Det sprids myter och lögnaktig propaganda om hur låg IQ olika grupper av människor har. Ljusskygga typer i de mörkare hörnen av internet försöker använda sådana ”bevis” och analfabetsargumenten till varför de anser att invandringen från utomeuropeiska länder är ”tärande”.

De få som verkligen har källhänvisningar som underlag till sina argument, visar vanligtvis länk till: ”IQ och global ojämlikhet” av Lynn och Vanhanen. Om man skulle läsa den forskningsrapporten lite slarvigt och struntar i att granska eller att förstå dess helhet, kan det kanske framstå som om att alla människor som bor söder om Sahara i Afrika verkar ha ett IQ på 68. Ett sådant ”faktapåstående”, taget ur sin kontext och helt utan vidare förklaringar, används sedan som en av de viktigaste grunderna för anti-invandrings-argumenten, och ibland även som ”ursäkt” för rasism.

Lynn/Vanhanens forskning har mången gång granskats och kritiserats av flera andra forskare och experter. Det existerar mycket kritik, som är välgrundad, om att Lynn/Vanhanen och deras efterföljare och ”fans” försöker hävda bevis som anses tveksamma, baserat på särskilt utvald statistik, som saknar helt representativa underlag, och att de ignorerar data som inte stöder deras slutsatser.

Den som ”bara är lite kritisk mot invandringspolitiken” och hävdar att invandrare har lägre IQ, och ”sänker” svensk genomsnitts-IQ, den framstår som att den enbart försöker förmedla lögner som — enbart de själva anser — passar in som ”bevis” i pusslet.

Det finns flera viktiga motargument, som nästan aldrig nämns i samband med IQ-argumentet emot invandring. Det är:

• ”Flynneffekten”. IQ-genomsnitt ökar i en region vartefter välfärdsutvecklingen sker.
• IQ-tester måste vara utformade för testpersonernas modersmål.
• Varje IQ-test på varje språk måste vara konstruerat på ett neutralt sätt för att kunna fungera jämförelsevis på en global marknad.
• Testresultaten får inte riskera att påverkas beroende på vilken etnicitet, kultur, ålder eller religion som testtagaren har.
• ”Regression to the mean”. Genomsnittsresultat i alla former av tester kommer att förskjutas närmre det riktiga genomsnittet, ju fler personer man testar. Och man kan i början av en testperiod, då man ännu inte har tillräckligt statistiskt säkerställt underlag, uppvisa ett resultat som kan se ut som att det är avvikande högt eller lågt.

Ökad välfärd, välstånd, genomsnittsinkomster, förbättrat näringsintag, hygien, hälsa, barnadödlighet, minskat barnarbete, antal skolor, antal lärare, förbättrad pedagogik i skolorna, fler antal böcker i hushållen, minskad segregation etc. påverkar genomsnitts-IQ i en region.

Faktorer som INTE påverkar inlärningsförmåga och intelligens är gener, hudfärg, religiös trosuppfattning, etnicitet eller födelseplats.

Genomsnittligt IQ för en nations befolkning behöver inte betyda någonting mer än att det genomsnitts-IQ man fått fram endast är ett snitt utav de utvalda testpersonernas genomsnitt. Man kan mycket väl ha missat att testa invånare i en annan region av samma land. Kanske invånarna i nationen som helhet har ett helt annat genomsnitts-IQ än det IQ man uppmätt baserat på ett för litet urval?

En individs IQ-resultat betyder i stort sett enbart hur bra eller dålig den personen är på att göra ett IQ-test — i förhållande till de andra personer som har gjort exakt samma IQ-test. Varje individs IQ behöver inte betyda någonting alls signifikativt om dennes förmåga eller ambition att skaffa sig försörjning och bli skattebetalare.

För fördjupning, läs även Andreas Meijers artikel om Intelligenstester

Källor:
Lynn/Vanhanen ”IQ och global ojämlikhet”

Den främsta kritikern till Lynn/Vanhanen och hur deras ”bevis” missbrukas av rasister är Professor Richard E. Nisbett. “Intelligence and How to Get It” (recension på engelska av hans bok)

Boktips:
Richard J. Herrnstein / Charles Murray “The Bell Curve” (1994)
Arthur R. Jensen “The g Factor” (1998)
Information om välfärdsutveckling i olika nationer går att hitta i videos och diagram på www.gapminder.org