Alexandra Pascalidou är en grekisk-svensk programledare och författarinna som även föreläser om mångfald och media, demokrati och rättvisefrågor, retorik och ledarskap, jämställdhet och kulturkompetens.
Expo har myntat begreppet ”positiv antirasism”. Att antirasister inte bara är mot något, mot rasism, utan även för något. Vilka är de positiva värderingar, metoder och idéer du förknippar med antirasism?
Alexandra & Zlatan
Antirasismen har alltid varit positiv för mig. Det är en kraft, en rörelse som kämpar för kärlek, för acceptans, för inkludering, för icke-dömande av medmänniskor. Antirasismen dömer inte hunden efter håret eller människan efter yttre attribut. Antirasismen har ett friskt kritiskt förhållningssätt till systematisk stereotypisering och kategorisering av människor i raser, folkgrupper och etniska etiketter. Antirasismen värjer sig för fascistiska förförelseakter och försöker vaccinera sig själv och sin omgivning av slentrianmässigt rasistiskt tänkande. Den ger människor möjligheten att vara sig själva, att definiera sig själva, att inte låta sig kuvas och kvävas av fördomsfulla fördömanden. Antirasismen är modig ty den vågar bjuda mörkerkrafterna på motstånd. Den vågar stå upp och stå emot, kosta vad det kosta vill. Det personliga priset många antirasister får betala är högt. Det handlar inte bara om vår egen säkerhet och trygghet utan även våra anhörigas. Antirasismen höjer rösten när andra tiger. Det har alltid varit positivt och jag är stolt över att få kalla mig antirasist.
I Grekland har det öppet nazistiska partiet Gyllene Gryning valts in i parlamentet. Hur anser du att den situationen bör hanteras?
I min bok ”Kaos- ett grekiskt krislexikon” är det tydligt att det inte räcker med antirasistiska demonstrationer. Gyllene Gryning och den växande nazismen är resultatet av en politik som rullat ut röda mattan för mörkerkrafterna. Etablerade partier har med sin rasistiska retorik bjudit dem på röster och låtit dem sätta agendan i det offentliga samtalet. Därför krävs det krafttag av rättsväsendet, regeringen och oppositionen som alla bör ta sitt ansvar och se att de själva bidragit. Lagarna borde skärpas och tillämpas och rättvisan borde sluta blunda när hatbrott begås och människor mördas och försummas för att de hade fel hudfärg eller var papperslösa flyktingar. Så kampen bör börja uppifrån när det har gått så långt. Ty det var de där uppe som gav nazisterna grönt ljus.
Här i Sverige har vi ett parti med liknande rötter men mer polerad yta än Gyllene Gryning. Även de är numera representerade i parlamentet. Ser du någon vits med att jämföra de två partiernas ideologier i argumentation mot rasism?
Retoriken är i princip densamma. I Grekland har de, även pga den kulturella kontexten, ett mer drastiskt uttryckssätt. Här har rasismen alltid försökt kamouflera sig om man bortser från järnrörsattacker och riksdagsledamöter som skriker Hora och Avpixlat som sprider hatpropaganda och annat. De är olika i sina manifestationer och uttryck men lika i grund och botten ty de gör skillnad mellan folk och folk och skuldbelägger alltid ”dom andra” för allt ont.
När du hör en rasistisk åsikt, hur brukar du argumentera emot?
I Ring P1 i Sveriges Radio får jag höra en hel del. Men hela mitt liv har präglats av rasistiska uttalanden. Det går inte en dag utan att jag får ett rasistiskt mail eller en kommentar. Oftast ifrågasätter jag vänligt eller svarar med sansade motargument. Ibland blir jag stum. Och ledsen. Och drar mig tillbaka. Det är en resignerad tystnad. Men den behövs också för att man ska orka. Vi borde bli bättre på att peppa varandra, se och stärka varandra, sluta tjafsa om oviktiga saker och istället se det stora målet – kampen för ett samhälle, en värld, som inte dömer människor utifrån tillhörighet, pass eller färg. Det är så enkelt och så svårt. Det här handlar alla mina böcker om – från Bortom mammas gata till Taxi och Korsvägar och nu senast Kaos.
I en sedvanlig ganska verklighetsförvriden ledarartikel från den snart hädangångna islamofoba hat-och rasistsajten Dispatch International så tar dess ledarskribent Ingrid Carlqvist bladet från munnen återigen.
”Hitler kallade det Große Lüge – den stora lögnen. I Mein Kampf förklarade han hur effektiv den är: ”De stora massorna i ett land är alltid mera redo att falla offer för Den stora lögnen än den lilla, eftersom de själva bara småljuger och aldrig kan föreställa sig att någon är fräck nog att totalt förvränga sanningen. Hitler skulle ha varit stolt över de svenska politikerna och anti-rasisterna.”
”Den stora lögnen har legat som en våt filt över Sverige i många år. De stora massorna tror fortfarande på den (som Hitler förutspådde), men vi är fler och fler som börjat ta reda på fakta själva och gör vad vi kan för att sprida upplysning till svenskarna. Då drabbas de politiskt korrekta storlögnarna av Den stora paniken.”
Hur nu Ingrid Carlqvist lyckas med att få till det med att Hitler skulle vara stolt över antirasisterna vet nog bara hon själv. Den Carlqvistska associationsförmågan är ju inte alltid den bästa.
Och sen att svenskarna skulle ha fallit offer för den stora lögnen är i sammanhanget ett ganska patetiskt uttalande från en som verkligen har fastnat i en av de största av alla lögner. Sin egen!
Men vi är fler och fler som börjat ta reda på fakta själva och gör vad vi kan för att sprida upplysning till svenskarna.
Nog vet vi att Carlqvist gör allt för att sprida sin ”fakta” till svenskarna. Dessa ”fakta” är dock många gånger grundad på konspirationsteorier och hämtade från mycket tvivelaktiga källor.
I Carlqvists slutkläm, i sin så kallade ‘ledarartikel’, förvirrar hon till begreppen än mer och kallar sig dessutom för yttrandefrihetskämpe!?
Vore det inte mycket enklare för oss alla om de politiskt korrekta, i stället för att ständigt kalla oss yttrandefrihetskämpar för rasister/nazister/fascister, att de erkände att det är just det de själva är? Och att det är därför de till varje pris vill få tyst på oss som vägrar leva i Den stora lögnen.
Vore det istället inte mycket enklare för oss alla, om Carlqvist själv erkände vad hon egentligen är? En islamofob rasist som lever i sin glasbubbla av fördomar. Då slapp hon ju åtminstone hyckla om vem hon egentligen är.
Släng av dig den av fördomar, islamofobi och främlingsfientliga våta filt du bär Ingrid.
Sen är det märkligt att Carlqvist ständigt säger sig sitta inne med sanningen och att alla andra inte gör det? Och detta oavsett hur överbevisad hon gång på gång blir om hur fel hon har.
”Vem som helst kan fela, men ingen utom dåren framhärdar i sina fel.”Cicero
/Curt Latinosson för Slutpixlat Gästinlägg av Slutpixlat
Intervju med Siavosh Derakhti, ung antirasist från Malmö som bl.a. i somras tilldelades regerings första pris i Raul Wallenbergs minne.
Du träffade Obama tidigare i år. Om ni hann prata med varandra – vad pratade ni om?
— Ja jag fick möjlighet att få träffa President Barack Obama. Vi talades vid enskilt tillsammans med statsminister Fredrik Reinfeldt.
Siavosh & Obama
Hur ska man bekämpa rasismen, anser du?
— Man bekämpar rasismen med mod, kunskap, kärlek och förtroende. Utbildning inom Rasism och vad Rasism grundar sig på.
Malmö är inte bara en stad med utbredd antisemitism. Här finns också islamofobi, med moskébränder, hat och hot. Vad anser du om likheter mellan islamofobi och antisemitism?
— Jag anser att alla sorters hatbrott är lika allvarliga och hemska. Vi är alla människor och är lika mycket värda oavsett kön, etnicitet, religion, politiska åsikter, funktionshinder, hudfärg, ålder osv. Rasism och diskriminerande beteende måste bekämpas med fredliga medel, genom kunskap, kärlek och mod. Islamofobin här i Skåne är stor och väldigt allvarlig. Antisemitismen är även stor och vanligt förekommande bland hatbrott med religiösa motiv.
Håller du med om att engagemanget ifrån ideella krafter, såsom idrottsföreningar och fritidsgårdar, inte varit övertygande i Malmö?
— Jag håller med om att många brister i området rasism och främlingsfientlighet. Skolor, mötesplatser, fritidsgårdar, idrottsföreningar brister i opinionsbildningen mot rasism. Men det finns skolor, mötesplatser, fritidsgårdar, idrottsföreningar som jobbar aktivt mot rasism. Men det måste bli betydligt bättre och att allt fler tar upp kampen mot allt sorts fördomar, rasism och främlingsfientlighet.
Man måste höja på lärarnas, socionomernas och fritidsledarnas status — samt löner — så att fler söker sig till yrket. Man måste även bättra på utbildningarna för fritidsledare, socionomer, lärare osv. Där brister det ofta inom området antirasism.
Jag förknippar Antirasism med de som vågar stå på sig, ha mod och agerar aktivt mot all sorts rasism och fientlighet mot medmänniskor. Ingen ska behöva riskera att kränkas, förtryckas, diskrimineras, trakasseras och hotas på våra demokratiska gator eller på nätet. Nu har vi haft en ekonomiskt kris som var den allvarligaste krisen sedan 1930-talet i Europa. Högerextrema grupper verkar bli allt fler och starkare. Samtidigt kommer främlingsfientliga politiska partier in i respektive parlament i Europeiska länder.
Om inte vi medmänniskor tar ansvar och agerar, så kommer historien att upprepa sig. Låt inte historien upprepa sig, en individ kan faktiskt göra skillnad— mer än man anar. För alla människors lika värde, tillsammans gör vi skillnad.
Ja, Sverigedemokraterna hävdar ju numer att de gjort upp med rasismen inom partiet igenom att de införde nolltolerans mot rasism.
Ett budskap som de pumpade ut i media men uppenbarligen missade att tala om för sina partimedarbetare och sympatisörer då rasistiska yttringar fortfarande frekvent förekommer från bland annat ledande Sverigedemokratiska politiker i de sociala medierna.
Som ursäkt för dessa ledande Sverigedemokraters eviga klavertramp får man väl kanske påpeka, att då de starkt ogillar vad som skrivs i den enligt dem så kallade PK-medierna så missade väl större delen av dem nolltoleransens budskap då de inte följer vad som skrivs i dessa medier.
Inte heller verkar de vara intresserade av att läsa de internmejl som skickades i samband med nolltoleransens införande. Kan ju ha att göra med att de inte längre vågar titta i sina egna mejlboxar för att partiledningen i SD övervakar dessa för att söka hållhakar på sina partikamrater.
Paranoida tycks de ju utan tvekan vara inom SD, oavsett på vilken nivå de befinner sig i hierarkin.
Nåväl, att SD säger sig ha gjort upp med rasismen inom partiet är naturligtvis en bluff och inget annat. För inom ett parti, som bygger på en fascistisk ideologi så är ju rasism mer ett signum, än en tillfällig nyck.
Sång och musik
Och att det Sverigedemokratiska partiet är hyckleriets högborg framgår ganska tydligt efter den senaste tidens hysteriska utspel från SD med anledning av Kartellen och Timbuktus”Svarta duvor och vissna liljor”, där man vill banka Åkesson gul och blå.
Låt oss rekapitulera lite vad ledande Sverigedemokrater själv sjungit om under åren. Under en partikryssning till Tallinn 2009 för ett antal år sedan så ledde självaste partiledaren för SD Jimmie Åkesson allsången.
Förutom att sjunga vit-makt-musik och gamla nazistiska kampsånger så häcklade Åkesson även den mördade Olof Palme genom att sjunga följande visa:
Olof Palme gick på bio, trala la la laa, tra lal lal laa.
Han kom ut strax efter tio, traa la la la laa, tra lal lal laa.
Skottet brann, blodet rann, Olof Palme – han försvann.
Olof Palme gick på bio, tra la la la laa, tra lal lal laa.
Lisbeth såg pistolen blänka, tra la la la laa, tra lal lal laa.
Strax därefter blev hon änka.
Jimmie Åkesson gör dessutom kapitalt bort sig när han efter Sveriges radios program Kalibers avslöjande om vad som händer på de Sverigedemokratiska politiska interna mötena hävdar att den rasistiska jargong som där förekommer enbart utförts av några perifera medlemmar?
Så enligt Åkesson var den dåvarande SDU ordföranden Erik Almqvist redan 2009 en perifer medlem då de åkte på resa till Tallinn?
Almqvist som på denna resa verkligen visade SD:s rasistiska ansikte genom att komma med följande rasistiska ”skämt”:
Vet du vad en somalier säger när han ser ett kvitto med streckkod på? Åh, ett klassfoto. Vet du vad Somalias nationalsång heter? Ritsch ratsch filibom bom bom. Vet ni vad en somalier med sesamfrö på huvudet kallas? En quarter pounder.
Numer är Almqvist verkligen en perifer, då han befinner sig i Ungern på vad vi förmodar är en längre av partiledningen sponsrad Time out. Inte för ovanstående rasistiska uttalanden utan för sitt verbala ”konststycke” och svingande av järnrör en sommarnatt i Stockholm.
Även om det var ett tag sen resan med Tallinnfärjan och Almqvists eskapader så finns det inget som tyder på att rasismen inom SD har avtagit. Trots allt fagert tal om nolltolerans mot den samma.
Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti med en djupt rotad fascistisk ideologi som grund, och inte ens med den bästa vilja i världen så går detta att tvätta bort för dem. Om så skedde så skulle de förlora hela sin väljarbas. Något som enbart de som inte hycklar om sin rasism utan öppet visar den och talar om den skulle vinna på. Det vill säga de om de rasistiska väljarna konkurrerande nynazisterna i Svenskarnas parti.
Sverigedemokraternas partiledare som påstår sig ha gått med i partiet Mars 1995 började visa ett intresse för partiet redan hösten 1994. Det här inlägget kommer att visa vilket parti som Åkesson då gick med i.
Till min hjälp kommer jag att använda mig av partiprogrammet från ’94 och ’96 och nummer från SD-Kuriren under den tiden. Det finns mycket material att hämta även från Youtube och tidningsartiklar. Jimmie Åkesson säger att han gick med i partiet för deras EU-motstånd och invandrarpolitik. Han påstår även i jubileumsboken att han gick med i partiet efter att Mikael Jansson tillträtt som partiledare efter Klarström, men enligt en intervju med Åkesson i Demokraten 1999 så stämmer det inte. Han gick med i SDU redan efter valet -94. Jag har bestämt mig för att visa hur partiet kunde se ut mellan 1994 och 1996 för att visa hur det såg ut när Åkesson började visa intresse för partiet och under hans första tid i Sverigedemokraterna.
Sverigedemokraterna 1994-1996
Det finns en talande bild från ett Sd möte. Den kan ni se om ni klickar här.
Bilden på heilande sverigedemokrater är ifrån Engelbrektsmarschen i Mars 1994. Vissa påstår att det var utomstående som kom till partiets manifestationer och som här gjorde Hitlerhälsning, men filmklippet nedan visar att dåvarande partiledare Anders Klarström absolut inte hade något emot att grupper som Vitt ariskt motstånd gjorde dem sällskap i marscherna. Klarström som förövrigt hade ett förflutet i nazistiska Nordiska rikspartiet.
När Jimmie Åkesson först sökte kontakt med Sverigedemokraterna möttes han av en kvinna som gav honom material om partiet. Kvinnan hette Tina Hallgren Bengtsson och hon var den som i nazistuniform var med på ett möte där det bland annat brändes böcker. Åkesson verkar inte vilja kännas vid att han träffat henne så makarnas Bengtssons nämns inte i boken 20 röster 20 år när han beskriver sitt möte med SD. Värt att nämna var att Hallgren Bengtson firade 1996 tillsammans med Nationalsocialistisk front så hennes samröre med nazismen var inte någon enstaka händelse. Mer kan läsas om bokbålet här och här är en bild från den berömda filmen från mötet
Åkesson påstår att han blev medlem i partiet när Mikael Jansson hade tagit över partiledarrollen efter Klarström, men som jag skrev i inledningen så stämmer inte det. Jansson som tidigare var Centerpartist och hade bland annat skrivit i deras tidning Politisk tidskrift ”En del kulturella skillnader länder emellan torde ha en rasmässig grund. Detta borde kunna sägas nu”. Det var denna partiledare som kände sig manad att införa att uniformsförbud för att hindra att deras sympatisörer kom till manifestationerna iklädda nazistuniformer.
Det skrevs en hel del om Sverigedemokraterna i media under den här tiden och här är ett exempel från Skånska dagbladet den 20 augusti 1994
SD-Kuriren
Odins änglars debutalbum som innehöll en tonsatt dikt av nationalsocialisten och grundaren till Nysvenska rörelsen Per Engdahl, såldes tillsammans med Heroes in the snow som i stort sätt bara är nazistiska Dirlewanger med nytt namn i SD-kuriren 24 som utgavs 1995. Andra skivor som såldes var Midgårds söner som hade ett nazistiskt budskap i vissa av deras produktioner och det högerextrema bandet Brigad Wotan. Annonsen är hämtad från SD-Kuriren #24 som kom ut 1995.
I SD-Kuriren #22 kan man läsa en insändare där skribenten frågar varför SD aldrig tar upp frågan om homosexualitet varvid SD-Kuriren svarar att de i nästa partiprogram ska ta upp frågan om homosexuella och att de ohejdat kan sprida sin livsuppfattning i samhället medverkar till samhällets förfall och degeneration.
I det 23:e numret av tidningen kan man läsa en krönika av Tomas Johnsson och han avslutar den med
Leve kampen! Framåt för slutstriden! Död åt marxister och anarkister, de är jordens avskum!
Dikter av Curt Eiberling publicerades i nummer 26 och det numret kom ut efter att Mikael Jansson tillträdde som partiledare. Eiberling var SD-medlem och författare till boken Arisk gemenskap som ledde till att han dömdes till Hets mot folkgrupp. Han uteslöts senare för nazistsympatier.
Nedan har vi omslaget till nummer 22 och notera att arvet från BSS finns kvar ända in på mitten av 90-talet. Nästa bild är på en sida ur numer 27. Nidbilder på araber förekommer och det ser vi på 3:e bilden från nummer 28 och på sista bilden ser vi de teman som tidningen innehåller Olof Palme – Hjälte eller landsförrädare? och Sverige – Platsen för nästa inbördeskrig?
Partiprogrammet 1994
Som citatet ned från deras partiprogram som kom 1994 vill de ändra i grundlagen för att kunna ta ifrån alla medborgarskapet som kom till Sverige efter 1970
Sverigedemokraterna vill stoppa all invandring av människor från etniskt avlägsna kulturer. Stora resurser måste avsättas för att skapa förutsättningar för att de som kommit till vårt land efter 1970 ska kunna återvända till sina respektive länder inom en snar framtid. Någon hänsyn till utgivna medborgarskap kommer inte att tas utan förslag till en grundlagsförändring och en ny medborgarskapslag kommer läggas
En annan åtgärd de vill göra enligt partiprogrammet är att öka möjligheten att adoptera svenska barn, men att adoptera utomnordiska barn ska starkt begränsas. Det blir mer förståeligt om man läser i inledningen
Vi tror att en etniskt och kulturellt homogen nation har större förutsättningar för en fredlig utveckling än en mångkulturell heterogen statsbildning
Vidare ska allt presstöd avskaffas och i delen om Försvar och säkerhet accepterar de inte vapenvägrare. Andra intressantare stycken är Rättstryggheten där straffarbete ska kunna utdömas och även att döma till dödsstraff ska vara möjligt.
Partiprogrammet 1996
Även här står raderna om etnisk och homogen nation med och i Befolkningspolitik vill de stoppa all invandring av människor som har sitt ursprung utanför den västerländska kulturkretsen och även stycket om att de som invandrat eller som de beskriver dem i programmet ”etniska främlingar” efter 1970 ska med ekonomiska hjälpmedel repatrieras. Att du är gift med en svensk förhindrar inte repatrieringskravet. Grundlagsändringen för att kunna ta ifrån en människa sitt medborgarskap står kvar. Under stycket Samhällsstruktur står det att inga moskéer får finnas på svensk mark då de
är en jordmån för terrorism och religiös inblandning i det politiska livet
I avsnittet Sexuellt avvikande klargör de vad de tycker om homosexuella. De kallar den homosexuella livsstilen för osund och är klara med att de inte vill tillåta registrerat partnerskap och adoptioner för homosexuella par. Sverigedemokraterna förespråkar fortfarande i det här partiprogrammet dödsstraff och även straffarbete. Lika som i det tidigare programmet vill de begränsa presstödet för viss media och som slutkläm anser de att Sverige inte bör vara med i FN.
Symboler
Fram till så sent som 2006 hade Sverigedemokraterna en blågul fackla som symbol som är nästintill en kopia av fascistpartiet National fronts symbol
Är detta ett parti man närmar sig om man påstår sig ha annorlunda åsikter än de som framförs här?
För mer läsning om bland annat Sverigedemokraternas nazistiska förflutna titta här och vill ni veta vilka det är som har suttit som ledamöter i riksdagen sen valet 2010 titta här.
Invandringskritiken tar sig uttryck i väldigt många konfigurationer. Den folkligt vedertagna infallsvinkeln är förstås den ekonomiserade argumentationen, där invandringen antingen beskrivs som räntabelt positiv eller negativ, att den när eller tär. Annan argumentation frambär vilken inverkan invandringen har på brottslighet, om den ökar brottsfrekvensen, eller minskar den.
I dag tänkte vi bemöta ett som inte erhållit samma erkännande, eftersom den tenderar att avhumanisera invandrade människor. Likväl propageras det friskt på de ledande fascistiska eller invandringskritiska sidorna för att invandrare inte lever lika sanitärt som sina svenska motsvarigheter, att gräsrotsrörelsernas debattörer därför föreslår allt mellan tvångssanitering vid ankomst till Sverige, till att vi helt enkelt slutar ta emot invandrare, och bryter mot internationella lagar om asyl och skyddsrätt.
Vilken infallsvinkel du än väljer att angripa, måste det först och främst accentueras att de alla har en sak gemensamt:
Nya begrepp utformas ständigt för invandringskritiken eftersom det finns ett behov av att normalisera inställningen, och i grunden handlar det om ett rasifierande företag och ren rasism. Det är vad som gömmer sig bakom argument om människorättsaktivism, humanitära åtgärder, ekonomiska argument och visioner om marknadspolitisk progress.
I det här fallet ställs vi mot att invandrare är ohygieniska och därför för med sig både sjukdomar och parasiter. Vi valde därför att mot den bakgrunden titta till aktivitetsnivån bland vägglöss i de svenska städerna och jämföra den mot städernas antal utrikesfödda invandrare. Nedan följer diagrammet:
Här kan vi se att det inte finns någon tydlig korrelation mellan högt antal invånare födda utomlands och vägglössens aktivitetsnivå. Istället måste även andra orsaker undersökas.
Mitt namn är Mariam Osman Mahmoud Sherifay, född 16 november 1954 i Kairo, är en svensk socialdemokratisk politiker och lärare från Sundbyberg.
Jag var riksdagsledamot mellan 2002-2006 Jag har särskilt ägnat mig åt problem gällande diskriminering, Mellanösternkonflikten och mänskliga rättigheter.
Vad kan Du säga om Ditt engagemang inom Centrum mot Rasism (CMR)?
Jag har varit ordförande för Centrum mot rasism från mars 2009- till mars 2013 och tilldelades 2009 det svenska Martin Luther King-priset. Fördelarna med att vara ordförande för Centrum mot rasism har varit många. Att presentera så många föreningar som kämpar för jämlikhet, mot rasism och diskriminering är på många sätt ett tungt uppdrag! Det var ganska jobbigt att hålla på med något så negativt som rasism, att behöva ta emot rasisters hot, förnedring och trakasserier var det mest jobbiga. Det positiva var att jag presenterade så många föreningar i Sverige, påverkade makthavare och media.
Vad brukar vara ditt bästa argument emot då du hör en rasistisk åsikt? När du hör en rasistisk åsikt, hur brukar du argumentera emot?
Jag brukar ta till orda när det behövs. Man måste alltid säga ifrån och argumentera mot på det ett sätt som passar situationen och den som uttrycker rasistiska åsikter. I debatter är det viktigt att man har respekt för sin motståndare och låta den tala till punkt, inte engagera sig känslomässigt. Jag ser till att jag är påläst men kastar mig aldrig i en diskussion där man säger ” muslimer, judar eller romer är si eller så” för det betyder att man accepterar rasister och nazisters problemformuleringar.
Det är viktigt att bemöta rasism, främlingsfientlighet och fördomar i vår vardag.
Vi behöver visa vad rasism kan göra och vad rasism har gjort med vår värld. Visa att det finns en en annan värld som är möjlig. Visa vad rasism erbjuder som hat, rädsla, ett samhälle som splittrar, full av sociala motsättningar, ett samhälle som är full av människor som bär på hat och fiendskap. Människor som inte vågar, som är rädda för varandra, som hatar och förgör.
Vi behöver visa att rasismen inte erbjuder några lösningar och samtidigt måste vi erbjuda något som faktiskt kan vara en lösning.
Expo har myntat begreppet ”positiv antirasism”. Att antirasister inte bara är mot något, mot rasism, utan även för något. Vilka är de positiva värderingar, metoder och idéer du förknippar med antirasism?
Att vara antirasist betyder att man är för ett jämlikt samhälle. Det finns bara positiv antirasism, man är ”anti” det onda och ”för” det goda. För mig handlar det om demokratiska värderingar som handlar om alla människors lika värde , om vi är födda fria och jämlika. En evig kamp mot normer, strukturer och rasism. Vanliga metoder och idéer som jag förknippar med antirasism är manifestationer, demonstrationer , filmer , opinionsbildande, debattartiklar och studiecirklar.
Sverigedemokraterna debatterar just nu internt om hur man ska förhålla sig till den rasistiska nättidningen Fria Tider. Detta efter att Zeth Arkö Gogman (SD) skrivit om det i Sd-kuriren. Nättidningens muslimhat anses accepterat, medan deras judehat känns besvärande, till och med för SD. Politifonbloggen har skrivit en längre artikel om detta. Vi har saxat delar av artikeln här. De delar som belyser Fria Tiders judehat.
”En artikel som Zeth angriper är denna om ett kontroversiellt utspel från USA:s vicepresident Joe Biden, där han menar att amerikanska judar har stor makt och spelat en nyckelroll i sociala förändringar. “Omfamnandet av invandringen” och “social rättvisa”. Det liknar onekligen konspirationsteorierna om så kallad judisk makt, idéer och tankestrukturer där judar pekas ut som orsaken till förment misshagliga samhällsförändringar. Antagligen menade inte Biden att reproducera antisemitiska idéer, eller ens framställa de judar han syftar på som en negativ kraft.
Fria Tider, däremot, framställer det på ett annat sätt. Rubriken lyder “Biden: ‘Judar’ gav oss invandring, feminism och homoäktenskap”. Vad tänker då Fria Tider om invandring, feminism och homoäktenskap? Ingenting positivt iallafall. De två senare fenomenen är dessutom allt vad de lyckas läsa in i “social rättvisa”, eller åtminstone vad de fann viktigast att lyfta ut. Ett russinplockande man rimligtvis måste förstå som högst tendentiöst.
Indirekt påstår de alltså att Biden sagt att judar är ansvariga för tre fenomen som Fria Tider avskyr och dessutom vänder de sig till ett klientel som är motståndare till dessa. Att knyta något till något annat man ogillar är i sig ett nedsättande sätt att resonera. Fria Tider fäller ingen kritik mot Biden, istället redogör de kortfattat för en kritiker av hans uttalande, innan de raskt vänder sig till två forum för vit-makt-aktivister och hämtar två citat från dessa.
Båda går ut på att Biden nu erkänt något som antisemiter hävdat sedan länge, ena kommer från nazistforumet Stormfrontoch det andra från den svenska nazistiska nyhetsförmedlaren Nationell.nu. Kommentarsfältet består också till stor del av antijudiska konspirationsteorier från Fria Tiders läsare, vilket är det vanliga när de lyft fram ordet “judar” eller variant därav.
Som det får förstås är Fria Tider alltså ute efter att marknadsföra nazisters perspektiv på konspirationsteorier om judar och så kallad judisk makt. Måhända är det inte ett öppet pläderande för antisemitism men det är åtminstone ett uttryckligt rekommenderande av antisemitiska perspektiv på kontroversiella utsagor om judar. Widars överslätande väger alltså ganska lätt inför artikelns faktiska utformning.
En annan artikel Zeth angriper är denna, där en kvinna menar att judar spelar eller bör spela en ledande roll i kampen mot antisemitism och för skydd av pluralistiska samhällen i Europa. Hon säger också att Europa inte kommer att överleva om inte social pluralism accepteras och antisemitism förpassas till historien. Fria Tider vinklar det till att det skulle vara en varning riktad till européer att inte göra motstånd när “det judiska ledarskapet omvandlar Europa till en mångkultur”. De avrundar med ett retoriskt konstaterande: “På vilket sätt Europa skulle dö om man lät de vita folkgrupperna överleva framgick dock inte i reportaget.”
Det är alltså antijudisk konspirationsteori rätt igenom. De tar avstamp i att det skulle finnas en judisk konspiration som avser påtvinga Europa mångkultur, en kombination av konspirationsteorin om judisk makt och en variant av den som florerar i vit-makt-miljöer som går ut på att judar (eller i en del fall vänstern, etablissemanget, osv.) påtvingar “vita” länder invandring eller mångkultur i syfte att utrota “vita”. (Vi har behandlat en utgåva av den senare myten i en tidigare artikel.) Antisemitiskt så det skriker om det.
Fria Tider har publicerat en hel del artiklar på likande teman, bland annat en artikel som anknyter till den om Joe Biden. Den ryske makthavaren Vladimir Putin ska enligt den ha sagt att den ryska revolutionen var en produkt av en “övervägande judisk regering[s]” “falska ideologiska grunder”, vilket Fria Tider korrelerar med Bidens uttalanden fast i Fria Tiders förståelse av dem som ett erkännande av konspirationsteorin om så kallad judisk makt och att denna skulle ligga bakom sådana för redaktionen misshagliga fenomen som invandring, feminism och homoäktenskap.
De gör alltså en parallell mellan den ryska revolutionen och dessa senare fenomen. Den ryska revolutionen låter de sedan karakteriseras av den röda terrorn då utrensningar av opposition innebar ett omfattande mördande och förföljande. Resonemanget ger alltså vid handen att Fria Tider betraktar dessa historiska skeenden som produkter av judar och fullkomligt förkastliga. Man kan tycka att det är lite oseriöst att jämföra mord på miljoner med asylmigration, jämställdhet mellan könen och möjlighet för homosexuella att ingå äktenskap men Widar Nord anser antagligen att det är helt okej med tanke på vad han försvarat i SD-kuriren.
En annan lyfter fram en palestinaaktivist som skrivit en text om att judar styr medierna, även det en variant på konspirationsteorin om så kallad judisk makt, som mest verkar gå ut på att läsaren ska gå vidare och läsa den där den återfinns efter att den tagits bort ur massmedia.
Det finns många fler exempel, nedsättande rasifieringar av judar som anspelar på eller reproducerar antisemitiska myter är relativt vanligt hos Fria Tider och de är populära som just detta hos det klientel som kommenterar.”
Ja, Sverigedemokrater är inte bara främlingsfientliga, rasistiska och islamofoba de är dessutom starkt homofoba också. Vilket man genom olika SD-politikers homofoba uttalanden ständigt blir påmind om.
Att partiledare Jimmie Åkesson i utkastet till sin alldeles egen ‘Mein Kampf’; Satis Polito — skrev att Pridefestivalen består av smaklösa figurer och att Jonas Gardell sysslar med billig böghumor så har han naturligtvis aldrig reflekterat över det faktum att det just är i Sverigedemokraterna som de mest smaklösa figurerna befinner sig och att det är SD som står för billig rasist”humor”.
Genom åtskilliga mycket smaklösa uttalanden av just Sverigedemokratiska politiker om homosexuella genom åren så är det ju mer än väl bevisat var SD står i HBTQ-frågor. Bögskräcken hos SD är uppenbarligen stor. De är ju rädda för i princip allt som faller utanför den av dem själva uppställda normen av vad som är att anses som normalt i ett samhälle.
Och i det perspektivet så är det då inte förvånande att Åkesson ogillar Jonas Gardell:
Det betyder inte heller att jag uppskattar Jonas Gardells billiga böghumor. Tvärtom, hade jag varit homosexuell hade jag förmodligen aldrig tillåtit en sådan typ agera självutnämnd representant för mig. Snarare hade han och det han representerar hållit mig kvar i den berömda garderoben livet ut.
Uppenbart nu är att Åkesson, oavsett om Jonas Gardell varit homosexuell eller inte, aldrig skulle kunna ta till sig Gardells humor. För den är nämligen alldeles för intelligent och raffinerad för att Åkesson någonsin skulle kunna begripa sig på den.
Det hade nog varit bäst för alla om Åkesson aldrig hade klivit ut ur sin egen garderob. Ni vet den som är sprängfylld av främlingsfientlighet, rasism, islamofobi och homofobi. För de ”normerna” kan vi vara förutan.
Dock lite fegt av Åkesson att han inte tog med sina åsikter om Pridefestivalen och Gardell i sin bok. Du har ju inget att skämmas över Åkesson. Du kan ju åtminstone komma ut ur garderoben och visa vilken stor homofob du egentligen är. Sluta hyckla. För dina partikollegor hycklar då verkligen inte när de uttalar sig om homosexuella:
Vad är det som säger att den s k normaliseringen slutar med att bi- homo- och transpersoner skall normaliseras? Varför inte personer som begår tidelag (sex med djur) eller pedofili? Dessa sexuella avarter är inte normala och kommer aldrig att vara normala.
/Björn Söder, partisekreterare, skrev om Pridefestivalen 2007.
Den aidsdoftande Shamefestivalen.
/Tommy Hansson, tidigare chefredaktör för partitidningen SD-Kuriren, blogg om Pride 2009.
Avloppssex.
/Willy Christiansson, då SD-ordförande i Härryda, om homosexualitet,
ur intervju i tidningen Expo 2012. Christiansson är inte längre kvar i partiet.
Perversa tillställningar hyllas av etablissemanget som om de vore vilka nöjestillställningar som helst. Perversa och onaturliga läggningar lyfts fram av massmedierna och politikerna som normaliteter och de nästan slåss om att vara den som skriker högst till försvar av dessa sjukliga jippon.
/Björn Söder, partisekreterare, i en kommentar i anslutning till Pride 2003.
Mycket märkliga uttalanden från ledande SD-politiker som faktiskt går stick i stäv med vad SD skrev i sitt partiprogram om HBTQ-frågor:
”Ingen människa väljer sin sexuella läggning. Trakasserier och diskriminering mot människor p.g.a. deras sexuella läggning är oacceptabelt och skall rättsligt beivras. Vidare anser Sverigedemokraterna att människors sexuella preferenser primärt är en privat fråga och ingenting partiet fäster någon vikt vid.
Finns det personer som inte känner till den legendariska ballongdansen? De som inte gör det kommer kanske att skratta gott åt klippet när de ser den.
Ibland känner jag att det kan vara bortkastad tid att debattera med vissa människor som lite snyggt försöker kalla sig för ‘sverigevänliga’. De tycks vara oemottagliga för alla rationella argument, det är ibland lite som att försöka konversera med en komapatient. Man skakar på huvudet, suckar uppgivet och börjar odla gråa hår. Vid vissa tillfällen kan man få impulsen till att försöka ta någon person i kragen för att ruska om dem, eller göra som Robinson-Erold och ryta ”skämmes tammefan!”. Vid andra tillfällen vill man dunka huvudet i väggen och slita sitt hår. Med det finns knappast något konstruktivt i det, det är bara till att hoppa upp i sadeln igen.
Jag tycker inte att ett sätt att argumentera är mer ‘rätt’ eller ‘fel’ än ett annat, det är mestadels en fråga om tycke och smak. Ljussablar är i och för sig extremt tuffa, men de får sällan någon enda ‘sverigevänlig’ att ändra uppfattning. Själv argumenterar jag helst med fakta, inte med känslor — det tycker jag är vad som fungerar bäst för mig.
Vid ett tillfälle hamnade jag i debatt med en person på YouTube om invandrare och brottslighet. För varje inlägg hen gjorde blev hens argument sämre och sämre, för hen kunde inte motbevisa eller slå hål på den statistik jag presenterade. Till slut drämde hen till med: ”Men fattar du inte, det spelar ingen roll vad som står i dina böcker eller vad dina lärare säger!”. Då tröttnade jag, men det var samtidigt intressant eftersom jag fick se det sista halmstrået som en ‘debattör’ klamrade sig fast vid. Ett ynkligt halmstrå som tydligt visade dennes brist på logik och rationellt tänkande.
Jo, det spelar faktiskt en mycket stor roll vad som står i böcker och vad lärare säger. En professor i kriminologi har mycket högre trovärdighet, än någon som verkar dra påståenden ur luften eller slänger ur sig allehanda skit till höger och vänster. Det innebär dock inte att man ska svälja allt man läser eller hör med hull och hår, bara för att man tycker att källan verkar trovärdig. Förkastar man ett kritiskt förhållningssätt begår man ett stort misstag, något som vissa ‘sverigevänliga’ personer gärna gör.
När du och jag kan presentera kalla fakta och argument som håller, så har vi trumf på hand. När vi kan få våra medmänniskor att se hur lögn har blivit deras skenbara sanning, blir debatten en ballongdans — där vi har nålen och motståndaren har ballonger. Till slut kommer den tjurnackade rasisten stå där med rumpan bar.
Motargument 