Etikettarkiv: Företagande

#Almedalen2016: Att maska ett nätverk

Under morgonen genomfördes ett av de kanske mest meningsfulla evenemangen under årets Almedalsvecka.

Näringslivsuppropet” är ett initiativ som startades i Malmö under hösten av Jenny Kirsten Bille (Andra Landskap) Yasemin Arhan Modéer (Altitude meetings, Media Evolution) och Navid Modiri. Syftet är att öka integration och etablering genom att skapa mötesplatser mellan nyanlända och företag. Att skapa nätverk, kan man också kalla det.

I morse var de alltså i Visby och vid utsatt starttid var både tältet och gräsmattan utanför fyllts av folk. Där var både företagare, offentliga organisationer, vanligt intresserat folk och givetvis också nyanlända som sökte efter jobb eller praktik.

Till en början en spänd förväntansfull tystnad bland de som anlänt, som genom Navid Modiris handfasta ledning fick lära känna varandra med snabba s k ”popcornpresentationer” och även ”Göteborgskramas” – och det blev genast betydligt mer tillåtande atmosfär och takhöjden ökade med säkert fem meter. Tänk vad lite humor kan göra!

Som det så ofta är med det som är framgångsrikt, var idén bakom detta också väldigt enkel: att ge plats och förutsättning för möten mellan olika människor.

Det var inte prat ”om matchning” eller ”om hur svårt det är att matcha” – istället var där arbetsgivare på plats som berättade vad de sökte för folk, och nyanlända som berättade vad de hade för kunskaper och erfarenheter. Helt enkelt; rak direktmatchning mellan de som söker jobb och de som kan erbjuda jobb.

Svårare än så är det faktiskt inte.

//Therese Maurin, Almedalen, 7 juli 2016

Statlig kapitalförstöring och de illegala företagarna

För två veckor sedan hade jag en mycket sen affärsmiddag. Jag åkte med taxi ut till ett industriområde och möttes av min klient. Vi gick vidare till ett pizzabageri, där ugnen var full av bubblande, snart färdiga pizzor. Jag serverades nybakad pizza, sallad och läsk.

HotPizza
Lppa / Foter.com / CC BY-SA

Telefonen i lokalen ringde med jämna mellanrum och nya beställningar lämnades. Beställningarna, inklusive typ av pizza och pris, matades kontinuerligt in i ett Excel-ark på en nyinköpt dator.

En man – närmare bestämt en asylsökande som fått tillfälligt arbetstillstånd – bakade och lastade in i ugnen.

Ägaren till pizzabageriet var en klient till mig. Vi var glada över att se varandra, men han betedde sig instabilt. Han skrattade nervöst medan vi pratade.

Stämningen var tragikomisk. Komisk och upprymd på så sätt att affärerna gick bra; pengarna strömmade in och han betalade skatt och avgifter varje månad. Den var tragisk eftersom gränspolisen skulle kunna göra en razzia vilken sekund som helst. Om så skedde skulle min klient med omedelbar verkan transporteras till polisens häkte eller Migrationsverkets förvar i Märsta.

Avslag på asylansökan – av en oenig rätt

Min klient hade fått avslag på sin asylansökan för några månader sedan. Avslaget från Migrationsdomstolen gjordes av en oenig rätt. Tre män röstade för avslag. Två kvinnor röstade för bifall. Rättens beslut i min klients mål utgjordes av en ren trovärdighetsbedömning.

I sitt hemland hade han inlett ett utomäktenskapligt förhållande med en kvinna. Vi hade kompletterat målet med fotografier på min klient och den unga kvinnan i hemlandet, en artikel som visade att hon mördats. Även fotografier på journalisten som skrivit artikeln, där han visade upp sin presslegitimation utanför tidningshuset.

Migrationsdomstolens majoritet kom fram till att det inte var trovärdigt att ett ungt par skulle inleda ett förhållande som var olagligt och innebar livsfara. Man kan säga att de betedde sig på ungefär samma sätt som miljontals andra människor som tar risker runtom i världen.

På samma sätt som hundratusentals libyer och syrier går ut obeväpnade på gatorna och demonstrerar mot sin regim, trots att de bryter mot lagen och trots att många av dem skjuts ner. På samma sätt som min egen far under 50-talet skrev kritiska artiklar i en sydafrikansk tidning mot apartheidregimen, vilket ledde till att han förföljdes och flydde från Sydafrika.

Människor gör massor av saker som är förenade med stor fara och med stor risk för upptäckt.

I vilket fall – han bedömdes inte som trovärdig och fick avslag på sin asylansökan och det var inte mycket att göra åt det för stunden.

Stannade kvar i Sverige och drev företag

Efter sitt avslag hade min klient i strid med utlänningslagen stannat kvar i Sverige och fortsatt driva sitt företag.

För att förstå hur den här märkliga situationen kunnat uppstå måste vi reflektera över utlänningslagens bestämmelser.

Om en person söker asyl i Sverige och samtidigt styrker sin identitet, eller medverkar till att göra den sannolik, kan han eller hon beviljas undantag från kravet på innehav av arbetstillstånd. Personen får då ett så kallat ”samordningsnummer” av Skatteverket. Ett samordningsnummer är ett tillfälligt personnummer och utgörs av de fyra sista siffrorna i ett personnummer.

Med ett samordningsnummer kan en person registreras som skattebetalare av Skatteverket. Därefter kan personen registreras som skattebetalande anställd om han eller hon får arbete, alternativt som skattebetalande egenföretagare om han eller hon startar en enskild firma.

Med hjälp av samordningsnumret kunde han ta banklån för att finansiera sitt företag. Med hjälp av samordningsnumret kunde han genomgå alla nödvändiga kurser i livsmedelshygien som krävdes för att han skulle få tillstånd att tillaga och servera mat. Med hjälp av samordningsnumret kunde han även ta svenskt körkort. Med hjälp av samordningsnumret kunde han också skaffa sig ett förstahandskontrakt på en hyreslägenhet.

Pizzerian – ett sätt att leva och undvika ångesten

Min klient fick möjlighet att köpa pizzabageriet under den tid då hans asylärende behandlades av Migrationsverket. Han lånade pengar av vänner och köpte pizzabageriet. Hans situation med att ha vistats länge i Sverige, där han nu fått många vänner, tankarna på konsekvenserna av en utvisning och hur hans fortsatta liv skulle bli, gjorde att han fick konstant ångest. Ångesten medförde att han sover väldigt få timmar per natt.

I ett försök att skingra sin ångest och att etablera ett liv i Sverige startade han sitt företag och jobbade konstant under sin vakna tid. Han delade ut reklam och bakade pizzor. Affärerna gick snart så pass bra att han kunde anställa personal. Bokföringsmaterialet och årsredovisningarna jag fått från hans revisor visar att han kommer att ha amorterat av sina företagsskulder inom ett år.

Om han inte utvisas.

Enligt 5 kap. 5 §, andra stycket utlänningslagen kan ett uppehållstillstånd beviljas i Sverige om en utlänning bedriver näringsverksamhet i Sverige. I 5 kap. 18 §, punkt 5 & 9, utlänningslagen finns en mängd undantag från huvudregeln om att ansökan om uppehållstillstånd skall vara gjord i hemlandet.

Kravet är då att uppehållstillstånd söks för arbete där det råder stor efterfrågan på arbetskraft, samt att ”arbetsgivaren skulle förorsakas olägenheter om utlänningen måste resa till ett annat land för att ge in ansökan där eller att det annars finns särskilda skäl.”

När man driver en enskild firma är man sin egen arbetsgivare. Enskilda företagare som söker uppehållstillstånd för att få fortsätta driva sitt företag söker alltså anställning hos sig själva.

Enskilda företagare har per definition rätt att anställa sig själva, varför efterfrågan på arbetskraften, tillika egenföretagaren själv, är uppenbar. Lika uppenbart är att det minst sagt skulle medföra ”olägenheter” om det enskilda företaget står utan arbetskraft och ägaren tvingas lämna Sverige.

I själva verket går företaget i konkurs med kort varsel om dess ägare utvisas ur Sverige. Kunderna får inga beställningar. Räkningar, banklån och skatter blir obetalda.

Svenskt näringsliv och den svenska staten drabbas av hundratusentals kronor i kapitalförluster för varje företag vars ägare tvingas ut ur Sverige.

Utifrån ett sådant resonemang skulle en person kunna söka uppehållstillstånd i Sverige som egenföretagare samtidigt som han befinner sig i Sverige.

Eller så förhåller det sig på ett annat sätt.

En ansökan om uppehållstillstånd i Sverige skall antingen bifallas, avslås eller avvisas. De två sistnämnda besluten går att överklaga i Migrationsdomstolen.

Migrationsverket väljer däremot att pröva ansökningar om uppehållstillstånd av personer med utvisningsbeslut som ansökningar om uppehållstillstånd på grund av hinder mot verkställighet av utvisning. Om den sökande med utvisningsbeslut i sådant fall inte anför nya omständigheter gällande förföljelse i hemlandet, avslås ansökan med hänvisning till att egenföretagande i Sverige inte utgör risk för förföljelse i hemlandet.

Sådana beslut går inte att överklaga till Migrationsdomstol. Dagen då gränspolisen knackar på egenföretagarnas dörr närmar sig.

När jag hade ett telefonsamtal med en handläggare på Migrationsverkets enhet för egenföretagare, berättade handläggaren att Migrationsverket inte tillämpat utlänningslagens regler om direkt ansökan i Sverige om uppehållstillstånd för egenföretagare under de tio år hon jobbat på enheten.

Med andra ord tycks Migrationsverket kringgå de lagliga möjligheterna till uppehållstillstånd för egenföretagare i Sverige, genom att helt enkelt avslå deras ansökningar om uppehållstillstånd.

Sådana här situationer upprepar sig dagligen runtom i hela Sverige. År efter år.

Andra exempel

MacBook Air
Dan Taylor / Foter.com / CC BY

En av mina andra klienter utvisades under liknande förhållanden. Förutom hans lilla dotter i Sverige som han har med en kvinna med permanent uppehållstillstånd, driver han en framgångsrik restaurang i en medelstor svensk stad. Migrationsverket vägrade inledningsvis att ens ta emot hans ansökan om uppehållstillstånd som egenföretagare. Det skedde först efter att jag påtalade för Migrationsverkets handläggare att han hade rätt att lämna in vilka ansökningar han så behagade.

För fyra år sedan besökte jag en restaurangägare med utvisningsbeslut. Han besöktes dagligen av poliser som köpte korv med mos av honom och vägrade följa Migrationsverkets beslut att utvisa honom.

Migrationsverket avslog hans tidigare ansökan om uppehållstillstånd som egenföretagare, med hänvisning till att restaurangverksamhet i Sverige inte medför risk för förföljelse i hemlandet.

Beslutet går inte att överklaga.

En annan klient i en norrländsk stad driver en framgångsrik restaurang tillsammans med sin fru, men de hotas båda av utvisning.

Migrationsverket avslog hans tidigare ansökan om uppehållstillstånd som egenföretagare, med hänvisning till att restaurangverksamhet i Sverige inte medför risk för förföljelse i hemlandet.

Beslutet går inte att överklaga.

För några år sedan kontaktades jag av en asylsökande med utvisningsbeslut. Han satt placerad på Migrationsverkets förvar i Gävle och drev samtidigt en databutik.

Migrationsverket avslog hans tidigare ansökan om uppehållstillstånd som egenföretagare, med hänvisning till att driften av en datorbutik i Sverige inte medför risk för förföljelse i hemlandet.

Beslutet går inte att överklaga.

I en analys av den här situationen är det viktigt att minnas att dessa egenföretagare köpt företag som andra inte velat ha, alternativt startat helt egna företag från grunden. De har alltså inte ”tagit” arbetstillfällen från någon annan. De hade inte beviljats banklån om de inte bedömts kunna bli lönsamma.

Allt fler företagslokaler varje år gapar tomma. Kunder blir utan beställningar. Svenska banker och leverantörer drabbas av betydande kreditförluster. Konkurser med tillhörande kostnader och tidskrävande handläggning drabbar domstolsväsendet. Anställda förlorar sina jobb när deras arbetsgivare utvisas för att söka uppehållstillstånd för att driva ett företag som inte längre finns kvar.

Alla svenska regeringar oavsett politisk färg brukar alltid tala om vikten av att nya företag startas och drivs i Sverige. Inte minst på grund av att nyanställningar i småföretag utgör en stor del av de arbeten som skapas i Sverige.

Den politiska debatten kring flyktingar i Sverige kretsar mycket kring de påstått stora kostnader i bidrag och andra utgifter som Sverige ger dem.

Varför talas det i princip aldrig någonsin om alla intäkter som många flyktingar drar in innan de ens har ett permanent uppehållstillstånd eller ens befinner sig lagligt i Sverige? Skatteintäkterna från en enda egenföretagare motsvarar kanske minst dagersättning för tjugo flyktingar årligen.

Varför tillåts Migrationsverket slå sönder en stor mängd fungerande företag varje år, årtionde efter årtionde utan att politiker sätter stopp för den statligt subventionerade kapitalförstöring?

Är behovet av att utvisa till varje pris värt att Sverige, inte minst med en betydande arbetslöshet och ekonomiska problem, kastar ut egenföretagare bara för att de råkat komma hit som förföljda människor?

Det är dags att tillämpa alla delar av utlänningslagen. Det är dags att legalisera de illegala företagarna.

 

 

 

Älgspillning på burk

Gästinlägg från Slutpixlat

Dagens industri kan man läsa att Sverigedemokraterna vinner stöd hos svenska företagare.

Det är en opinionsundersökning som Dagens Industri själva låtit göra.

I-con
Lightmash / Foter.com / CC BY-NC-SA

På frågan ”Vilket politiskt parti tycker du bäst om i rikspolitiken?” svarade 5,5 procent Sverigedemokraterna. Det är ett avsevärt lyft sett till föregående företagarbarometer då partiet endast lockade 0,9 procent av företagarna.

Dock så leder inte helt oväntat Moderaterna denna liga med 64,4 procent.

Man måste ju då ställa sig frågan om dessa 5,5 procent av företagarna som säger sig stödja SD inte ser längre än näsan räcker. Förmodar att de inte tillhör den kategori företagare som exporterar sina produkter utomlands. För gör de det, ja då har de bitit sig i svansen ordentligt när de nu visat sina sympatier med SD.

För om man studerar den Sverigedemokratiska politiken, så finner man för det första att de vill lämna EU.  I sin något vårdslösa tolkning av hur EU ser ut så påstår de ju att EU har blivit ett hot mot freden i Europa.

Om man sen studerar SD:s så kallade principprogram så ser man hur lite det egentligen står skrivet om just företag och företagande – annat än att de bör ägas av svenskar och svenska intressen.

Och när SD verkligen talar om företagande någon gång i diverse debatter så har man en synnerligen god förmåga att trassla in sig i sanslösa och för gemene man synnerligen knepiga ekvationer som inte ens den bäste nationalekonom skulle begripa. Men man lyckas i vanlig ordning även inbegripa invandringsfrågorna i det hela.

Sverigedemokraternas ekonomiske talesman Johnny Skalin sa t.ex. så här i en budgetdebatt i riksdagen 2010:

”Fru talman! Vi ser också människor som en tillgång. Men vi inser dessutom att landet fungerar ungefär som ett företag. Om ett medelstort företag skulle börja anställa 100 personer extra utan att ha behov av dem, skulle vi då kunna kalla dem för en tillgång rent generellt? Det kan vi naturligtvis inte göra. Vi måste i stället anpassa landet, ungefär som ett företag anpassar sin verksamhet efter de förhållanden som faktiskt råder. Sedan innebär det inte att invandrare som individer på något sätt är dåliga, utan det handlar bara om att anpassa den politik man bedriver efter den verklighet som faktiskt råder.”

Utan tvekan är det så att när SD talar ekonomi och företagande så blir det snurrigt. Om man skulle anamma den Sverigedemokratiska företagspolitiken så skulle Sverige ekonomiskt hamna i de europeiska ländernas bakvatten. För inte enbart vill man lämna EU, man vill också i sin iver att värna det svenska landet isolera oss från omvärlden genom sina klart nationalistiska tankar där man vill göra inskränkningar i frihandeln även om man säger sig vara positiv till den. Hur nu detta kan rimma ihop?

Import ses som något av ondo. SD skriver så här i sitt principprogram när det kommer till ekonomi:

 ”Sverigedemokraterna är i grunden positiva till frihandel, men menar samtidigt att begränsade möjligheter att göra avsteg från denna princip måste finnas. Som ett exempel på vad som avses kan nämnas vår önskan om att införa restriktioner för import av varor som framställts genom att utsätta djur för stort och onödigt lidande.”

Intressant exempel på vad SD tycker om frihandeln. Låter ju lovvärt att införa restriktioner mot handel där djur kan fara illa. Men är det allt de har att komma med?  Frågan är om inte SD avser att införa mer restriktioner i sin ambition att bevara det svenska som man säger.

I ett framtidsscenario där vi för skojs skull låter Sverigedemokraterna styra över företagspolitiken så skulle svensk exportindustri få lita på ”storsäljarna”, moraklockor, dalahästar, getost, svenska flaggor målade på äkta masurbjörk och älgspillning på burk.

Och vi kan glömma att det i svenska affärer längre skulle finnas bananer, parmaskinka, fetaost och CD-skivor med hårdrocksmusik då denna enligt SD inverkar menligt på den svenska ungdomen.

Skulle företagarna behöva nyanställa personal så går detta inte längre då Sverigedemokraterna inte enbart stängt gränserna för all invandring utan även utvisat samtliga icke nordiska medborgare.

Så ni företagare som tycker att SD är det bästa för Sverige bör nog omgående tänka om! Ja det vill säga om ni vill behålla ert företag och driva verksamheten vidare.

För i ett Sverige styrt av Sverigedemokraterna finns inte utrymme för i princip något företagande eller handel.  Skyddsmurarna runt omvärlden skulle bli allt för höga för det.

Raffina Wall för Slutpixlat
SvD  Nyheter24  SvD
AB

Minskar kommunernas stöd till invandrarföretag?

IFS Rådgivningscentrum, som arbetar med företagande för personer med invandrarbakgrund, varnade tidigare i år att kommuners stöd till företagare med utrikes bakgrund verkar minska. Maroun Aoun, VD för IFS Rådgivningscentrum skrev om detta i somras:

Grafisk presentation av fakta ur artikelnUndersökningen har IFS Rådgivningscentrum genomfört i fyra år. Tidigare har trenden varit att fler och fler kommuner har satt igång satsningar på målgruppen utlandsfödda svenskar men den trenden har vänt. Skillnaden är markant…

Helhetsintrycket av årets studie är att kommunernas redovisade insatser under det gångna året 2011 går tillbaka betydligt jämfört med 2010 års näringsinsatser riktat mot målgruppen på lokal nivå…

Bland annat har andelen kommuner som inrättat särskilda resurspersoner eller arrangerat speciella företagsträffar minskat från 14 procent till 8 procent. Generellt sett genomförs färre aktiviteter riktade mot utlandsfödda personer som vill starta eget företag eller redan driver företag, än tidigare år.

I Sverige fanns 2010 ca 75 000 utrikesfödda företagare som är verksamma runt om i landet. Under 2011 tillkom 13 500 nya företag, startade av utrikes födda. Dessa företag sysselsätter ca 250 000 personer.

Att kommuner, som redan generellt sett anses göra ganska lite för invandrarföretagare, nu eventuellt börjat göra ännu mindre för utrikes födda företagare är oroade.

Detta är oroande eftersom vi sett en positiv trend i företagandet bland utrikes födda de senaste åren.

Utrikes födda är t.o.m överrepresenterade i statistiken över företagare ibland. 13 500 nystartade företag betyder att 20% av alla nystartade företag startas av utrikes födda som utgör 15% av befolkningen.

IFS har tidigare presenterat en del intressanta fakta om integration och invandring, som de hämtat från Tillväxtverkets studier 2009 och 2010. Dessa fakta visar hur situationen var runt 2010:

# Antalet företag som startas av utlandsfödda personer har ökat kraftigt under 2000-talet, från cirka 4 400 år 2001 till 7 700 år 2008 – en ökning med 75 procent.

# Mellan 13 och 15 procent av alla företagare, var sjunde till var åttonde företagare, uppskattas vara födda utomlands.

# Första kvartalet år 2010 uppskattades antalet företagare födda utomlands till 74 100.

# Cirka 24 600 småföretag med en omsättning på minst 200 000 kronor per år drevs av en person född utomlands (2008).

# Dessa utgjorde 11 procent, vart nionde av alla småföretag.