Forum för levande historia beskriver antisemitism som ett samlingsbegrepp för hat och fientlighet mot judar. Vi ser nu en ökad antisemitism i form av kritik, hot, våld och hat riktat mot judar för att de är judar. Vid sidan av explicita hatmotiv är det vanligt att kritiska diskussioner om Israel glider över i antisemitiska föreställningar om judar som onda och unikt mäktiga. Den senare föreställningen utgör ett särdrag för antisemitismenoch är särskilt farligt då idén om en överlägsen ondskefull grupp ökar toleransen för kritik och attacker mot gruppen som sådan.
Experter har en viktig uppgift i att identifiera stereotypa och antisemitiska föreställningar i vår samtid, hjälpa oss tolka dem och förstå vilka historiska idéströmningar som gett upphov till dem. Tyvärr bidrar många experter istället till en politisering av antisemitismbegreppet genom att knyta det allt hårdare till kritik mot Israel.
Detta är inledningen och del 1 av en artikelserie i 6 delar som behandlar politiseringen av antisemitism som uppstår när begreppet blandas samman med Israelkritik. Den andra delen (del 2) framhåller vikten av kontext för att förstå antisemitism. I de tre efterföljande artiklarna beskrivs hur kontexten ofta osynliggörs när Israelkritik framställs som antisemitism genom ”Avpolitisering” (del 3), ”Historierevisionism” (del 4) och ”Avlegitimering” (del 5). Artikelserien avrundas med en kort sammanfattning och diskussion om riskerna med att antisemitism politiseras, inklusive risken att antisemitism urholkas som antirasistiskt begrepp (del 6).
I partiledardebatten i Agenda 13/10 2024 avfärdade Jimmie Åkesson (SD) anklagelser om antisemitism i partiet. Åkesson använde sig av argumentet att Sverigedemokraterna skulle vara riksdagens mest Israelvänliga parti. SKMA (Svenska Kommittén mot Antisemitism) reagerade och ifrågasatte partiets ”anti-antisemitism” och menade att den ”saknar all trovärdighet”. Detta mot bakgrund av återkommande avslöjanden om antisemitism i partiet.
I ett försök till karaktärsmord på SKMA försöker SD tvätta sin antisemitiska byk. SD känner sig förfördelade och felaktigt tolkade, och till slut rann bägaren över. Till saken hör att SKMA en månad tidigare på sin hemsida skrivit att arbetet mot antisemitism inte underlättas av att SD skönmålas. I ett öppet brev i Aftonbladet skriver Björn Söder, Richard Jomshof, Oscar Sjöstedt, Jörgen Fogelklou och Jimmie Åkesson en appell till SKMA för att få dem att ändra sin åsikt. De säger sig vilja träffas och reda ut eventuella missförstånd. När SKMA svarar att SD inte är trovärdiga ändrar de fem taktik och utmålar istället SKMA som en ”politisk aktör” och att deras inlägg skulle vara en ”partsinlaga”. SD misstänkliggör SKMA:s arbete. Med detta försök till karaktärsmord tror de fem brevskrivarna att SKMA:s anklagelser om antisemitism i SD inte längre skulle vara relevanta. SD anklagar SKMA för att deras ”verksamhet till stora delar går ut på att opinionsbilda mot Tidösamarbetet i allmänhet, och Sverigedemokraterna i synnerhet”.
Motargument vill här påminna om att SKMA är en religiöst och politiskt obunden organisation som startade 1983 för att synliggöra antisemitism i Sverige. 2018 erhöll organisationen ett regeringsbidrag för en omfattande utbildningssatsning om Förintelsen, antisemitism och rasism. SKMA har genom åren slagit mot antisemitism när den, oberoende från vilket håll i politiken, eller samhället, visat sitt fula tryne. Sedan kriget mellan Hamas och Israel startade för ett drygt år sedan har SKMA vid ett flertal tillfällen varit skarpa i sin kritik gentemot Vänsterpartiet, där flera företrädare uttalat sig antisemitiskt samt gett uttryck för antisemitiska konspirationsteorier.
SD:s antisemitism, såväl den historiska som den nutida, är väl dokumenterad. Åkesson sa, i samband med en intervju i samband med partiledardebatten, att antisemitismen är ett ”importerat problem”. Åkessons uttalande implicerar att svenskfödda inte skulle kunna vara antisemiter, vilket i sin tur är ett bevis på Åkessons rasism mot utrikes födda. På frågan om han ansåg det vara trovärdigt mot bakgrund av att SD historiskt sett haft problem med antisemitism svarade han undflyende och upprepade att partiet är det mest Israelvänliga i riksdagen.
Ordkriget från SD mot SKMA är inget annat än en charad. Hur mycket SD än försöker hamra i oss väljare att de inte skulle vara antisemiter mot bakgrund av att de påstår sig vara Israelvänliga, så kan vi inte blunda för vad deras företrädare har uttryckt, och fortfarande uttrycker. Det handlar om såväl antisemitism som antisemitiska konspirationsteorier. Motargument har i en artikel förra veckan sakligt och metodiskt redogjort för att Israelvänligheten inte innebär frisedel från antisemitism. SD är ett antisemitiskt parti.
UPPDATERING 241023:
Statsminister Ulf Kristersson (M) har nu svarat SD om att SD anser att regeringen inte bör ta SKMA på allvar, och delar av SD menar att alla bidrag till organisationen bör stoppas. Kristersson säger:
– Vi tar dem på mycket stort allvar och har gjort det under mycket lång tid. Jag tycker de är en viktig röst för en uppenbart väldigt viktig fråga i Sverige. (Källa: Aftonbladet)
Sverigedemokraterna arbetar för att svenska staten ska kunna utvisa personer som de anser göra landet sämre. SD har tyvärr i många år försökt försämra landet och vardagslivet för flyktingar, arbetskraftsinvandrare, arbetare, fackligt aktiva och så vidare.
Lagstiftare sätter agendan. Men lagstiftare sätter även prejudicerande regler.
Säg att SD-ledningen skulle få igenom en sådan besynnerlig lag om utvisning på så lösa grunder. Vem ska få uppdraget att tillsätta personerna som ska arbeta i ett sånt utskott eller en kommitté? Vid maktskifte, varför tror SD-ledningen att SD-politiker ska slippa granskas av en sådan kommitté?
En tänkbar förklaring jag kan se bakom deras ideologi, är i kombination med att SD också driver på för att riva diskrimineringslagstiftning och införa starkt skydd mot så kallad ”otillbörlig särbehandling” (högst troligen enbart i syfte att skydda sig själva).
Nej, SD. Det ni gör är inte att försöka förbättra Sverige på någon enda punkt. Ni har länge sagt och skrivit helt öppet att ni försöker försämra och förstöra landet och livsvillkor för vissa människor.
Jag tänker aldrig att jag vill utvisa någon. För jag anser att alla ska kunna få bo och leva här, så länge de följer alla lagar. Jag vill att ingen ska försöka försämra svenska lagar eller svenska grundlagar, friheter och rättigheter. Sverige ligger alltid högt när planetens länder rangordnas efter grad av välfungerande demokrati och rättsväsende. Jag står upp för att försvara de positionerna och att utöka allas rättigheter.
Nej, alla sverigedemokrater, sluta förstör allas vårt gemensamma hemland.
Men, jag kommer aldrig önska att någon SD-politiker eller väljare bör utvisas till andra, sämre länder.
Krönika av gästskribent C.S. Berglöv – åsikter som uttrycks i krönikor står skribenten för.
I höstas råkade jag av en händelse komma in på Sverigedemokraternas sida på Facebook. Jag läste inlägg efter inlägg; samma ton i hart när samtliga inlägg i alla ämnen. Indignerade inlägg – ‘Sverige är förstört’, lät det som en flodvåg av gnäll. Fastän Sverige alltid får placeringar vid toppen när det gäller livskvalitet, frihet och välfärd, i internationella mätningar. Det tycktes gått dem helt förbi.
Hm, tänkte jag, ska jag göra en helt ovetenskaplig undersökning och utgå ifrån mina värderingar och min människosyn? Det blev en subjektiv undersökning. Jag vill vara tydlig med att jag inte är ute efter att hävda det är någon sanning, utan jag vill bara påvisa symptomen som sverigedemokratiska partiet visar/visade upp i sina inlägg, inget annat. Jag gick inte längre in i någon av trådarna p.g.a att min miniräknare hade fått fnatt då.
Från den 1:a oktober till den 25:e i samma månad blev mätperioden. Jag kategoriserade de 7 olika grupper av sakfrågor som frekvent kom upp i deras inlägg, det bör påpekas att vissa inlägg blev multiprickade.
Detta blev utfallet:
Populism 59 ggr.
Grupp mot grupp 39 ggr.
Konspiration 36 ggr.
Hets mot invandrare/flyktingar/muslimer 34 ggr.
Demonisering 28 ggr.
Stad kontra landsbygd 19 ggr.
Anti-miljö/klimat 14 ggr.
Det blev en studie av hat. Var och en får dra sina egna slutsatser om Sverigedemokraterna.
Motargument observerar nedåtgående trenderna för de partier i våra grannländer som tidigare sades ha fört in ”starka högervindar” i nordiska partipolitiken. Har de medvind denna sommar?
Danmarks Folkeparti fick i senaste valet, 2019, 8,7% av räknade rösterna. De har sedan dess sjunkit i väljarstödet, till under 6% hittills under sommaren, men som allra lägst nu i en opinionsundersökning i juli på 1,7%.
Finlands Sannfinländarna hade en stark uppgång efter de klarade av den interna maktkampen och konkurrensen från avhopparna ”Blå Framtid”. Sannfinländarnas bästa valresultat var 2011 med 19%, de upplevde ett starkt uppsving fram till december 2019 då de låg i genomsnitt kring 23,5%. Sedan dess har de sakta glidit neråt, för att nu sväva kring 14,5-15,5%.
Norges Fremskrittspartiet ligger just nu denna sommar och bubblar kring ett ungefär genomsnitt som är i linje med deras senaste valresultat 12-13% i 2019.
Hur går då trenden för svenska Sverigedemokraterna? Den är faktiskt liknande som för våra nordiska grannars högerpopulister. De låg i december 2019 vid ett genomsnitt av alla opinionsundersökningar kring 25,4%. Under karantäntiden har de dalat svagt hela tiden ner till ett genomsnitt vid ungefär 17,5%.
Bästa valresultat någonsin fick SD i riksdagsvalet 17,53%, september 2018. Kommer de verkligen kunna slå det i september 2022?
Motargumentredaktionen har alltid tänkt och pratat om många olika demokratiska frågor, gräsrotsfrågor. Nu funderar vi från olika politiskt ideologiska hemvister ganska mycket på:
Hur kan jag och du snacka samhällsfrågor och snacka politiska sakfrågor nu, fram till elfte september, så att valdeltagandet ökar?
Hur kan jag och du hjälpa till i många fler diskussioner på positiva sätt kring demokrati och rösträtt så att det totala antal personer som har rösträtt ska använda den? Hur kan vi alla bidra till att så få som möjligt ligger kvar på soffan på valdagen och valskolkar?
Jag kan ta ett par sydsvenska kommuner som exempel på vad som kunde förändras, om det blev högre eller till och med fullt valdeltagande, och att alla som hade rösträtt använde den till att lägga sin röst i valet:
Bjuvs kommun
År 2018 var det 76, 5% valdeltagande.
Socialdemokraterna blev Bjuv kommuns allra största parti år 2018, med 3 066 räknade, giltiga röster; motsvarande nästan 35% av alla giltiga, räknade röster.
Sverigedemokraterna blev då Bjuvs näst största parti med 2 926 röster, vilket motsvarade 33, 34% av alla röster.
Antal röstberättigade som inte röstade alls, i Bjuvs kommun, var ungefär 2 700 personer. Det var nästan lika många personer som skolkade, som faktiskt röstade på SD.
Det var ungefär dubbelt så många valskolkare än vad det var röstberättigade som valde Moderaterna i Bjuvs kommun år 2018.
Åstorps kommun
Det var 11 673 kommuninvånare som hade varsin röst i kommunvalet 2018 i Åstorp. Valdeltagandet var ungefär 77%.
Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna fick nästan ungefär lika många röster och alltså ungefär lika stor procentandel, 31, 98% respektive 31, 07%.
Antal väljare i Åstorp som inte ens gick till en vallokal var 2 664. Lägg märke till att antal röster som SD fick i det kommunvalet var 2 765 och Socialdemokraterna blev största parti för att de fick 2 846 röster.
Diskutera, fundera, och så försök ta dig ut i vårt gemensamma, öppna samhälle och snacka med alla dina arbetskamrater, dina före detta kollegor, studiekamrater och före detta kurskollegor, grannar och släktingar, och påminn dem om att: om det kommer ett röstkort i brevlådan i sommar, så har de rätt att rösta i valet.
Allas vår demokrati blir bättre då så många som möjligt röstar och är med att bestämma politiska valen! Vi förtjänar att hela folket röstar så att vi får folkets representanter och slipper tomma stolar!
Sverigedemokraternas radikala ideologi påminner i delar om Daesh. Likt terroristorganisationen skapar de förtryckta människor som sedan är så utsatta att de med löften om guds förlåtelse och till och med 72 jungfrur radikaliseras. När de väl utfört sina dåd så har det otänkbara redan skett.
Det förefaller ibland som om de två olika, och så vitt skilda ideologierna ändå grundar sig i närliggande radikal syn på skillnader mellan grupper i ”Vi mot dom”, och konservativa traditionella könsroller. Detta ser vi gott av exempel på där Sverigedemokraterna önskar ta bort eller åtminstone radikalt skära ner på aborträtten eller när de kallar nya svenskar för kackerlackor eller smuts.
Detta gäller även andra grupper populistiska extremister, som Nordiska motståndsrörelsen (NMR) och andra radikaliserade grupper. Om en människa känner sig åsidosatt och ouppskattad är det lätt för den personen att fångas upp av radikala grupper som lockar med tillhörighet. Sedan fylls personen med hat som riktas åt en specifik grupp.
Jag gick för några år sedan en kurs vid Stockholms universitet som heter ”Is multiculturalism good for women?”. Kursen var givande och jag fick upp ögonen för nya aspekter kring multikulturalism som exempelvis att människor från samma länder ofta samlas inom samma geografiska område. Det kan ge möjlighet för exempelvis så kallade ”shariapoliser”, män som stirrar och registrerar vilka vanor kvinnor från samma land har. Detta ska på intet vis förminskas, men samtidigt ska det inte heller göras någon höna av en fjäder heller. Dessa så kallade ”shariapoliser” är inget som tillhör vardagen, men det skrivs väldigt mycket om de få fall som förekommer.
Vad SD inte inser är att deras politik skulle riskera att skapa en grogrund för nya terrorister, på liknande vis som hur Daeshs eller talibanernas ageranden skapar grogrund för nya terrorister
Det är nu oerhört viktigt att använda hjärnan inför nästa val. Vill ni verkligen skicka hela familjer tillbaka från vad de en gång flytt från? Eller kan det kanske vara så att även nya svenskar också kan vara ensamma galningar som det är så snabbt att hänvisa till om gärningsmannen är europeisk eller, gud förbjude, till och med svensk.
Vill ni skapa det som Sverigedemokraterna påstår redan pågår eller kan vi enas om att en rasistisk politik inte är rätt väg att gå?
Krönikor på Motargument.se är åsikts-texter där krönikören står själv för innehållet i sin krönika.
Om Moderaternas partiledare Ulf Kristersson vill kunna få stöd från SD för att vinna statsministeromröstning och budgetomröstning, då är det naturligtvis inte endast Jimmie Åkessons personliga åsikter som han behöver förhandla med.
Partiet Sverigedemokraterna kommer att kräva att få igenom flera krav på olika punkter inom alla politiska områden i ungefärlig proportion till hur stort väljarstöd SD anser att de har, förmodligen med någon modell som liknar nyligen nedlagda Januariavtal, eller den tidigare skrotade Decemberöverenskommelsen.
Varje parti som tänker sig att det skulle gå att förhandla med SD om budget eller politikinnehåll utan att behöva ge dem någon enda eftergift eller behöva gå med på deras krav i några politiska sakfrågor, de kan självklart glömma att få behövliga stödröster från SD:s riksdagsledamöter. SD har sedan många år uttalat att de alltid är beredda att fälla varje regering som ej går med på att införa SD:s politiska förslag – där de kan. Partier som inte vill ge SD någon makt, de bör försöka se till att SD inte får någon sådan chans att hela tiden fälla statsministrar och orsaka mer kris.
Varje parti som därför tror de kan bjuda in Jimmie Åkesson till förhandlingsbordet kommer per automatik behöva böja sig för en rad av hans olika krav. Vi kan faktiskt alla redan nu läsa en hel del smakprov ur sådana kommande krav, för att de finns i klartext i SD:s budgetpropositioner och demokratifientliga riksdagsmotioner.
Krönika skriven av Johan Löfström, en av de ideella redaktörerna och en av medgrundarna till Motargument.se
Kristdemokraterna under Ebba Buschs ledning , dvs sedan 2015, förefaller vara på väg att förändra sin värdegrund och kristna etik som tydligt präglade partiet. Nyligen gjorde partiet ett kontroversiellt utspel gällande slöjförbud i lågstadiet och förskolan.
Ett slöjförbud i sig strider mot ett flertal lagar, vilket vi på Motargument tidigare har uppmärksammat. Lagarna som är applicerbara är religionsfriheten – dvs en grundlag, diskrimineringslagen, skollagen och barnkonventionen. Utöver dessa lagar finns ett flertal faktorer som kan användas som argument mot slöjförbud i skolan:
Vi förändrar inte människors traditioner och eventuellt förtryck genom att skapa ett slöjförbud. Upplysning är bättre än förbud.
Vi vet inte hur många av dessa barn som tvingas att bära slöja.
Många barn vill se ut som mamma, och klä sig och sminka sig som mamma. Barn i Sverige som inte utvecklat bröst använder bh och bikini.
Vi kommer att få många hemmasittare, dvs barn som har rätt till skolgång kommer inte att kunna gå dit.
Är det integration att exkludera barn från sin rätt till skolgång?
Det är inte mer rätt att tvinga av flickor och kvinnor kläder än att tvinga på flickor och kvinnor kläder.
Tyck och tänk vad du vill, men håll det för dig själv. Du har inte rätten att bestämma andra människors val av kläder.
Slöjförbud skapar segregation och polarisering, ”Vi och Dom”.
Sverige är inte värdigt klädkodslagar. Det kan totalitära stater och diktaturer syssla med.
Det är oklart hur KD (och andra) tänker sig att ett slöjförbud ska kunna efterlevas. Ska flickorna nekas att gå till skolan? Ska föräldrarna bötfällas? Ska flickornas slöjor avlägsnas i skolan, av vem i så fall? Många frågor, inga svar.
Återigen är det kvinnor/flickor som påverkas av restriktioner, eller menar KD att män också drabbas av en restriktion i form av ett slöjförbud? I så fall skulle det ha varit lämpligt att lyfta det.
Innebär slöjförbud att en inte ska få ha saker på huvudet? Ska ansiktet inte döljas? Hur långt ska ett förbud mot huvudbonad dras? Ska vi förbjuda kepsar, hattar, mössor, bandanas, luvtröjor, balaklavor och maskeradkläder? Eller handlar detta återigen om en restriktion för kvinnor i allmänhet, och för muslimska kvinnor i synnerhet?
Vi påminner oss själva om att slöjförbuden som temporärt infördes i skånska Skurup och Staffanstorp fick till följd att fler flickor i skolan valde att bära slöja. Senare har dessa förbud tagits bort eftersom det visade sig att de bröt mot lagen som den ser ut idag.
Vän av ordning funderar över om detta är ett allvarligt menat utspel, eller om det handlar om ett försök att ta röster från Sverigedemokraterna? KD är väl medvetna om att detta är signalpolitik som i normala fall signeras SD. Signalpolitik som, om vi ska vara realistiska, inte säkert blir verklighet.
”Kristendom är en avskyvärd religion”. Vilket riksdagsparti har gjort sådant kontroversiellt utspel? Rätt svar är ”ingen”.
”Islam är en avskyvärd religion”. Vilket riksdagsparti har gjort detta kontroversiella utspel?
Rätt svar är ”Sverigedemokraterna”. De har gjort det igen.
SD:s partisekretare och riksdagsledamot Richard Jomshof ingår i den absoluta partitoppen och har genom åren gjort sig skyldig till en rad islam- och muslimfientliga utspel. På bästa sändningstid, i SVT:s programserie ”Sverige möts”, förtydligar han SD:s syn på islam och muslimer: ”Islam är en avskyvärd religion”.
Sverigedemokraternas politiska fokus har alltsedan starten 1988 alltmer ökat sitt förakt och hat mot muslimer i allmänhet, och islam i synnerhet. Tidigare var det judar som befann sig i deras fokus.
Det största felet Jomshof och SD gör, förutom att stigmatisera, och generalisera om en stor grupp människor, är att blanda ihop islam och politiska islamister.
I programmet säger Jomshof bl a:
”Det finns en vanföreställning idag bland socialister och liberaler att alla religioner är desamma. Att de skulle vara likvärdiga.”
”Över hela den muslimska världen så kommer vi se samhällen som skiljer sig på punkt efter punkt efter de samhällen vi har i vår del av världen.”
”Det finns knappt något muslimskt samhälle som fungerar någorlunda. Och utifrån det då säga nej man behöver inte dra alla människor över en kam, jag lider med de människor som tvingas födas i de här länderna under islam som enligt mig är en avskyvärd ideologi och religion.” (Källa: SVTPlay)
Motargument börjar bena ut delar ur citaten: Jomshof menar att hans politiska åsiktsmotståndare skulle ha ”vanföreställningar”, vilket tyvärr är en vanlig metod i den polariserade debatten. Religioner kan absolut betraktas som likvärdiga och jämställas, varför vi nu ens ska göra det. Vi har religionsfrihet och religiös trosuppfattning är religion, medan politiska ideologier är just politiska.
Jomshof ägnar sig åt kollektiv skuldbeläggning utifrån enskilda extremister eller islamisters illdåd och snedvridna tankegods. Han generaliserar grovt om såväl islam som muslimer. Det finns, i likhet med andra religioner, många inriktningar och grenar och åsiktsskillnader inom islam. Att generalisera kring en världsreligion är fel. Muslimer är inte en homogen grupp, lika lite som kristna eller judar är det. Varje individ är unik, och har sin egen tolkning av vad som står i de religiösa skrifterna. Utan islam finns inga muslimer. Utan kristendom och judendom finns inga kristna och judar.
Jomshofs populism skiner igenom med all önskvärd tydlighet. Han är djupt ohederlig i sin retorik, eftersom han för konsekvensens skull också borde generalisera om följare av andra religioner. Alla kristna är inte fundamentalister, och inte heller är alla judar det. All religiös fundamentalism och all extremism är farlig, men i SD:s värld är det enbart den muslimska fundamentalismen som är farlig.
Islam är inte en ideologi, det är en religion. En religion som existerar i Sverige, hur mycket SD än inte vill det.
Jomshofs retorik går hand i hand med muslimhatarnas favoritkonspirationsteori, den s k myten om Eurabia, det av etablissemanget iscensatta muslimska maktövertagandet. I resonemanget innefattas föreställningen om att Sverige håller på att islamiseras.
Richard Jomshof på Twitter 2017.
Hot mot religionsfriheten och de mänskliga rättigheterna
SD:s officiella partikanaler sprider Jomshofs budskap. Partiledaren Jimmie Åkesson och riksdagsledamoten Björn Söder ställer sig bakom Jomshof. Åkesson påstår sig vara smått kritisk till ordvalet, men delar resonemanget. Söder däremot förstärker Jomshofs ordval genom en tweet samma kväll som programmet sändes: ”Richard Jomshof pratar klarspråk om islam, som en avskyvärd religion”. Söders tweet spreds vidare av SD:s officiella Twitterkonto.
Kashif Virk, imam i Ahmadiyya Muslimska Samfundet, menar att SD:s retorik inte är ny. Deras påståenden om islam och svenska muslimers åsikter är grovt förenklade. Vi som följer politisk debatt har i decennier tvingats lyssna på denna kollektiva skuldbeläggning från SD. Det finns en myt om att vi i Sverige inte vågar tala om islam. Faktum är att det talas om islam hela tiden, i såväl medier som i det politiska samtalet. Jomshof argumenterar genom att hävda att sharialagar i muslimska länder dödar vantroende och homosexuella. Att kollektivt skuldbelägga människor som flytt från islamistiska regimer för vad som eventuellt sker i andra länder är förkastligt. Virk menar att det är på tiden att SD uppdaterar sin Mellanösternkunskap:
”Regionen har i decennier präglats av sekulära och islamistiska regimer som med aktivt stöd från vissa västländer kunnat odla sin människofientliga ideologi på bekostnad av lokalbefolkningen. Vissa av dessa länder exporterar även Sverige vapen till. Att beskylla islam för dessa vidrigheter är inget annat än uttryck för xenofobi och politiskt fulspel. Vill man sära på politik och religion, vilket de flesta politiker i Sverige vill, kan man börja med den politiska diskursen.” (Källa: Göteborgs-Posten)
Dagen efter debatten i ”Sverige möts” har Jomshof, i ett Facebook-inlägg, med rubriken ”islam som styrelseskick är islamism”, uttryckt att han blivit ”feltolkad”, och att han inte avsåg ”islam”, utan ”islamism”. Han har inte blivit ”feltolkad”, han har uttryckt sig i allmänhet om islam, som ”en avskyvärd religion”. Det är en efterhandskonstruktion, och inte vad han uttryckte i programmet.
Dagen efter i en intervju i TV4:s Nyhetsmorgon byter Jomshof fot igen, då han får frågan om islam är en avskyvärd religion och återgår då till sitt ursprungliga ordval: ”Så som majoritetstolkningen ser ut i den muslimska världen: Ja, det är en avskyvärd religion.”
Motargument 