Etikettarkiv: kvinnor

Är islam kvinnoförtryckande?

— Jag skall inte låta någon av er som arbetar och strävar, vare sig man eller kvinna, se sin strävan gå förlorad — ni är alla av samma rot och skall lönas på samma sätt.

(Sura 3:195)

Kvinnan inom Islam är en brännhet fråga och ett slagträ i debatten om den så kallade islamiseringen. Hon är så pass viktig att Sverigedemokraterna och counterjihadrörelsen gjort det till sin hjärtefråga att sprida ut myter om islams påstådda kvinnoförtryck. Det finns tydliga mönster mellan myterna och dessa organisationers övriga politiska agenda.
Eid in the SquareAtt påstå sig försvara kvinnans rättigheter för att få tillfälle att bedriva smutskastning mot en religion och dess utövare är ett gammalt beprövat trick. Ett trick som används i flera frågor, till exempel påstå sig stå för mjuka värden för att få chans att genomföra en dold agenda. SD:s utsaga om deras ‘hjälper fler i närområdet’ är ett sådant trick. De driver sådana frågor för att med hjälp utav det stoppa invandringen till Sverige. Samma med frågan om kvinnoförtrycket inom Islam.

Vad är själva myten?

Islam är en kvinnoförtryckande religion, skriver, säger, talar och debatterar bland annat Sverigedemokraterna och deras anhängare på internet. För att kunna uttala sig behöver man bena ut vad Islam har för kvinnosyn och om kvinnoförtrycket stämmer. Till min hjälp kommer jag ha flera olika källor. Givetvis kommer jag att använda mig av Koranen, den heliga boken som muslimer följer. Jag har använt en svensk tolkning av Mohammed Knut Bernström. En annan källa som jag använder mig utav är ”99 frågor om Islam”, en bok som är sammanställning av frågor som lärare och forskare vid den religionshistoriska avdelningen på Lunds universitet möter från allmänheten.

Koranversen i inledningen kommer från Tredje Suran, men de flesta referenser som finns om kvinnan inom Islam finns i Sura fyra som heter AN-NISÂ som betyder kvinnor. Koranversen ovan tog jag för att illustrera Guds (Allahs) generella syn på kvinnor och män — de kommer från samma rot och skall lönas på samma sätt. Detta att jämföra med Bibeln där kvinnan kommer från mannens revben och där hon per definition är en del av mannen, inte egen utan en del. Koranen säger att mannen och kvinnan kommer från samma rot, att de är egna men också samma.

Hur ska vi reda ut kvinnosynen inom Islam?

För att kunna diskutera måste vi först sära på två olika saker. Dels på vad Islam lär ut och dels på vad Muslimer gör (Islam.se). Detta är två väsentliga skillnader som är relevant i alla sammanhang. Om vi ska tala om kvinnosynen inom kristendomen måste vi gå till ursprunget, bibeln, för att se vad kristendomen lär ut. Inte låta patriarkala uttryck från kristna utövare bestämma vad svaret ska bli. På samma sätt måste vi förhålla oss till Islam. Vad lär Islam ut? Självklart finns det ett kvinnoförtryck i och med de patriarkala strukturerna, men patriarkatet är internationell och mångkulturell och inte något särskilt för muslimer.

Om ni är rädda att inte kunna behandla de faderlösa med rättvisa, tag då andra kvinnor som är tillåtna för er till hustrur — två eller tre eller fyra; men begränsa er till en enda om ni inte tror er om att kunna behandla dem alla lika.

(Sura 4:3)

Detta är en vers som kan tolkas som att det är okej att ta sig flera fruar, detta är också en del av mytbildningen av kvinnosynen inom Islam, att männen har rätt till flera fruar. Vad som står är snarare att män får, om det nu är så att de inte kan behandla de faderlösa barnen som sina egna, ta kvinnan till sin hustru och göra barnen till sin son och dotter. Fortfarande är det så att kvinnan, på grund av patriarkatet, måste flytta in till en annan man när deras äkta makar dör för att det bara är män som sitter på jobben. Detta fanns då och finns fortfarande idag. Islam säger då att detta går för sig och att det är extra viktigt att barn blir behandlade rättvist. Om nu inte det går kan mannen gifta sig med kvinnan och ta till sig hennes barn.

Kvinnor inom Islam har, enligt Koranen (Sura 4:7) rättigheter att ärva. Män har rätt till en andel och kvinnan har rätt till sin andel. Detta tyder också på att kvinnan inte är så underdånig männen som myterna vill göra det gällande. Wikipedia skriver om könsroller inom Islam och jämför det värderingsmässigt med värdekonservatismen inom kristendomen där kvinnan har hand om familjen medan mannen är försörjaren. Detta är inte helt olikt Sverigedemokraternas egen familjepolitik och de förslag som läggs fram om föräldraförsäkringen där de starkt bidrar till att fler kvinnor kommer att låsas fast i köket.

Kvinnan inom Islam är lika mycket värd som männen — med både rättigheter och skyldigheter att ta hänsyn till. Det finns å andra sidan mäktiga personer som vill göra det gällande att så inte är fallet och påtvingar människor till handlingar som inte är förenligt med Islams kvinnosyn. Kulturella avvikelser och en för Koranen och islam främmande kvinnosyn påverkar kvinnan negativt (Islam.se). Det patriarkala samhället förtrycker kvinnan ur olika skepnader. Det är inte Islams syn på kvinnan — med bl.a. hedersmord, könsstympning och tvångsäktenskap. Det är utövande av makt och inget som är förenligt med Islam. Skillnaderna (vad vi gör och vad som står) är viktigt för att knäcka myterna som rasisterna försöker sprida.

Jämförelser med Bibelns uttolkare

Precis som Bibeln innehåller Koranen en strikt patriarkal idévärld där alla råd, alla visdomsord och alla uppmaningar är förankrade ut ifrån ett manligt perspektiv. Råden som ges är hur mannen ska förhålla sig till sin hustru och precis som i Bibeln förespråkar också koranen en tillbakadragen hustru som bejakar och bevarar familjelivet. Detta är inget märkligare än att vi än idag kan se det som politisk idé hos flera starka konservativa partier i Europa. I Sverige har vi Sverigedemokraterna som försöker bedriva en konservativ värdestyrd politik som bygger på gamla bibliska förhållningsregler. Inte många anklagar SD och alla deras anhängare för att hata kvinnor.

Islam har ingen märkligare kvinnosyn är den gängse kristna bilden. Det är inte de religiösa böckerna som är problemet. Ska vi ta itu med kvinnoförtrycket måste vi agera där den är som störst — i den patriarkala världsordningen.

/David Sällström — Antirasist.

Källor:
Koranens budskap, Tolkning från arabiskan, Mohammed Knut Bernström, Proprius förlag AB, Stockholm (år 2000).
99 Frågor om Islam, redaktör Jan Hjärpe.
http://islam.se/kvinnosyn
Om könsroller inom islam – wikipedia

Ett brottsoffers betraktelser

Jag utsattes för ett brott för länge sedan, precis efter att jag hade fyllt 18. Efter att ha skumpat på en buss i en och en halv timme höll jag på att sprängas, så jag smög in bakom en häck för att lätta på trycket. När jag satt där kom två killar åt mitt håll, de var varken blonda eller blåögda.

a sneaky peek at peeing boy
thefuturistics / Foter / CC BY-NC

Jag kände igen dem, de hade suttit på samma buss som jag. En av dem upptäckte mig, gick åt mitt håll och frågade om jag hade en cigg. Jag ställde en motfråga: ”ser ni inte att jag sitter och pissar?” Han fortsatte att gå mot mig, långsamt, med sin blick fixerad på mig. Min tanke var: ”helvete, nu blir jag våldtagen och ingen kommer att se det”. Då ryckte han min väska och så sprang han och hans kompis iväg. Jag försökte dra upp mina byxor och springa efter och jag hörde mig själv skrika: ”men jag BEHÖVER den där!”

Jag sprang till ett kvällsöppet café och ringde polisen, var fullständigt hysterisk och skrek att jag hade blivit rånad. Det kom flera bilar med blåljus, sirener, hundpatrull och hela kavalleriet. Killarna var spårlöst borta, de åkte aldrig fast. Själv var jag helt skräckslagen, de hade ju gått efter mig när jag klev av bussen. Hela tillvaron rasade ihop. Jag klarade inte av att bo själv, kunde inte sova och jag hoppade högt varje gång jag såg en ung kille som såg att ut att komma från Thailand eller något av deras grannländer. Jag blev skämtsamt kallad ”kort-Louise” av ägaren till en butik eftersom jag vägrade att använda kontanter. Ännu idag undviker jag det i den mån det går. Rädslan under den sekund jag trodde att jag skulle bli våldtagen kan jag fortfarande känna.

Nu ser jag personer som själva har varit i samma situation som jag, men som tacklar traumat genom att dra alla över en kam. Ibland har någon av deras närstående utsatts för brott, ibland har de ingen koppling till brottsoffret alls, de kan lika gärna ha läst någon notis i en tidning. Men gärningsmännen de ser är inte blonda och blåögda, och offret är någon som liknar mig — en helsvensk och försvarslös ung tjej. Jag blev själv livrädd när jag såg någon som liknade gärningsmännen, men till slut lyckades jag omprogrammera min hjärna för att kunna begripa att en person inte är en brottsling bara för att han/hon ser ut på ett visst sätt. Det tog ett bra tag, men jag insåg vilka fördomar jag hade, hur djupt rotade de var och hur fruktansvärt svårt det var att konfrontera dem. Vem ger mig rätten att döma en människa baserat på det yttre? För att två personer var riktiga rötägg? Men de var inte rötägg bara för att de inte såg ut att heta Kalle och Olle. Hade de gjort det hade de bara varit två ruttna typer.

Det finns så många anledningar till varför människor begår brott. Eller blir brottsoffer. Det är något som inte kan förminskas till en fråga om etnicitet, hudfärg, kultur eller religion. Men det är enkelt för vissa att dra alla över en kam. Genom att göra det behöver vi inte gräva djupare för att få den kunskap vi saknar.

Varför gjorde de det här mot mig? Jag blir arg när jag tänker på det. De gav mig ärr i själen, de gjorde mig illa. Jag är inte nöjd med förklaringar om att de uppenbarligen inte hade svensk härstamning och att de då per automatik är, eller i alla fall kommer att bli brottsling. Vidare skiter jag högaktningsfullt i om någon så skulle vilja stegla de två killarna. Det ger inte mig som brottsoffer någon upprättelse.

Gästkrönikör: Louise H.

Sverigedemokraternas abortpolitik

Sverige är ett föregångsland när det gäller individens rätt att bestämma över sin egen kropp. År 1975 infördes dagens abortlag som innebär att en gravid kvinna har rätt att bestämma om hon vill avbryta graviditeten upp till den 18:e graviditetsveckan. Sedan den 1 januari 2008 har kravet på att kvinnan ska ha anknytning till Sverige i 5 § abortlagen (1974:595) tagits bort.

Almedalsveckan Jimmie Akesson 20130701 0035FSverigedemokraterna anser att den svenska abortlagstiftningen är extrem och menar att man måste ge fostret ökat rättsligt skydd, då rätten till liv innefattar även barnets rätt till liv. Jimmie Åkesson menar att:

Det är ju inte bara så att det handlar om kvinnans rätt till sin kropp, jag har respekt för det givetvis, men här handlar det också om en individ och den springande punkten är när fostret i magen blir en egen individ, och det är det vi menar att där skiljer vi oss litegrann från hur lagstiftningen ser ut i dag.

Abort är ingen mänsklig rättighet

Sverigedemokraterna menar att abort inte är någon mänsklig rättighet, trots att Sveriges lagstiftning konstaterade år 1975 att kvinnan har rätt till fri abort. Björn Söder säger i en debatt i Riksdagen:

Då blir det givetvis komplicerat när den mest grundläggande mänskliga rättigheten är rätten till liv. Det är givetvis komplicerat om det då helt plötsligt ska vara en mänsklig rättighet att släcka ett liv.

Ett resonemang som blir svårt att hävda då artikel 3 i FN:s allmänna generella deklaration om de mänskliga rättigheterna påtalar rätten till liv och rätten till hälsa, vilket innefattar kvinnans rätt till sin egen kropp och bestämmandet över att fullfölja eller avbryta en graviditet. En rättighet som Sverigedemokraterna är ensamma om att kompromissa med.

Abort är enligt Sverigedemokraterna en viktig principfråga. Partiet vill att den fria aborten ska stramas åt och enbart få utföras fram till vecka 12 och inte till dagens vecka 18.  Detta trots att 95 % av dagens aborter görs innan vecka 12.  Partiet menar att abort fram till vecka 18 tillkom 1975 för att man skulle ha en viss marginal att kunde rädda ett foster och att man med den medicinska utvecklingen nu kan rädda foster tidigare.

Här far Sverigedemokraterna med osanning då svensk lagstiftning säger att om den medicinska utvecklingen går framåt kommer tidsgränsen per automatik ändras.

Abortlagen är föråldrad och förlegad enligt SD

I en motion till Riksdagen skriver Sverigedemokraterna att det även handlar om en harmonisering med Europa. Ett Europa där det i vissa länder, som t ex Irland, råder abortförbud.  I en riksdagsdebatt hävdar Björn Söder att:

Om den svenska regeringen då trycker på för att andra länder ska gå i samma riktning som Sverige anser vi att det är fel väg att gå. Därför bör den svenska regeringen tona ned arbetet med att försöka förändra de andra länders abortlagstiftning och kanske mer anpassa sin egen abortlagstiftning efter hur andra länder har det och efter att den medicinska utvecklingen har gått framåt.

Söder menar vidare att:

Vi är öppna med att vi anser att den svenska abortlagstiftningen är föråldrad och förlegad. Det är en lagstiftning som tillkom för 38 år sedan.

135Kvinnans rätt till fri abort är alltså föråldrad enligt Sverigedemokraternas politiska idévärld. En modern abortlagstiftningar handlar enligt partiet istället om att begränsa kvinnans abortmöjligheter och inskränka kvinnors rätt till sina egna kroppar. Där FN:s resolutioner vill främja kvinnors rättigheter, där kvinnors rätt till fria och säkra aborter ingår vill alla riksdagspartier utom ett vara med som en tydlig och konsekvent röst. Alla utom Sverigedemokraterna.

Anledningarna till att få göra abort är enligt Sverigedemokraterna mycket få:

Det är givetvis jätteviktigt att man om det föreligger fara för kvinnans liv ska kunna utföra en abort, likaså om kvinnan har blivit utsatt för sexuella övergrepp och så vidare.

Kulturrelativister i abortfrågan

Trots att Sveriges lagstiftning konstaterade år 1975 att kvinnan har rätt till fri abort så hävdar Björn Söder i en riksdagsdebatt att:

Abort är politiskt väldigt känsliga frågor. Vi måste ha respekt för kulturella skillnader vad gäller SRHR och abort. En kulturell skillnad kan vara att man förbjuder preventivmedel och att man förbjuder abort av kulturella, religiösa eller traditionella skäl.

Sverigedemokraterna väljer alltså bort de mänskliga rättigheterna till förmån för kultur, tradition och religion. Vad är nästa steg? Att förbjuda preventivmedel? Där Sverigedemokraterna kallar Sveriges abortlagstiftning för extrem, där kallar jag Sverigedemokraterna för extrema abortmotståndare.

Sverigedemokraterna är inte bara ett främlingsfientligt parti, de är även ett kvinnofientligt parti. Ett parti som har som målsättning att låta kvinnor förlora makten över sina egna kroppar. Att kompromissa med den fria aborten är inte att ta människors sexuella hälsa på allvar.

SD-kvinnors moraliserande skrämselpropaganda

SDkvinnorÄven Sverigedemokraternas kvinnoförbund, SD-kvinnor, vill gå samma väg som moderpartiet. I en debattartikel tar SD-kvinnor steg längre och bidrar med moraliserande skrämselpropaganda vad det gäller fostrets utveckling och livsduglighet:

Rätten till abort måste alltså sättas i relation till ­skyldigheten att använda preventivmedel om ­graviditet är ­oönskad, och måste även sättas i relation till det ofödda barnets rätt till sitt liv! För ett liv är precis vad det handlar om.

I samma sekund som ägget ­befruktas finns där allt som krävs för att det med tiden ska utvecklas ett unikt litet barn. Ett barn som vid den övre tidsgränsen för abort, vecka 22, kommit så långt i sin ­utveckling att det kan uppfatta smak, höra och känna igen moderns röst, och känna. Ultraljudsbilder visar ibland hur barn i vecka 21 både suger på tummen och smeker sig själva i ansiktet.

SD-kvinnor säger även nej till subventionerade aborter för utländska kvinnor.

Fokus ska inte ligga på att få en i många avseenden oetisk svensk abortlagstiftning att omfatta ännu fler människor i ännu fler länder.

Åsa Regnér, generalsekreterare för RFSU, har i en debattartikel föreslagit just subventioner av aborter för utländska kvinnor. SD-kvinnor rasar mot förslaget:

Därmed föreslår hon (Regnér) att svenska skattemedel, som i dagsläget inte räcker till för att ge god vård och omsorg till alla som bor i Sverige, nu dessutom ska användas för att bekosta aborter av utländska kvinnors barn.

Ökad kunskap bättre än inskränkt rätt till abort

Abort ska vara en mänsklig rättighet
Abort ska vara en mänsklig rättighet

Om Sverigedemokraterna avser att vilja minska antalet aborter i Sverige är det i första hand inte rätten till fri abort som ska inskränkas, det är upplysning om sexuell hälsa och preventivmedel det borde satsas på. Att tro att en strängare abortlagstiftning skulle göra avsevärt stor skillnad på antalet aborter är att inte ta människors sexuella hälsa på allvar.

Sverigedemokraterna är ett kvinnofientligt parti då de vill avskaffa den fria aborten, vilket skulle göra kvinnor mindre självständiga. Sverigedemokraterna vill inte ta kvinnorna framåt, utan bakåt. Inom ramen för de mänskliga rättigheterna finns rätten till liv och rätten till hälsa. Kvinnor har rätt till sitt liv, sin hälsa, sin kropp.

Sverigedemokraterna kränker kvinnan när de försöker hindra hennes val att fullfölja eller avsluta en graviditet. I förlängningen blir det även en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Att inte stödja fria, lagliga och säkra aborter som politiskt parti är att vara ett kvinnofientligt parti. Fri abort får aldrig bli en hotad rättighet.

Byxor, kvinnor och moralpanik

Den här artikeln handlar om byxor! I dessa dagar då det debatteras hijab är det lätt att missa att byxor varit det plagg som man stridit mest omkring när det gäller kvinnors klädsel. I hundratals år har diskussionen varit om kvinnor ska tvingas ta av sig eller tvingas ta på sig byxor.

Det där med kläder är inte lätt. Sociala, religiösa och kulturella konventioner om hur folk, speciellt kvinnor, bör klä sig har det funnits gott om genom historien. ”Visa inte för mycket hud”, ”visa inte för lite hud”, ”dölj håret”, ”raka håret”, ”klä dig inte i ditten och klä dig i datten”, ”visa brösten, dölj brösten”!

Momento... (Projeto retratos)
Zanini H. / Foter / CC BY

Just nu är hijab det klädesplagg som mest debatteras. Även där ser vi samma dubbelhet. En del rasister vill rycka hijaben av kvinnor, förbjuda dem att bära den, men det finns även moralpoliser som anser sig vilja ‘skydda kvinnors heder och ära’ när de anser att kvinnor måste ha på sig hijab, annars är de ‘snuskiga’.

Själva saken är inte svår. Kvinnor ska få klä sig som de vill. Att förutsätta att alla som bär hijab är förtryckta, det är lika galet som att anse att ingen som bär hijab gör det av tvång! 

Det är inte rasistiskt att påpeka att en del kvinnor förtrycks genom hijab, men det är rasism att påstå att ALLA kvinnor förtrycks genom hijab.

Att vara för hijabuppropet är lätt, för det är så rätt!

Byxor

Det mesta som rör hur män och kvinnor klär sig har engagerat många genom historien. För 50 år sen var det byxorna som var i fokus för debatten. Byxor som symbol för förtryck och byxor som symbol för frihet. Fram till 2013 fanns det en ålderdomlig fransk lag som förbjöd kvinnor att bära byxor i Paris. Den instiftades runt år 1800 och har en intressant bakgrund:

Under franska revolutionen hade en del kvinnor börjat begära lika rättigheter som män. Symbolen för jämställdhet för dem var den manliga byxan som de ville ha rätt att bära. Men det var inte den enda stridsfrågan. En del andra kvinnor ville ha rätten att ta av sig hucklen, andra ville ha rätt att klä sig mer naket. Det gick inte för sig, ansåg den moraliska majoriteten, som instiftade en serie morallagar om hur man fick klä sig, speciellt om man var kvinna. En av dem var lagen om byxor på kvinnor, som alltså existerade på pappret fram till 2013.

Intressant nog motiverades förbudet mot att kvinnor skulle bära byxor med att det skulle vara både omoraliskt och förtryckande för kvinnor att bära byxor. Deras frihet och heder hotades!

Too good for words
Meredith Leigh Collins / Foter / CC BY-ND

Något senare blev byxan en politisk stridssak igen. Då var det strid om kvinnor skulle få rösta eller inte. Tre klädesplagg hamnade i centrum för den striden: korsetten, stöveln och byxan. Som ett resultat utvecklades ett politiskt mode med byxliknande kvinnokläder, bloomers, och mindre hårt åtsnörda korsetter och stövlar som antydde delar av kvinnans ben.

Gradvis kom det att bli naturligt att även kvinnor bar byxor i stora delar av världen, i synnerhet efter andra världskriget.

Men det var inte en lätt väg dit. Många ville slita byxan av kvinnorna. Och en del kvinnorättskämpar ville tvinga kvinnor att bära byxor. (I några totalitärt kommunistiska länder genomfördes senare experiment med just det; att tvinga kvinnor att bära byxor. För att motverka diskriminering!)

På 1950-talet och 60-talet hamnade byxan åter i centrum i delar av världen. I delar av världen hade byxor blivit accepterat, men förbud mot att kvinnor bar byxor fanns kvar inom t.ex. katolska kyrkan. Än idag är byxor förbjudna i många katolska skolor i olika delar av världen. Dessutom ville nu kvinnor ha rätt att designa och bära kort-korta kjolar och bikini. Debattens vågor gick höra om hur mycket ben en kvinna fick visa utan att det var oanständigt.

Byxfrågan var inte okontroversiell. På 70-talet blev byxan symbolen för frigörelse för en hel del invandrare från Pakistan och Indien. Istället för traditionella indiska och pakistanska kvinnokläder ville många bryta de kulturella sedvanorna och klä sig mer västerländskt. Byxan var åter det som hamnade i fokus. Byxan gav kvinnan en frihet som man inte hade i traditionella kläder, ansåg man.

Men inte alla ansåg det. En del ville behålla de kulturella kläderna. Det är en intressant parallell till hijabdebatten idag eftersom många indiska kvinnor utsatts för rasism för att de valt traditionella kläder.

Och det är den tragiska realiteten för oss. En del anser att moral, gudars åsikter, politikers åsikter, gubbars åsikter, grannars åsikter och fan och hans mosters åsikter spelar så stor roll att man tar sig rätten att döma andra människor på grundval av hur man klär sig, eller inte klär sig.

Kvinnofientligheten inom SD

På senare tid har det, mycket tack vare interasistmen.se, framkommit några händelser som är så starka att det ger mig och Motargument anledning att bemöta Sverigedemokratiska politikers kvinnosyn.

Pills and condoms 2
anqa / Foter / CC BY-NC

”Skippa aborterna, tjejer”

Här har vi nyligen läst ännu en kontroversiell, men tyvärr inte särskilt förvånande debattartikel från en politiker i Sverigedemokraterna. På NA.se (Nerikes Allehanda) rasar Anders Östlund, oppositionsråd för SD i Örebro, över att det egna länets landsting erbjuder gratis preventivmedel för alla upp till 25 år. Anders uppmaning till alla unga kvinnor som han anser är ”för blyga för att våga fråga efter kondom, men för kåta för att låta bli” lyder:

Skippa p-pillrens ”alltid redo”, betvinga kättjan, granska grabben och låt honom tråna ett tag tills ni vet vad han går för.

Betvinga kättjan? Låt honom tråna? Har Östlund månne glömt bort vilket århundrade vi lever i? Amanda Björkman, ledarskribent på NA, bemöter kritiken på ett mycket bra sätt. Jag kunde inte sagt det bättre själv:

Kvinnors kroppar har betraktats som egendom i alla tider. Anders Östlunds resonemang är inget undantag, utan målar upp en bild av kvinnors sexualitet som någonting skrämmande som behöver kontrolleras, tyglas och godkännas.

Östlund, som alltså propagerar för att antingen använda kondom eller ”betvinga kättjan” har dessutom inte grepp om att i jämförelse med hormonella metoder är kondom ett mindre pålitligt och effektivt alternativ för att skydda mot graviditet.

Vidare uppmanar han att ”skippa aborterna och skaffa er de barn ni förmodas vilja ha”.

Verkligen? I en debattartikel som handlar om att avstå från p-piller? Har jag missat något? Använder man p-piller för att man VILL bli gravid? Har SD-politiker inget bättre för sig än att skriva totalt ologiska artiklar?

Hat även mellan kvinnor i partiet

Helena Kontulainen, medlem i SD-kvinnor, bemöter en meningsmotståndare på en blogg med orden:

Det finns inget parti som folk litar på längre. Det finns ingen som  lyssnar på vad folk tycker, svensken tystas ner. Tiga i samhället, i sitt eget land. Våldet växer, kriminaliteten ökar, ingen gör något.

Varför är detta intressant? Jo, för att hon nu själv försöker tysta en kvinnlig partikollega som anmält en manlig SD-tjänsteman för sexuella trakasserier. Denna man fick lämna sin post inom Sverigedemokraterna för att han av inte mindre än fem kvinnliga partikollegor anmälts för sexuella trakasserier.

Men Kontulainen finner tydligen inte detta viktigt, då hon i ljudinspelningar har ertappats med att säga saker som ”Jag tycker du betett dig ganska dåligt och gett SD dåligt rykte” och ”Ja, men om du är en sådan skvallerkärring att du går till tidningarna tycker jag att du ska lugna ner dig” till den kvinnliga partikollegan.

Som om det inte vore nog med Kontulainens hårda ord har bland annat Jenny Manners, ordförande i SD Haninge, utsatt den berörda kvinnan för offentligt näthat, kryddat med ett litet skämt:


SD är inget kvinnovänligt parti. SD är inte ett parti för vare sig män eller kvinnor som står för jämställdhet i ett modernt samhälle. Inte heller är SD ett parti för personer som vill utnyttja sina mänskliga rättigheter, såsom att anmäla trakasserier. Inte ens om du är aktiv i partiet.

/Andrea Daleflod, Redaktionsmedlem Motargument.se

SD-kvinnors dubbla måttstockar

(Artikel från en kvinnlig gästskribent. Hon har tidigare förföljts av SD-politiker och vill därför vara anonym)

Sverigedemokraterna fick 2011 ett kvinnoförbund som kallar sig SD-Kvinnor. Kvinnoförbundet vill vara ett komplement till Sverigedemokraterna genom att förtydliga, fördjupa och vidareutveckla partiets politik ur ett kvinnligt perspektiv. Vidare vill de försöka ge stöd och uppmuntran till alla aktiva kvinnor så att de lättare ska kunna utvecklas och avancera inom partiet.

I december 2010 höll SD:s riksdagsman Mattias Karlsson anföranden under en kulturpolitisk debatt med följande tema:

På onsdag debatteras kulturbudgeten i riksdagen och Mattias Karlsson (kulturutskottet) kommer att företräda partiets linje. Bland annat vill man avveckla stödet till Världskulturmuseet, till etniska föreningar och till partiernas kvinnoorganisationer (som varje år erhåller mångmiljonbelopp).

I en intervju under SD-kvinnors första Almedalsvecka, 2011, menar Hanna Wigh, styrelseledamot i SD-kvinnor och i Sverigedemokraternas partistyrelse, att den svenska jämställdhetspolitiken är ett ”skämt” där kvinnor ”ses som offer”. Wigh förkastar även tanken att det skulle råda någon form av patriarkal könsmaktsordning i Sverige. SD-kvinnor säger sig vilja ha ett sant jämställt samhälle.

På SD-kvinnors hemsida skriver man att de vill se åtgärder mot hot och trakasserier. De påpekar att de själva har blivit utsatta för bland annat våld, hot, sexuella trakasserier och skadegörelse på grund av deras politiska åsikt.

Detta är inte värdigt ett demokratiskt samhälle, och det är inte heller värdigt ett jämställt samhälle. Kvinnor ska på samma sätt som män ha tillträde till den demokratiska arenan utan att behöva utsättas för våld, hot, sexuella trakasserier, andra trakasserier eller skadegörelse.

Sexuella trakasserier

Vad händer när sexuella trakasserier och sexuellt våld förekommer inom det egna partiet? Vad händer när enskilda SD-kvinnor tycks bli offer för en partiintern patriarkal könsmaktsordning? Under juli har vi fått uppgifter om att ett ”toppnamn” inom SD har polisanmälts för misstänkt våldtäkt av en kvinnlig partikamrat, samt misstänks för flera sexuella trakasserier av flera SD-kvinnor. De sexuella trakasserierna uppges ha pågått under flera veckor. Polisen lade ner förundersökningen  avseende våldtäkt med motiveringen att brott ej kan styrkas.

I samband med dessa uppgifter i medierna berättade tidigare nämnda styrelseledamot Hanna Wigh att även hon utsatts för sexuella trakasserier av samma påstått högt uppsatta partikamrat under ett års tid.

De är inte ensamma om sin erfarenhet inom partiet. Även SD-kvinnorna Elisabeth Nirholt, tidigare riksombudsman för SD, samt Therese Kanervainen, politisk sekreterare tillika styrelseledamot för SD Botkyrka och ledamot av Botkyrka kommunfullmäktige, berättar om samma sak.

Dessa fyra kvinnor har en sak gemensamt: de har alla som SD-kvinnor berättat om sexuella trakasserier från personer i sitt eget parti.

Wigh säger till Aftonbladet den 18 juli 2013 att:

Partiet har varit förvånansvärt bra att ha att göra med. De berättade att de skulle stötta mig om jag ville gå ut och prata om det här. Linus Bylund och Björn Söder har varit väldigt stöttande.

Nu har Wigh gått ut och pratat om vad som hänt, men var är Linus Bylunds och Björn Söders offentliga stöd till Wigh? Var finns dessa mäns aktiva, offentliga avståndstagande från trakasserier och diskriminering av kvinnor? Wigh uttalar en förvåning om att partiet varit bra att ha att göra med. Wigh säger att:

Det är en trygghet att partiet lyssnar till kvinnor, det finns en sorts sexism bland många, men i partiet finns det en trygghet i att man som kvinna blir hörd.

Hörd av ”vem” kan man fråga sig? Hörd av män inom SD och i så fall är det däri tryggheten ligger?  Och minst lika viktigt, vem blir man trodd av?

 

Misstro mot kvinnor förutsätts

När hon själv uppger sig ha utsatts för sexuella trakasserier av en högt uppsatt SD-man förutsätter hon att hon ska bli misstrodd, just därför att hon är kvinna.

Den 18 juli 2013 säger Wigh till Sveriges Radio

När det gäller sexuella trakasserier i arbetet är det något man förutsätter att man ska bli misstrodd som kvinna för.

Att Wigh är kvinna ses alltså som en försvårande omständighet. Vidare säger Wigh att rädslan att smutsa ner partiet är så stor att hon avstått att berätta om de sexuella trakasserier som pågått i ett års tid.

Besök i hemmet efter avslöjande

Therese Kanervainen är sjukskriven sedan hon anmält de sexuella trakasserierna och hennes upplevelse är att hon frusits ut från partiet. Efter att Kanervainen valt att tala med Expressen om det som hänt, fick hon hembesök av SD-politikerna Robert Stenkvist och Östen Granberg.

Kanervainen säger till Expressen att hon blev rädd när hon såg vem som ringde på dörren;

De stod utanför min dörr och plingade på. Östen stod utanför och höll utkik, de plingade på som fan och stod där väldigt länge medan jag satt på golvet och gömde mig.

Varför hembesöket skedde menar Kanervainen själv handlar om publiceringen i Expressen:

Jag tror att det antingen är att det vill tysta mig, eller så kommer de hit med en uppsägning som de vill att jag ska skriva under.

therese-litNär Expressen senare talar med SD:s partisekreterare Martin Kinnunen kan besöket hos Kanervainen bekräftas. När Kinnunen inte tror att Expressen reporter hör, säger Kunninen till en person i bakgrunden:

”Sedan hade de väl en baktanke att be henne hålla käften.”

Kvinnoförbundet tysta om SD-mäns sexism

Samtidigt måste frågor ställas till Wigh, för var tog Wighs egna uttalanden vägen när Sverigedemokraternas Erik Almqvist vid den så kallade järnrörsskandalen kallade en tjej för ”lilla horan”? Varför fanns ingen markering från Wigh när Kenth Ekeroth knuffade en tjej emot en bil i samma skandal? När talade Wigh med styrka om det oacceptabla i att en SD-politiker tog en kvinna på brösten i en simhall?

Angående sexuellt våld och sexuella trakasserier så säger Wigh till Aftonbladet den 18 juli att ”Finns det alkohol och människor så händer sådant här. Vi dricker för mycket i det här landet.” I den svenska kulturen är kombinationen alkohol och människor vanlig. Skall man enligt Wighs logik utgå ifrån att flertalet av de miljontals män som ibland eller ofta blir berusade gör sig skyldiga till sexuella trakasserier?

Dessutom, vad anser då SD-kvinnor om den ”hederskultur” de så tydligt drar slutsatser kring, dricks det för lite eller för mycket? Eller lagom? Utsattes Hanna Wigh, Elisabeth Nirholt, Therese Kanervainen, samt den alltjämt anonyme polisanmälande kvinnan enbart för sexuella trakasserier av en eller flera män då det konsumerats mycket alkohol? Gäller detsamma för andra SD-kvinnor som upplever sig sexuellt trakasserade av män?

SD-män utövar svenskfientliga trakasserier

Sverigedemokraterna Erik Almqvist och Mattias Karlsson skrev 2012 motionen ”Intensifierat arbete mot svenskfientligheten”. Här menar man att svenskfientlighet finns i;

Att vara en blond flicka innebär att man blir tillskriven en identitet som är full av nedsättande fördomar om könshierarkier och kvinnlig sexualitet. Det innebär en plågsam synlighet; bilar som tutar, gubbar som stirrar och pojkar som kallar en för hora.

Anmärkningsvärt är att sverigedemokratiska män själva sysslar med det som de kallar för ”sverigefientliga trakasserier”. Dels exemplen ovan, med flertalet och upprepade fall av sexuella trakasserier och sexuellt våld. Därutöver mot bakgrund av den så kallade ”järnrörsskandalen” där SD:s dåvarande riksdagsman Erik Almqvist hänvisade till en kvinna med orden:

skit i den lilla horan!

Där Almqvist menade att Soran Ismail:

…argumenterar som en liten fitta!



Där SD:s sittande riksdagsman Kenth Ekeroth knuffade en kvinna mot en bil:



Vi har också ett exempel med Jimmie Åkessons tidigare sekreterare Alexandra Brunell.

Hon är numera tjänsteledig. När Brunell tillträder sin tjänst är det inte hennes kompetens som sekreterare som presenteras. Inte ett ord om den. För Aftonbladet beskriver Sverigedemokraternas kanslichef Mikael Valtersson Brunell som en;

modebloggerska och fotomodell som ofta syns runt krogarna på Stureplan.

Egentligen är inte det något fel. Vårt problem sen tidigare är att vi har en image av att vara väldigt mycket landsbygd och unga män med relativt låg utbildning. Vill vi växa i Stockholm är det ju bra att vi får personer med en lite annan bild, säger han.

Brunells utseende är alltså det viktiga.

Under SDU:s kongress 2012 förnedrades Jimmie Åkessons fästmö Louise Erixon ifrån talarstolen av Stefan Lundkvist då han skrek att hon skulle hålla sina och partiledningens ”slemmiga händer borta”.

SDU:s förbundssekreterare menade även att Erixon skulle ha tagit ”sängkammarvägen” till partitoppen. Här skall sägas att SD-kvinnors Wigh reagerade negativt på den incidenten, men faktum kvarstår att kvinnor utsätts för sexism inom partiet. Erixon sexualiserades och objektiviserades. Hennes egen kompetens förringades, ifrågasattes, ja, förnekades.

SD-kvinnors ord gäller inte dem själva

Kära SD-kvinnor, ingen man har rätt att nedvärdera er som kvinna genom trakasserier. I ett jämställt samhälle värderas män och kvinnor lika. Ni SD-kvinnor poängterar på er hemsida att jämställdhet nås genom aktiva värdediskussioner. Ni skriver om öppen dialog och ärliga chanser. Varför ger ni inte er själva era egna ord?

Ni skriver att ert jämställda samhälle är ett samhälle där ni får välja fritt. Therese Borg skriver i artikeln ”SD — ett parti för helt vanliga kvinnor” den 21 november 2012 att:

Sverigedemokraterna är ett parti som värnar kvinnors rättigheter i allra högsta grad. Både SD och SD-Kvinnor står för lika rättigheter och skyldigheter för män och kvinnor.

Men så är, uppenbarligen, inte fallet.

Ni menar att Sverigedemokraterna vill ge er styrka och förmåga att ta eget ansvar genom att säga nej till kränkande och särbehandling av kvinnor. Ändå står ni här idag, med ett medlemskap i ett parti som inte ger er styrka eller förmåga att säga nej. Ett parti som enligt er själva får er att förutsätta att ni inte kommer att bli trodda när ni berättar om sexuella trakasserier. Ett parti där ni upplever er skrämda, utfrysta och marginaliserade där ni talar öppet om upplevda sexuella trakasserier.

Ni säger nämligen inte nej, för ni är tysta som ett kollektiv. På SD-kvinnors hemsida finns inte en kommentar eller en artikel som beskriver, än mindre tar ställning i frågan om sexuella trakasserier och diskriminering av kvinnor inom ert parti.

På er hemsida går emellertid att läsa:

SD och SD-Kvinnor jobbar för att både kvinnor som män ska uppleva förbättrad trygghet såväl i hemmet som i det offentliga rummet, och vill lägga extra fokus på att hjälpa de som idag är mest utsatta i samhället

I det sverigedemokratiska rummet är kvinnan inte trygg på det sättet som en kvinna har rätt till. Ni tillhör idag en grupp som är utsatta. Hur kan ni hjälpa er själva? Jo, genom att tala med SD-män om det som SD-kvinnor menar att de tror på. Tala högt om jämlikhet, trygghet och om ett Nej till kränkningar.

Kvinnor i andra politiska partier, organisationer, företag, arbetsplatser och församlingar, har fått föra denna kamp. När skall ni SD-kvinnor börja er?

Ni vet att allt fler SD-sympatisörer privat, på Facebook och i andra sociala medier, allt högre, allt oftare, under allt intensivare raseri, förnekar, förkastar, trivialiserar och försöker tysta ner den sexism som även existerar inom SD. När skall ni SD kvinnor som grupp höja era röster och visa ert raseri mot sexismen inom SD?

Det är dags för er att ge det kvinnliga perspektivet till er själva. Det är dags för er att inta era positioner i det som ni kallar för ett sant jämställt samhälle. I det som ni kallar för ett jämställt parti. Genom ett kraftigt ökat stöd från kvinnliga väljare, kan SD expandera ytterligare och på ett sätt som hittills inte skett. En sådan process kräver er medverkan och er ledning. Både genom era politiska förslag och aktiviteter, men även som levande exempel på hur kvinnor betraktas av SD och inom SD. På hur ni betraktar er själva och den plats ni tar er inom SD. På era egna villkor.

Ni SD-kvinnor måste utmana SD-männen i en öppen och sann dialog om huruvida ert parti är ett jämställt parti eller inte!

Nyanländ trebarnsmor: framtidens ledare!

Jag anser att nyanlända ensamstående kvinnor med barn bör bli anställda som företagsledare. Med tanke på vad de klarar av verkar de ha exakt den kompetens som krävs för att driva detta land framåt. Enligt denna lite tillspetsade logik så bör vi kanske försöka få hit så många som möjligt, om det är utveckling vi vill ha. De verkar nämligen ha krafter, möjligheter och förmågor som andra av oss inte besitter. Följ med på resan mot framtidens Sverige — ett Sverige där de mest kompetenta har ledande positioner.

111/365Det finns många exempel på hur några försöker förvränga verkligheten så att den ska passa in i deras främlingsfientliga agenda. Syftet verkar vara att de vill försöka visa de ”ovetande” svenskarna om hur ”verkligheten” eller ”sanningen” ser ut. Att bara påpeka att informationen inte stämmer verkar inte fungera, eller att ”sanningen” kan behöva mer än lite hjälp på traven av något som egentligen bara kan betraktas som lögner.

Främlingsfientliga syften sipprar tydligt fram då det gäller hur mycket pengar en nyanländ ensamstående kvinna med barn anses kunna få då hon kommer till Sverige. Det sprids en beräkning som ytligt sett kan verka ha god grund — eftersom den av vissa ses som sann och inte ifrågasätts eller granskas.

111/365En ensamstående kvinna, som har tre barn och ingen annan vårdnadshavare för barnen kommer till Sverige och skall ”integreras”. För att göra det får hon etableringsersättning, pengar som hon kan få när hon genomgår en handlingsplan hos Arbetsförmedlingen, den är alltså temporär och prestationsbaserad. Hon kan också, om barnen är över 11 år, få etableringstillägg. Har kvinnan egen bostad så kan hon få bostadsbidrag. Hon får då inte bo med någon annan än sina barn, gör hon det eller frångår Arbetsförmedlingens etableringsplan så minskar bostadsbidraget. Vi kan även lägga till barnbidraget, men det är ju något som nästan alla mammor har rätt till.

Inte illa för en nyanländ kvinna, ensamstående med tre barn, ingår i en etableringsplan och gör det hon ”ska”.

För att beräkningen ska stämma så kan hon bara få vissa av de uppräknade stöden. Men kvinnan har självfallet stenkoll på detta.

Eller så får hon ingenting eftersom hennes barn är i andra åldrar. Eller så kanske hon har kommit barnlös och får sina barn i Sverige, men jag tror att någon form av partner kan vara nödvändig för det, vilket gör att bostadsbidrag och underhåll minskas eller försvinner. Ska kvinnan få alla dessa ”teoretiska pengar” så måste hennes tre barn vara i exakt rätt ålder.

Det tillägg som gäller för SFI är en bonus för de som klarat SFI-utbildningen med godkända betyg inom 15 månader från folkbokföringsdagen, som en morot.

Fleeing KosovoFör att denna kvinna ska kunna få alla dessa ”hypotetiska” bidrag så måste hon:

  • Fly ensam från ett land, utan hjälp, med tre (små?) barn.
  • Ansöka om alla bidrag som passar in på henne.
  • Få rätt till alla bidrag som passar in på hennes familjsituation.
  • Uppfostra tre små barn samtidigt som hon är med i Arbetsförmedlingens etableringsplan.
  • Lära sig svenska på mindre än 15 månader (godkända betyg på SFI-utbildningen).
  • Skaffar sig eget omöblerat boende (för att få bostadsbidrag).
  • Klara sig helt utan annan hjälp med försörjning, bostad, möbler, kläder, mat…
  • Få pengarna att räcka till och spara till framtiden, då bidragen inte är permanenta…

Bara att uppfostra tre barn på egen hand är rätt tungt, oavsett din nationalitet. Att göra det i ett helt främmande land där du till en början inte kan språket, har ett boende eller någon trygghet verkar än svårare. Att få förskoleplats snabbt — för att kunna få fullt etableringsstöd och tillräcklig tid över till SFI — för att kunna fokusera på de uppsatta målen är något som verkligen skulle vara en tillgång för samhället.

Denna kvinna, som enligt vissa verkar vara normen för nyanlända kvinnor, verkar ju ha ett CV och kapacitet som skulle intressera vilket storföretag som helst. Antar någon att detta är den verkliga normen för flyktingar så förstår jag att folk är rädda, den drivenheten och kompetensen är svår att matcha.

Varför skriver folk om detta då? Om det inte finns någon verklighetsförankring och om uppgifterna har blivit dementerade från flera håll. Hur kan det vara så att det är dessa personer som sitter på ”sanningen” och vi andra som ”inte fattar vad som händer”? Det är vad som setts tidigare. Det är propaganda. Problemet för mig är att jag är så kritisk mot detta att jag får svårt att sålla (och då är jag medveten om att propagandan finns) propaganda från korrekt nyhetsrapportering. Jag kan inte påstå att jag står okritiskt till gammelmedia, de har sin agenda styrda av multinationella företag (bland annat annonsplatser) och liknande faktorer. Den media som till stor del publicerar rapporter om de negativa sidorna med invandring är jag dock mycket skeptisk till. Jag har läst en del av det som står på några av dessa sidor och en del stämmer till fullo, men långt ifrån allt. I vissa fall är det som med detta exempel, för svårt att sätta sig in i för att avgöra om det är en lögn eller inte (det var därför jag gjorde det). Söker du på Google efter ”nyanländ trebarnsmamma” så kommer du att mötas av flera s.k. sanningssägande ”nyhetssidor” som grundar sina påståenden på det jag just till punkt och pricka förklarat.

Min uppfattning är att det är många som anser sig ha kännedom om ”sanningen”, men vissa jobbar enbart med en elakartad agenda. Att så split och måla upp syndabockar. Ändamålen helgar medlen och fabricerade nyheter går bra, så länge de stärker deras främlingsfientliga propaganda.

Läs även min längre artikel om detta.

Källhänvisningar:

Motargument har tidigare granskat myten

FK, information till den som är ny i Sverige (pdf)

FK, Etableringsersättning (pdf)

Denna beräkning är på 21 810:- men enligt de flesta är uträkningen något felaktig.

Fredrik Malm granskar samma myt

www.DT.se insändare

Regeringens information, läs sida 77 (pdf).

Migrationsinfo har information om vad flyktingar har rätt till.

Avpixlat använder fult spel

I total brist på annat att skriva om, tar Avpixlat upp hur muslimska kvinnor använder sin klädesdräkt för att — ja, hör och häpna — prata i mobiltelefon!

Young Muslim Woman Chats on Cellphone - Outside Retribution Museum - Jakarta - Indonesia
Adam Jones, Ph.D. – Global Photo Archive / Foter.com / CC BY-SA

Det ska Avpixlat till för att utmåla sig själva som ”stackare”, för att svenskar ”måste” punga ut med stora pengar för att ha en handsfree till sina mobiltelefoner, när främst muslimska kvinnor kan använda sin klädesdräkt för att sätta fast mobilen vid örat och därefter kunna frigöra båda händerna medan de pratar i telefon.

Hemskt.

Detta har enligt Avpixlat aldrig gjorts av en svensk i Sverige. Så måste det ju vara, eftersom både text och kommentarer med synnerligen stor ärlighet verkar högeligen imponerade av det nya greppet att använda ett klädesplagg till något mer än dess ursprungliga användningsområde.

I den mycket korta texten kan man utläsa en viss uppgivenhet och en viss stress över att hitta nya saker man som främlingsfientlig kan ta upp som argument för att invandrare — givetvis främst muslimer — ska ut ur Sverige. Dessutom är det oerhört lätt att läsa sig till i denna specifika text att de som skriver och läser Avpixlat verkar anse sig själva stå i underläge.

Ett underläge som för övrigt visar sig främst genom hur skribenten nödgas använda överdrivna beskrivningar för att läsaren ska förstå hur bedrövligt det är att ”bara” vara svensk.

Så. Är det egentligen synd om främlingsfientliga svenskar, eller ska vi fortsätta banka dem i huvudet med klara och tydliga fakta tills de fattar?

fotnot: det sista var endast menat bildligt talat, så att ingen tror att det var allvarligt menat som upprop till våld gentemot meningsmotståndare

Islam och kvinnors rättigheter

MYT:

”Muhammed skapade islam för att bl.a. förtrycka kvinnor”

Ofta hör man rasister göra en stor sak av att islam har och alltid har haft samma kvinnosyn som de galna mullorna och extremisterna som man hör talas om i Pakistan, Iran och Saudiarabien. ”I Europa var det bättre på medeltiden”…

Då glömmer man bort att kvinnors rättigheter är en ung idé i Europa och man glömmer att islam då det grundades faktiskt radikalt förbättrade kvinnors rättigheter på den arabiska halvön och andra områden.

Vi ska titta på några exempel på hur detta skedde.

Arvsrätt och äganderätt för kvinnor

Ett exempel på att det tidiga islam förändrade kvinnors situation till det bättre var att kvinnors arvsrätt säkrades. Här var islam faktiskt tidigt ute. Inom islam började man nämligen införa arvsrätt för kvinnor å 600-talet e.kr.

Jag citerar islam.se:

HAPPY RAMADHAN [Mobarak Alaikom Al Shahar]Islam avskaffade tidigare seder genom vilka arvet enbart gick till den äldste manlige arvingen. Enligt Koranen ärver kvinnan per automatik från hennes fader, make, son och barnalösabroder. Koranen innehåller vägledning i fråga om uppdelningen av arvet mellan de rättmätiga arvtagarna. De tre verser som över gripande beskriver hur arvet skall för delas åter finns i suraan-Nisā’ i verserna 11, 12 och 176. I dessa verser inrättar Gud barns, föräldrars och makars rätt till arv utan att lämna detta till människan att själv döma i. Finns inga nära släktingar går arvet till avlägsna.

Islamiska.org har de relevanta källorna:

Männen får en del och kvinnorna får en del av vad som föräldrarna och de närmaste anhöriga lämnat vare sig det är lite eller mycket. – En obligatorisk del.

(An-Nisa 7)

Senare i samma surah tydliggör Allah hur stor del var och en får:

Allah begär av er gällande era barns (arv); till mannen en del lika stor som den del två kvinnor får.

(An-Nisa 11)
Denna rätt var långt ifrån säkrad i de kristna länderna när detta infördes av Muhammed och blev lag i de områden han och hans efterföljare styrde.

På samma sätt införde Muhammed rättigheter för kvinnan att äga. En rätt som Storbritannien också först införde på 1890-talet, i Sverige runt 1860. Islam och Muhammed var 1200 år före Sverige i utvecklingen!

Men…

Men som med allt som har med religion att göra ska det sägas att historien inte är entydig. Inte svart eller vit. I Koranen kan man nämligen också läsa detta:

Hustrun har, som sig bör, rättigheter mot mannen motsvarande dem han har mot henne; hans rätt ligger dock ett steg framför hennes. (Surah 2:228)

Att kvinnor fick det bättre i tidiga islam betyder inte att de fick lika rättigheter med män. Det bör man notera.

Men rätt ska vara rätt. Relativt sett förbättrades kvinnans rättigheter radikalt, även jämfört med det kristna Europa.

Rätt proportion!

I vissa avseenden kan man hitta så radikala budskap i Koranen att världen först vid 1900-talets slut kom upp i samma nivå. Ett exempel på detta framgår av ett citat från profeten Muhammeds kusin, där han skriver vad Muhammed sade om att män måste hjälpa till i hemmen!

Whistle While You Mop”Den som hjälper sin familj och inte är motvillig mot att göra husets arbeten, han kommer att av Allah belönas med att skrivas in i martyrernas bok på daglig basis och få samma belöning som 1000 martyrer. ”
CarbonNYC / Foter.com / CC BY

”En dag kom den heliga Profeten in i vårt hus, medan Fatima satt vid en tråg och jag var upptagen med att rensa linser till maten. Profeten vände sig till mig och sa Oh far till Hassan, jag svarade jag är här oh Allahs Profet”. Han sa lyssna till mig, för jag säger inget som inte kommer från Allah. Den man som hjälper sin fru han kommer att få samma belöning som den som:

  • fastat i ett år och
  • varit vaken hela natten för att be
  • detta multiplicerar du med antalet hår på hans kropp.

Han kommer även att belönas med samma status som de tålmodiga, som Profeten David och Jakob och Jesus, oh Ali! Den som hjälper sin familj och inte är motvillig mot att göra husets arbeten, han kommer att av Allah belönas med att skrivas in i martyrernas bok på daglig basis och få samma belöning som 1 000 martyrer. För varje steg han tar för att hjälpa sin familj, så kommer han belönas som om han varit på Hajj och Umra. Han kommer belönas med städer i paradiset, samma antal som ådrorna i hans kropp. Oh Ali! En timmes hjälp för ens familj är bättre än tusen år av tillbedjan och och tusen Hajj och tusen Umras. Det är även bättre än att släppa fri 1 000 slavar, bättre än att slåss i 1 000 slag för Allah, bättre än att besöka 1 000 sjuka, bättre än 1 000 fredagar, bättre än att delta i 1 000 begravningar, bättre än att släcka 1 000 personers törst, bättre än att ge 1 000 fattiga kläder och bättre än 1 000 officerare som slåss i Allahs namn.”

Det är även bättre än att ge 1 000 dinarer till de fattigaste av de fattiga och bättre än att läsa hela Toran, Zabur, Bibeln och den heliga Koranen. Det är även bättre än att släppa fri 1 000 fångar och bättre än att ge 1 000 offer till de mest behövande…”

Källa här!

Man kan tyvärr inte säga att islamska samhällen följt dessa radikala råd från Muhammed. Inte heller militanta islamister idag skulle väl se det som 1 000 gånger viktigare att dra på sig diskförklädet och börja diska efter maten, eller rengöra familjens toalett, än att slåss i 1 000 fältslag för att sprida islam i världen!

Det ger perspektiv på det Muhammed också sa när han visade att Lilla Jihad, krig och våld för religionen, är pyttelitet jämfört med Stora Jihad, att utvecklas som människa.

Det ger också lite perspektiv på detta med att följa lagar och regler slaviskt. Det är ju en större religiös gärning för en man att vara hemma och sköta disken, än att delta på 1 000 fredagsböner eller att läsa Koranen 1 000 gånger!

Rätt ska vara rätt. Jämfört med idag fanns det få områden och länder där kvinnor hade ens i närheten av lika rättigheter med män i Europa eller Asien. Men jämfört med hur det var fanns det en utveckling på vissa håll som pekade framåt, mot en humanare kvinnosyn. Det tidiga islam förbättrade kvinnors villkor.

Koranen, liksom alla andra religiösa skrifter, kan tolkas på många sätt. Det beror alltid på människosynen hos den som läser de heliga skrifterna vad de väljer att se i dem.

Våld i hederns namn

Gästinlägg av Mozhgan Jalali

Begreppen hedersvåld och hedersmord är vedertagna i svensk debatt sedan decennier tillbaka. De är begrepp som används av statliga myndigheter, i handlingsplaner och nämns i svensk lagstiftning.

MozHedersvåld och hedersmord är två begrepp som är felaktiga på många sätt. Det finns ingen heder i att utöva våld och erövra friheten från en annan människa att leva sitt liv. Att förtrycka, misshandla eller döda kan väl aldrig vara hederligt? Med andra ord, det finns ingen heder i s.k. hedersbrott. Däremot finns det våld som utförs i hederns namn. Sverige har bevittnat flera mord som har begåtts i hederns namn.

Men felaktiga begrepp är inte det största problemet. Det stora problemet är att man i själva definitionen av brottet anser att det är förövarens syn på brottsoffret som definierar brottet. Begreppet förklarar våldet, men våldet ska inte förklaras utan måste bara fördömas. Dessutom riskerar förklaringen att förstärka och försvara det destruktiva beteendet hos våldsutövaren.

En tjej som söker hjälp för att hennes föräldrar misshandlar henne p.g.a. val av klädsel eller kompisar får tidigt lära sig att hennes föräldrar har slagit henne p.g.a. sin heder. Kvinnor som utsätts för misshandel i sin relation får också ofta höra att det beror på heder. Varför är detta problematiskt?

Jo, för i andra fall särskiljer vi i Sverige inte våld efter hur förövarna ser på brottet och brottsoffret.

I Sverige klassificerar vi inte våldet på detta sätt i övrigt. Vi säger ju inte våld efter otrohet, våld p.g.a. flört, våld orsakat av kontrollbehov, våld eftersom kvinnan bar kortkort kjol eller våld då kvinnan var onykter.

Så när ett helt s.k. ”svenskt” samhälle, som Bjästa, försvarar förövaren och tar avstånd från den våldtagne ses det som väsensskilt från hedersvåld? Så när en kvinna lämnar sin man för misshandel inom äktenskapet och byn, och mannens- samt delar av kvinnans släkt vänder sig mot kvinnan, är det inte det minsta likt hedersvåldet? Så när en ”svensk” flicka inte får vara ihop med en muslimsk kille för att föräldrarna anser att det finns risk för ”flickans väl och ve” och familjens rykte, har det inget med hedersproblematik att göra?

Om en ”svensk” kvinna dödas av sin man på grund av att hon inte har gjort som han velat, rubriceras detta i praktiken aldrig som hedersmord i medierna.

Feministisk Initiativ är det enda politiska parti i Sverige som har tagit konsekvenserna på allvar. FI följer FN:s rekommendationer i sin partilinje och klassar ”hedersrelaterat våld” som ”våld i nära relationer” – precis som allt annat våld som sker i hemmet. Och detta gör de inte för att de förnekar hedersvåldets existens utan för att ta ansvar för helheten:

”Opinionsbildningen måste fortsätta och för att undvika att göra alla fruktansvärda brott som begås i namn av heder till en fråga om ”vi och de”, är det nödvändigt att vi vågar se både olikheterna och likheterna i våldsutövningen. Det är inte att förringa brotten. Det är att fördjupa förståelsen och öka kunskapen och, inte minst viktigt, inse att vi måste agera tillsammans, mot det patriarkala våldet.”

Låt oss ta hedersproblematiken bland ungdomar som exempel.

Att föräldrar mot bakgrund av sin egen uppfostran och sina egna värderingar s.k heder gillar eller ogillar ett visst beteende hos sina barn är varken farligt eller ovanligt. Men att tvinga sina barn att vara på ett visst sätt som passar föräldrarnas värderingar och utöva våld är oacceptabelt.

Då man lägger fokus på hedersbegreppet och på föräldrarnas motivering för sin upprördhet – hedern – kan unga lätt få skuldkänslor för att de har förstört för familjen. De kan helt enkelt få en uppfattning om att våldet som sker är deras eget fel: Hade ungdomen inte betett sig på ett visst sätt och istället följt föräldrarnas regler, så att familjens ”heder” inte kränkts, så hade inte våldet skett.

Man kan se likheter i detta resonemang med kvinnor som blir våldtagna. Det finns fortfarande en attityd i samhället som går ut på att lägga åtminstone delar av skulden på den som blivit våldtagen. Detta genom att resonera kring i stil med att ”hon inte borde följt med killen hem”, att ”hon inte skulle druckit så mycket”, hon ”borde inte haft så kort kjol eller betett sig så slampigt”.

Varför ska man använda begreppet hedersvåld när VÅLDET är problemet? Våld i nära relationer är alltid fel. Att utöva våld mot barn och ungdomar är alltid fel.

Varför har vi då i Sverige haft behov att särskilja just detta ”heders”våld? Det kan bero på rädslan för det okända. ”De där människorna som kommer från de där länderna kan utöva våld av helt andra skäl”. Men våldet utförs alltid av någon anledning. Det är inte anledningen som vår fokus bör ligga på – utan själva akten.

Samhället lägger resurser på att upplysa om hedersrelaterat våld och hederskultur, men resurserna bör istället läggas på familjer och ungdomar där just problematiken förekommer. Genom att upplysa familjer som flyttar till Sverige om mänskliga rättigheter, barnens rättigheter och svenska lagar och förordningar kan vi förebygga och förhindra våldet och dessutom bidra till bättre integration. Propaganda om hederskultur hjälper inte utan bidrar till ”vi och dom”-tänkande och därmed mer segregation. ”Vi och dom”-tänkandet har tidigare visat sig vara ett älsklingsämne för Sverigedemokraterna. SD älskar debatten om hedersvåld, just för att den förstärker känslan av ”vi och dom” i samhället och de kan därmed dra nytta av det i sin politik.

Mozhgan Jalali

Barnmorska med erfarenhet av ”hedersfrågor” på ungdoms mottagning. Moderat samhällsdebattör.