Etikettarkiv: Sverigedemokraterna

Vilken ironi! SD vill fira en invandrare!

Gästinlägg från Slutpixlat

Sverigedemokraterna i Stockholms stad har bestämt sig för att genomföra en familjedag med vårtal av partiledare Jimmie Åkesson den 27:e april. En familjedag som kommer att årligen återkomma om man får tro vad som skrivs på SD:s hemsida.

Men det är inte första gången som SD använder just den 27 april som ett slags manifestationsdatum.

Inför riksdagsvalet 1991 inledde man valkampanjen med ett demonstrationståg på Engelbrektsdagen den 27 april. Marschen, som senare blev en årlig tradition, samlade då 150 deltagare, till stora delar skinheads och uniformerade aktivister från VAM (Vitt Ariskt Motstånd).

Så man förstår ju att just denna dag är av historisk betydelse för Sverigedemokraterna på mer än ett sätt.

Engelbrektsdagen är till och med av så stor vikt för SD att man till och med, genom en riksdagsmotion inlämnad den 5 oktober 2012, ville avskaffa 1:a maj för att ersätta denna dag med just Engelbrektsdagen. Enligt motionen så är första maj enbart en dag för anarkistiska revolutionärer som har en splittrande inverkan på samhället. Men att Engelbrekt genom historien använts som nationell politisk symbol av främst extremhögern och nynazister tycks inte bekymra motionärerna.

Någon som förstår logiken i Sverigedemokraternas resonemang? Uppenbarligen så gör inte motionärerna, Mattias Karlsson och Erik Almqvist det. Det var ju de som lämnade in riksdagsmotionen.

Men vem var då denne Engelbrekt som Sverigedemokraterna tycks högakta?

Engelbrekt Engelbrektsson, troligen född på 1390-talet i Englikobenning (skrivs och uttalas idag Ingolsbenning) utanför Norberg, Västmanland, död 4 maj 1436 (mördad) på nuvarande Engelbrektsholmen i Stora Mellösa socken, Närke, var en svensk rikshövitsman (från 1435), bergsman och frälseman. Han var ledare för Engelbrektsupproret 1434 mot den svenske kungen Erik av Pommern.

Engelbrekt begravdes i Örebro kyrka och blev under de kommande decennierna föremål för en riklig helgonkult. Redan Engelbrektsvisan (1439) anspelar på hur pilgrimer blir helade vid helgonets grav i Örebro. Helgonkulten blev dock kortvarig, då den kvävdes helt av reformationen. I stället trädde en nationalhjältekult. Engelbrekt blev den antidanske hjälten som enade landet och i ledning för allmogen kastade ut danskarna. Att kulten inte blev större får anses bero på att Gustav Vasa själv tillskansade sig samma roll.

1800-talet byggde vidare på de medeltida krönikornas Engelbrektsbild. ”En nationellt och liberalt inriktad historieskrivning gjorde Engelbrekt till grundläggaren av en nationell demokrati, den svenska riksdagens skapare, Sturarnas och Gustav Vasas föregångare. 1400-talets helgonschablon och 1800-talets personlighetsideal sammansmälte till den Engelbrektgestalt, som ingår i det allmänna medvetandet av i dag”, skrev Erik Lönnroth 1934. Engelbrekt utmålas i historieskrivning som allmänhetens beskyddare och motståndare till unionen. Huruvida Engelbrekt själv ansåg sig vara emot unionen debatteras emellertid fortfarande.

Inget ont om Engelbrekt, men han ställde till med en del kaos i dåtida statsapparat och som upprorsledare betraktades han knappast som den helande och enande gestalt som SD flera hundra år senare gör sig illusioner om.

Dessutom så var Engelbrekt Engelbrektsson av en ursprungligen tysk släkt som senast under 1360-talet invandrat till Sverige.

Så är det inte en aning ironiskt att den man som de främlingsfientliga Sverigedemokraterna nu vill fira genom att göra den 27 april till en manifestationsdag egentligen är en man med invandrarbakgrund. Hur rimmar detta med SD:s tal om att bevara svenskheten och de svenska traditionerna?

Om vi går tillbaka i den svenska historien så finner vi ganska mycket av det som idag anses som svenska traditioner inte från början är det. Mycket har vi invandrare att tacka för. Och det är att Sverige idag och genom historiens gång berikats och influerats av just invandrare. Så det, för Sverigedemokraterna och dess anhang, så förhatliga ordet mångkultur är ingen modenyck som de tycks tro. Mångkulturalismen är en gammal fin tradition, om än med en annan benämning i äldre tider, men det är något som vi idag inte enbart bör bevara men även i framtiden utveckla. Enligt Nationalencyklopedin så är betydelsen för ordet ”mångkulturalism” att många kulturer och kulturyttringar samverkar i positiv anda.

Något som inte Sverigedemokraterna som lever i sin inskränkta nationalvurmande glasbubbla någonsin kommer att förstå.

Så om Sverigedemokraterna vill fira invandrarättlingen Engelbrekt Engelbrektsson den 27:e april i Stockholm, så låt oss inte hindra dem. Däremot så kanske antirasiströrelsen också kunde få vara med och fira Engelbrektsdagen då Engelbrekt på 1930-talet användes av svenska socialister som en svensk antifascistisk symbol mot framför allt hotet från den tyska nazismen. Och nazismen och fascismen är ju något som även måste bekämpas idag. Så låt inte SD få lägga beslag på Engelbrektsdagen som sin egen.

Raffina Wall för Slutpixlat

Älgspillning på burk

Gästinlägg från Slutpixlat

Dagens industri kan man läsa att Sverigedemokraterna vinner stöd hos svenska företagare.

Det är en opinionsundersökning som Dagens Industri själva låtit göra.

I-con
Lightmash / Foter.com / CC BY-NC-SA

På frågan ”Vilket politiskt parti tycker du bäst om i rikspolitiken?” svarade 5,5 procent Sverigedemokraterna. Det är ett avsevärt lyft sett till föregående företagarbarometer då partiet endast lockade 0,9 procent av företagarna.

Dock så leder inte helt oväntat Moderaterna denna liga med 64,4 procent.

Man måste ju då ställa sig frågan om dessa 5,5 procent av företagarna som säger sig stödja SD inte ser längre än näsan räcker. Förmodar att de inte tillhör den kategori företagare som exporterar sina produkter utomlands. För gör de det, ja då har de bitit sig i svansen ordentligt när de nu visat sina sympatier med SD.

För om man studerar den Sverigedemokratiska politiken, så finner man för det första att de vill lämna EU.  I sin något vårdslösa tolkning av hur EU ser ut så påstår de ju att EU har blivit ett hot mot freden i Europa.

Om man sen studerar SD:s så kallade principprogram så ser man hur lite det egentligen står skrivet om just företag och företagande – annat än att de bör ägas av svenskar och svenska intressen.

Och när SD verkligen talar om företagande någon gång i diverse debatter så har man en synnerligen god förmåga att trassla in sig i sanslösa och för gemene man synnerligen knepiga ekvationer som inte ens den bäste nationalekonom skulle begripa. Men man lyckas i vanlig ordning även inbegripa invandringsfrågorna i det hela.

Sverigedemokraternas ekonomiske talesman Johnny Skalin sa t.ex. så här i en budgetdebatt i riksdagen 2010:

”Fru talman! Vi ser också människor som en tillgång. Men vi inser dessutom att landet fungerar ungefär som ett företag. Om ett medelstort företag skulle börja anställa 100 personer extra utan att ha behov av dem, skulle vi då kunna kalla dem för en tillgång rent generellt? Det kan vi naturligtvis inte göra. Vi måste i stället anpassa landet, ungefär som ett företag anpassar sin verksamhet efter de förhållanden som faktiskt råder. Sedan innebär det inte att invandrare som individer på något sätt är dåliga, utan det handlar bara om att anpassa den politik man bedriver efter den verklighet som faktiskt råder.”

Utan tvekan är det så att när SD talar ekonomi och företagande så blir det snurrigt. Om man skulle anamma den Sverigedemokratiska företagspolitiken så skulle Sverige ekonomiskt hamna i de europeiska ländernas bakvatten. För inte enbart vill man lämna EU, man vill också i sin iver att värna det svenska landet isolera oss från omvärlden genom sina klart nationalistiska tankar där man vill göra inskränkningar i frihandeln även om man säger sig vara positiv till den. Hur nu detta kan rimma ihop?

Import ses som något av ondo. SD skriver så här i sitt principprogram när det kommer till ekonomi:

 ”Sverigedemokraterna är i grunden positiva till frihandel, men menar samtidigt att begränsade möjligheter att göra avsteg från denna princip måste finnas. Som ett exempel på vad som avses kan nämnas vår önskan om att införa restriktioner för import av varor som framställts genom att utsätta djur för stort och onödigt lidande.”

Intressant exempel på vad SD tycker om frihandeln. Låter ju lovvärt att införa restriktioner mot handel där djur kan fara illa. Men är det allt de har att komma med?  Frågan är om inte SD avser att införa mer restriktioner i sin ambition att bevara det svenska som man säger.

I ett framtidsscenario där vi för skojs skull låter Sverigedemokraterna styra över företagspolitiken så skulle svensk exportindustri få lita på ”storsäljarna”, moraklockor, dalahästar, getost, svenska flaggor målade på äkta masurbjörk och älgspillning på burk.

Och vi kan glömma att det i svenska affärer längre skulle finnas bananer, parmaskinka, fetaost och CD-skivor med hårdrocksmusik då denna enligt SD inverkar menligt på den svenska ungdomen.

Skulle företagarna behöva nyanställa personal så går detta inte längre då Sverigedemokraterna inte enbart stängt gränserna för all invandring utan även utvisat samtliga icke nordiska medborgare.

Så ni företagare som tycker att SD är det bästa för Sverige bör nog omgående tänka om! Ja det vill säga om ni vill behålla ert företag och driva verksamheten vidare.

För i ett Sverige styrt av Sverigedemokraterna finns inte utrymme för i princip något företagande eller handel.  Skyddsmurarna runt omvärlden skulle bli allt för höga för det.

Raffina Wall för Slutpixlat
SvD  Nyheter24  SvD
AB

Konsten att implementera en enfrågepolitik

Gästinlägg från Slutpixlat

 Jimmy Åkesson 2011-07-10
”Vad ni än säger, så är vi inte ett enfrågeparti! Kan vi inte nu istället tala om invandringspolitiken igen.”
Vis av hur Sverigedemokraterna för sin politik där enbart invandring och invandringsfrågor tycks finnas på deras agenda så kan man ju undra hur de har lyckats med att använda just denna enfrågepolitik på andra politiska områden.
Uppfinningsrikedomen från de Sverigedemokratiska politikerna när det kommer till att på än det ena eller andra sättet få fram sina rasistiska ståndpunkter i bland annat den politiska debatten när det inte handlar om rena migrationsfrågor är makalös.
Låt oss från Slutpixlat ge er ett par exempel på hur det kan se ut när en debatt i riksdagen mellan en Sverigedemokrat och en företrädare från ett annat parti fullständigt spårar ur då Sverigedemokraten gör allt för att få fokus på sin enfrågepolitik.
Debatt om torskfiskekvoter i Östersjön.
Annan politiker: ”Kvoterna för årets torskfiske bör ligga på sådana nivåer att inte artens framtida bestånd och levnad hotas.”
Sverigedemokraten: ”Håller absolut med om detta! Och enda sättet är att förbjuda utländska fiskare i Östersjön. Vi vet ju dessutom att dessa utländska fiskare smugglar in illegala invandrare i landet. Därför är ett totalstopp av torskfisket det bästa. Inga utlänningar ska få komma hit och ta vår svenska torsk och dessutom översvämma vårt land med en massa utrikesfött kreti o pleti! ”
Debatt om miljöbilspremier.
Annan politiker: ”Miljöbilspremien bör utformas på ett sådant vis att folk väljer att skrota sina gamla bilar och köper ett nytt miljövänligt alternativ.”
Sverigedemokraten: ”Håller absolut med om detta! Och enda sättet är att förbjuda nyss hitkomna invandrare att handla gamla bilar. Kravet på dessa invandrare, som säker också fuskat sig in i landet, är att köper de inte en ny miljöbil så utvisas de ur Sverige omgående.”
Debatt om barnfattigdomen i Sverige.
Annan politiker: ”Vi måste se till att ekonomiskt stärka de barnfamiljer som lever på gränsen till ett skäligt leverne.”
Sverigedemokraten: ”Håller absolut med om detta! Och enda sättet är att förbjuda svenska barn från att vara fattiga. Och när jag säger svenska barn så menar jag också svenska barn. Barn till utrikesfödda föräldrar ska inte stärkas ekonomiskt. Annat med att de får en enkelbiljett till hemlandet istället. På så vis får vi över pengar till att stärka de svenska barnfamiljernas behov.”
En reflektion på hur Sverigedemokraterna debatterar är att de i sin strävan efter att försöka vara politiskt rumsrena, gärna initialt håller med sina politiska motståndare för att sedan spinna vidare på sin hjärtefråga. Ungefär som att säga, ”Jag är inte rasist, men…”
Nu undrar säkert vän av ordning om vi inte här på Slutpixlat överdriver det här med att Sverigedemokraterna och dess företrädare är så fixerade just på en politisk fråga, invandrare och invandringsfrågor. Till de vännerna av ordning kan vi bara säga, absolut inte. Räcker med att titta på alla de riksdagsmotioner som Sverigedemokraterna hittills har lagt.
2.      Ökad trygghet i skolan.  I denna motion lagd av de Sverigedemokratiska riksdagsledamöterna, Richard Jomshof, Carina Herrstedt och Mattias Karlsson kan man bland annat läsa följande text: ” Samtidigt vittnar elever runt om i Sverige om ett hårdare skolklimat där elever – företrädesvis flickor och unga kvinnor – utsätts för tillmälen och sexuella trakasserier, ofta av förövare med invandrarbakgrund.”
5.       Folkbildningsfrågor.  I denna motion lagd av Mattias Karlsson, Josef Fransson, Margareta Larsson och Richard Jomshof kan man se vad Sverigedemokraterna egentligen anser om mångkultur: ” Centralt i Sverigedemokraternas politik är att skattemedel ska användas för att stärka vårt lands interna sammanhållning och nationella gemenskap, inte för att stödja samhällssplittrande projekt eller idéer som leder till motsättningar och utanförskap.”
Detta är bara ett litet urval av de motioner SD lagt i riksdagen, men vid en genomgång av samtliga motioner lagda av Sverigedemokraterna så innehåller över 65 procent av motionerna något som har med invandring och invandringsfrågor att göra. Inte utan att man kan säga att Sverigedemokraterna verkligen fixerar på sin främlingsfientliga och rasistiska politik. De är ett enfrågeparti, och kommer alltid att vara ett sådant.
Och ibland undrar man var de hämtar allt detta hat mot just invandrare och i synnerhet muslimer ifrån. Vi på Slutpixlat vet varifrån!
Fordom i Kina hade ju folket ”Maos lilla Röda” att hämta inspiration ur, och i Tyskland fanns ju Adolf Hitlers ”Mein Kampf” som nazisterna hämtade sin inspiration ur.  I Sverige hämtar Sverigedemokraterna sin inspiration ur islamofoberna Mats Dagerlinds och Kent Ekerots lilla rasistbibel Avpixlat.
Karl-Johan Johansson-Svensk för Slutpixlat

Vi rekommenderar: slutpixlat

Antalet webbsidor som granskar rasisterna ökar. Vi på Motargument hoppas ni sett projektet Slutpixlat. Till vår stora glädje finns det hos dem också ett fokus på att bemöta argument och myter och det behöver vi verkligen. Bloggosfären och sociala medier kommer att svämma över av sverigedemokratiska myter inför valet 2014. De måste bemötas.

Vilka är de då? Jo, på Slutpixlats sida kan vi läsa:

282924_260569060736554_2024008672_nSlutpixlat är en bildsatirblogg som motvikt till alla SD-troll som göds och närs av bland annat sajten Avpixlat. Någon måste ju tala om sanningen för menigheten och tala om att allt det som skrivs i Avpixlat enbart är av högst rasistisk och främlingsfientlig karaktär. Avpixlat som är SD:s språkrör är inget annat än en skamfläck i ett demokratiskt och mångkulturellt samhälle. De många lögner och felaktigheter om verkligheten som sprids via denna sajt får ju inte stå oemotsagda.

Dessutom är Slutpixlat också för ett mångkulturellt svenskt samhälle där full religionsfrihet och sexuell frihet råder. Ingen ska behöva lida för sin tro eller läggning.

 Just idag, i skrivande stund recenserar de Henrik Arnstads bok om fascism. För några dagar sen punkterade de myten om att Sd vill bygga ett ”Folkhem”.

Gör som oss, adda Slutpixlat på facebook och följ dem.

De mångkulturella Sverigedemokraterna – Del 2

Motargument fortsätter sin presentation av sverigedemokrater med utländskt ursprung som på något sätt ”satt färg” på den politiska debatten.

Den sverigedemokratiske politikern Samuel Älgemalm har vunnit stor popularitet, kanske främst hos sina politiska motståndare genom sina färgstarka framträdanden, eller snarare uppträdanden, föreställningar, i Växjös kommunalpolitik.

Censored
Mr. van Meelen / Foter.com / CC BY-NC-SA

Älgemalm invandrade till Sverige från Iran år 1985, var vid tillfället aktiv kommunist, muslim och hette då Ebrahim Gharachorlo. Han är numera som nyss nämnts en sverigedemokrat, har konverterat till kristendomen och alltså bytt namn till Samuel Älgemalm.

Han har bland annat engagerat sig för en förbättring av skolor och sjukvården samt som motståndare till ett moskébygge i Växjö.

Älgemalm fick väljarnas förtroende att representera dem för Sverigedemokraterna i Växjö kommunfullmäktige. Där har han bland annat uttryckt sin lättnad över att det skall finnas få judar i staden och att det är ”så fruktansvärt” att Växjö enligt honom har många muslimer.

Han har även uttryckt och skrivit partimotioner kring sin önskan att förbjuda islam i Sverige. Sverigedemokraternas partistyrelse avstyrkte motionen med hänvisning till att hans förslag skulle strida mot religionsfriheten i Sverige.

Älgemalm har i sina tal uttryckt sin rädsla över att svenskar skall bli i minoritet i Sverige.

Älgemalms uttalanden om att ”mångkulturell inverkan” står bakom den ökade narkotikabrottsligheten i Sverige ledde till att flera kommunalpolitiker i Växjö ville att Älgemalm skulle avbrytas eller på andra sätt hindras från att uttala sig i kommunfullmäktige.

Noteras bör att Vänsterpartiets och Folkpartiets representanter gärna såg att Älgemalm får fortsätta uttrycka sin och sverigedemokraternas politiska åsikter.

Protesterna mot att Älgemalm får uttala sig i politiska frågor kommer även från Sverigedemokraterna, som slutligen förbjöd honom att yttra sig i partiets politiska frågor;

”Det blir galet och fel när han uttalar sig”, säger Jens Leandersson, ordförande för Sverigedemokraterna distrikt syd.

Efter den blocköverskridande, nästan totala politiska enigheten om att Älgemalm inte bör uttrycka politiska åsikter i något sammanhang, har hans politiska karriär fört en tynande tillvaro.

Men Älgemalm har trots detta gjort en ekonomisk analys av Växjö kommuns budget och då översiktligt uttryckt sverigedemokraternas ideologiska syn på samhällsekonomin.

Under samma tal passade han på att med sina egna ord ”göra reklam” för sig själv för tilltänkta arbetsgivare. Detta eftersom han ansåg att hans politiska engagemang gjort att han inte kan få jobb. Just arbetslösheten, inte minst hans egen arbetslöshet, har varit en viktig politisk fråga för Älgemalm under hans mångåriga politiska karriär (Se även länken ovan till artikeln i Smålandsposten).

Motargument.se vill tipsa Älgemalm att han eventuellt kan ha stor potential inom underhållningsbranschen, genom att som stå-upp-komiker göra en trovärdig imitation av sig själv.

Överhuvudtaget kan det finnas en marknad för att han håller politiska anföranden mot betalning. Eventuellt skulle han även kunna passa för olika reklamfilmer för, säg Kalles Kaviar, knäckebröd, Pitepalt, falukorv, samt producenter av sill och surströmming och andra s.k. ”typiskt svenska” matvaror. Kanske kunde han även passa som exempel i ett program i Utbildningsradion på en man som invandrat till Sverige och försöker integrera sig i det svenska samhället?

Med tanke på Älgemalms gripande tal om Växjös budget, kanske Älgemalm även kan vara tänkbar som sverigedemokraternas ekonomi-politiske talesperson om den nuvarande Sven-Olof Sällström skulle avgå från posten?

Det får ses som modigt av sverigedemokraterna att ha släppt fram denna säregna personlighet. Älgemalms mångkulturella bakgrund har inte heller avskräckt Sverigedemokraterna, vilket partiet förtjänar en stor eloge för.

Vilken framtid kan tänkas för en av Sveriges mest spännande politiker? Vi vet ännu inte svaret, men Älgemalm står kvar som andra ersättare för Sverigedemokraterna i Växjö. De som vill visa Älgemalm sitt stöd och jobba för att han skall lyftas fram mer inom partiet, kan kontakta honom här Vaxjo.Sverigedemokraterna.se.

Bäddat för bråk om samers rättigheter

I dagarna går sverigedemokraten Julia Kronlid på föräldraledighet från sin riksdagsplats. I hennes plats trädde Olle Larsson in. Han representerar inte Sd, som han hoppat av från, utan Härjedalspartiet. Vi får alltså nio partier i riksdagen.

Han hoppade av Sd 2011, inte på grund av partiets rasism, utan för att de, i hans tycke, inte prioriterar landsbygden. Sen bildade han det mer lokalpatriotiska Härjedalspartiet. Men eftersom han stod på SD:s riksdagslista 2010 är det han som står näst på tur för en riksdagsplats.

Liksom Olles f.d. kollegor i Sd så har han en hel del extrema idéer som inte hör hemma i en modern demokrati som Sverige. Han vill bland annat avskaffa Sametinget och frånta samerna statusen som ursprungsbefolkning och ta bort samers rättigheter i rennäringen.

Dessutom vill han i praktiken försöka utrota varg.

Det bör noteras att Sverigedemokraterna delar Olle Larssons syn på samers rättigheter. De vill avveckla de särrättigheter samer har för sin rennäring. Men partiet är för att samer ska bevara rätten till sitt språk och ha ett eget sameting, något som Olle Larsson alltså motsatte sig.

Samiska språken är undantagna från den ståndpunkten. Vi ser en skillnad mellan samer, tornedalsfinnar och nyinvandrade minoriteter. Vi är emot ett mångkulturellt samhällssystem där staten subventionerar och uppmuntrar nyanlända invandrargrupper att stärka och bibehålla sin kultur i Sverige. Men samerna är en ursprungsbefolkning och har en okränkbar rätt. Vi tror inte att ett mångkulturellt samhälle kan fungera, men ett särkulturellt samhälle kan fungera. Ett par tre grupper som utvecklats i samma område blir inte några större problem.

SD:s inträde i riksdagen visar sig ha lite lustiga bieffekter ibland. Nu ska med andra ord SD och Härjedalspartiet tvista om vilka av samernas rättigheter som ska tas bort.

De mångkulturella Sverigedemokraterna – Del 1

Sverigedemokraterna hävdar att 20% av deras medlemmar har utländsk bakgrund. Uppgiften baseras på en enkätundersökning som SD själva genomfört.

Male human head louse
Gilles San Martin / Foter.com / CC BY-SA

Om uppgiften kan bedömas som trovärdig eller ej ligger utanför ramen för denna artikel. Men det är otvivelaktigt att SD har ett flertal politiker med utländsk bakgrund och det är motiverat att studera flera av dem närmare — precis som det är att granska representanter för andra partier i det allt mer mångkulturella Sverige.

Motargument vill uppmana sina läsare att tipsa oss om SD-politiker med utländsk bakgrund, ”bra” såväl som ”dåliga”, som kan vara värda att uppmärksamma i denna artikelserie.

Först ut att presenteras är SD-politiker Elena Ykowskaya, född och uppvuxen i Ryssland.

Det finns en intervju på nätet där Ykowskaya lanserar till synes tidigare okända medicinska hypoteser. Under ett möte med SD i Lidingö hävdade hon att afghaner och afrikaner kan ha upp till ”2 000 parasiter i kroppen”.

Elena Yurkowskaya hävdar att hon ”bokstavligt” tolkar SD:s uttalade ”nolltolerans mot rasism ”.

Hon anser också att hon är ”den enda personen i hela Sverige som har så många vänner från Afrika” . Hon anser sig även veta ”precis vad de klagar på och precis vad de lider av”. Hon menar att hon ”bara tänker på mina vänners hälsa”.

När Yurkowskayas uttalanden uppmärksammades av Sveriges Radio och Sveriges Television befarade hon att hon skulle komma att uteslutas ur partiet. Men hon sitter kvar.

SD och kristna värderingar, eller som Fan läser Bibeln

Sverigedemokraterna framhåller ofta och gärna att deras parti värnar om de kristna värderingar som vi historiskt har i Sverige. Men om man skärskådar SDs förhållande till Kristendomen och dess värderingar blir det lätt problematiskt.

När man läser SDs principprogram inleds det med att klargöra att partiet är ett icke-konfessionellt parti som gillar religionsfrihet, så länge det är kristendomen som har företräde. Inga andra religioner, särskilt islam, bör vare sig synas eller höras. För SD är kristendom vad som är den svenska själen. Det är grunden till vår kultur och identitet, enligt SD alltså.

Sverige är och har varit kristet land. Men problemet med SD är att partiet varken har en aning om vad kristendom är eller vad kristna värderingar betyder i vardagen.

Förre riksdagsledamoten Erik Almqvist säger rakt ut att han inte är kristen och det förklarar ju en hel del, för det var inte speciellt kristet att plocka upp järnrör på stan för att använda mot en okänd.

Flera SD-politiker jag har talat med säger sig inte riktigt veta om de är kristna eller ej.

Allt det här är väl ungefär som det är i de flesta andra partier, en mix av troende och ateister. Men förutom KD är det bara SD som framhåller kristna värderingar som något exceptionellt viktigt.

Inom SD kan man skönja tre olika falanger. En del vill ha en helt sekulär stat och slippa all religion (ibland även ta bort religionsfrihet ur grundlagen. Några vill även förbjuda religion).

Andra är typiskt gammaltestamentliga, hämnd, pöbelvälde, lynchmobbretorik: öga för öga, tand för tand.

Den tredje gruppen vill ha tillbaks ”sunda, kristna, svenska, moraliska: Nya Testamentet-värderingar” in i förskolan och i hemmens ”uppfostran”.

Problemet är att den sista gruppen uppenbarligen helt har missuppfattat kristendomen. De har missat att Jesus tillbringade sina första år i livet som flyktingbarn i Egypten. Jesus sa ”Älska din nästa ty hon är som du”. Missat att Jesus förespråkade något som i dag mest kan liknas vid socialism. Jesus som sade: ”Vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig.”

Grunden i de kristna värderingarna är människokärlek. Jesus förespråkade alla människors lika värde. Hans grundsyn kom ifrån de som kom före honom, och om man nu är troende, från Gud. Så även som gammeltestamentlig SD-anhängare är man helt åt skogen fel ute angående invandrarfrågan.

Det är bara att läsa 3 Mosebok 19:34:

”Främlingen som bor hos eder skall räknas såsom en inföding bland eder, du skall älska honom såsom dig själv; I haven ju själva varit främlingar i Egyptens land. Jag är HERREN, eder Gud.”

Mitt förslag till SD om de ska bli minsta lilla trovärdiga är att skippa det där med kristna värderingar. För SD är så långt ifrån kristenhet och dess värderingar som satanisterna också är.

Överflödiga SD-förslag – komplettering och svar på läsares synpunkter

Motargument fortsätter att granska sverigedemokraternas politiska förslag som redan är genomförda i lagstiftning. Vi passar även på att kommentera några synpunkter på granskningen som vi fått från våra läsare.

Inledningsvis vill vi på Motargument varmt tacka våra läsare som berörs och bryr sig om våra artiklar och det vi vill förmedla. Vi vill i synnerhet tacka de läsare som kritiserat oss, för vi tror att en dialog mellan läsare, och inte minst kritik, förbättrar vårt arbete. Vi hoppas på fortsatt kritik.

Anemone hepatica
Kalexanderson / Foter.com / CC BY-NC-SA

På Motargument har vi inte såsom Avpixlat några principer om att begränsa debatten för ”meningsmotståndare” som vill ”ta debatten” med oss. Vi begränsar inte heller sådana inlägg till två eller fler kommentarer. Välkommen till debatten! Var inte blyg. Känn dig fri att i en lugn och trygg miljö kritisera oss. Spar inte på krafterna. Försök att hitta faktafel och brister i logiken när vi driver en ståndpunkt.  Vi uppmanar i högsta grad just meningsmotståndare att ta debatten med oss!

Med detta sagt går vi in på den kritik som riktas mot ovan rubricerade artikelserie.

1.

En läsare har påtalat att del 2 i artikelserien är felaktig såtillvida att SD vill att just det transportbolag (t.ex. flygbolag, båtrederi osv.) som transporterar någon till Sverige som saknar giltiga identitetshandlingar och viseringar, skall återtransportera samma person, samtidigt som svensk lag inte ger utrymme för detta.

Som svar vill Motargument först påtala att utlänningslagen finns att läsa via en länk som publicerats i samma artikel som påstods göra felaktiga sakpåståenden. En granskning av utlänningslagen hade emellertid visat att sakpåståendet som görs i artikeln stämmer. Det vill säga att SD vill ålägga transportbolag skyldighet att återtransportera människor som tas hit illegalt: ett ansvar som redan finns befintlig lagstiftning.

Samtidigt kunde ytterligare lagrum ha citerats i artikeln, vilket underlättat för läsare som fortfarande varit eller är osäkra.

Bristen i artikeln rättas därmed till nu genom en komplettering. Av 12 kap. 5 § utlänningslagen framgår:

5 § En utlänning som har kommit till Sverige med ett fartyg eller ett luftfartyg och som avvisats därför att han eller hon saknar pass eller de tillstånd som krävs för att resa in i landet eller medel för sin hemresa, får föras tillbaka till fartyget eller luftfartyget eller sättas ombord på annat sådant med samma ägare eller brukare (transportören). Om det är nödvändigt att bevakningspersonal följer med skall även den ges plats på fartyget eller luftfartyget.
Vägrar befälhavaren på fartyget eller luftfartyget att ta emot utlänningen eller bevakningspersonalen, får polismyndigheten förelägga befälhavaren vite.
Första stycket gäller inte om fartyget eller luftfartyget kommit till Sverige direkt från en Schengenstat eller skall avgå till ett land dit utlänningen inte får sändas enligt 1, 2 eller 3 §.”

2.

Motargument har i samband med den ovan rubricerade artikelserien kritiserats för att försöka dölja lagstiftning. Detta ser vi som en smula märkligt mot bakgrund av att artikelserien citerat gällande lag, samt länkat till de lagar som omnämns i artikelserien.

Om det fortfarande råder tvivel i frågan uppmanar vi våra läsare att klicka på och studera utlänningslagen här.

3.

Motargument har anklagats för att ha som syfte att ”misskreditera” sverigedemokraterna och deras politik”. Vi har även anklagats för att vilja ”provocera”.

Som svar vill vi uppmärksamma våra läsare på följande:

a) Motargument har nyligen publicerat en artikel om sverigedemokraternas riksdagsmotion om att ändra brottsbalkens bestämmelser så att även svenskar omfattas om lagen av hets mot folkgrupp. Undertecknad var författare till artikeln.

Motargument avser även att inom en snar framtid publicera ytterligare artiklar där vi både kommer att berömma och argumentera för de åsikter och resonemang som SD för, i de fall vi anser det påkallat. Detta av samma skäl som när vi kritiserar SD, vilket vi anser oss ha skäl att göra i de övervägande antal fallen. Det bör nämnas att SD:s partimotion avstyrktes och avslogs av samtliga övriga riksdagspartier.

b) Motargument har både i artikeln som berör Hets mot folkgrupp kritiserat regeringen, Folkpartiets före detta migrationsminister och segregationsminister Nyamko Sabuni för hennes , såväl som Reepalu för att hyckla i sin inställning till SD. Detta eftersom de framfört förslag på lagändringar som skulle strida mot allas likhet inför lagen, samtidigt som SD:s förslag om lagändringar om lagbestämmelsen om hets mot folkgrupp är i linje med allas likhet inför lagen.

Motargument strävar efter att undvika politisk korrekthet enligt den modell som Avpixlat med sin osakliga och tendentiösa journalistik bedriver. Där obehagliga sanningar undanskuffas till förmån för ”behagliga” lögner.

c) Motargument har därutöver kritiserat andra politiska partier i en mängd andra artiklar och detta över hela den ideologiska spännvidden. Kritiken har riktats från höger till vänster, mot sexism mot båda könen och gentemot partier i eller utanför eller på väg ut ur riksdagen.

Avslutningsvis vill vill säga till alla våra kära läsare, vi gläds över att ni läser våra artiklar och hoppas att ni fortsätter göra det. Vi uppskattar allt det beröm vi får och beröm oss när ni anser det befogat. Men vad ni än gör, sluta aldrig kritisera oss!

 

Islam är ingen ideologi

Centralt i den antimuslimska teoribildningen är idén om att islam inte är en religion utan en totalitär ideologi. Tesen har fått stor genomslagskraft i antimuslimska miljöer, och framförs av bland annat Tryckfrihetssällskapet och företrädare för SD.

Badshahi Mosque July 1 2005 pic32 by Ali Imran (1)Tesen i sig rymmer inga stora vetenskapliga kvaliteter och är på samtliga punkter falsk, men då den har fått så pass stor spridning att den idag ofta används som en standardförklaring till att angripa islam och muslimer är det på sin plats att ge tesen ett ordentligt bemötande. Det finns många akademiker som har avfärdat påståendet, men på Internet lyser seriösa bidrag med sin frånvaro. Detta är ett försök att kort och koncist bemöta tesen.

Påståendet bottnar sig i en tro på att islam per definition är politisk, att det egentligen inte finns någon skillnad mellan islam och islamism (politisk islam). Denna idé rymmer många missförstånd och förenklade förklaringar och är först och främst helt historielös. För att bena ut alla missförstånd och all begreppsförvirring ska vi nu först betrakta dessa fenomen var för sig.

Islamism eller politisk islam är en politisk ideologi vars historia är tämligen kort; de första ansatserna gjordes i början av 1900-talet. Det verkliga genomslaget för islamism kom dock först på 70-talet. Islamism har inte funnits som politisk idé i större delen av islams historia. Idag finns det flera olika inriktningar av islamism och ideologin i stort har många anhängare. Att religionen har fått ligga till grund för en politisk ideologi är inget som är unikt inom islam, det förekommer även inom kristendomen. I Europa är kristdemokratin en av de starkaste politiska rörelserna, deras politik grundar sig i kristen religion.

Islam är en världsreligion med en över tusenårig historia, som i sina politiska anspråk skiljer sig lite från andra världsreligioner såsom kristendomen. Religionen har många anhängare med olika tolkningar av Koranen, majoriteten av dem tillkänner sig inte till politisk islam. Bland alla muslimer världen över finns det stort stöd för de rent religiösa inriktningarna, de som inte blandar ihop politik och tro. Den mest utbredda formen av personlig islam är sufismen (folklig islam). Mellan sufister och islamister råder mycket kyliga relationer.

Bara det faktum att islams historia är mycket längre än den politiska islams historia, bör göra det tydligt för alla att islam inte är synonymt med islamism. Vidare bör det faktum att islam rymmer troende som inte blandar ihop religion och politik vara bevis nog för att säga att islam inte är en ideologi.

För att göra det ännu tydligare kan vi betrakta historien, vi kan se hur de gamla muslimska rikena var utformade och om det i dem fanns en sammansmältning av religion och politik. Ser vi till de medeltida muslimska rikena kan vi se att i de muslimska rikena liksom i de kristna gav religionen en viss form av legitimitet till de världsliga ledarna; i de kristna rikena var kungen ”kung av guds nåder” — i de muslimska kalifaten ”de troendes härförare”. Detta hindrade inte dem i något av fallen att agera utifrån egna intressen, krigen och de politiska utspelen hade i de allra flesta fall rent världsliga förtecken. De religiösa ledarna var underställda de världsliga ledarna, och i slutändan var det alltid sultanens ord som gällde även om de bröt mot Koranen. Någon rätt till uppror mot de ledare som bröt mot Koranens riktlinjer fanns inte. Historien talar sitt tydliga språk, religionen och den världsliga makten var inte sammansmält i en symbios.

Vidare kan man konstatera att islam saknade och saknar än idag en centraliserad religiös instans, så som Vatikanstaten inom katolicismen. Det finns ingen institutionaliserad auktoritet inom islam som har tolkningsföreträde av guds ord. Detta gör islam till en mycket individualiserad religion, en religion där individen är ansvarig för sin relation till gud. En religion där tolkningen av Koranen kan skilja sig starkt mellan olika grupper.

Med andra ord finns det inget stöd för att säga att islam per definition är en ideologi. De muslimer som inte tillkänner sig islamismen (och de är i majoritet) är ett bevis på detta. Historien visar också att det i de muslimska staterna inte har varit norm att låta religion och världslig makt smälta ihop till en symbios. Detta gör att vi kan konstatera att islam i första hand är ett religiöst projekt och har alltid varit det.

 

/Hiram Li

Källor: Knut S. Vikör, Motgift: redaktör Sigve Indregar , Flamme Forlag & Forlaget Manifest, Oslo 2012

Mohammad Fazlhashemi, Vems islam, Norstedts, Stockholm 2008