Etikettarkiv: Korta motargument

I fokus, Korta motargument

Busch (KD): ”Håll packet borta”

Kristdemokraterna (KD) har under Ebba Buschs ledning radikaliserats, såväl vad gäller sakpolitik som retorik. Det är svårt att inte se detta som en anpassning till Sverigedemokraternas skarpa politik och retorik. I Kristdemokratiska ungdomsförbundets (KDU) podd ”Vad sa du nu?” säger Busch i ett samtal om svenska värderingar:

”– Vi behöver sätta en glasklar gräns för vad vi accepterar i vårt land och inte. Det är av två anledningar. Dels för att så att säga hålla packet borta. Men också för att göra vägen in i det svenska samhället för den som vill bli en del av Sverige”. (Källa: Expressen)

Buschs retorik avhumaniserar och demoniserar människor. Motargument välkomnar diskussion och debatt, men när våra största makthavare använder sig av retorik som denna, hur ska vi då kunna förvänta oss att vi vanliga dödliga ska kunna hålla en sansad och saklig ton i våra samtal?

Vän av ordning känner sig tvingad att fråga Ebba Busch:

”Vad sa du nu?”

Källa:

Expressen: Busch: Måste ha en gräns för att ”hålla packet borta”

Korta motargument

Nej, Jomshof – Sverige har inte infört hädelselagar

När Högsta domstolen avstod från att pröva domen mot Salwan Najem hävdade Richard Jomshof (SD) att Sverige ”i praktiken” straffar kritik mot islam. Det är en felaktig beskrivning av både lagen och domen. Hets mot folkgrupp skyddar människor men inte religioner. Sverige har inga hädelselagar. Det är helt lagligt att kritisera islam, kristendom eller vilken religion som helst. Det som är olagligt är att uttrycka hot eller missaktning mot människor på grund av deras religion.

Najem dömdes inte för att bränna en bok. Han dömdes för uttalanden riktade mot muslimer som grupp.

Det är en viktig skillnad som Jomshof suddar ut. Att kalla detta ”hädelse” är politisk retorik. Om religioner hade särskilt skydd skulle själva bränningen vara förbjuden. Det är den inte. Domen visar alltså motsatsen till vad Jomshof påstår.

Det farliga är insinuationen.

När han antyder att domstolar påverkas av invandring underminerar han förtroendet för rättsstaten men utan bevis vad han påstår.

Yttrandefriheten är stark i Sverige.

Men den skyddar inte rätten att hetsa mot människor.

Det är inte juridiken som förändrats.

Det är endast retorik hos Jomshof. En farlig sådan.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Lästips:

Intervju med Richard Jomshof (SD) i SD-propagandaorganet Riks (sparad i webbarkiv så att de inte får klick/trafik): Richard Jomshof (SD): Ingen ska behöva dömas för att kritisera islam

Korta motargument, Krönikor

Ungsvenskarnas usla retorik

Alldeles för ofta numera sprids en retorik som påminner om en gammal gympasal: svett, rädsla och tonårshormoner i en unken blandning.

Ungsvenskarnas inlägg är ett praktexempel. Har inte hela den svenska rörelsen tappat stinget? Idétorka? Brist på bildning? Övermod? De står kvar på samma fläck och stampar. Deras budskap är så bedrövligt formulerade att man rodnar å deras vägnar. Faktaresistens är en svettig livsstil, och det märks.

Skärmdumpar från Ungsvenskarnas officiella Facebookkonto 250113.

Ändå… vore det inte rimligt att åtminstone försöka tänja tankeförmågan bortom de mest nötta schablonerna. De har trots allt från start lånat friskt ur tyska nazisterna NSDAP:s program. Den intellektuella stelheten är monumental. En enda originell tanke hade varit en sensation. En gnutta verklighetskontakt här, en aning proportioner där, det hade räckt för att bryta monotonin. Men nej. Samma torftiga meny återkommer, serverad med trött självsäkerhet.

Och egentligen, varför förvänta sig något annat när deras fadersparti aldrig lyckats prestera mer än just detta?

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Lästips:

Riksdagen: Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform

ECHR: Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna

Artiklar, I fokus

Staffanstorp stoppade anvisade kvotflyktingar

1 kommentar

Sex kommunpolitiker i skånska Staffanstorp åtalas för grovt tjänstefel mot bakgrund av att de stoppade anvisningen av fyra kvotflyktingar. Tisdag 13 januari 2026 inleddes rättegången i Lunds tingsrätt.

Det var i mars 2022 som Migrationsverket anvisade fyra kvotflyktingar till Staffanstorp. Detta beslut kan enligt lag inte överklagas. När personerna anlände till Sturup fanns ingen från kommunen där för att ta emot dem. Följden blev till slut att Migrationsverket tvingades skicka personerna till en annan kommun.

På SVT.se läser vi följande ur ett pressmeddelande från kammaråklagare Magdalena Petersson:

”– En kommun är skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ. Brottet är att bedöma som grovt eftersom de tilltalade allvarligt har missbrukat sin ställning som kommunpolitiker”. (Källa: SVT)

Skärmdump från SVTPlay 250905.

Kommunstyrelsens ordförande Christian Sonesson (M) förklarar det olagliga beslutet:

”– Vi prioriterar de ukrainska flyktingarna eftersom Ukraina ligger i Sveriges närområde, samtidigt som det pågår ett krig där”. (Källa: Samnytt)

Förutom Sonesson åtalas även Toni Nilsson (SD), Margareta Pauli (M), Eric Tabich (M), Åsa Ekstrand (M) och Yvonne Nilsson (C). Den sistnämnda röstade nej till förslaget att inte ta emot kvotflyktingarna, men det räcker inte för att gå fri från åtal, eftersom hon inte reserverade sig. Samtliga nekar till brott. I en kommentar på Facebook skriver Sonesson:

”Det verkar beklagligt nog vara en global trend att försöka fälla folkvalda i allmänna domstolar”. (Källa: Facebook)

Vi kan konstatera att kommunpolitiker i Staffanstorp inte känner till juridiken. Att det pågår ett krig i Ukraina påverkar inte kommunens ansvar att ta emot kvotflyktingar.

Källor:

SVT: Sex kommunpolitiker i Staffanstorp åtalas för grovt tjänstefel

Samnytt: Vägrade ta emot syrier – nu åtalas sex politiker i Staffanstorp (cachad i webbarkiv för att inte ge klick/trafik till Samnytt)

Christian Sonessons (M) Facebookinlägg

SVTPlay: Vägrade ta emot kvotflyktingar – sex kommunpolitiker åtalas

Korta motargument

Tidö river PUT

Tidöregeringen vill göra det möjligt att återkalla permanenta uppehållstillstånd (PUT). I lagförslaget föreslås tre möjliga alternativ när PUT rivs upp: utvisning, tillfälliga uppehållstillstånd (TUT) eller medborgarskap.

Lagförslaget innefattar samtliga utlänningar som har permanent uppehållstillstånd som flyktingar, alternativt skyddsbehövande, vidarebosatta (kvotflyktingar), varaktigt bosatta i Sverige eller som har beviljats permanent uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter eller vid vissa verkställighetshinder, samt personer som erhållit uppehållstillstånd i enlighet med den s k gymnasielagen samt anhöriga till ovan nämnda grupper.

Lagförslaget har orsakat hårt motstånd hos fem remissinstanser. Diskrimineringsombudsmannen (DO), Rädda Barnen, Sveriges Stadsmissioner, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Justitiekanslern avstyrker alla lagförslaget i dess nuvarande form. Det finns flera faktorer som remissinstanserna åberopar:

  • Diskriminering
  • Hinder för tillgång till lika rättigheter och möjligheter för många i samhället
  • Strider mot EU:s stadgar för grundläggande fri- och rättigheter, Europakonventionen och Barnkonventionen
  • Risk för underminering av synen på rättsstaten
  • Strider mot legalitetsprincipen och proportionalitetsprincipen
  • Strider mot svensk rätt och Sveriges internationella åtaganden
  • Skapar utanförskap
  • Risk för ökad ohälsa, främst hos barn

Remissinstanserna efterfrågar en mer djupgående konsekvensanalys i den fortsatta beredningen av lagstiftningsarbetet. Som lagförslaget ser ut i dagsläget vill ingen av dem styrka återkallande av permanenta uppehållstillstånd.

Källor:

Regeringen: Ändring av permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar SOU 2025:99

Diskrimineringsombudsmannen: DO avstyrker förslag om utfasning av permanenta uppehållstillstånd

Diskrimineringsombudsmannen: Ändring av permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar

Rädda Barnen: Rädda Barnen svarar på slutbetänkandet om ändring av permanenta uppehållstillstånd

Sveriges stadsmissioner: Remissvar gällande Ändring av permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar (SOU 2025:99)

Sveriges Kommuner och Regioner: SKR säger nej till återkallande av uppehållstillstånd

Justitiekanslern: Betänkandet Ändring av permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar (SOU 2025:99)

Korta motargument

Kristersson, Fried och Åkesson

Gästinlägg av Simon Fuglsang

Jag kan inte riktigt bestämma mig för vad de här två bilderna tillsammans egentligen står för. Om de är högst aktuella och viktiga eller snarare banala och passé. Om de säger något om tiden vi lever i just nu eller om de talar till en helt annan dåtid.

Jag vet inte heller om de är ett uttryck för realpolitik eller ett tecken på svek. Om det vi ser är en form av normalisering, och i så fall om det är ännu ett steg i att göra en gång otänkbara samarbeten till något helt vardagligt, något som riskerar att flytta hela det politiska landskapet i en riktning som många av oss aldrig bett om och aldrig ställt oss bakom.

Det enda jag vet är att de båda bilderna finns och att de väcker tankar. Många fler än vad två tusen ord skulle kunna göra. Men mina tankar är egentligen inte de viktiga här.

Det som verkligen spelar roll är vad de väcker hos dig.

Vad tänker du när du ser de här två bilderna tillsammans? Vad säger de om samtiden vi lever i? Ser du normalisering och om ja, är det något negativt?

Jag vet inte än. Jag har inte tänkt färdigt. Det jag vet är att bilderna finns. Och att de säger någonting.

Länk till Simon Fuglsangs Instagramkonto

I fokus

SD: Gör det lagligt att hetsa mot homosexuella, kristna och muslimer

Under Sverigedemokraternas landsdagar har bl a lagen om hets mot folkgrupp debatterats. Det har diskuterats huruvida HMF-lagen ska reformeras eller om HMF-lagen ska skrotas helt och hållet. Med 79 röster mot 78 vann partilinjens förslag om att lagen ska reformeras. Partistyrelsens linje, som nu blir SD:s officiella ståndpunkt är att enbart folkgrupper ska skyddas och inte personer mot bakgrund av sexuell läggning eller religion.

I Brottsbalken (1962:70) 15 kap. 8 § läser vi:

”Den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids uppmanar till våld mot, hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp, en annan sådan grupp av personer eller en enskild i någon av dessa grupper med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år.” (Källa: Riksdagen)

Om SD får bestämma ska det alltså vara tillåtet att hetsa mot t ex kristna, homosexuella och muslimer.

SD anför argumenten att majoritetssvenskar inte skyddas av lagen samt att den skulle inskränka yttrandefriheten.

Källa:

Di: SD vill göra om lagen om hets mot folkgrupp

Korta motargument

Tidö: Tandvårdsstöd för asylsökande slopas

Tidöregeringen presenterade häromdagen att de beslutat att ta bort den s k ”50-lappen”, dvs att asylsökande kan erhålla tandvård som ”inte kan vänta” för 50 kronor.

Förändringen går igenom trots kritik från remissinstanserna och att utredningen visar att asylsökande och papperslösa kommer att påverkas negativt. Utredningen bedömer att avskaffandet inte ger besparingar utan riskerar istället ökade kostnader.

På Försäkringskassans hemsida läser vi följande om tandvårdsstöd:

”För dig som är asylsökande eller papperslös gäller särskilda regler. Fram till det år du fyller 18 år har du rätt till avgiftsfri tandvård. Därefter kan du få sådan tandvård som inte kan vänta till en kostnad av högst 50 kronor per besök.” (Källa: Försäkringskassan)

Beslutet är ytterligare ett exempel på att Tidöregeringen driver igenom lagändringar som dömts ut av deras egna utredare och experter.

Källor:

Tandläkartidningen: Trots kritik – regeringen avskaffar 50-kronorstandvården för asylsökande

Regeringen: Tiotandvård – ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård

Försäkringskassan: Tandvårdsstöd

Artiklar

Höjt försörjningskrav innebär färre arbetstillstånd

På en presskonferens 6 oktober 2025 presenterade Tidöregeringen, dvs Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, med stöd av samarbetspartiet Sverigedemokraterna, en ytterligare höjning av försörjningskravet för arbetstillstånd. För att erhålla arbetstillstånd kommer det att krävas en lön på 33 390 kronor.

Andelen uppehållstillstånd inom kategorin arbetsmarknad har minskat med hela 26 %, från 36 514 stycken 2023 till 27 009 stycken 2024. Det höjda försörjningskravet har inneburit färre ansökningar. Migrationsverket har dessutom arbetat mer aktivt för att motverka missbruk på arbetsmarknaden.

2023 trädde en lag gällande höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare. Då låg minimilönen för att få arbetstillstånd på 80 % av medianlönen i Sverige.

Nu drar regeringen åt tumskruvarna ytterligare. Det höjda försörjningskravet innebär att för att kunna erhålla arbetstillstånd krävs en minimilön på minst 90 % av medianlönen i Sverige. Idag ligger den siffran på 33 390 kronor per månad. Lagen kommer att träda i kraft 1 juni 2026.

Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har i ett yttrande kritiserat det höjda försörjningskravet med motiveringen att Sverige kan komma att gå miste om värdefull arbetskraft samt att det råder brist på arbetskraft på hela arbetsmarknaden. I yttrandet utvecklar SKR resonemanget med att befolkningen blir allt äldre, vilket i sin tur leder till att vi kommer att få ett underskott på arbetskraft i framtiden.

Källor:

Migrationsverket: Fortsatt minskning av uppehållstillstånd under 2024

SCB: Medianlöner i Sverige

Regeringen: Ny lönenivå för arbetstillstånd och skärpta krav för anhöriginvandring

Migrationsverket: Höjt försörjningskrav för arbetstillstånd

SKR: Yttrande – Remiss – Ett höjt försörjningskrav för
arbetskraftsinvandrare

Korta motargument

Angiverilagen – vad gäller?

Den nya lagen om anmälningsplikt, som i korthet handlar om att vissa aktörer kommer att ha skyldighet att anmäla utlänningar, om det finns anledning att anta att de inte har rätt att vistas i Sverige, kommer att börja gälla 1 juli 2026.

Men, vad är det som egentligen gäller? För många av oss råder osäkerhet kring vilka aktörer som faktiskt kommer att bli skyldiga att ange papperslösa. Motargument förtydligar.

De aktörer som kommer att bli skyldiga att anmäla utlänningar, om det finns anledning att anta att personen inte har rätt att vistas i Sverige, till polisen är:

  • Kronofogden
  • Skatteverket
  • Försäkringskassan
  • Pensionsmyndigheten
  • Kriminalvården

De aktörer som kommer att vara undantagna i lagen, dvs INTE kommer att ha skyldighet att anmäla papperslösa till polisen är:

  • Skola
  • Socialtjänst
  • Hälso- och sjukvård
  • Bibliotek

Källa:

SVT: Skola, sjukvård och socialtjänst undantas från anmälningsplikt