Nästan varje år spelas samma visa upp i Sverige, fast den visan spelas med något högre volym och värre texter varje år.

Denna klagovisa, gäller de stora områden i Sverige där det växer mängder av bär. Dessa vackra röda bär jag åt så sent som igår till mina köttbullar. Eller som vi äter till våra pannkakor med vispgrädde en mysig söndagseftermiddag. Eller som vi äter till frukost i yoghurt eller mjölk med flingor.

Kimtaro / Food Photos / CC BY

Hallå där, köp blåbär! Lingon, hallon, smultron och hjortron. Mums!
Fast någon måste ju plocka dem.

För drygt två generationer sedan var det bland annat personer som min mormor som var de som plockade bären. I det där slags förment etniskt homogena, kulturellt och socialt harmoniska Sverige som Sverigedemokraterna nostalgirevisionistiskt talar om.

Det Sverige där min mormor inte fick sina skolböcker betalda fullt ut av staten. Så hon var tvungen att ge sig ut på myrarna eller skogen för att plocka bär. Bär som såldes för att finansiera hennes skolmaterial.

Samma bär som jag själv plockade några gånger som barn. Inte för att få pengar utan för att det var roligt. Det tog en hel dag, man fick ont i knäna, men det var roligt att komma med en bytta bär till mormor som gjorde sylt av dem.
Jag tröttnade snabbt på att plocka dem. Det var ju mest på skoj.

För dagens bärplockare är bärplockandet ofta alltifrån skoj. De lönekrav som skulle ställas av organiserade svenska fackföreningar i kombination med mer spännande jobb, gör att det är svårt att hitta bärplockare för ”rätt” löner i Sverige.
Så arbetsgivarna vänder sig till thailändare, vietnameser, rumäner och andra nationaliteter för att bärga dessa skogens skatter.

Människor som ofta lockas av rekryterare i hemländerna med löften om stora vinster. De får ofta betala för resa och uppehälle själva. Bärplockarna verkar inte heller gå med i fackföreningar, och fackföreningarna verkar inte snabba på att plocka upp dem. De lyfter säckar med bär men får ofta inte lyfta löner på grund av bedrägliga arbetsgivare. Vissa gånger har till och med handgemäng med arbetsgivare uppstått i bråk om löner.

Kalexanderson / Foter.com / CC BY-NC-SA

Handgemäng definieras vanligtvis som misshandel eller försök till misshandel och utgör därför ett brott i Sverige. Därför är polis snabbt framme och sätter bärplockarna på plats. Utvisningar följer på bärplockarnas myteri och en helt ny besättning bärplockare bjuds snabbt in.

Men var är världens mest organiserade och proportionerligt största fackföreningsrörelse?

Svenska fackföreningar bedriver sedan en tid tillbaka ett intensivt arbete med att värva medlemmar. De erbjuder bra försäkringar och försöker bistå med införande av kollektivavtal. Varje sommar görs särskilda insatser för att hjälpa främst unga semestervikarier som utnyttjas på arbetsplatserna.

Men inga nämnvärda insatser för att hjälpa bärplockarna med sina arbetsvillkor som i vissa extremfall gränsar till slaveri.

Om bärplockarna i Sverige, en liten men viktig grupp av arbetskraftsinvandrare, med samma mänskliga rättigheter som oss alla skall fortsätta vilja komma hit, måste vi alla, arbetsgivare, statsmakt och fackföreningar, behandla dem som våra medmänniskor.

I samhällsdebatten talas ofta om behovet av integration och snabbt inträde på arbetsmarknaden för invandrare. Men hur bra är arbetsmarknaden på att integreras med invandrare i Sverige?

Situationen för bärplockarna är ett varnande exempel. Tänk på det när du och dina barn häller ner lingonsylten i yoghurten.

Smaklig frukost!