Etikettarkiv: Orsaker till rasismen

Komma hit och leva på bidrag!

Hej!

Mitt namn är Yacoub Maaruf, jag är 32 år och lever tillsammans med min flickvän och hennes 2 barn i en mellanstor stad i Sverige. Jag är född och uppvuxen i Syrien men var tvungen att fly för ungefär 10 år sedan på grund av förföljelser, hot och politiskt förtryck. Flera av mina familjemedlemmar avrättades, så jag är tacksam över att leva och att få vara här för att slippa det fruktansvärda inbördeskriget.

Claudio.Ar / Foter / CC BY-NC-SA

I dag säger jag att jag är svensk eftersom det står på mitt pass. Sen är det en helt annan sak att människor runtomkring hela tiden verkar kräva mig på ytterligare bevis om hur jag ”tillhör” genom att ifrågasätta hur jag lever.

Jag har firat midsommar många gånger. Julen spenderar jag i hälsingeskogarna med tomte, julgran och presenter. Trots att jag varken tror på tomten eller Jesus, anser jag att det är ganska trevliga traditioner. Jag åker båt och fiskar om sommaren, betalar inkomstskatt när jag har haft jobb och matmoms på allt jag äter. Jag röstar, lever laglydigt och ställer mig på höger sida i rulltrappor. Trots allt detta känns det många gånger som att allt det inte ÄR tillräckligt. Att leva här och ha en vilja att bidra, verkar aldrig vara tillräckligt för att få tillhöra.

Vem lever gott på minimala bidrag?

För ett tag sedan såg jag en ”hitte-på-statistik” spridas på nätet där det påstods att nyanlända får bidrag på 20 000:- per månad. Jag är inte ensam om att ha hört lögner, felaktiga fakta och rasistiska kommentarer angående människor som kommer hit ifrån andra länder.

För det första, vem ”lever gott” på bidrag i Sverige? Jag har behövt klara mig på bidrag i olika omgångar, när jag studerade så hade jag c:a 7 400:- per månad. Min hyra låg på runt 5 000:-.  Det gav mig 2 400:- över att fördela på mat, el, telefon, internet, kläder och nöjen (det sistnämnda blev det inte mycket av). När jag haft rätt till A-kassa tvingades jag överleva på ännu mindre.

Jag har umgåtts med många nyanlända och alla får väl ungefär vad jag fick när jag studerade, lite mer om de har barn i och med att det ekonomiska omsorgsbehovet då också ökar. Men svenskfödda mammor får ju också barnbidrag, ni vet – barn kostar.

Som det ser ut i mitt fall så har jag inte så mycket andra val än att tvingas leva på de bidrag som jag är berättigad till. Lever jag ”gott”? Svaret är givetvis nej, jag har personligen aldrig träffat någon som lever ”gott” på bidrag i Sverige. Är det något jag eftersträvar? Svaret är också nej, jag vill inget hellre än att ha ett fast arbete och en trygg försörjning på lång sikt—ett jobb att gå till—och att slippa gå på bidrag. Slippa förnedringen att behöva ta emot allmosor.

Jag känner en viss stolthet över att detta land faktiskt fördelar bidrag till de som behöver det. Det är oerhört viktigt att ha någon form av ekonomisk trygghet i ett välfärdssamhälle. Även om fattigdomen i Sverige är utbredd, många människor har det svårt, så är det självklart att arbetslösa och nyanlända ska ha rätt till bostad och mat. Kan vi vara överens om att de som på grund av sjukskrivning eller arbetslöshet i Sverige inte lever ”gott”?

I och med att arbetsgivare nu får mer bidrag för att anställa invandrare så har jag de senaste åren haft fler jobb än tidigare. Men som i de flesta sådana anställningar har inget lett till en anställning efter att bidragsperioden löpt ut. Alliansen tror att de lyckas “integrera”, men jag har bara upplevt det som ett utnyttjande—billig arbetskraft.

Ett jobb är mer än en inkomst

En anställning är en trygghet, en chans att bli ekonomiskt självständig och kunna ta del av allt vad det innebär att ha en fast arbetsplats. Få känna mig nyttig, behövd och bidra med min kunskap och erfarenhet. Känna tillhörighet och dela min vardag med andra arbetande kollegor.

Att ha ett arbete innebär inte bara en bättre ekonomi utan också en plats i samhället. En säkrare plats med rutiner, där man slipper en vardag fylld med oro. En plats där individer kan få känna att de utför något viktigt, bidrar och tillhör detta stora snurrande samhälle av arbete, skatter, deklarationer och vardag.

Jag har aldrig träffat någon som inte vill arbeta, som inte vill bidra med sin kunskap och sin energi. Oavsett vem man är, hur man fungerar och vad man har för ursprung så vill alla arbeta, eftersom ett arbete betyder mycket mer än bara en lön varje månad.

Yacoub fotoDärför är jag så fruktansvärt trött på de som tror att alla som kommer hit INTE vill arbeta, utan har flytt sitt hemland med den enda målsättningen att leva ”gott” på svenska bidrag. Vem fan har det som målsättning?

Vem tänker: ”Idag och resten av mitt liv vill jag vara en parasit på samhällets kropp? Jag vägrar jobba, jag vill ha bidrag OCH ständig oro över att ha råd att betala för bostad, mat, kläder och skor. Aldrig kunna unna mig en resa eller nöjen. Jag ska fylla mina dagar med att driva omkring, vara orolig, fattig och försöka överleva på bidrag.”

Så förutom att komma överens om att vi som lever på bidrag INTE lever lyxigt, kan vi väl komma överens om att det säkert är väldigt, väldigt få människor på denna jord som har som målsättning att bara överleva på bidrag?

Yacoub Maaruf, mellanstor stad i Sverige, arbetssökande och hitvandrad.

Yacoub Maaruf heter egentligen något annat.

Myt: Demografisk bomb

De felaktiga myterna, uppenbara lögnerna och elaka skällsorden haglar i skrämselpropagandan överallt på internet —  ”Tidsinställd bomb! Livmoderinvasion! Massinvandring! Svenskfientlighet!” Här avslöjar Motargument med hjälp av Dr. Hans Rosling några av de mest vanliga myterna om invandrare som föder många barn.

FAKTA:

”Globala nativiteten sjunker mot 2,2 barn per kvinna”

Kring år 1900 födde svenska kvinnor i genomsnitt 4 barn per kvinna. Efter år 1945 har ”nativiteten” legat kring ungefär 2 födda barn per kvinna, eller något under. Om en man och en kvinna tillsammans skaffar 2 barn, då varken minskar eller ökar folkmängden.


MYT:

”Det sker ett folkutbyte genom en hemlig, organiserad, födelse-explosion”

Nativiteten räknas och granskas regelbundet. Tendensen är att syskonskarorna krymper mot 2 barn per kvinna i hela världen. Utrikesfödda kvinnor boende i Sverige hade i genomsnitt 2,2 barn år 2008. Men kvinnor som fötts i Sverige till föräldrar som invandrat hit skaffar i genomsnitt 1,68 barn per kvinna! Alltså färre barn än vad svenskfödda kvinnor till svenskfödda föräldrar skaffar.

Hans Rosling visar nativiteten sjunka
Hans Rosling visar nativiteten sjunka i hela världen

Lägre nativitet gäller inte bara de kvinnor vars familj har invandrat till Sverige från Europa, utan även de som har flytt från länder som till exempel Iran, Sudan, Somalia och Syrien.

Nativiteten sjunker för alla världens kvinnor, i takt med bättre hygien, fler nyfödda som överlever, ökad jämställdhet och mer utbildning. Se en videoföreläsning med doktor Hans Rosling, som visar statistik ur all världens folkräkningar och ger bevis för tendenserna.

Det är en lögn att någon grupp föder flera barn med syfte att försöka komma i majoritet och ta makten i Sverige. Svensk statistik motbevisar effektivt alla propagandamyter.

Källor för fördjupning i ämnet:

Kent Ekeroth: Muslimska Demografiska bomben (notering: Kent Ekeroth har numera raderat detta blogginlägg, men det finns arkiverat här, scrolla långt ner på sidan)

SCB artikel: ”Får utrikes födda fler barn?

SCB.se — Barnafödande bland inrikes och utrikes födda (pdf-rapport)

Mer videos med dr. Hans Rosling:
Gapminder.org
TED Föreläsning: Religions and babies
TED Föreläsning: New insights on Poverty

Övriga källor: United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Division (2011). World Population Prospects: The 2010 Revision

fotnot: Det optimala nativitetstalet för att bibehålla en stadig befolkningsmängd anses ligga något högre än 2 barn/kvinna, ungefär kring 2,1 på grund utav barnadödlighet, sjukdomar, olyckor med dödlig utgång osv. För dig som vill fördjupa dig mer kan du läsa på engelska sidor om nativitet, då ska du söka efter ”Fertility rate”.

Folkhatet 4: demonisering av religion

I tre tidigare artiklar granskade jag Sions vises protokoll och Eurabiamyten samt hur våldtäkter använts i rasistiskt syfte. Om man studerar hatet ser man många likheter mellan olika typer av rasistiskt hat. I synnerhet många likheter mellan hatet mot judarna och muslimerna. Denna gång ska vi titta på hur rasister drar religiösa utövare över en kam.

En typisk muslim? Knappast! Men en typisk rasistisk kommentar om alla judar. Om än lite felstavad…

Det är egentligen ett klassiskt rasistiskt knep. Man pekar på de mest extrema utövarna av en religion, sen påstår man att ALLA utövare och HELA religionen är så som dessa extremister är. Detta kryddar man sen med skrämmande citat ur koranen, talmud eller nån annan religiös källa.

I denna artikel ska vi titta närmare på det första, det som man kan kalla demonisering av religion, av rasistiska skäl.

Att använda religiösa urkunder i muslimhatet

Muslimhatare använder ofta citat ur koranen och haditherna för att försöka utmåla muslimer som kulturellt och mentalt underlägsna. Det finns miljontals exempel på denna syn på muslimerna, enbart från svenska internet.

Här är ett: en intervju av Robert Spencer med Nicolai Sennels som översatts och publicerats på Avpixlat där det påstås att muslimer uppfostras till att vara ansvarslösa och aggressiva.

Vad är orsaken, jo religionen.


Här och nu vill jag att ni tittar på det som Sennels anser vara orsaken till att religionen gör muslimer så ”aggressiva” och galna, nämligen: koranen och haditherna.

Det här är en ganska belysande sammanfattning av hur islamofoberna tänker.

För att göra en lång historia kort så gör de mest extrema såhär; de plockar ut tolkningarna av vad koranen och haditherna representerar, de radikala islamisternas syn på de heliga texterna, ur sitt egentliga sammanhang, sedan extrapolerar de det på hela islam och på alla muslimer. Därmed är koranen och haditherna enligt dom; ondskefulla böcker som man ska tolka på värsta möjliga sätt.
Eller som Breivikbeundraren Percy Rosengren skriver på Demokratbloggen:

Det viktigaste som en icke-muslim måste känna till om islam är de tre grundlagar som speciellt är riktade mot den otrogne:1. Falskhet och lögn är tillåten och uppmuntras (taqiyya doktrinen)
Det är tillåtet för en muslim att ljuga och bedra om det tjänar eller skyddar islam. Det är tillåtet att visa falsk vänskap för en muslim gentemot en otrogen fast han känner hat och förakt mot den som inte är Allah trogen.
2. Att sprida islam och sharia är en politisk-religiös plikt för anhängarna
Det är alla muslimers skyldighet att sprida islam och försöka att befästa sharialagen världen över. Sharia är Allahs lag och alla andra styrelseskick är en synd. Islam är en politisk rörelse, islam är en fascistisk ideologi med religiösa inslag och som ansluter sig till nationalsocialismen (nazismen).
3. Det är tillåtet att döda den som trotsar Allah
Det är till och med tillåtet för en förälder att döda sitt barn eller barnbarn om det trotsar Allah, inget straff utmäts för ett sådant brott från sharialagen, föräldrarna förblir lagligen ostraffade. De som försöker att lämna islam (avfällingar och förrädare) förespråkas av islam att de skall dödas. Islam uppmanar muslimerna att erövra världen i jihad och de som motsätter sig jihad kan då dödas.

Detta innebär att du som otrogen aldrig skall ha tillit till en muslim och aldrig tro på vad en muslim säger eftersom han alltid försvarar och sprider islam och är falsk i vänskap, och om du motsätter dig honom och trotsar Allah så kan du som otrogen bli dödad eller fördriven från ditt eget land.

Antisemitism

Antisemiterna genom alla tider har använt exakt denna metod för sitt hat. Fast antisemiterna pratar inte om t.ex. sharia, som islamofober är så fixerade vid, utan om judiska fenomen som mitzwa, eller om ”talmudrätt”.

Hatet är samma, föremålet för hat och retoriken skiljer sig lite åt.

Här är ett svenskt exempel: antisemiten Ahmed Rami;

Många frågar sig om detta dåd är ett utslag av en central ritual inom judendomen — en så kallad mitzwa? Vad innebär då judendomens mitzwa?Mitzwa är en gärning till den judiske guden Jahves ära. För juden är det en mitzwa att döda en icke-jude, en goj. Radio Islam har uttömmande visat hur judarnas bibel, Torah, är fylld av uppmaningar till mitzwa. Detsamma gäller den heliga judiska skriften Talmud. För den oinsatte läsaren måste detta verka otroligt. Ja, ofattbart. Kanske, kan man tro att mitzwa gällde i forntiden. I biblisk tid. Men att något sådant vore möjligt idag, i vår tid? Det förefaller absurt. Men sanningen är den, att judendomens befallning om mitzwa, i högsta grad är aktuell och levande. En av judendomens historiska förgrundsgestalter, Maimonides, säger t ex: att även den gode gojen måste dödas”. Således en uppmaning till urskiljningslöst massmord på icke-judar. Maimonides, som levde i Spanien under medeltiden, är en av judendomens mest vördade uttolkare, och föremål för stora hedersbetygelser inom dagens judenhet. Hänsynslös terror mot icke-judar har således en central förankring i den judiska religionen. Någon motsvarighet till judendomens mitzwa finns inte i de andra världsreligionerna, som kristendomen och Islam, och inte heller inom den humanism, som ligger till grund för ateistiska samfund. Judendomen intar en särställning, helt skild från det övriga världssamfundet.

Ser ni likheterna? Den antisemitiska varianten av detta folkhat är ungefär så här; Att de heliga skrifterna, som var jude måste lyda bokstavligt, föreskriver att varje jude deltar i ett heligt krig med terror och massmord på ”gojim”, de underlägsna icke judarna. Det är de judiska heliga skrifterna som lett till att judarna blivit ett så aggressivt, girigt och hänsynslöst folk.

Från Radio islam:

Den judiska religionen har alltid varit en grym och rasistisk religion och många av dagens massakrer och grymheter i Palestina kan spåras direkt till judendomens rötter. För att därför kunna förstå dagens judiska rasism måste man återgå till de religiösa skrifterna. Dessa återfinns främst i två skrifter. Den första av dessa är det Gamla Testamentet, den judiska Bibeln. Viktigast där i är de fem moseböckerna eller Torah, lagen, som judarna kallar dem. De fem moseböckerna är de som lägger grunden till den judiska religionen och är också utan tvekan de grymmaste böckerna i det Gamla Testamentet. Den andra källan till den judiska religionen är Talmud. Talmud är en tolkning av de äldre skrifterna som judiska rabbiner, präster, har gjort genom tiderna. Talmud är i sig mycket avslöjande eftersom där också avslöjas hur de judiska prästerna valt att tolka sina andra skrifter.

Den som har en stark mage kan läsa mer på: Talmud Unmasked och i Stormfront, nynazister i USA, eller Revisionisthistory.

Likheterna mellan judehatet och muslimhatet är större än man kan tro. Poängen är att detta är generaliseringar! Jag säger inte att det inte t.ex. finns islamistiska galenpannor som tänker sjukt och rasistiskt. Problemet är att man smutskastar ALLA muslimer genom att demonisera islam så att alla muslimer dras över en kam. På samma sätt som antisemiter också demoniserar judendomen.

Religionskritik är viktigt, hat och rasism handlar om något annat. Hataren och rasisten drar ALLA utövare över en kam och förnekar existensen av nyanser då hen betraktar religionen eller kulturen.

(Del 5 handlar om hur citat från heliga skrifter används av rasister.)

Satans fega blötdjur!

Gästkrönika av Henry Bronett

Just nu har jag stor lust att som kapten Haddock i Tintin, ryta: —”Satans fega blötdjur!” Men ”den som skriker och slår har förverkat rätten att bli hörd”, som min far kunde säga. Ändå, när extrema tankar krälar fram i dagsljuset och torgför sig helt öppet inför, så tycks det, en samling aningslösa eller likgiltiga människor, är det svårt att inte använda invektiv som uttryck för frustration.

Extrema vindar blåser över Europa.
Grekland, röstas det på nazister, den gyllene gryningen som längtar tillbaka till en tid då Grekland styrdes av juntan. De sitter i riksdagen.
Rumänien, förnekar parlamentariker Rumäniens ansvar på mordet av 280.000 judar, under andra världskriget, påhejade av pöbeln.
Ungern, vill man upprätta listor över judar och kalla dem en risk för ”nationella säkerheten”. — När extremism hotar demokrati och människors lika värde, borde ingen tiga still. Snarare borde vi inse vikten av att visa allvar och civilkurage.

Så vad gör vi i Sverige? Landet som röstar fram Sverigedemokrater, så att de från betald riksdagsplats kan peka ut ”babben” och ”horan”, grymta som grisar och piska upp rädslan och hatet mot invandrare?

Hur kommer det sig att SVT, inte ser det som vidare allvarligt, att programledare Gina Dirawi, jämställer israeler med nazister och marknadsför en judehatares bok på sin blogg som ”kvällsläsning”. Hur står det till när Peter Nyrén, programbeställare för underhållning och fakta, menar att hon bara varit ”tanklös” och ändå ”omfattar SVTs värderingar”? Att hennes partner i melodischlagerfestivalen, Danny Saucedo svänger sig med ordet ”svarting” gör inte saken mindre underlig. Vad är det för värderingar Sveriges Television väljer att visa upp för Europa, i vårt namn? Vad vill de förmedla med sin inställning, vilken sorts förebilder vill de uppmuntra, nu när extrema vindar blåser över Europa? Vad tänker SVTs ledning, när man väljer Malmö som lämplig stad under Eurovision Song Contest? Malmö där människor är rädda att visa sig på gatan för att de är judar. Malmö med politiska ledare som Adrian Kaba (S) vars antisemitiska uttalanden rönt stor uppmärksamhet, eller Ilmar Reepalu (S), ”Malmös starke man” som av amerikanskt sändebud klart betecknats som antisemit? Är detta också del av Sveriges Televisions ”värderingar”? Är det vad vi vill visa Rumäniens, Ungerns och Greklands extremister, visa Europa i tider då extrema vindar blåser?

Så vad säger det om ett land vars ledare tiger, då rasism och antisemitism brer ut sig? Vad säger det då vi inte visar tydlighet och tar ställning för människors lika rätt och värde? I en tid då civilkurage och att slå vakt om vår demokrati är viktigare än någonsin, vad säger det om dig och mig att det ser ut så i vårt land?

”Satans fega blötdjur”, har jag lust att ryta, som Kapten Haddock.

Henry Bronett © 2012

Inte en överraskning

Gästkrönika av Markus Fridholm.

Jag önskar att det vore en överraskning att Erik Almqvist och Kent Ekeroth uppträtt hotfullt, beväpnat sig med järnrör, sagt till en svenskfödd man att det inte är hans land utan deras och kallat en tjej som protesterade för hora.

Det är det inte.

Jag har försökt samtala med sverigedemokrater, men upptäcker tyvärr alltför ofta att det stupar på en mycket grundläggande poäng… människosyn. Det är naturligtvis en generalisering och för att visa respekt för de som faktiskt försöker hålla isär äpplen och päron och vars grundläggande problem med den svenska invandringspolitiken inte har att göra med religion eller etnisk tillhörighet per se, så vill jag markera att det inte gäller alla.

Tyvärr gäller det för många och tyvärr för de mer moderata krafterna i Sverigedemokraterna, så har det med partiets rötter att göra. Det är ett förhållandevis ungt parti och ett som för inte alltför länge sedan accepterade mer eller mindre öppen rasism i de egna leden. Den ”nolltolerans” som nu är proklamerad, kan inte helt enkelt överbrygga detta och många av de som ”rättar in sig i leden” har alls inte bytt människosyn utan bara retorik.

Oavsett nuvarande politik, så har SD sina rötter i organisationer längst ut på den extrema nationalistiska kanten, sådana som BSS, NRP med flera. Saker har hänt, människor har förändrats, en utbrytning av de värsta extremisterna till Nationaldemokraterna har skett, men trots det finns det i partiets rötter och djupt lagrat i partileden en grundläggande inställning om att det är något fel på invandrarna som människor. Många har svårt att skilja på sak och person och det är inte alls ovanligt att se svår islamofobi, idéer som till exempel eurabia, termer såsom MENA eller varför inte oikofobi, vilka alla har gemensamt att de är misstänkliggörande eller pejorativa.

I ett sådant sammanhang är det inte alls svårt att föreställa sig en lagom berusad Erik Almqvist och Kent Ekeroth, som i glömska om att hålla masken kallar folk för babbe, babbe-lover, hora etcetera, som säger till en person född i Sverige att det inte är hans land, som knuffas eller för den delen beväpnar sig med järnrör i något slags pubertal regression. De har sina rötter i samma led av arga ungdomar som känner sig förfördelade, motarbetade av etablissemanget, bedragna och ägare av den enda sanningen.

Den egna frustrationen utmynnar i drömmar om en annan värld, som en slags missuppfattad Astrid Lindgrensk eller Carl Larssonsk pseudoidyll, en verklighet där hela staden springer som en man ner till hamnen för att det ryktas om att ”en neger har setts där”, höjden av exotism.

Det finns flera problem med den sorts socialkonservatism och nationalromantik som i mer eller mindre extremistisk form präglar Sverigedemokraternas partiled.

Dels leder den i värsta fall till en avhumanisering av det ”främmande”. Man glömmer lätt att det faktiskt är människor man pratar om, individer med människovärde, drömmar, förhoppningar, och en längtan efter trygghet och ett gott liv. Saker vi tar för självklara, men som är allt annat än just det.

Dels är det en falsk bild som utelämnar allt det som var oerhört mycket sämre förr än nu, liksom så ofta när klarsyn förmörkas av nostalgi.

Dels förträngs även det enkla faktum att vi lever i en global värld, där avstånden mellan ”här” och ”där” är kortare än någonsin. Vi kan helt enkelt inte strunta i vad som händer ”där”, för det påverkar oss omedelbart även ”här”. Alternativet är i så fall våld i syfte att hålla borta eller förgöra, något som provats många gånger genom historien utan att någonsin lösa några problem.

Men.

Det går att diskutera invandringspolitiken utan att falla i extremismens fälla. Det är kanske det som är själva kruxet. Själv är jag i och för sig av den fasta övertygelsen att det inte är invandringen som sådan som är själva problemet. Snarare är det vårt sätt att ta emot de som kommer och vår oförmåga att reda ut för oss själva vilka gränssättningar som vi kan och måste göra och vilka vi verkligen bör låta bli att göra.

Det kan dock diskuteras och måste nog diskuteras om vi inte skall lämna frågan till unga arga män och kvinnor som tar sin känsla av utanförskap och gör den till sin panache. Om de enda som håller frågan levande är de främlingsfientliga, så är det inte alls konstigt att vi har ett parti i riksdagen där två ledande företrädare blir tagna med händerna i den rasistiska syltburken.

Vi måste lösa problemet med integrationen, vi måste se till att vi inte bara bjuder in folk till ett liv i misär, vi kanske tar emot många men på det planet är vi bland de sämsta av alla.

Så hur kan vi prata om integration och invandring utan att hänfalla till extremer, utan att frånta någon deras människovärde, utan att se ner på andra kulturer, generalisera eller för den delen utan att väja för de problem som faktiskt finns? Det är verkligen en öppen fråga, men innan vi besvarat den så kommer vi få leva med att islamofober, xenofober, rena rasister och sentimentala nationalromantiker sätter agendan för samtalet.

/Markus Fridholm.

Var bor de egentligen?

När man bemöter rasister och nazister på nätet får man ofta höra att man är naiv, inte ser verkligheten och så vill de gärna att man ska spendera en natt i t.ex. Rinkeby, för då tusan skulle man förstå hur farliga och hemska alla dessa invandrare är.

Nu säger de ju inte detta på det här trevliga sättet. Det är mer: ”Åk till Rinkeby och bli berikad jävla hora!”

Jag får ofta höra att jag inte vet skit om invandringens baksidor för att jag bor i ett segregerat radhusområde i Spånga (ja, de kan googla).

Vi gillar olika | AccessJag brukar fundera på detta när jag hejar på mina grannar med rötterna i Grekland, Turkiet, Iran och Indien. Eller när jag träffar ungarnas klasskamrater som har föräldrar från världens alla hörn men oftast tänker jag på det när jag dagligen åker T-banan, Blå linjen.
Vagnen är alltid fylld av människor med olika härstamning och enligt rasisterna borde jag bli trakasserad och utsatt för sexuella kränkningar varenda dag p.g.a. mitt blonda hår och mitt kvinnokön. Har aldrig hänt.
Jag tänker på talet om förtryckta muslimska flickor och ler lite för mig själv när jag möter dessa flickors blickar, kaxigare brudar får man leta efter.

Mitt Stockholm är det mest mångkulturella som finns, här blandas slöjor och korta kjolar, här talas tusen språk och dialekter, här bor Sveriges mest välutbildade kvinnor och män och även människor som aldrig fått möjlighet att lära sig läsa och skriva.
I mitt partis områdesförening är vi en blandning av människor med ursprungsrötter i flera olika länder, flera av dem är kvinnor som kommit ifrån Somalia.

Jag lever mitt liv varje dag mitt i den verklighet som rasisterna och nazisterna säger att jag inte känner till.

Hur kan de ha sådan otrolig koll på hur det mångkulturella samhället fungerar kommer jag på mig själv att undra?
Vilka är de?
Var bor de?
De som vet bättre än jag.

Jag blev faktiskt tvungen att göra en liten efterforskning på nätet, inte svårt alls.

Här bor de, de som VET hur vi har det med invandrarna här i Stockholm, mångkulturens högborg i Sverige:

Borlänge, Hudiksvall, Emmaboda, Orrefors, Gävle, Träslövsläge, Bergvik, Söderhamn, Eskilstuna, Sundsvall, Bjuv, Norsjö, Osby och Yddinge.

Antagligen väldigt fina platser, personligen har jag bara besökt Gävle av dessa platser och det var väldigt länge sedan. Tycker ändå att det verkar som rasisterna har det tråkigt där de bor och söker utlopp för någon stimulibrist.

Men ett är säkert, de har inte en blekaste aning om hur verkligheten ser ut.

 

 

Aftonbladet och myten om "israeliska organstölder"

Aftonbladet har under de senaste åren skrivit om ”israeliska” organstölder. Artiklarna har kort och gott påstått att ”Israel” stjäl organ från palestinier. Enligt Aftonbladets artiklar som började publiceras 2009 ska Israels armé jaga och fånga unga palestinier för att mörda dem och ta deras organ.

Yehuda Hiss

De blev mycket kritiserade för detta. I dagarna har magasinet Filter också skrivit om detta, eftersom de plötsligt upptäckt att ”Israels organstölder” diskuteras i Israel också, och därför har Aftonbladet lagt upp en rad nya artiklar där de stolt säger att de hade rätt då de skrev om att Israel och IDF stal organ från palestinier. Givetvis anser Aftonbladet att de hade ett scoop då de ”avslöjade” detta.

Men läser man innantill ser man nåt intressant. Läs dessa två meningar:

Stjäl Israel organ av palestinier som armén har dödat? Tidskriften Filter avslöjar i sitt senaste nummer att journalisten Donald Boström hade goda skäl att i Aftonbladet Kultur för drygt tre år sedan ställa sin kontroversiella fråga…Den 19 december sände nämligen den israeliska tv-stationen Channel 2 en intervju med Yehuda Hiss, chefen på Abu Kabir, som berättade att läkarna brukade ta hudlager, hjärtklaffar och hornhinnor från döda israeler och palestinier.

Men vänta… OM Israel stjäl organ från palestinier, varför stals då israeliska organ också? Handlade inte hela denna debatt om ”israeliska organstölder” riktade mot palestinier?

Faktum är att ja, en grupp galna vetenskapsmän i Abu Kabir, ledda av professor Hiss, obducerat människor vårdslöst, tagit organ från lik och liknande. Det är en stor skandal som debatterats i Israel i många år. Att Aftonbladet först nu noterat debatten visar vilken standard det är på deras journalism i ärendet.

Hiss kunde inte bindas till brott och förflyttades redan 2004 från centrala poster i myndigheterna, på grund av anklagelserna. Undersökningarna och debatten kring detta har pågått i mer än 10 år i Israel.

Det visar sig nämligen att organ från folk som skadats vid attacker som självmordsbombare utfört inne i Israel ”stals” av gruppen runt Hiss. Ortodoxa judar har i synnerhet upprörts av detta eftersom ortodox judendom kräver att folk begravs intakta.

Läs denna artikel från mars i år om hur staten nu beslutat ge kompensation till de anhöriga soldater från IDF, Israels armé, som fick sina organ stulna av grupperna runt Hiss.

The state will pay NIS 3 million in compensation to the families of three deceased IDF soldiers whose bodies were mishandled during autopsies, according to a settlement reached Wednesday.The families had sued the state after they discovered that the Abu Kabir Forensic Institute had saved tissue and organs from the soldiers, as well as other individuals, after unauthorized autopsies…In January, investigations revealed that the institute, under the leadership of Dr. Yehuda Hiss, kept more than 8 000 body parts in storage after autopsies caused an uproar.Already in 2005, Hiss, chief pathologist of the institute, admitted that the institute had harvested heart valves, skin, and bones from the bodies, but said that the practice no longer took place.

Så, ja det är vidrigt och en stor skandal att Hiss och andra tog organ från döda israeler och palestinier och visst är det skandal att han inte slutgiltigt avskedas genom en ”tidig pensionering” förrän i år.

Men att som Aftonbladet skriva om detta och påstå att ”Israel” satt i system att stjäla organ från ”palestinier” och att IDF, Israels armé, ska ha som uppdrag att stjäla organ från palestinier är helt absurt!

Av en skandal som drabbat både judar, kristna och muslimer har Aftonbladet skapat en vandringsmyt om att ”Israel” dödar palestinier och stjäl deras organ. Av en skandal som drabbade judiska offer för självmordsbombare och dödade judiska soldater PLUS dödade palestinier, har de skapat en myt om det elaka Israel.

Exakt så skapas och sprids antisemitiska myter!

Läs fler artiklar i serien om konspirationsteorier här!

8. Varför folk söker asyl…

Detta är sista delen i en serie av åtta artiklar om myter kring invandringen. Artikelserien har skrivits av Andreas Meijer.

MYT:

”De fuskar till sig asyl bara för att kunna få bidrag — kraven för asyl måste skärpas!”

Samhällsklimatet i Sverige hårdnar och de socioekonomiska klyftorna ökar. Flertalet röster menar att vi måste ”se om vårt eget hus” innan vi kan släppa in flyktingar. Fusk med asylpapper och extrema fall av invandrarlurendrejeri belyses gärna av ”mångkulturmotståndare”, där den enskilda invandraren beskylls för att vilja ta pengar från vanliga svenskar. Att ”skicka tillbaka” dem som fuskar eller inte fyller alla kriterier — eller helt enkelt stoppa all invandring verkar vara den enda lösningen för en del debattörer.

Vilka omständigheter skulle infinna sig för att Du skulle lämna fru och barn i Sverige? Åka till ett land med en annan religion, språk, kultur och samhällsuppbyggnad? Genomföra skenäktenskap och få godkänt asyl och medborgarskap? Sedan efter flera år så kanske du får återse din fru och dina barn — samtidigt som människor i det nya landet hånar dig för lättvindigt fusk. Människor som har byggt upp sitt land under lång tid och som fortfarande tjänar på att ditt land, som du är född i och känner som hemma, sitter kvar i ett ekonomiskt skruvstäd.

Fleeing Kosovo
cliff1066™ / Foter / CC BY

Att den rådande politiken inte fungerar kan vi se svart på vitt. De kostnader som segregation, utanförskap och främlingsfientlighet kostar kommer på sikt att bli mycket högre än integration, gemenskap och kunskap kan ge vår framtid. Krav på utbildning, fortbildning, validering av befintlig utbildning, arbetsmarknadsåtgärder och en reglering i bostadssegregation är nödvändig. För att lösa problemen måste vi se problemen — de som har en främlingsfientlig inställning ser varken problemen eller lösningarna. De ser symptomen. Av invandringens historia, av en dåligt fungerande integrationspolitik. De ser bara ATT det är på ett speciellt sätt, inte varför. De vill bli av med människorna som de menar är problemet, inte lösa problemet i sig.

/Andreas Meijer

Läs även: del 1 | del 2 | del 3 | del 4 | del 5 | del 6 | del 7 | del 8

Konspirationer: vårt behov av monster och mönster

Har ni tänkt på att utomjordingar i nästan alla filmer beskrivs som blodtörstiga monster? Jag vet bara en film om utomjordingar som inte gör det och det är ET, där istället amerikanska militären är dumma och blodtörstiga. Och kanske TV-serien om Alf. De lömska och onda utomjordingarna har liksom blivit en stereotyp i vårt tänkande.

1960 ... formerly unknown Mexican sci-fi!
x-ray delta one / Foter / CC BY-SA

Utomjordingarna må vara en oskyldig form av denna stereotyp för om vi ser oss omkring ser vi långt farligare exempel på detta tänkande. Det är som om det finns ett behov av monster i vårt liv. Att vi människor behöver någon grupp vi kan hata för att kunna fungera. Någon grupp vi betraktar stereotypt. Och som vi kan peka ut som ett hot mot oss. Någon grupp som får oss att sluta tänka på problemen vi kanske själva ställt till med och istället gör att vi bekymrar oss om ”det andra”, dvs hotet.

Men vi verkar också ha ett behov av mönster i vårt liv.

Om inga mönster finns, om inte det som sker i världen verkar förståeligt för oss så skapar vi våra egna mönster. Ibland gör vi det för att varna folk för riktiga hot, ibland för att varna för inbillade hot — som inte finns.

Mytologier och sagor är fulla av berättelser om sådant som Näcken och om troll. Näcken var en bra förklaring på varför folk drunknade i grunda vattendrag. Trollen var en bra förklaring till varför folk gick vilse i skogen.

Ofta kryddades berättelserna med fördomar om det okända, om ”monster”. Funktionshindrade, som ofta sågs som en slags monster förr i tiden, sades vara resultatet av att man brutit mot någon moralisk regel, ett straff för synder. Barn som idag kanske skulle klassas ha adhd eller aspergers kallades utbytingar, trollbarn.

Kyrkan och religionen gav också mönster i tillvaron, förklarade det oförklarliga för folk. Ett barns oförklarliga död, en hungersnöd eller missväxtår kunde alltid förklaras med att det var Guds straff eller ett verk av Satan. Det gav mönster i tillvaron.

Konspirationer

Konspirationsteorier speglar vårt behov av monster och mönster i livet. Det förklarar det okända på ett till synes lättförståeligt sätt.

Att vara rädd för utomjordingar är ganska oskyldigt. Värre är det när man målar upp grupper av folk som hot; muslimer, judar, katoliker, ateister, religiösa, ”New Age”, israeler och palestinier. Det finns personligen som bokstavligen är livrädda för andra grupper av människor, enbart för att de inte känner till så mycket om dessa främlingar.

Okunskap och fördomar går alltid hand i hand.

Ibland kombineras detta med tron på hemliga grupper som styr världen och manipulerar världen.

Delvis får man faktiskt förstå detta. Maktpolitiken har varit helsnurrig. Om jag på 1980-talet skulle ha sagt att en legosoldat som — just vid den tiden, på 1980-talet — slogs på amerikanarnas sida i kriget mot Sovjet i Afghanistan, kommer att skaffa huvudkontor för sin verksamhet i London(!) och köra två flygplan in i World Trade Center, skulle få trott på mig. Det ansågs liksom maktpolitiskt rätt att sponsra galna islamister då.

Politikerna kör hemliga spel och vilseleder, det är liksom inte konstigt att konsekvensen av det blir att folk tror de blir vilseledda.

Men konspirationsteorierna går ett steg längre. De letar mönster som inte finns och ifrågasätter ofta normala vetenskapliga teorier. Konspirationsteorier baseras på ”hemlig kunskap” om mönster och kontakter folk emellan. Världen styrs enligt dom av hemliga grupper och ALLT som sker är ett resultat av vad de gör. ALLT de gör tolkas som en del av den stora konspirationen.

Egentligen är allt hopplöst. För om världen styrs så detaljerat av onda krafter har vi inte mycket hopp. Det blir en hopplös värld.

Dessutom kastar de omkull all kunskap om vetenskap. De säger att normala vetenskapliga spelregler inte gäller när man tittar på vad konspiratörerna gör. Om de kan manipulera nyhetsmedia så kan de väl manipulera vetenskapen också… och alla som inte tror på deras spekulationer är naturligtvis också med i konspirationerna.

Med detta inleder Motargument en serie artiklar där vi ska kika lite närmare på olika konspirationsmyter, vårt behov av ”mönster” och ”monster”. Vi kommer att skärskåda rasistiska myter och sådana som inte är direkt kopplade till rasism.

Läs fler artiklar i serien om konspirationsteorier här!

SD-riksdagsman vill utestänga de med "fel" bakgrund

Sverigedemokraternas riksdagsledamot Thoralf Alfsson har under sin politiska karriär kommit med många mer eller mindre islamofobiska utspel. Nu är det dags igen, återigen demonstrerar han hur djup hans rädsla och hat mot islam är. Återigen demonstrerar han hur lite respekt han har för de mänskliga rättigheterna.

Jag ställde frågan; ”Utgör islam ett hot för Sverige? Om ja vad anser du bör göras?” till Thoralf Alfsson. Svaret jag fick var mycket anmärkningsvärt, inte för att han tyckte att islam utgjorde ett hot mot Sverige, det visste vi ju redan. Han har tidigare sagt islam är betydligt värre än nazism Nej det var hans förslag till lösningar som fick mig att haja till. Han svarade på frågan så här;

Ja, förändra förutsättningarna för ett mångkulturellt samhälle och värna den svenska kulturen. Göra klart för muslimer att här kommer aldrig sharia och andra islamiska värderingar vinna någon mark.
Vara mycket restriktiv när det gäller uppehållstillstånd för personer från muslimska länder. Om en konfliktsituation uppstår i ett land skall tillfälliga uppehållstillstånd vara regel, inte permanenta uppehållstillstånd.


Det är främst delen om att han anser att man bör vara restriktiv med att ge uppehållstillstånd till personer från ”muslimska länder” som sticker ut. Det är omöjligt att tolka det på annat vis än att Thoralf Alfsson anser att kulturell och religiös bakgrund bör vara en viktig komponent i valet av vilka som ska få stanna i Sverige. Och att han generaliserar så grovt när han tror att samtliga som flyr från ett ”muslimskt land” också är muslimer. Förutom att vara ett djupt rasistiskt förslag bryter det även mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter, det han förespråkar faller inom ramarna för förbudet mot diskriminering:

Åtnjutandet av de fri- och rättigheter som anges i denna konvention skall säkerställas utan någon åtskillnad såsom på grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt.

(Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna : Avdelning 1 artikel 14)

Kanske bör Thoralf Alfsson läsa Europakonventionen, kanske inser han att man inte kan göra sådana bedömningar och grova generaliseringar utifrån kulturell bakgrund? Eller kanske är det så att han i sin iver att hata islam inte bryr sig om mänskliga rättigheter? Man kan med viss rätt fråga sig: hur många islamofobiska, rasistiska och konspiratoriska utspel Thoralf Alfsson kan göra innan SD-ledningen sätter ner foten och säger stopp? Nog för att SDs toleransnivå tycks vara skrämmande hög, men i ett utskick som gick ut till alla Sverigedemokratiska politiker stod det ju faktiskt:

i vårt parti finns inget utrymme för extremister, rasister, rättshaverister eller andra med ett personligt behov av politiska eller privata utsvävningar.”

(Källa IRM)

Den beskrivningen tycks passa som hand i handsken på Thoralf Alfsson, han tror i en konspirationsteoretisk yra att Mona Sahlin i hemlighet har konverterat till islam. Han tycks vilja förbjuda Koranen (vilket för övrigt också bryter mot Europakonventionen) ja, listan kan görs lång. Till denna tillfogas nu också hans uppenbara rasistiska förslag om att man bör bedöma vilka som ska få uppehållstillstånd utifrån kulturell och religiös bakgrund.

Kanske han får stanna i partiet på grund av att SD-leden skulle bli ganska glesa om man uteslöt alla ”extremister, rasister” och ”rättshaverister”? Kanske han får stanna på grund av att det just är extremism och rasism som utgör ryggraden SDs Politik?