Kategoriarkiv: Myter

Artiklar, Myter

Modersmål nyckeln till svenskan

Ett argument som ofta dyker upp bland invandringsfrågor är att utövandet av en persons modersmål skulle hindra inlärningen av svenska. Detta verkar grunda sig i en vanföreställning om att människan har ett begränsat utrymme i sitt kunskapsförråd. Men mycket pekar på att ju mer man får utveckla och utöva sitt modersmål, desto bättre förutsättningar har man för att lära in ett nytt språk.

Enligt Jan Einarsson, språksociolog och professor i nordiska språk vid Lunds universitet, har de båda språken inom en tvåspråkig persons hjärna kontakt med varandra, hur olika de än är. De har en gemensam bas, eftersom alla mänskliga språk har gemensamma drag. Han skriver också:

Kunskaper, antingen de gäller språk, matematik eller fotboll, hindrar inte en person från att lära sig något ytterligare. Ju fler språk man behärskar, desto lättare tycks det vara att lära sig ytterligare ett.
Hopscotch
Jan Tik / Foter.com / CC BY

Inger Lindberg skriver i artikeln ”Myter om tvåspråkighet” att medier ofta framställer forskarna som oeniga i frågan om modersmålets betydelse för flerspråkigas språk- och kunskapsutveckling. Men på denna punkt råder idag stor enighet bland forskarna. Omfattande, långsiktiga och vetenskapligt väl genomförda studier visar att satsningar på modersmålet har en positiv och avgörande betydelse för tvåspråkiga elevers andraspråksutveckling och allmänna skolframgång.

Myten om att forskarna är oeniga kan grunda sig i tidiga studier kring tvåspråkighet där man inte i tillräckligt hög grad tagit hänsyn till skillnader i social bakgrund mellan en- och flerspråkiga. I dessa tidiga studier tog man heller inte reda på i vilken utsträckning de studerade personerna verkligen behärskade flera språk.

Tvåspråkighetsforskaren Lambert myntade redan på 1970-talet begreppen additiv och subtraktiv tvåspråkighet. I den mån andraspråkstalare får möjlighet att utveckla sitt andraspråk parallellt med en fortsatt utveckling av förstaspråket kan man tala om en additiv tvåspråkighet, vilket innebär att de båda språken kompletterar och berikar varandra. I de fall andraspråkstillägnandet i stället sker på bekostnad av förstaspråket gäller begreppet subtraktiv tvåspråkighet. Detta är ofta fallet då personer tvingas överge sitt modersmål för det majoritetsspråk som talas av en dominerande grupp. Samhällets och skolans attityder till personers, i detta fall, minoritetsspråk, avgör om additiv tvåspråkighet kan utvecklas.

Man har även kunnat fastställa många positiva samband mellan tvåspråkighet och kognitiv utveckling. Tvåspråkighet har bl.a. visat sig gynna metaspråklig medvetenhet, alltså insikter om hur språk i allmänhet är konstruerade.

Richard Jomshof (SD) gjorde ett uttalande inför valet 2010 om att varje hemspråkslektion innebär ett hot mot svenska språkkunskaper:

De som kommer till Sverige ska lära sig svenska, då är det svenska som ska vara deras modersmål.

Uttalandet är fullständigt ologiskt eftersom definitionen av modersmål är vilket språk man föds in i. Svenskan kan bli dominerande, men det kan aldrig bli ens modersmål mitt i livet om du haft ett annat modersmål.

trainspotting, rated G for all audiences
Flооd / Foter.com / CC BY-NC-ND

Modersmålet utgör en stor del av vår identitet och att få behålla sin identitet är nog viktigt för oss alla. I skolor i både Blekinge och Skåne har SD-politiker velat förbjuda annat språk än svenska som samtalsspråk (undantaget engelsk- och C-språkslektioner) med motiveringen att ”det hämmar elevernas inlärning av svenska om de får prata sina egna språk”. Tänk att inte få leva ut sin egen identitet i skolan, ens på raster! Att hämma någon brukar inte vara en särskilt framgångsrik inlärningsmetod. Det finns t.o.m. en del framgångsrikt tvåspråkiga som medvetet undviker att arbeta bort sin brytning, eftersom det är en del av den nya språkliga identiteten och en kvarleva från den ursprungliga.

Rätten att få utöva och utveckla sitt eget modersmål är av stor betydelse, både för att det skapar bättre förutsättningar för att lära in god svenska, samt att vi nog alla på något plan kan förstå att identitetshämmande inte är speciellt främjande ur folkhälsoperspektiv.

/ Andrea Daleflod

Källor

Jan Einarsson, Språksociologi (bok)

Språkrådet : ”Språkvård” nr 4 2002 (pdf)

Sveriges radio om Sd:s stopp för hemspråk

Sweden Confidential : Sd vill att elever endast talar svenska i skolan (tyvärr inte originalkällan, Blekinge Läns tidning visar inte artiklarna gratis längre)

Skånskan, Eslöv : Sd vill förbjuda alla andra språk än svenska

”Hemspråk” heter numera officiellt Modersmålsundervisning

Krönikor, Myter

Bärplockarna och den försvunna fackföreningen

Nästan varje år spelas samma visa upp i Sverige, fast den visan spelas med något högre volym och värre texter varje år.

Denna klagovisa, gäller de stora områden i Sverige där det växer mängder av bär. Dessa vackra röda bär jag åt så sent som igår till mina köttbullar. Eller som vi äter till våra pannkakor med vispgrädde en mysig söndagseftermiddag. Eller som vi äter till frukost i yoghurt eller mjölk med flingor.

Lingon berries
Kimtaro / Food Photos / CC BY

Hallå där, köp blåbär! Lingon, hallon, smultron och hjortron. Mums!
Fast någon måste ju plocka dem.

För drygt två generationer sedan var det bland annat personer som min mormor som var de som plockade bären. I det där slags förment etniskt homogena, kulturellt och socialt harmoniska Sverige som Sverigedemokraterna nostalgirevisionistiskt talar om.

Det Sverige där min mormor inte fick sina skolböcker betalda fullt ut av staten. Så hon var tvungen att ge sig ut på myrarna eller skogen för att plocka bär. Bär som såldes för att finansiera hennes skolmaterial.

Samma bär som jag själv plockade några gånger som barn. Inte för att få pengar utan för att det var roligt. Det tog en hel dag, man fick ont i knäna, men det var roligt att komma med en bytta bär till mormor som gjorde sylt av dem.
Jag tröttnade snabbt på att plocka dem. Det var ju mest på skoj.

För dagens bärplockare är bärplockandet ofta alltifrån skoj. De lönekrav som skulle ställas av organiserade svenska fackföreningar i kombination med mer spännande jobb, gör att det är svårt att hitta bärplockare för ”rätt” löner i Sverige.
Så arbetsgivarna vänder sig till thailändare, vietnameser, rumäner och andra nationaliteter för att bärga dessa skogens skatter.

Människor som ofta lockas av rekryterare i hemländerna med löften om stora vinster. De får ofta betala för resa och uppehälle själva. Bärplockarna verkar inte heller gå med i fackföreningar, och fackföreningarna verkar inte snabba på att plocka upp dem. De lyfter säckar med bär men får ofta inte lyfta löner på grund av bedrägliga arbetsgivare. Vissa gånger har till och med handgemäng med arbetsgivare uppstått i bråk om löner.

The Clones playing with lingonberries (Berättelse lingon)
Kalexanderson / Foter.com / CC BY-NC-SA

Handgemäng definieras vanligtvis som misshandel eller försök till misshandel och utgör därför ett brott i Sverige. Därför är polis snabbt framme och sätter bärplockarna på plats. Utvisningar följer på bärplockarnas myteri och en helt ny besättning bärplockare bjuds snabbt in.

Men var är världens mest organiserade och proportionerligt största fackföreningsrörelse?

Svenska fackföreningar bedriver sedan en tid tillbaka ett intensivt arbete med att värva medlemmar. De erbjuder bra försäkringar och försöker bistå med införande av kollektivavtal. Varje sommar görs särskilda insatser för att hjälpa främst unga semestervikarier som utnyttjas på arbetsplatserna.

Men inga nämnvärda insatser för att hjälpa bärplockarna med sina arbetsvillkor som i vissa extremfall gränsar till slaveri.

Om bärplockarna i Sverige, en liten men viktig grupp av arbetskraftsinvandrare, med samma mänskliga rättigheter som oss alla skall fortsätta vilja komma hit, måste vi alla, arbetsgivare, statsmakt och fackföreningar, behandla dem som våra medmänniskor.

I samhällsdebatten talas ofta om behovet av integration och snabbt inträde på arbetsmarknaden för invandrare. Men hur bra är arbetsmarknaden på att integreras med invandrare i Sverige?

Situationen för bärplockarna är ett varnande exempel. Tänk på det när du och dina barn häller ner lingonsylten i yoghurten.

Smaklig frukost!

Artiklar, Myter

Myt: Afrikaner har låg IQ

Det sprids myter och lögnaktig propaganda om hur låg IQ olika grupper av människor har. Ljusskygga typer i de mörkare hörnen av internet försöker använda sådana ”bevis” och analfabetsargumenten till varför de anser att invandringen från utomeuropeiska länder är ”tärande”.

iq-testDe få som verkligen har källhänvisningar som underlag till sina argument, visar vanligtvis länk till: ”IQ och global ojämlikhet” av Lynn och Vanhanen. Om man skulle läsa den forskningsrapporten lite slarvigt och struntar i att granska eller att förstå dess helhet, kan det kanske framstå som om att alla människor som bor söder om Sahara i Afrika verkar ha ett IQ på 68. Ett sådant ”faktapåstående”, taget ur sin kontext och helt utan vidare förklaringar, används sedan som en av de viktigaste grunderna för anti-invandrings-argumenten, och ibland även som ”ursäkt” för rasism.

Lynn/Vanhanens forskning har mången gång granskats och kritiserats av flera andra forskare och experter. Det existerar mycket kritik, som är välgrundad, om att Lynn/Vanhanen och deras efterföljare och ”fans” försöker hävda bevis som anses tveksamma, baserat på särskilt utvald statistik, som saknar helt representativa underlag, och att de ignorerar data som inte stöder deras slutsatser.

Den som ”bara är lite kritisk mot invandringspolitiken” och hävdar att invandrare har lägre IQ, och ”sänker” svensk genomsnitts-IQ, den framstår som att den enbart försöker förmedla lögner som — enbart de själva anser — passar in som ”bevis” i pusslet.

Det finns flera viktiga motargument, som nästan aldrig nämns i samband med IQ-argumentet emot invandring. Det är:

  • ”Flynneffekten”. IQ-genomsnitt ökar i en region vartefter välfärdsutvecklingen sker.
  • IQ-tester måste vara utformade för testpersonernas modersmål.
  • Varje IQ-test på varje språk måste vara konstruerat på ett neutralt sätt för att kunna fungera jämförelsevis på en global marknad.
  • Testresultaten får inte riskera att påverkas beroende på vilken etnicitet, kultur, ålder eller religion som testtagaren har.
  • ”Regression to the mean”. Genomsnittsresultat i alla former av tester kommer att förskjutas närmre det riktiga genomsnittet, ju fler personer man testar. Och man kan i början av en testperiod, då man ännu inte har tillräckligt statistiskt säkerställt underlag, uppvisa ett resultat som kan se ut som att det är avvikande högt eller lågt.
Ökad välfärd, välstånd, genomsnittsinkomster, förbättrat näringsintag, hygien, hälsa, barnadödlighet, minskat barnarbete, antal skolor, antal lärare, förbättrad pedagogik i skolorna, fler antal böcker i hushållen, minskad segregation etc. påverkar genomsnitts-IQ i en region.
Faktorer som INTE påverkar inlärningsförmåga och intelligens är gener, hudfärg, religiös trosuppfattning, etnicitet eller födelseplats.

Genomsnittligt IQ för en nations befolkning behöver inte betyda någonting mer än att det genomsnitts-IQ man fått fram endast är ett snitt utav de utvalda testpersonernas genomsnitt. Man kan mycket väl ha missat att testa invånare i en annan region av samma land. Kanske invånarna i nationen som helhet har ett helt annat genomsnitts-IQ än det IQ man uppmätt baserat på ett för litet urval?

En individs IQ-resultat betyder i stort sett enbart hur bra eller dålig den personen är på att göra ett IQ-test — i förhållande till de andra personer som har gjort exakt samma IQ-test. Varje individs IQ behöver inte betyda någonting alls signifikativt om dennes förmåga eller ambition att skaffa sig försörjning och bli skattebetalare.

För fördjupning, läs även Andreas Meijers artikel om Intelligenstester

Källor:
Lynn/Vanhanen ”IQ och global ojämlikhet”

Den främsta kritikern till Lynn/Vanhanen och hur deras ”bevis” missbrukas av rasister är Professor Richard E. Nisbett. “Intelligence and How to Get It” (recension på engelska av hans bok)

Boktips:
Richard J. Herrnstein / Charles Murray “The Bell Curve” (1994)
Arthur R. Jensen “The g Factor” (1998)
Information om välfärdsutveckling i olika nationer går att hitta i videos och diagram på www.gapminder.org

Artiklar, Myter

Myt: Nationalismen är en tusen år gammal form av gemenskap

Kan vi prata om Sverigedemokraternas syn på nationalism?

Vinnarna skriver historien, brukar det heta. Men i vår pluralistiska tid samsas vinnarsagorna med andra gruppers historietolkningar — på gott och ont. Låt oss granska det lite mer tveksamma med denna tendens.

MYT:

”Svenska nationen är tusenårig”

På sin hemsida definierar Sverigedemokraterna sig inte som ett nationalistiskt parti, i varje fall inte under rubriken ”Ideologi”. Där kallar de sig för ”ett Sverigevänligt parti”.(1) Ett, förmodligen, taktiskt drag då nationalismens tidigare goda rykte under 1900-talet befläckades av två världskrig och otaliga mindre konflikter. Men omskrivningarna till trots är det svårt att förneka att en av de grundvalar som Sverigedemokraternas politik ligger på är just nationalismens.

Stockholm, Sweden 064 - Drottningholm palace
Claudio.Ar / Foter.com / CC BY-NC-SA

Under rubriken ”Nationen” på Sverigedemokraternas hemsida inleds texten med konstaterandet att nationen är ”den viktigaste, äldsta och mest naturliga mänskliga gemenskapen efter familjen”.(2) Man fortsätter uttalandet att ”[i]mperier, politiska grupperingar och andra övernationella gemenskaper har kommit och gått under det senaste årtusendet, men nationer som form för mänsklig gemenskap har bestått”. Låt oss, för den här gången, stanna där. De menar att nationen, som statsbyggnadsform, är viktigast, äldst och mest naturlig, samt att den har existerat i alla fall det närmsta årtusendet. Det räcker med att titta i en historiebok eller på en historisk karta för att kunna konstatera att detta uttalande är fel och bygger på romantiska drömmar snarare än fakta.

Jag väljer att bortse från några delargument. Vad som är viktigast är upp till var och en att avgöra och vad som är naturligt är en komplicerad fråga. Men att nationen skulle vara äldst är, rent ut sagt, bullshit.

Den brittiske historikern Elie Kedourie inleder sin berömda bok Nationalismen – En studie av nationalismen som ideologi från 1960 med de numera berömda orden ”Nationalismen är en doktrin som föddes i Europa i början av 1800-talet”. (3) Kedourie går till hårt angrepp: Nationalismen, som rörelse och statsbyggnadsform, har knappast en tusenårig historia. Ernest Gellner, professor i socialantropologi, har också studerat nationalism och menar att de känslor och stolthet över fosterlandet och kärleken till det egna folket inte ska föraktas. Dessa känslor kan vara en positiv kraft. Däremot påpekar även Gellner att nationalismen som folkligt förankrat fenomen hör till vår moderna tid.(4)

Benedict Anderson, professor i internationella studier, påpekar i sin bok Den föreställda gemenskapen – Reflexioner kring nationalismens ursprung och spridning från 1983, att nationalismen knappast kan sägas ha en tusenårig historia. Anderson menar att eftersom nationalismens känsla av gemenskap måste innefatta stora delar av ett folk behövs det medel för att sprida detta budskap. Utan böcker och utan tidningar eller andra former för masskommunikation, kan man inte ingjuta en känsla av nationell gemenskap hos folket. Därför tillskriver Anderson också nationalismens ”födelse” till sent 1700-tal.(5)

Crazy hills of San Francisco
Håkan Dahlström / Foter.com / CC BY

Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria, skriver i sin bok Nationalism att det är ett missförstånd att våra moderna nationalstater skulle ”utvecklats organiskt och kontinuerligt ur tusenåriga folkgemenskaper”. Sörlin exemplifierar sitt uttalande genom att studera Sveriges historia; Svea Rike har existerat sedan år 1000 ungefär. Men detta svenska rike har genom åren innefattat Norge, Finland, delar av Baltikum och norra Tyskland – områden som har tagits i besittning genom en medveten expansionsvilja. Går det då att tala om en tusenårig svensk nationalstat? Förmodligen inte, anser Sörlin. Nationalkänslan, skriver han, var fram till sent 1600-tal enbart ”förankrad hos samhällets eliter”. (6)

Historikern Hanne Sanders, som startade Centrum för Danmarksstudier vid Lunds universitet, är redaktör för bokserien Danmarksstudier där man flera gånger behandlat fallet med Öresundsområdet. Gränsen mellan Sverige och Danmark har förändrats ända fram till Roskildefreden 1658 då Skåne, Halland och Blekinge till syvende och sist blev delar av Sverige. Men vad ansågs som svenskt och danskt av människorna på den här tiden? Ja, inte någonting som kan jämställas med det som idag betecknas som ”nationell tillhörighet”, konstateras det gång på gång i texterna. (6)

Källorna är många fler. Och vad som framträder — nationalismen och nationalstaten och den ”nationella tillhörigheten” är långt ifrån tusen år gamla. Nationen är inget arv som vi har förvaltat hundratals generationer tillbaka. Det är en relativt ny, modern företeelse.

Jag bryr mig inte om folk är nationalister — det finns moderata former av denna rörelse som inte gör någon skada utan är mest av allt ett uttryck av kärlek och uppskattning för en plats. Jag ser inga större problem med detta. Vad jag däremot ser som ett problem är när någon ljuger och kommer med uppenbart felaktiga uppgifter, vilket Sverigedemokraterna gör med sin definition. De försöker sälja bilden av att detta är essentiellt i människans natur, något som svenskar har känt sedan tusen år tillbaka, vilket det uppenbarligen inte är. Nationalismen är ett politiskt vapen, precis som liberalism, socialism eller konservatism. Det är en konstgjord gemenskap, skapad för att tillskansa sig makt. Och det ska man vara väl medveten om.

(1)    Sverigedemokraterna, ”Våra åsikter”, Läst: 2013-06-17

(2)    ”Nationen – Sverigedemokraterna och nationen”, Läst: 2013-06-17

(3)    Elie Kedourie, Nationalismen – En studie av nationalismen som ideologi, SNS Förlag, Stockholm, 1995 (1960)

(4)    Ernest Gellner, Nationalism, Bokförlaget Nya Doxa, Nora, 1997

(5)    Benedict Anderson, Den föreställda gemenskapen – Reflexioner kring nationalismens ursprung och spridning, Daidalos, Göteborg, 1995 (1983)

(6)    Sverker Sörlin, Nationalism, SNS förlag, Stockholm, 2006

(7)    Anders Palm & Hanne Sanders (red.), Svensk-danska förbindelser efter 1658, Makadam förlag, Stockholm, 2010

Artiklar, Myter

Myt: Invandrare är mindre intelligenta än svenskar

Vi har kunnat läsa diverse texter om hur låg IQ människor har, beroende på deras etnicitet. En av källorna för detta är boken IQ och global ojämlikhet av Lynn och Vanhanen. Där kan vi finna att regionen Afrika, söder om Sahara snittar på 68 i IQ. Denna bok och dess efterföljare ligger till grund för artiklar hos Fria Tider och hos Avpixlat.

Vi får genom Fria Tider veta att det inte spelar någon roll om människor från Sub-Sahara växer upp i väst, eftersom intelligensskillnaderna blir för stora, detta baseras på forskning om adopterade barn, tyvärr kom jag inte in i den forskningsrapport som Fria Tider länkade till så jag kan inte säga hur välgjord den undersökningen är.

Den kritik som framförts mot författarna Lynn/Vanhanen och deras bok är att de undersökningar som gjorts inte är helt representativa eftersom de valt en del ostrukturerade undersökningar (det är inte författarna själva som genomfört IQ-testerna) som underlag, samt att de har ignorerat data som inte stöder deras slutsatser. De främsta kritikerna till studien är Professor Richard E. Nisbett och Thomas Volken. Det som inte tas upp av författarna, Fria Tider eller Avpixlat är något som kallas ”Flynneffekten” samt vikten av språkförståelse för att kunna genomföra de standardiserade IQ-tester som finns.

iq-testFlynneffekten handlar om att IQ ökar över tid. Välstånd, stimulans (ex språk, och läsförståelse), näring, hälsa, barnadödlighet etc. är sådant som påverkar resultatet på IQ-tester. I och med att ett samhälle förbättras i detta avseende så kommer också resultaten på IQ-testerna att förbättras. Dessa faktorer är inte kopplade till gener eller etnicitet, vilket ex. Fria Tider och Avpixlat verkar vilja förmedla. Snittet för ökningen av IQ ligger, enligt Flynn, på ca 3 poäng för varje 10-årsperiod. I områden som utvecklas snabbt går också den mätbara ökningen i IQ snabbare, det innebär att skillnaden är större mellan regioner i länder som är ”välutvecklade” och de som är mer rurala. Vi kan vara överens om att Sub-Sahara inte har samma standard som Sverige när det gäller välstånd etc. utan att de kanske ligger 100 år efter oss (som Sverige såg ut ca 1920) på dessa punkter. Det skulle göra att ca 30 poängs skillnad i snitt är fullt rimlig, utan att gener blandas in.

En sak som bör tas upp är också läsförståelsen. IQ-tester är utformade för en internationell marknad. Det ska inte spela någon roll vilket språk testtagaren har, resultatet skall fortfarande vara tillförlitligt. Förutsättningen att ta dessa tester är dock att personen kan ett språk ordentligt. Speciellt när det gäller läsförståelse. Vissa blandar ihop detta med läskunnighet, vilket inte är samma sak (då hade vi slutat med språkutveckling i skolan efter att vi lärt oss vårt ABC). Kort sagt: att vara läskunnig är inte detsamma som att ha en utvecklad läsförståelse, vilket är en avgörande faktor när det gäller att förstå och besvara IQ-tester. Det har inget med gener att göra utan med träning och vilken utbildningskultur personen som skall utföra testet har.

Språk och tänkande är nära förknippat, vilket är välkänt inom skolvärlden och en av anledningarna till att den västerländska skolan lägger så stor vikt vid skriv-, läs-, och språkutveckling. Jämför vi skolsystem mellan Sverige och Sub-Sahara så är frågan om 100 år räcker (vi har haft skolplikt sedan 1842 i Sverige medan vissa länder söder om Sahara inte ens har fungerande skolor än idag)? Vi har en etablerad kultur som grundar sig i att inte bara kunna läsa utan att även kunna förstå texter och abstrakta teorier. Det har vi inte med oss genetiskt utan behöver lära oss för att kunna förstå.

Artikeln i Fria Tider menar också att:

Även själva utanförskapet i sig går att förklara med de utsatta invandrargruppernas låga intelligens, visar svensk forskning som gör gällande att det är lägre IQ som leder till att invandrarna inte får lika välavlönade jobb som svenskar.

Forskningen de menar är en rapport som diskuterar inkomstskillnader, där forskarna själva har med detta i slutsatsen:

And since no other observed factor seems to explain the employment gap between natives and second generation immigrants, ethnic discrimination might be a factor that determines employment
Artiklar, Myter

Myt: "Rasistskämt" är harmlösa

Det har väl hänt den bäste. Att sprida vidare något ”roligt”, även om det skulle kunna vara lite smårasistiskt? Inte för att man egentligen tror att det finns någon sanning i det (eller kanske lite, men kanske inte alla…), utan bara för att det kan ge ett gott skratt. Men vad är det du säger med din delning av dessa skämt/texter?

N1Ska vi ta och granska ett par ”skämt” och vad de innebär?

”Vad får man om man korsar en neger och en zigenare?
— Världens lataste tjuv.”

De fördomar som späs på (och är vad som är menat att göra ”skämtet” roligt) är stereotyperna om att afrikaner är lata och att zigenare är tjuvar. Hade inte dessa generaliseringar (en fördom som existerar för hela gruppen) funnits — och spätts på, så hade det inte funnits någon ”humor” i skämtet.

”Hur får man en neger att svälta ihjäl?
— Man gömmer bidraget under tvålen…”

Även här finns två föreställningar som späs på, nämligen att alla (generalisering) afrikaner lever på bidrag och att de inte tvättar sig.

”Vad är det för skillnad på en jude och en pizza?
— Pizzan skriker inte när man stoppar in den i ugnen.”

I detta ”skämt” är det förintelsen som görs till mindre viktig (bagatelliseras) genom att skämtaren jämför judar (alla som tillskriver sig den judiska tron) med pizzor. Där skillnaden endast märks när juden dödas genom att stoppas in i en ugn.

Jag väljer att inte länka till just den sida jag hittade detta på, men internet är nedlusat med liknande ”skämt” och lustigheter.

De som skriver dessa skämt är antagligen (om ni inte förstått det vid det här laget) väldigt rasistiska och/eller omogna. De personer som sedan delar dessa skämt vidare tillhör förmodligen inte den grupp som det skämtats om. Vanligtvis skickas inte heller den här typen av skämt till alla — utan bara bland de som inte inser att det kan vara rasistiskt, eller de som avsiktligt tror att de vinner på att förlöjliga eller kränka vissa människor. Sådana här kränkande texter sprids alltid mellan människor som tillhör en annan etnicitet än den det skämtas om, den lilla minoritet som verkar uppskatta ”det roliga” i att kränka hela folkgrupper.

Människor har under mycket lång tid gjort på detta sätt, för att få ”dem” (”de andra”) att verka som mindre värda människor, eller till och med djur. Slavhandel och förtryck är svårt att genomföra om de som utnyttjas eller förtrycks har samma värde som förtryckarna. Att skämta om ”de andra” är ett välbeprövat sätt att förminska andra människor för att kunna behandla dem respektlöst. Det är en del av maktmissbruket och en grundpelare i att kunna rättfärdiga ett maktmissbruk (de är mindre värda än vi, så vi kan behandla dem som vi vill).

Varje gång du, eller någon du känner, delar/berättar/sms:ar liknande saker så kan du försöka utläsa (som i exemplen över) vad det är som egentligen sägs, om vilka det sägs och vem det är som kan tänkas säga det? När skämten baseras på etnicitet så är det vanlig, okomplicerad rasism som ligger bakom, tro inget annat. Det finns inget genetiskt som gör afrikaner lata, zigenare till tjuvar, judar snåla etc. Det är påhitt och föreställningar som har skapats av andra människor, för att kunna ta eller upprätthålla makten över dessa — utan att riskera att få dåligt samvete… De andra är ju lite sämre än vad vi (den grupp just du och jag) tillhör.

Fler texter och åsikter från Andreas Meijer finns på hans blogg

Artiklar, Myter

Myt: Islam och pedofilifrågan

MYT:

”Muhammed var pedofil och skapade islam för att bl.a. förtrycka kvinnor”

I del 1 av artikelserien skrev vi om islam och myterna om kvinnoförtryck i islam. Nu kommer fortsättningen på den. Ofta hör man personer göra en stor sak av att profeten Muhammed lär ha gift sig med en nioåring.

Ja, det kanske kan stämma. Men, när man sprider myter att islams profet Muhammed förtryckte kvinnor och var pedofil bör man vara lite försiktig.

Ja, det finns några källor som anger att hans fru Aisha var sex år då hon lovades bort til Muhammed och nio då giftermålet ”fullbordades” (fast flera olika källor anger att hon var äldre än så).

HAPPY RAMADHAN [Mobarak Alaikom Al Shahar]
radiant guy / Amazing Photos / CC BY-SA

Men det var inte bättre någon annanstans på jorden.

Maria, Jesus mamma, anses ha varit tolv eller tretton då hon giftes bort med snickaren Josef. Tolv var en inte ovanlig giftermålsålder under medeltiden. Gratianus, vars arbeten på 1100-talet påverkade lagen i alla kristna länder, angav puberteten som ”lämplig” giftasålder. Dvs 12-14 år. Men han menade också att det var lämpligt att få brudens medgivande till bröllopet i de fall de var äldre än sju år.

Det finns gott om exempel på bröllop mellan prinsar och prinsessor och kungar och drottningar där båda eller ena parten varit yngre än 12 år från denna tiden och tidigare. Samma med affärsmän. Muhammed var inte bara profet utan en aspirerande politisk ledare och affärsman. I de kretsarna var äktenskap mellan vuxna och barn snarare regel än undantag. Äktenskap var inte bara en relation utan även en affärsöverenskommelse.

Denna sed är givetvis barbarisk.

Men innan man gör en stor sak av detta bör man sätta in det i sitt historiska sammanhang. Då bör man fråga sig om Muhammeds, och tidiga islams, syn på kvinnor och barn innebar en förändring till det bättre eller sämre historiskt sett.

Om man gör det råder inga som helst tvivel. Det tidiga islam införde idéer om arvsrätt för kvinnor och män, om att man alltid skulle fråga efter kvinnans medgivande vid giftermål, om att män skulle hjälpa till i hemmet, och stoppade lokala barbariska seder med brudröveri och liknande.

Ja, regimskurkar och totalt extremistiska galna mullor har infört kvinnoförtryck i religionens namn överallt. Så även inom islam. Men faktum är att det alltid funnits folk i alla religioner som arbetat åt motsatt håll. Inom islam var grundaren Muhammed en av dem.

Att fokusera på att ”Muhammed var pedofil” med enda meningen att smutskasta islam och kränka muslimer är lika rasistiskt som då nazisterna på 1930-talet påstod samma saker om judarna, med hänvisning till olika ledare i Gamla Testamentet. Att bara peka ut dessa två grupper och förtiga att samma som gäller dem gäller för de kristna är att demonisera, och det är rasism.

Läs även:
Del ett av denna artikelserie om kvinnors rättigheter i tidiga islam på Motargument.
Artikel i Guardian om Aishas ålder.

Artiklar, Myter

Myt: Svensk halalslakt

Det finns en föreställning om att en röst på SD skulle verka skyddande för djur som slaktas ”Halal”. SD är emot slakt utan bedövning, vilket inte är så kontroversiellt då slakt utan bedövning inte får ske i Sverige idag. Det är något som också djurrättsorganisationer vet om, varför de inte agerar mot svensk halalslakt specifikt (de är emot all slakt).

Djurens rätt skriver:

Halalslakt i Sverige skiljer sig alltså inte djurskyddsmässigt från hur andra djur i Sverige slaktas.

och

Den enda skillnaden mot vanlig slakt är då att en imam utför snittläggningen och säger orden ”I Guds namn”.

— länk

Entrecôte

Jordbruksverket skriver:

Övriga djurskyddsbestämmelser kring slakt om hur drivning, uppstallning, fixering och avblodning får gå till måste naturligtvis också följas vid halalslakt.

— länk

Så för att vara på det klara med det hela. Ingen djurskyddsmässig skillnad finns mellan konventionell slakt och halalslakt i Sverige. De som hävdar detta har fel och är oinformerade. Ser vi på slakt utanför Sverige så gäller andra regler (precis som det gör med allt, inklusive produktion av kläder, annat livsmedel, konsumtionsvaror etc. där det är människor som får lida…).

SD likställer halalslaktat kött med kött från djur som slaktats utan bedövning. Vi vet nu att halalslaktat kött kan komma från djur som fått bedövning. När det sjunkit in så kanske vi kan ta till oss nästa brutala fakta. Omärkt kött kan komma från djur som inte blivit bedövade (precis det som var så vidrigt när det gällde halalslakt). Jag har dock inte hört så många protester om det (från SD-håll, djurrättsorganisationer är, överlag, emot all slakt så det ingår liksom).

Mer information:

”Slakt innebär att ett djur får strupen uppskuren och förblöder till döds. Det är alltså inte någonting som är unikt för så kallad religiös slakt, utan det är på det sättet som alla djur som blir till livsmedel möter döden.”

”Kött från djur som dödats utan bedövning kan vara märkt som ”halal” eller ”kosher” i butikerna, men kött från djur som inte bedövats före slakt kan också säljas omärkt. Samtidigt kan kött som är halalmärkt också komma från djur som har fått bedövning innan slakt.”

”I till exempel Belgien och Frankrike slaktas en mycket stor andel av alla får och nötdjur utan bedövning, och många av dem säljs omärkta till bl a Sverige. Grunden för denna obedövade slakt är rent ekonomisk och inte religiös, trots att det strider mot EU-lagstiftningen om slakt.”

Citaten är något ”snuttifierade”, hela texten hittar du här.

Den som brinner för att djur inte skall lida på grund av religiös och tror på förändring genom SD kan göra lite andra saker:

1. Ingenting. Lagstiftning mot obedövad slakt finns i Sverige och en röst på SD kommer inte att förändra detta. Köper du svenskt kött så skall djuret inte ha blivit slaktat utan bedövning.

2. Verka genom en intresseorganisation som verkar för djurrätt (då går det inte att bara välja bort de djur som skall slaktas enligt religiösa normer). I förlängningen är det rimligt att sluta äta kött, det blir lite overksamt annars. Djurrättsalliansen och Djurens rätt är två men det finns fler.

Så när du hör/ser någon som propagerar för ett förbud mot halalslakt så kan du fråga om de tror att det är någon skillnad mellan halalslakt och konventionell slakt. Nu vet du att det inte är det i Sverige och att märkningen ”halal” inte innebär att djuren inte blivit bedövade innan slakt. Är det ett värnande av djuren som ligger bakom så finns det en enda sak: sluta. äta. kött. Det andra är bara populistiskt.

Artiklar, Myter

Islam och kvinnors rättigheter

MYT:

”Muhammed skapade islam för att bl.a. förtrycka kvinnor”

Ofta hör man rasister göra en stor sak av att islam har och alltid har haft samma kvinnosyn som de galna mullorna och extremisterna som man hör talas om i Pakistan, Iran och Saudiarabien. ”I Europa var det bättre på medeltiden”…

Då glömmer man bort att kvinnors rättigheter är en ung idé i Europa och man glömmer att islam då det grundades faktiskt radikalt förbättrade kvinnors rättigheter på den arabiska halvön och andra områden.

Vi ska titta på några exempel på hur detta skedde.

Arvsrätt och äganderätt för kvinnor

Ett exempel på att det tidiga islam förändrade kvinnors situation till det bättre var att kvinnors arvsrätt säkrades. Här var islam faktiskt tidigt ute. Inom islam började man nämligen införa arvsrätt för kvinnor å 600-talet e.kr.

Jag citerar islam.se:

HAPPY RAMADHAN [Mobarak Alaikom Al Shahar]Islam avskaffade tidigare seder genom vilka arvet enbart gick till den äldste manlige arvingen. Enligt Koranen ärver kvinnan per automatik från hennes fader, make, son och barnalösabroder. Koranen innehåller vägledning i fråga om uppdelningen av arvet mellan de rättmätiga arvtagarna. De tre verser som över gripande beskriver hur arvet skall för delas åter finns i suraan-Nisā’ i verserna 11, 12 och 176. I dessa verser inrättar Gud barns, föräldrars och makars rätt till arv utan att lämna detta till människan att själv döma i. Finns inga nära släktingar går arvet till avlägsna.

Islamiska.org har de relevanta källorna:

Männen får en del och kvinnorna får en del av vad som föräldrarna och de närmaste anhöriga lämnat vare sig det är lite eller mycket. – En obligatorisk del.

(An-Nisa 7)

Senare i samma surah tydliggör Allah hur stor del var och en får:

Allah begär av er gällande era barns (arv); till mannen en del lika stor som den del två kvinnor får.

(An-Nisa 11)
Denna rätt var långt ifrån säkrad i de kristna länderna när detta infördes av Muhammed och blev lag i de områden han och hans efterföljare styrde.

På samma sätt införde Muhammed rättigheter för kvinnan att äga. En rätt som Storbritannien också först införde på 1890-talet, i Sverige runt 1860. Islam och Muhammed var 1200 år före Sverige i utvecklingen!

Men…

Men som med allt som har med religion att göra ska det sägas att historien inte är entydig. Inte svart eller vit. I Koranen kan man nämligen också läsa detta:

Hustrun har, som sig bör, rättigheter mot mannen motsvarande dem han har mot henne; hans rätt ligger dock ett steg framför hennes. (Surah 2:228)

Att kvinnor fick det bättre i tidiga islam betyder inte att de fick lika rättigheter med män. Det bör man notera.

Men rätt ska vara rätt. Relativt sett förbättrades kvinnans rättigheter radikalt, även jämfört med det kristna Europa.

Rätt proportion!

I vissa avseenden kan man hitta så radikala budskap i Koranen att världen först vid 1900-talets slut kom upp i samma nivå. Ett exempel på detta framgår av ett citat från profeten Muhammeds kusin, där han skriver vad Muhammed sade om att män måste hjälpa till i hemmen!

Whistle While You Mop”Den som hjälper sin familj och inte är motvillig mot att göra husets arbeten, han kommer att av Allah belönas med att skrivas in i martyrernas bok på daglig basis och få samma belöning som 1000 martyrer. ”
CarbonNYC / Foter.com / CC BY

”En dag kom den heliga Profeten in i vårt hus, medan Fatima satt vid en tråg och jag var upptagen med att rensa linser till maten. Profeten vände sig till mig och sa Oh far till Hassan, jag svarade jag är här oh Allahs Profet”. Han sa lyssna till mig, för jag säger inget som inte kommer från Allah. Den man som hjälper sin fru han kommer att få samma belöning som den som:

  • fastat i ett år och
  • varit vaken hela natten för att be
  • detta multiplicerar du med antalet hår på hans kropp.

Han kommer även att belönas med samma status som de tålmodiga, som Profeten David och Jakob och Jesus, oh Ali! Den som hjälper sin familj och inte är motvillig mot att göra husets arbeten, han kommer att av Allah belönas med att skrivas in i martyrernas bok på daglig basis och få samma belöning som 1 000 martyrer. För varje steg han tar för att hjälpa sin familj, så kommer han belönas som om han varit på Hajj och Umra. Han kommer belönas med städer i paradiset, samma antal som ådrorna i hans kropp. Oh Ali! En timmes hjälp för ens familj är bättre än tusen år av tillbedjan och och tusen Hajj och tusen Umras. Det är även bättre än att släppa fri 1 000 slavar, bättre än att slåss i 1 000 slag för Allah, bättre än att besöka 1 000 sjuka, bättre än 1 000 fredagar, bättre än att delta i 1 000 begravningar, bättre än att släcka 1 000 personers törst, bättre än att ge 1 000 fattiga kläder och bättre än 1 000 officerare som slåss i Allahs namn.”

Det är även bättre än att ge 1 000 dinarer till de fattigaste av de fattiga och bättre än att läsa hela Toran, Zabur, Bibeln och den heliga Koranen. Det är även bättre än att släppa fri 1 000 fångar och bättre än att ge 1 000 offer till de mest behövande…”

/ Källa här!

Man kan tyvärr inte säga att islamska samhällen följt dessa radikala råd från Muhammed. Inte heller militanta islamister idag skulle väl se det som 1 000 gånger viktigare att dra på sig diskförklädet och börja diska efter maten, eller rengöra familjens toalett, än att slåss i 1 000 fältslag för att sprida islam i världen!

Det ger perspektiv på det Muhammed också sa när han visade att Lilla Jihad, krig och våld för religionen, är pyttelitet jämfört med Stora Jihad, att utvecklas som människa.

Det ger också lite perspektiv på detta med att följa lagar och regler slaviskt. Det är ju en större religiös gärning för en man att vara hemma och sköta disken, än att delta på 1 000 fredagsböner eller att läsa Koranen 1 000 gånger!

Rätt ska vara rätt. Jämfört med idag fanns det få områden och länder där kvinnor hade ens i närheten av lika rättigheter med män i Europa eller Asien. Men jämfört med hur det var fanns det en utveckling på vissa håll som pekade framåt, mot en humanare kvinnosyn. Det tidiga islam förbättrade kvinnors villkor.

Koranen, liksom alla andra religiösa skrifter, kan tolkas på många sätt. Det beror alltid på människosynen hos den som läser de heliga skrifterna vad de väljer att se i dem.

Krönikor, Myter

Rasism "urvattnas" inte

Jag har råkat på många som försöker hävda att begrepp som rasism skulle ”tappa sin betydelse”, i takt med att ickerasister ”kastar anklagelser oprovocerat” mot personer som ”bara är lite kritiska mot invandringspolitiken”. Som om att rasism och främlingsfientlighet skulle bli ”urvattnade” eller försvinna från kartan, enbart för att någon skulle säga de orden ofta.

Lenny Bruce-Bill Graham Presents
halle / Foter.com / CC BY-NC-ND

Jag förstår att man väldigt gärna vill försöka tvätta bort en stämpel, som kan upplevas som väldigt negativ, om man själv skulle bli beskylld för att vara rasist. Men jag kan på sätt och vis se var sådana här grava missförstånd skulle kunna komma ifrån. Då kommer jag direkt att tänka på ståuppkomikern Lenny Bruce, som var aktiv i slutet av 1950-talet och i början av 60-talet.

Han betraktades som extremt kontroversiell.

I slutet av karriären sägs det att civilklädd polis ofta satt i publiken. Lenny använde ofta svärord och skällsord på scener över hela USA. Några gånger blev han arresterad. Detta resulterade i mytbildning kring Lenny Bruce, och det finns inspelade framträdanden då han ställer sig på scenen för att försöka upprepa ordet ”Nigger” så ofta som möjligt, i ett satiriskt försök att driva med ”moralväktarna”.

Jag försöker inte påstå att ”utnötningskampanjen” är en bra metod som man bör eller ska använda för att ”avväpna” skällsord. Jag vill inte förringa det beteendet heller.

Jag försöker bara peka ut vad för slags företeelser som kan varför en del tror att rasistiska beteenden och ord kan ”utnötas” eller ”raderas” vartefter beteendena och orden just anklagas för att vara rasistiska. En annan orsak jag tror bidragit är ”Mantrarörelsen”, som är nationalister som jobbar hårt med opinionsbildande och hjärntvättande arbete i internets mörkare hörn.

Om jag skulle skrika ”cineast!” åt någon som ofta går på bio och ser många filmer per vecka. Det gör ju inte att den personen blir mindre filmintresserad, och betydelsen av ordet ”cineast” tappar inte sin betydelse, oavsett hur många gånger det sägs eller skrivs.

På rasistiska internetforum pågår desperata försök att ”byta ut”, avdramatisera, appropriera eller neutralisera betydelserna av vissa begrepp för att sprida och plantera lögner och irrläror hos våra ungdomar. Bland annat så har Mantrarörelsen myntat begrepp som ”svenskfientlighet” och ”antivit/oikofob”. Liknande rörelser arbetade på 1980-talet med att appropriera svenska flaggan till att enbart betyda nationalism/patriotism.

Jag vet att dessa ljusskygga kretsar försöker avdramatisera och neutralisera användande av begrepp som rasism, xenofobi, islamofobi och homofobi. Låt dem inte avväpna begreppen!

Jag är för åsiktsfrihet. De som bär på främlingsfientliga åsikter kan få göra det — i sitt privatliv. Jag är för uttrycksfrihet. De som vill säga sin åsikt skall få göra det. En persons grundlagsstiftade frihet att yttra sig, kan däremot aldrig ”trumfa över” en annan persons rättighet att slippa bli diskriminerad, förolämpad, kränkt eller utsatt för våld eller hatbrott. Åtminstone inte utan att kritiseras och riskera att tilltalas med epitet som passar in på diskriminerande, kränkande och även rasistiska beteenden.

Om du bär på främlingsfientliga fördomar och håller tyst om dem, slipper du bli kallad rasist av mig. Men om du absolut känner dig tvungen att uttrycka dina åsikter, så att andra behöver tvingas höra dom? Ja, då finns risken att någon hör dig. Jag förbehåller mig alltid rätten att säga emot, och jobbar för att ingen ska behöva höra rasism i vårt gemensamma samhälle.

Om jag bevittnar en person som använder sina rasistiska åsikter eller utgår ifrån grovt kränkande stereotyper i sin argumentation, för att försöka ”övertala” andra som till exempel skolungdomar, då säger jag stopp. Eller så kallar jag dom rasist. Om en person hävdar att den ”inte är rasist, men…” fortsätter att sprida uppenbart rasistiska åsikter… Ja, då kanske det är en rasist!

Fotnot: mer information om Lenny Bruce