med hatet mot oss”.

Tyvärr är dessa sk ”skäl” mot kippa- och hijabvandring en del av själva problemet. Jag har mött många fördomar då jag föreslagit detta.

Dessto större anledning är det att utmana hatet!

PS

Detta skrev jag om Malmö, men texten gäller hela Sverige.

Att diskutera

Många av oss hamnar i debatter på olika Facebooksidor eller andra forum. Ibland vill man bara rycka sitt hår i frustration. Efter ett tag tar erfarenheten vid och de personliga påhoppen, märkliga kommentarerna och direkta dumheterna kan bemötas med ett större lugn. Jag vill ta dig med på en resa utanför Facebooks semitrygga sfär, ut på öppet vatten, där jag har diskuterat med många anonyma debattanter — om SD:s kärnfrågor.

Mitt steg in i debatten

Andreas Meijer
Andreas Meijer

För ca 1 år sedan skrev jag en artikelserie om invandring. Den blev publicerad på Motarguments hemsida, ett projekt som jag numera skriver för mer eller mindre regelbundet. Jag fick reda på att den långa texten hade kopierats in på ett debattforum, vilket jag naturligtvis var tvungen att besöka. Jag hade ju diskuterat med folk på Facebook och bloggar, ”så det blir väl inga problem…” tänkte jag lite naivt.

Under ca 8 månader har jag, med varierande aktivitet, diskuterat på det forumet och känner mig nu ganska mogen att skriva en liten utvärdering. De områden jag gett mig in i har varit de trådar som jag själv är upphovsperson till eller trådar som har ett innehåll jag är extra intresserad av — och att jag känt att jag har haft tid att svara och följa upp.

En av de mest talande sakerna är relevans. I de trådar som inleder med något som en grupp personer inte tycker bör skrivas om så huggs det ganska snart på specifika ord, görs omskrivningar som gör att nära all fortsatt diskussion tappar relevans till ämnet eller så ges exempel på när (den generella) andemeningen kan ifrågasättas. Observera att de som skriver gör det i egen sak, inte kopplat till något politiskt parti eller annan organisation. Jag ska ge några exempel:

En debatt om ”normala” bidrag

Jag har skrivit en annan artikel, om bidrag för nyanlända trebarnsmammor. jag avsåg att visa att de bidrag som anses vara så ‘extremt höga’ och som ‘alla invandrare bara får’, inte riktigt är så lättförtjänta som det påstås av de som ‘bara är kritisk mot invandringspolitiken’. Den artikeln har varit på tapeten ett par gånger (det är oftast inte jag som lagt upp texterna från början) och jag klistrar här in några kommentarer som den har fått (exakt kopierade utan att ha förvrängt språket).

Företagsledare måste kunna branchen och det kan inte hemmatanterna klara av.
Det står alla arbetsgivare/ägare fritt att redan idag anställa dessa kvinnor.
Tänk dig en narkoman, utslagen prostituerad kvinna i 55 års åldern. Uteliggare med. Hon har klarat av mycket. . Kanske nästa VD för Volvo? Om vi nu följer dina resonemang.
Slippa fantasivärlden nu XXXXX. Jag vet att du alltid befinner dig i den utopiska drömmen men detta var fan så förbannat flippat.
Så vad tycker du att en arbetsförmedlare ska rekommendera denna kvinna att satsa sin arbetssökande tid på? Fixa CV till VD för VOLVO ERICSSON ASEA
Kom igen sluta larva dig ta tag i verkliga problem med seriösa lösningar. Sluta fantisera om något som aldrig kommer hända.
Även om de inte får hela den summa som nämns så får de provocerande mycket och för lättvindigt. Det är skrämmande.

En debatt om ”gnälliga invandrare”

Ett annat inlägg (som jag lade upp själv) är det som senare publicerades på Motaguments hemsida och handlade om hur Avpixlat gjorde fri tolkning på en liten studie i Skäggetorp. Inlägget ville visa hur Avpixlat ‘refererade’ en studie för att kunna skriva om den så att den mer stämde med synen på ”den typiska gnällinvandraren”. Kommentarerna till det inlägget blev få, men talande:

Jag är säker på att ”corren” anpassar det hela för att passa in i det korrekta politiska systemet…
För övrigt så är det dessa våra nytillskott som ”överkonsumerar” landstingstjänster…
Ponera att dm skulle vara lika aktiva när det gäller att tillskansa sig en anställning! F-n vilken succe för landet!
Vad jag kan se har inte AP rapporterat någon form av osanning. Det de gjort är ju inte annorlunda jämfört med vad AB, expressen gör dagligen.
Därför är det bra att försöka hitta alternativa medier o sen skapa sig en bild.

En debatt om att det är ok att skylla allt på invandring/invandrare

Jag skrev ett inlägg för ett tag sedan, som modererats lite i korrekturläsningen. Ordet ”fåtal” hade lagts till för att beskriva andelen som röstade på SD. Inlägget handlade om farlig mentalitet och handlar om hur det blivit vanligare att beskylla alla sociala problem på invandringen och invandrarna. Ett par av svaren på det:

Bara att säga att det är ett fåtal som röster på sd visar att inlägget inte är seriöst. 400 000- 500 000 väljare är inte ett fåtal. Alla problem läggs inte på invandringen men den bidrar. Den som skrivit detta inlägg Farlig mentalitet är bara ute för att hata.
Ähh, det är det gamla vanliga flumsnacket alá flumvänstern, inget nytt där inte!

Ett av svaren var långt så jag återger en förkortad version, där de relevanta delarna är med

[…] Men mitt huvudbudskap i det här fallet är att det är en språklig stilfråga. Många människor som skriver på nät är en ny typ av skribenter, sådana som för 15 eller 20 år sedan aldrig skulle ha fått en enda rad publicerad.

Det betyder, tror jag, att det är en följd av de nationellt sinnade personernas skolgång och deras socioekonomiska bakgrund osv.

Själv kan jag naturligtvis skriva om zigenare, somalier eller nordafrikaner på ett mer belevat sätt, om jag önskar göra det, och utan att använda svordomar eller grova tillmälen.. Men alla kan inte det, och de har också rätt att yttra sig.

Att beskära deras rätt att skriva att några är parasiter, eller tjyvpack, är , menar jag, en klasshistoria, där belästa kulturmänniskor ojar sig över något som de själva inte skulle skriva, men som är andra människors normala sätt att uttrycka sig.

Detsamma gäller när de vill uttrycka sina känslor inför invandringen som fenomen. Jag tror att man många gånger har svårt att stå ut med det hårdare språket och tolkar det som en förskräcklig mentalitet. […]

Det sista svaret kommer från en person som vanligtvis för en kontrollerad och genomtänkt debatt. I detta fall bagatelliseras förändringen, som jag menar har skett, men det är inget fel med det. Det är en del av debatten och något jag bemötte. Jag tog med detta för att visa hur det kan se ut, inte för att ”samla de värsta svaren” eller att peka finger.

En debatt om IQ och etnicitet

Jag kommer ta upp ett sista exempel. Artikeln som tar upp myten om att integration av människor som anlänt från vissa länder inte är möjligt, då deras intelligens anses vara för låg (artikel med den åsikten finns på Fria Tiders hemsida). Mitt inlägg fick flera kommentarer, jag gör här ett urval:

Och Sahara lider inte brist på vatten, för om det bara regnade där vore ju den ofruktsamma öknen riktigt behaglig och odlingsbar. Och romer är inte tjuvaktiga, för om de bara orkade bli civiliserade så skulle de ju vara riktigt flitiga och trevliga. Och negrer är inte mörka, för om de bara hade lite mindre pigment så skulle de ju ha samma färg som oss. Och den massiva invandringen är bra för oss, etc. Osv.
Jaha, varför låter då Sverige människor som har en annan ”typ” av intelligens än den Sverige och västvärlden har behov av invandra då?
Sverige har ju inget behov av tex. somaliers ”typ” av intelligens på arbetsmarknaden.
Är det därför ”bara” 10% av Somalierna har ett arbete?” – Hen svarar sig själv: ”Inlägget gällde Somalierna i Hjällbo.
Korkade? Klart dom är, otaliga äro bevisen
Ett cudos ska man allt ge S….a. Det folkslag i världen med en av de lägsta IQ (snittet närmar sig efterbliven med svenska mått mätt) som lyckas att bli evighetsbidragstagande i Sverige. Något vi svenskar får betala för.
Det kanske är läge för en större IQ undersökning av det svenska folket. Kvoten måste droppat rejält de senaste decennierna eftersom vi verkar då korkade och naiva.
Nej det gäller invällare från MENA.
Dessutom så är dom osannoligt lata.
Har du sett någon av dem jobba t.ex.vid vägbyggen ?
Hur många nobelpristagare hittar du i Somalia ,Irak, Iran ,Afganistan mfl ?
Hur många industrier med inhemska produkter hittar du i dessa länder..knyta mattor räcker ju inte nån vart i den jämförelsen.
Har man högt IQ när man krigat i tusentals år ?
Alla dessa länder är fullständigt beroende av i princip alla varor och tjänster som omvärlden erbjuder..
Om man nu är så smart varför har man ingen mirakelmedicin mot sin egna inkompetens vad det gäller flyktingar o folk som flyr dessa länder..?? Logiska lösningar tillhör ett högt IQ,,jag saknar detta hos dessa..

Även till detta inlägg fick jag en kommentar (från samma person som skrev den ovan citerade, relevanta kommentaren) som höll med om att det inte var genetiskt men att det var det ‘kulturella bagaget’ som satte käppar i hjulet för integrationen.

Varför tog jag upp detta då?

Det jag ville visa var hur snabbt och lätt det går att förflytta fokus, förlöjliga och bagatellisera innehåll i texter som kritiserar och strider mot ett främlingsfientligt tankesätt. Om du är ute och debatterar så vill jag ge några råd till dig: Håll dig till saken. Ifrågasätt relevansen i det du bemöts med och styr tillbaks diskussionen till huvudfrågan. Erkänn om du har haft fel, uppträd hövligt (även mot de ohövliga) och försök att lyssna och ta lärdom av alla diskussioner, visa gärna att du har förmåga att lära dig. Går inte detta så finns det bara en sak att göra: Sluta diskutera med den personen.

Forumet jag håller till på heter Passagen Debatt, sektionen ‘Svenska samhället’. Jag befinner mig där lite då och då, i mån av tid och finner ett visst nöje i att konfronteras av andras åsikter. Det gör att jag verkligen får fundera på varför jag tycker som jag tycker och skriver det jag skriver.

Fler artiklar från Andreas Meijer hittar du på hans blogg: Världen, politiken och miljön.

Kvinnofientligheten inom SD

På senare tid har det, mycket tack vare interasistmen.se, framkommit några händelser som är så starka att det ger mig och Motargument anledning att bemöta Sverigedemokratiska politikers kvinnosyn.

Pills and condoms 2
anqa / Foter / CC BY-NC

”Skippa aborterna, tjejer”

Här har vi nyligen läst ännu en kontroversiell, men tyvärr inte särskilt förvånande debattartikel från en politiker i Sverigedemokraterna. På NA.se (Nerikes Allehanda) rasar Anders Östlund, oppositionsråd för SD i Örebro, över att det egna länets landsting erbjuder gratis preventivmedel för alla upp till 25 år. Anders uppmaning till alla unga kvinnor som han anser är ”för blyga för att våga fråga efter kondom, men för kåta för att låta bli” lyder:

Skippa p-pillrens ”alltid redo”, betvinga kättjan, granska grabben och låt honom tråna ett tag tills ni vet vad han går för.

Betvinga kättjan? Låt honom tråna? Har Östlund månne glömt bort vilket århundrade vi lever i? Amanda Björkman, ledarskribent på NA, bemöter kritiken på ett mycket bra sätt. Jag kunde inte sagt det bättre själv:

Kvinnors kroppar har betraktats som egendom i alla tider. Anders Östlunds resonemang är inget undantag, utan målar upp en bild av kvinnors sexualitet som någonting skrämmande som behöver kontrolleras, tyglas och godkännas.

Östlund, som alltså propagerar för att antingen använda kondom eller ”betvinga kättjan” har dessutom inte grepp om att i jämförelse med hormonella metoder är kondom ett mindre pålitligt och effektivt alternativ för att skydda mot graviditet.

Vidare uppmanar han att ”skippa aborterna och skaffa er de barn ni förmodas vilja ha”.

Verkligen? I en debattartikel som handlar om att avstå från p-piller? Har jag missat något? Använder man p-piller för att man VILL bli gravid? Har SD-politiker inget bättre för sig än att skriva totalt ologiska artiklar?

Hat även mellan kvinnor i partiet

Helena Kontulainen, medlem i SD-kvinnor, bemöter en meningsmotståndare på en blogg med orden:

Det finns inget parti som folk litar på längre. Det finns ingen som  lyssnar på vad folk tycker, svensken tystas ner. Tiga i samhället, i sitt eget land. Våldet växer, kriminaliteten ökar, ingen gör något.

Varför är detta intressant? Jo, för att hon nu själv försöker tysta en kvinnlig partikollega som anmält en manlig SD-tjänsteman för sexuella trakasserier. Denna man fick lämna sin post inom Sverigedemokraterna för att han av inte mindre än fem kvinnliga partikollegor anmälts för sexuella trakasserier.

Men Kontulainen finner tydligen inte detta viktigt, då hon i ljudinspelningar har ertappats med att säga saker som ”Jag tycker du betett dig ganska dåligt och gett SD dåligt rykte” och ”Ja, men om du är en sådan skvallerkärring att du går till tidningarna tycker jag att du ska lugna ner dig” till den kvinnliga partikollegan.

Som om det inte vore nog med Kontulainens hårda ord har bland annat Jenny Manners, ordförande i SD Haninge, utsatt den berörda kvinnan för offentligt näthat, kryddat med ett litet skämt:


SD är inget kvinnovänligt parti. SD är inte ett parti för vare sig män eller kvinnor som står för jämställdhet i ett modernt samhälle. Inte heller är SD ett parti för personer som vill utnyttja sina mänskliga rättigheter, såsom att anmäla trakasserier. Inte ens om du är aktiv i partiet.

/Andrea Daleflod, Redaktionsmedlem Motargument.se

Nationella visar sin nazism

Gästinlägg av Slutpixlat. Den nynazistiska hat- och rasistsajten Nationell.nu ställer några, enligt vad de anser är aktuella frågor till sina läsare. Detta borde för övrigt utgöra det slutgiltiga beviset för att nationalister och nationalsocialister i nutid och deras sajt Nationell.nu är nazistiska.

Vad borde hända med makthavarna ansvariga för det multietniska tortyrmordet på svenska folket?

Svarsalternativen i den webenkät som de nu haft ute är lika vidriga som de individer som ligger bakom denna skitsajt:
Aktuell_fr_ga

Enda rätta ordet man kan komma på i sammanhanget när det gäller denna så kallade enkät är: vidrigt och högst osmakligt.

Dessa hat- och rasistsajter såsom Avpixlat, Exponerat, Fria Tider, Realisten, Framåt, Nordfront, Nationaldemokraterna, m.fl. har naturligtvis inget berättigande i ett demokratiskt samhälle då deras enda mål är att sprida hat och rasism som är byggda på grumliga ideologier från förr. Och det är något som vi definitivt kan vara förutan.

Curt Latinosson för Slutpixlat

Hatbrott kring skolor

Hej alla lärare, skolvaktmästare, idrottsledare och föräldrar som skjutsar era barn till och från skolan. Brukar ni se er omkring, på lyktstolpar och elskåp runtom skolgårdar, järnvägsstationer, busshållplatser och idrottsplatser? Många elever kan säkert berätta för er att det sitter mängder av dekaler från olika rasistiska och nazistiska grupper där. Ni som sett de här i er närhet, berätta för lärarna och vaktmästarna på skolan och prata med era föräldrar.

Jag motionerar ofta på olika cykelvägar som går runt idrottsplatser och skolgårdar. Jag ser regelbundet nyuppsatta dekaler på lyktstolpar och på elskåp — från nationalsocialistiska partier och från de våldsglorifierande, våldsuppmanande Nordiska Motståndsrörelsen, Patriot.nu, Nordfront.se osv.

De här individerna sätter upp sina dekaler på platser där de hoppas på att många barn och ungdomar ska kunna se dom. Deras syfte är att försöka värva fler unga medlemmar till sin hatfyllda ideologi. Och kanske sätter de upp de här dekalerna som innehåller halvt kodade budskap om hets mot folkgrupp för att försöka skrämma de barn som inte är födda i det här landet?

Ni föräldrar som inte brukar promenera på trottoarerna i er hemstad, eller ens gå i närheten av skolgårdarna — ni behöver bli medvetna om detta. Jag tror att det är många vuxna som är helt okunniga om rasisternas val av PR-metoder. Det finns säkert även lärare som är okunniga om propagandaspridningen som pågår i omedelbar närhet till deras arbetsplats. Vill ni få uppdatering om aktiviteterna på er hemort, då kan ni gå in på SvP:s websida, där de själva informerar om när de klistrat upp nya dekaler.
(artikeln är uppdaterad för att Svenskarnas Parti har lagt ner sin officiella verksamhet)

På sommarlovet drar det runt personer på nätterna som sätter upp dekaler, inför skolstarten i slutet av augusti. De som går i skolorna är inte röstberättigade, så det är enligt min mening inte odemokratiskt att slita ner politisk propaganda från skolgårdarna.

Motargument.se och jag själv är för demokrati, den svenska grundlagens organisationsfrihet, politisk åsiktsfrihet och uttrycksfrihet. Jag och alla redaktörer på Motargument vill att alla ska kunna få sprida sitt budskap om sina politiska åsikter, till alla vuxna, röstberättigade.

Men hela internet finns tillgängligt. Varje politisk grupp kan starta en egen webtidning eller podcast/radioprogram/videokanal eller blogg om de så vill. Dessa grupper har sina egna websidor och nätbutiker, där de säljer dekaler, affischer och informationsmaterial.

DekalrivJag vill uppmuntra alla att motionera, promenera, cykla runt i era hemorter för att se er omkring lite noggrannare. Genom att ta bort varje rasistisk dekal som riktas mot omyndiga, ger vi varje liten lokal och regional rasistgrupp en rejäl skrapa!

För då det sätts upp affischer med en tidsinställd bomb på, vid skolgårdar och vid bostadsområden där det bor många invandrare och barnfamiljer, då säger åtminstone jag: Stopp! Ingen ska behöva tvingas se en bild av en bomb utanför sin bostad. Inget skolbarn som går mot skolgården ska behöva se hatpropaganda. Inget barn ska behöva riskera känna att de är oönskade eller hotade i vårt samhälle!

Johan Löfström, medgrundare på redaktionen för Motargument.se

Om ni väljer att gå runt för att kolla efter dekaler, bär inte med er vassa redskap, knivar eller liknande föremål pga knivlagen!

(artikeln är uppdaterad för att Svenskarnas Parti har lagt ner)