Etikettarkiv: generaliseringar

Om den välvilliga rasismen

För någon vecka sen publicerades ett inlägg av Adam CwejmanSveriges Resurser, där han behandlar fenomenet att även anti-rasister handlar utifrån ett rasistiskt perspektiv.

Min tes är att antirasismen själv bär på rasistiska föreställningar, och att denna välviljans rasism har blivit en del av det offentliga samtalet.

Adam Cwejman i sin debattartikel på Sveriges Resurser, december 2012

At a regional convergence against hate
Toban Black / Foter / CC BY-NC

Hur kan man vara antirasist och samtidigt vara rasist?

Om man bortser från de destruktiva och negativa vi förknippar med ordet rasism, så handlar det om att generalisera och förknippa grupper av människor med specifika epitet, oavsett om de är positiva eller negativa. Vi gör det alla med olika grupper; ekonomistudenterna på gymnasiet och högskolan såg ut på ett visst sätt, teologi- och filosofistudenterna hade ett utpräglat utseende – för att inte tala om esteterna.

Det jag just beskrivit är ett sätt att generalisera och bedöma en grupp människor med utgångspunkt i hur de väljer att uttrycka sin personlighet.

Ännu tydligare exempel har vi i punkarna eller andra subkulturer där grupptillhörigheten visas i en form av uniform.

När vi bedömer en grupp människor som invandrare är det, oavsett om man är rasist eller antirasist, svårt att se en grupp av individer, eller ens flera grupper från olika länder. Gruppen av invandrare blir ur ett perspektiv homogen – vi kallar dem invandrare, och därefter grupperar vi dem ytterligare genom att benämnda dem politiska flyktingar, asylsökande, anhöriginvandrare – och så vidare. Oavsett vilka egenskaper vi ålägger dessa grupper, generaliserar vi. Skillnaden mellan en rasist och en antirasist är huruvida egenskaperna vi ger dessa grupper är positiva eller negativa.

Vi vill dem bara gott

Rasismen ur ett globalt och historiskt perspektiv har två sidor. Den ena är den nedlåtande rasismen (från renässansen och framåt), där västvärlden ser ner på mindre civiliserade folkgrupper och där man vill utrota dem för dess egen skull. Man tror att folkgruppen kommer att dö ut av sig själv, och vill därför hjälpa dem på traven. Den andra formen av rasism handlar om att man vill hjälpa en folkgrupp att uppnå en högre form av civilisation, och att man själv är rätt person (land) att göra det. Man vill så att säga tvinga sin egen samhällsform på en annan kultur, och gör det gärna med hjälp av våld om så krävs.

Sistnämnda formen av rasism (minus våldet) är vad man skulle kunna säga att den antirasistiska kåren sysslar med idag. Det finns ett flertal saker som är värda att noteras och funderas över. Vi är så oerhört låsta i tanken att vi vill hjälpa och stödja, att risken finns att vi antar en överbeskyddande, svagt nedlåtande ton som på något sätt utgår från att de vi vill hjälpa inte är egna, starka individer, utan svaga människor. Kanske är det så att vi i vår välvilja gör mer skada än nytta – ibland.

Globalt sett

little boys carrying chairs to our meeting with the chief
breezy421 / Foter / CC BY-NC-ND

Av både rasister och antirasister, samt alla däremellan, pratas det en hel del om att olika fenomen som händer i andra kulturer (t ex könsstympning, kvinnosyn med mera). Det pratas också ofta om att dessa fenomen måste utrotas därför att de är inhumana. Jag vill påstå att detta är en typiskt västerländsk rasism. Det är därför vi skickar soldater till länder vars kultur är väsensskild från vår egen; för att ”förbättra” den. Ur ett historiskt perspektiv är det här något västvärlden sysslat med i flera hundra år – ”förbättrat” kulturer vi inte förstår oss på och som för oss verkar oerhört märkliga. Vi utgår från att vårt eget sätt att leva är det ultimata för alla människor. Man kan dra en parallell till hur vi ser på rikedom. För oss är det märkligt hur en afrikansk bonde kan se 100 getter som en enorm rikedom, medan han lever med sin familj i en hydda utan rinnande vatten eller toalett. För oss är det självklarheter, och rikedom för oss handlar ofta om att ha flera miljoner på kontot.

I min värld skulle jag helst se en större, mer djupgående förståelse – och acceptans. Acceptans för att människor från olika kulturer fungerar olika, men att ingens kultur är mer rätt än någon annan. Visst kan vi i västvärlden tycka att könsstympning och kvinnosyn är omänskliga, och i vårt eget land kan vi se till att det inte händer.

Men trots att jag inte anser att somliga kulturuttryck är varken bra eller humana, tycker jag inte heller att vi har rätt att berätta för andra länder hur de ska omforma sin kultur för att passa vårt sätt att se världen.

Att se spöken mitt på ljusan dag

Jag noterar att årets julkalender kritiseras en hel del. Den handlar nämligen om spökmysterier och sånt finns det många som protesterar mot. Att förmedla en tro på osynliga andliga varelser, kan nämligen leda till indoktrinering och hjärntvätt, samt medföra sådana konsekvenser som satanism, fri sex, New Age och allmän moralisk förslappning.

Catrinas 2
Tomascastelazo / Foter / CC BY-SA

Nu bortser vi en stund från att de som anmäler tror på ett osynligt väsen (Gud) och studerar själva fenomenet.

Det är ganska intressant att prata med religiöst folk som reagerar mot ”nyandlighet” och ”satanism” på detta sätt. De som anmäler har en bild av det värsta, värsta de kan tänka sig. Det är brottslighet, krig, mord, våldtäkter. De anser att det finns en lätt förklaring till varför ondskan finns i världen och det är ”den mörka sidan”, kalla det satan eller som en del föredrar ”avsaknaden av Gud”.

En del tror att det sitter en mäktig kraft som styr allt ont i världen (och som måste vara mäktigare än Gud eftersom Gud inte kan göra sig av med honom). Andra tror att Gud tillåter ondska i och med den fria viljan och att ondska därmed är ”avsaknaden av Gud”.

Att dra över en kam

Ja nu ska jag inte trötta den stackars läsaren med komplicerade teologiska resonemang, trots att det är söndag. Nån måtta får det vara. Men det finns intressanta paralleller med rädslan för muslimer och den allmänna rädslan för det främmande.

Rädslan för det man anser vara ”det onda” gör att en del kopplar bort all känsla för nyanser. Man drar över en kam. Allt och alla som man anser vara förknippade med det man uppfattar som ont blir liksom bärare av en ”andlig smitta”. Det de gör riskerar att sprida det onda.

Ett TV-program om spöken blir därför en del av hotet mot civilisationen.

”Vi kan inte bara sitta i våra tv-soffor likgiltiga utan att reagera när SVT vill uppmuntra barn till att öppna upp mot andliga dimensioner som är farliga.”

”Jag har anmält detta till Granskningsnämnden. Jag vill uppmana fler att göra det. I en tid då skolavslutningar inte får vara i våra kyrkorum om det finns kristna inslag uppmuntrar SVT till att barn skall leka med andliga dimensioner som kan vara skadliga.”

Ett annat exempel:

”Men årets julkalender är en smygindoktrinering för att leda barnen in i ockultismen och på spiritismens område.”

 ”Smygislamiseringen”

Real Christians Do Not Sin
danny.hammontree / Foter / CC BY-NC-ND

Denna rädsla för det okända kan man se på många håll. Jag har skrivit om hetsen mot hårdrockarna på 80-talet. Det var ganska typsikt. Hårdrocken sågs av många som ond. En del sjöng om satan och krig och sex och därför måste HELA musikgenren och ALLA hårdrockare vara liksom smittade av ondska.  Dataspel och rollspel utsattes för samma behandling. Fantasier, lek, tankespel och musik betraktades som besmittat av ondska, eller satan själv. Eller som vissa ansåg, arketyper från vårt innersta mörkaste djup som inte fick släppas lös inom oss…

Bakom rädslan låg alltid kopplingen mellan dataspel och kriminalitet, hårdrock och fri sex, eller video och mord (motorsågsmassakern!) eller som mellan en julkalender på TV och satan själv, med horn och eldgaffel! Mord och brottslighet antas ha ett ursprung i ”mörkrets” krafter, i satan eller avsaknaden av Gud. Därmed blir all beröring med detta något negativt.

Jag har känt religiösa som känt att deras ”gudsenergier” liksom förstördes av att de rörde en LP-skiva av någon hårdrockare och som ansåg att en Tarot-kortlek i sig drog energier ur dem…

”Mörkerkrafterna” eller satan, är liksom en bra förklaringsmodell som förklarar ondskans problem för många. Det är lätt och behändigt. Då har man svaret. ”Satan gjorde det”. Det känns tryggt!

Rädslan för invandrare ser ut på liknande sätt. Brottslighet, mord, moralisk förslappning och allt förklaras av att det ”icke svenska” och ”det främmande” kommer in hit. Utan ”det främmande” hade vi inte haft några problem, anser man.

Före andra världskriget hörde man det om judar och om romer. Man kopplade kriminalitet till dessa grupper och drog alla över en kam. Sen var det katolikerna man gnällde på. Sen finnarna. Sen Jugoslaver, sen kosovoalbaner och nu muslimer och i synnerhet somalier…

Smygindoktrinering och ”smygislamisering”…

Samma lätta förklaringsmodell som ifråga om rädslan för spöken. Samma rädsla för att civilisationen hotas…

Steget mellan en sverigedemokratisk politiker och en som med ögon som lyser av skräck ropar på hjälp när hen hör talas om en julkalender med spöken i, är inte så långt. De är rädda för det främmande, men det är snarast de, inte de de är rädda för,  som ser spöken mitt på ljusan dag. 

Förnuft-fu: Sanningen om sanningar

I samarbete med Lautaro Ariño, skaparen av Förnuft-fu, presenterar vi ett par av hans videos som kan hjälpa dig med logiskt tänkande och kritiskt granskande. Du blir hjälpt i dina debatter av att känna till vilken sorts argument som du behöver bemöta, och vilka du direkt kan avfärda och strunta i att lägga någon energi på att argumentera mot.

Titta gärna på fler videos om förnuft och logik på www.fornuftfu.se

Lautaro

Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti i grunden

Gästinlägg av Björn Skölving Mellangård

I SDs förra kommunikationsplan förbjöds uniformer

De senaste turerna kring Erik Almqvist, Kent Ekeroth och Christian Westling är upprörande men samtidigt inte särskilt förvånande, men visst är det märkligt att flera ställer sig upp och försvarar deras beteende? Om jag tänker mig Carl Bildt, Beatrice Ask och Anders Borg i samma situation så skulle jag tycka att det var ännu värre. Jag förväntar mig detta beteende från Sverigedemokrater, eftersom jag vet att SD är ett rasistiskt parti. Under Åkessons ledning är SD mästare på att maskera — eller snarare paketera — sitt budskap.

Åkessons kommunikationsplan är ett led i detta. I det förra dekretet som gick ut i SDs partitidning på 90-talet, så uppmanade man medlemmar att inte bära uniform på möten eftersom det inte såg bra ut, inte för att man tog avstånd från nazism och fascism. I kommunikationsplanen menar Åkesson att man ska kalla saker för deras rätta namn, att ”papperslösa” ska benämnas som ”någon som vistas i landet illegalt”, och att uttrycket ”utanförskap” är ett sätt att dölja problem som uppkommit genom invandring. Han kritiserar också att Sverigedemokrater kallas för främlingsfientliga trots att det sällan finns någon ”fientlighet”.

SDs andra kommunikationsplan talar om mer subtila ting än uniformer

Uttrycket ”invandringskritisk” är ett nysvenskt ord skapat av sverigedemokraterna. Almkvist, Ekeroth och Westling var mer än kritiska, de var fientliga den där tidiga morgonen på Kungsgatan. Åkesson vill att SD ska uttrycka sig korrekt och polerat, inte för att man tar avstånd från dessa extrema och människovidriga åsikter. Nyligen publicerades en debattartikel i DN av Henrik Arnstad som är historiker med inriktning på fascismen. Henrik slår fast att SD är ett nyfascistiskt parti med inspiration från andra fascistiska partier i Europa. SD var antisemitiska i början men idag så inkluderas svenska judar i nationen. Istället har hatet riktats mot muslimer, något som ivrigt eldats på av Ekeroth.

I SDs principprogram så diskuterar man synen på människan. De flesta moderna partier har antagit en humanistisk människosyn. Humanismen utgår från att människan är god i grunden. Den betonar den enskilda individens värde och en tro att människan vill utveckla och bilda sig. SD har en annan människosyn. SDs människosyn gör skillnad på människor och folkgrupper och delar in dem i fack och de menar att detta är en mer realistisk människosyn:

”Vi tror inte på teorin om att människor föds som blanka blad som kan fyllas med vilket innehåll som helst. Miljön har visserligen en stor betydelse för individens utveckling och samspelar ofta med det biologiska arvet och den fria viljan. Det finns dock också en nedärvd essens hos varje människa som man inte kan undertrycka i hur hög utsträckning som helst utan att det får konsekvenser. Delar av denna essens är gemensam för de flesta människor och annat är unikt för vissa grupper av människor eller för den enskilde individen.”

Detta citat från SDs syn på människan, som kan läsas på deras hemsida, är ett uttryck för rasideologi — men omskrivet och uppmjukat med ord som ”nedärvd essens” — istället för det negativt laddade ordet ”ras”.

Det är anmärkningsvärt att SD uppvisar denna syn på människan då den representerar en syn som försvann för decennier sedan. Att det skulle finnas en ”nedärvd essens” som gör att folkgrupper skiljer sig åt har ingen förankring i dagens kunskap om genetik eller psykologi. Miljön formar oss och vårt jag utvecklas och vi har alla möjlighet att bli konstruktiva, sociala individer. Med SDs resonemang borde adopterade barn vara i grunden eller i ”essensen” olika sina adoptivföräldrar och alltså ha helt andra förutsättningar att leva i ett svenskt samhälle. SDs människosyn representerar en modern form av rastänkande, polerat och fritt från de negativt laddade orden, men fortfarande med samma innebörd.

Björn Skölving Mellangård

Konspirationsteorier: zeitgeiströrelsen

Gästartikel om Zeitgeist-rörelsen och filmen Zeitgeist, skriven av vänsterkollektivet Heroindöd

Zeitgeist-rörelsen påminner starkt om anekdoten om paddan i kastrullen. En kastrull står på spisen. En padda läggs i kastrullen. Temperaturen på spisplattan höjs sakta men säkert. Så sakta att paddan trots att den mycket väl kan hoppa ut ur kastrullen om den så väl vill, väljer den att sakta men säkert kokas till döds.

Trots att det är en mycket gammal historia är den ständigt applicerbar på diverse politiska grupperingar och rörelser. Såväl det nazistiska träskets och det internetvurmande träsket.

Zeitgeistiterna, som vi kan kalla dem, möts ofta utan större mothugg. Zeitgeist-filmerna påstås vara socialistiska – trots att skaparen är strikt antisocialist – och är attraktiva för många inom vänstern. Zeitgeist-rörelsen har blivit såpass högljudd att det är viktigt att visa varför man inte kan se dem som vänster och varför antikapitalister inte kan acceptera filmerna i deras politiska arbete. Den första Zeitgeist-filmen är uppdelad i tre delar. Den första kretsar kring astrologisk symbolik inom kristendomen, den andra om ”sanningen” bakom elfte september och den tredje om finansvärlden.

Den första delen är på alla sätt irrelevant. Den andra delen är uttjatad och motbevisad. Både del ett och två är av ynka betydelse i anti-kapitalistisk kamp, den tredje däremot är oerhört oroväckande. Del tre av filmen är i princip en spin-off av ”Sions vises protokoll”.

Mer läsning

Zeitgeist – an introduction

En grundlig genomgång av Zeigeiströrelsens ideologiska rötter och dess antisemitism.

För de som inte är bekant med texten ”Sions vises protokoll” kan jag kortfattat beskriva den. Den påstås vara en avskrift av ett anförande av Theodor Herzl höll vid en sionistisk kongress år 1897 i Basel, Schweiz. I protokollet beskrivs det hur judarna bland annat manipulerar nationer in i krig, mediakontroll och internationella banker för att uppnå och upprätthålla ett världsherravälde. protokollet användes flitigt av det nazityska propagandamaskineriet och används fortfarande av konspirationsteoretiker, fascister och nazister.

Protokollet har gång på gång visats vara en förfalskning. Argumenten ur den första Zeitgeist-filmen ser ut att vara saxade direkt ur protokollet, men med vissa små förändringar. Detta visar sig tydligt om man citerar de båda verken och jämför dem. Zeitgeist säger bland annat att “International bankers now have a streamlined machine to expand their personal ambitions”, i protokollet står “The wheels of the machine of all the states are moved by the force of the engine, which is in our (judarna) hands, and the engine of the machinery of our states is Gold .” Det skulle mycket väl kunna vara ett olyckligt sammanträffande. Eller så skulle jag kunna ha tagit citatet ur dess sammanhang. Men så är det inte, hela argumentationen i del tre av Zeitgeist-filmen är saxad ur protokollet. Det är samma argument med en mindre omformulering, men antisemitismen består.

Detta tänker jag visa genom att fokusera på fem aspekter av filmen, världsregeringen, manipuleringen av krig, manipuleringen av folket, fokuset på guld och pengar och idén om hemliga sällskap.

1. idén om en världsregering

Zeitgeist når sitt klimax i en diskussion kring frihandelsunionerna EU, AU och två kommande, påstår Zeitgeist, unioner i Nordamerika och Asien. Dessa fyra ska, enligt Zeitgeist, enas till en enda världsregering. Eller som det uttrycks i filmen:

When the time is right they will merge together forming the final stages of a plan these men have been working on for over 60 years: a one world government… One bank, one army, one centre of power.

Den nyliberala överstatlighet som utvecklats genom EU är naturligtvis inget åtråvärt för socialister eller
arbetarklassen överlag. Men låt oss komma ihåg att Zeitgeist inte har någon reell politisk agenda, de erbjuder inga svar förutom hänvisningar till uråldriga konspirationsteorier. Exakt samma påstående finns i protokollets tredje del och lyder:

Today I may tell you that our [judarna] goal is now only a few steps off. There remains but a small space to cross of the long path we have trodden before the cycle of the Symbolic Snake, by which we symbolise our people, will be completed. When this ring closes, all the States of Europe will be locked into its coil as in a powerful vice.

Samma påstående upprepas i protokollets femte del:

…by all these means we shall so wear down the goyim (ickejudar) that they will be compelled to offer us international power of a nature that will enable us to absorb all the State forces of the world and to form a Super-Government.

Är detta bara en slump eller delar Zeitgeist-skaparen de antisemitiska förfalskarnas världssyn? Rasismen, oavsett vilken grupp den riktar sina ögon mot, följs av en röd tråd av folkmord.

2. Manipulering av krig

I en del av filmen diskuteras den Amerikanska statens rättfärdigande av krig. Filmen påstår att det amerikanska samhället, såväl stat som befolkning, manipulerades av en undanskymd grupp, som står över staten. Filmen påstår med en stor självsäkerhet att sänkningen av Lusitania, provokationen som drog in USA i första världskriget, var planerad, att incidenten i Tonkinbukten, det officiella skälet till Vietnamkriget, att Pearl Harbour var välkomnat och naturligtvis att elfte september utfördes av den amerikanska staten. Filmen berättar att båda sidorna av internationella konflikter finansieras av ”internationella bankörer” (fritt översatt).

Den här sektionen av filmens premiss är direkt tagen ur protokollets sjunde del. Där står det att:

Throughout all of Europe, and by means of relations in Europe, in other continents also, we must create ferments, discords, and hostility. Therein we gain a double advantage. In the first place we keep in check all countries, for they well know that we have the power whenever we like to create disorders and to restore order… We must be in a position to respond to every act of opposition by war with the neighbours of that country which dares to oppose us: but if these neighbours should also venture to stand collectively against us, then we must offer resistance by universal war.

Ännu en gång visar sig Zeitgeist att vara helt utan politisk infallsvinkel och fullständigt analyslös. Tanken att stater skulle ha dolda agendor är, för skaparna av Zeitgeist, helt otänkbart. Tanken att ekonomiska intressen skulle driva stater till krig är, för skaparna av Zeitgeist, helt otänkbart. Argumentationen är identisk med klassisk antisemitism. Internationella relationer och samhället överlag ses som en organism, en organism med en cancersvulst. Om man bara skär av denna svulst kommer allt bli bra. Det finns inga problem med systemet som helhet, utan bara den
ondskefulla minoritet som manipulerar och fördärvar resten av organismen. Filmen använder internationella bankörer som ett epitet för judar. Precis som den nutida antisemitiska rörelsen.

3. Besattheten av guld och pengar.

Både Zeitgeist och protokollet, särskilt del 21 och 22, är närmare besatta av guld och dess relation till pengar. Zeitgeist hävdar, precis som protokollet, att problemen i världen beror på att en liten och ondskefull grupp kontrollerar samhällets monetära resurser. Att denna grupp består av bankörer, vilket i sin tur alla vet är synonymt med judar, är både en klassisk antisemitisk tes och en oerhört korkad analys. Det tar allt fokus ifrån kapital och/eller produktionen till papperspengarna.

Intressant är även att den nyliberala konspirationsteoretikern Alex Jones samt den nazistiska webbtidningen ”Nationell.nu” delar exakt samma åsikt. Zeitgeist är inte på något sätt antikapitalistiskt, rörelsen erbjuder ingen kritisk samhällsanalys. Den väljer istället att fokusera på noga utvalda kapitalisters familjehistoria istället för systemet och institutionerna som skyddar deras maktposition.

Zeitgeist påstår även att den amerikanska inkomstskatten går direkt till den amerikanska centralbanken Federal Reserve. Vi vet naturligtvis vilka som kontrollerar alla världens banker, nämligen judarna. Visst är det rimligt att diskutera skattefrågor, särskilt under en stat som den amerikanska. Där pengarna tas ur folkets fickor för att finansiera krig och skydda storkapitalet. Men det är inte det Zeitgeist väljer att diskutera. Gång på gång vänds fokus från storkapitalet till bankörer, från strukturella orättvisor till en liten etnisk grupp. Att det här skulle hända gång på gång kan inte vara en slump.

Citerade antisemiter

Louis McFadden, en före detta amerikansk senator, citeras flitigt genom hela del tre av filmen. Men vem var egentligen Louis McFadden? Chockerande nog var han en stor antisemit.

Detta var inte något han sköt under stolen, snarare tvärtom. Vid sin död lämnade han ett stort urval av skrämmande citat. T.ex. det här:

In the United States today, the Gentiles (hedningarna, vita) have the slips of paper while the Jews have the lawful money.

Antisemitismen i det citatet var dock för tydligt för att användas i filmen. Istället använder de det aningen mindre tydliga citatet:

A world banking system was being set up here… a superstate controlled by international bankers acting together to enslave the world for their own pleasure…” and “It was a carefully contrived occurrence. International bankers sought to bring about a condition of despair so they might emerge rulers of us all.

Om vi sätter uttalandet i dess sammanhang, nämligen McFaddens världssyn, är antisemitismen oerhört tydlig. Han använder helt enkelt ”international bankers” som ett epitet för ”judar”. En väldigt intressant sak
är att skaparna av Zeitgeist utan tvekan var medvetna om McFaddens antisemitism men valde att aldrig nämna det. Istället väljer de att framställa citatet som antikapitalistiskt. Vilket är skrattretande eftersom McFadden var republikan.

Attraktiviteten i Zeitgeist är rörelsen styrka, men samtidigt den stora faran i den. Att nazister, liberaler, fascister, socialister och konservativa kan se sympatisera med en ståndpunkt säger mycket om materialet vi talar om. Den erbjuder så pass simpla svar på komplicerade frågor att svaren kan böjas höger och vänster, upp och ner. Egentlig systemkritik och samhällsanalyser är varken aktuellt eller välkomnat i dessa kretsar.

Tankegången är densamma som analyserna som erbjuds av den nya vågen rasister. Det kapitalistiska systemet skuldbeläggs inte för nedskärningar, alienation, otrygghet och så vidare. Det är den lilla parasitära gruppen bruna människor som utnyttjar vårt goda samhälle. Gör vi oss bara av med dem blir allt frid och fröjd. Exakt samma tes förs i Zeitgeist. Det är bankörerna, judarna, som utnyttjar vårt goda samhälle. Gör vi oss bara av med bankörerna, judarna, blir allt frid och fröjd.

När rasismen visar sitt fula tryne, ge den en känga mellan ögonen. Oavsett om det kommer från höger eller vänster.

Texten publicerades ursprungligen i Heroindöd ”#1: Våld mot tjänsteman” av Heroindöd-kollektivet. De har skrivit en del två till denna, som handlar om Zeitgeiströrelsens syn på pengar: Kommer inom kort! (Zeitgeistvänstern (Rtf).)

Myt: Inavel pga kusingifte

MYT:

”Hälften av alla i arabvärlden lider av inavel!”

Det cirkulerar rykten om att ”hälften av alla i arabvärlden lider av inavel”. Detta anses ske på grund av att det är tradition att gifta sig med nära släktingar. Om man letar så kan man hitta källorna som de flesta verkar referera till, trots att det ofta är helt omöjligt att få någon bloggare eller twitter-användare att uppge sina källor eller länkar.

I flera danska artiklar som publicerats i februari 2009, refereras det till en stor forskningsundersökning på Syddansk Universitet som utförts av Sarah Fredsted Villadsen, Laust Mortensen och Anne-Marie Nybo Andersen.

Professor Karen Brøndum-Nielsen från Kennedy Centret, har intervjuats som oberoende expert i frågan, har genom sina studier kommit fram till att ungefär 70% av pakistanierna (som bor i Pakistan) är gifta inom släkten. Men då måste man också förtydliga att kusingifte betyder något helt annat i Pakistan än det gör i skandinaviska förhållanden. Varje syskonskara har traditionellt sett bestått av fler antal syskon. En del män är gifta med flera fruar, så det finns också ett antal halvsyskon, som tack vare olika mödrar inför varierande genetiska uppsättningar.

Varje person har ofta många kusiner, och i begreppet kusingifte ingår även alla sysslingar och bryllingar — som har sitt DNA från ett stort antal olika förfäder. Så det betyder inte enbart att en person gifter sig med sina föräldrars syskonbarn.

Läser man hela artikeln — som många näthatare inte brukar göra — ser man att fenomenet med att gifta sig inom släkten minskar betydligt för de som flytt sitt hemland och har bosatt sig i västvärlden. Karen Brøndum-Nielsen säger att knappt 40% av de pakistanska gifta paren i Danmark är gifta inom släkten (jmfr 70% Pakistan).

Vill man veta mer fakta, läser man även forskarnas egna publicerade rapport från Syddansk Universitet. Där refereras till en många år gammal norsk undersökning som utger sig för att visa att föräldrar som är nära släktingar, och har Pakistan som ursprungsland är cirka 44% av alla gifta par som har ursprung i Pakistan. Den siffran uppges ha halverats — för nyblivna föräldrar som har ursprung i Pakistan — till ungefär 22% idag.

Karen Brøndum-Nielsen konstaterar att minst 95% av barnen med föräldrar som har ”nära släktband” är ”sunde og raske børn”. Dessa borde väl knappast vara ”inavlade” om man med det begreppet avser att barnen har någon form av medfödd funktionsnedsättning eller anlag för någon allvarlig sjukdom.
Detta bestrider naturligtvis alla felaktiga rykten och all panikartad skrämselpropaganda.
Man kan också konstatera att med Sverigedemokraternas föreslagna politik, så kommer risken öka att vår genetiska mångfald i Sverige utarmas.

Källor:
Jyllandsposten

Videnskab.dk

Syddansk Uni

Främlingsrädslans logik

Hämtat ur Sou 2012:74 “Främlingsfienden inom oss“.

Att bemöta fördomar och rasism handlar till stor del om att visa faran med negativa generaliseringar. Att klumpa ihop grupper av människor och dra negativa slutsatser om gruppen grundat på antaganden om hur ett fåtal av dem fungerar, kan få stora konsekvenser om generaliseringarna är negativa. Westerbergutredningens rapport bemöter bland annat det som kallas ”främlingsrädslans logik”. Vi citerar ur rapporten:

Onde Swahili
”Muslimer är…” och ”islam är…” Har ni hört sådana generaliseringar förut?sambukot / Foter / CC BY-NC-SA

Jens Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet och ledamot av utredningens expertgrupp, har visat att det på det individuella planet kan finnas ett slags ”främlingsrädslans logik”.

Han pekar på hur vi, när vi fattar beslut i vardagen, ofta gör ett slags sannolikhetskalkyl som bygger på tidigare erfarenheter. Han tar som exempel en person som går till Systembolaget för att köpa en flaska vin. Senast han gjorde det köpte han en Bordeaux och den smakade bra. Samma märke finns inte inne nu, men han hittar en annan Bordeaux och antar att den också smakar bra, så han köper den. Genom att tillämpa samma logik när han ska bedöma en invandrare kan han komma fram till att vederbörande är brottsling därför att han råkar känna till att en landsman till invandraren ifråga har begått brott. Eller så dömer han invandraren därför att någon som han litar på har sagt att människor med samma härkomst är starkt brottsliga.

Rydgren påpekar att logiken har sina brister redan när vinköparen drar slutsatser om det okända vinet från Bordeaux, men den blir än mer bristfällig när han använder den för att bedöma en invandrare — individer från ett visst land är långt mer heterogena än viner från Bordeaux som tillhandahålls på Systembolaget. Likväl tillämpas en sådan logik ofta vid bedömningen av ”främlingar” och detta kan bidra till främlingsrädsla eller rent av främlingsfientlighet…

Främlingsfientlighet förutsätter således en kategorisering av människor i vi och dom, eller, med termer som är vanliga i forskningen, i en ingrupp och en (eller flera) utgrupp(er). Vad som konstituerar in- respektive utgrupp kan variera. Någonting skiljer ingrupp och utgrupp och någonting förenar dem som tillhör respektive grupp…

När vi möter en för oss främmande människa kan vi värdera vederbörande på olika sätt. Vid en vad forskare kallar bottom-up-process (nerifrån och upp) försöker vi successivt lära känna den okända. Vi lägger bit till bit och först så småningom formar sig en helhetsbild. Alternativet är en top-down-process (uppifrån och ner). Då utgår vi från vissa kriterier som snabbt kan registreras, till exempel utseendemässiga karaktäristiska, och kopplar enligt ett intuitivt schema snabbt ihop dem med olika egenskaper.

Inte minst i mötet med personer med utländsk bakgrund finns många gånger en benägenhet att använda en sådan top-down-process, det vill säga att på grundval av en snabbgranskning tillskriva en person en rad egenskaper: ”Han ser ut som en arab och jag vet ju hurudana araber är. Då vet jag också hurudan han är!” Sådana föreställningar bygger ofta på fördomar och stereotypa föreställningar om hur människor från olika länder eller av olika etnicitet är. Hogg & Vaughan nämner som exempel en forskningsrapport från USA från mitten av 1990-talet där över 25 procent av de tillfrågade karaktäriserade afro-amerikaner (svarta) som atletiska och rytmiska och också som mindre intelligenta, mer kriminella, fientliga och högljudda än vita. Liknande stereotypa föreställningar finns naturligtvis om grupper i vårt eget land.

Om vi på ett personligt plan djupare lär känna en person av annan etnicitet förändras ofta bilden av honom eller henne. Den blir mer nyanserad och personen visar sig i många avseenden avvika från den stereotypa föreställning vi har av personer från samma grupp. Det innebär dock inte självklart att vi ändrar uppfattning om gruppen som sådan utan ofta drar vi i stället slutsatsen att personen avviker från gruppen i övrigt…

Främlingsfientlighet förutsätter kategorisering av människor, en indelning i vi och dom. Kategorisering kan generellt sett vara motiverad av till exempel administrativa skäl. Men ofta kategoriserar vi andra utan att ha sådana rationella skäl.

Ofta tillskrivs kategorier av människor gemensamma egenskaper. Men individer inom en grupp har i själva verket olika egenskaper och också många andra sociala identiteter än sin etnicitet, till exempel medborgarskap, bostadsort, kön, klass, politiska åsikter, yrke, matvanor, sportintresse, musiksmak och sociala engagemang.

Kategorisering innebär att man fokuserar på olikheter mellan till exempel etniska grupper. Men det finns alltså stora individuella variationer inom alla grupper och mycket som förenar grupper och individer från olika etniska grupper.

En konsekvent antirasist undviker negativa generaliseringar

“Synen är noll på de långa distanserna! På nära håll finns de många nyanserna!” Som Tage skaldade… Rätt, så. Att generalisera, att förenkla och dela in världen i gott och ont, gör livet inte bara tråkigt, det är farligt också.

Solid StandingAtt inte se skogen för alla träd kan vara ett problem. Men också att inte se individuella träd pga skog.
@notnixon / Foter / CC BY-NC-SA

Sverigedemokrater är ofta duktiga på att generalisera.

De har satt det i system inom partiet. “Islam är det största hotet sen andra världskriget”, säger de. Om man vill kan man titta på debatten på deras bloggar och på Avpixlat, som stöder Sverigedemokraterna. Där florerar de negativa generaliseringarna fritt. Invandrare är brottsliga, muslimer förtrycker kvinnor, ”zigenare” är smutsiga och kan inte svenska…

Liknande generaliseringar finns det gott om på andra håll.

Tyvärr generaliserar även en del antirasister ibland, men då om ”vita”, om ”europeer” eller ”män”. Man hör en del feminister säga att “män våldtar” och att “männen är problemet” och det hörs till och med antydningar om att “vita är rasister“. Denna sorts generalisering motiveras med att de som är i överläge får man generalisera om, men inte de som är i underläge.

Därför anser dessa att det är ok att generalisera om ”vita” men inte om ”svarta”.

Det de glömmer är att ALLA som generaliserar negativt om någon grupp motiverar detta med att DE är i underläge och de anser att gruppen som de generaliserar negativt om är i nån form av överläge, eller risk att de HAMNAR i överläge.. Antisemiter anser att judar är i överläge och styr och att DE själva är i underläge. Muslimhatare anser att muslimerna hotar världen. Etc, etc…

Om vi rättfärdigar negativa generaliseringar mot t.ex. vita med ”underläge” och ”överläge” ger vi även grönt ljus för sverigedemokraterna att generalisera mot muslimer.

Onyanserat

Vare sig man generaliserar mot eller för rasismen, eller någon annan grupp, är problemet detsamma: det blir en onyanserad beskrivning.

Efter andra världskriget generaliserade många om tyskar och sa att “tyskarna har svårt med demokrati och gillar drill och raka led”. En del debattörer föreslog att tyskarna inte skulle få ha industrier, modern teknik och universitet. Allt för att “tyskarna är benägna att gilla nazism”. Så drog dessa personer alla över en kam, unga, gamla, antinazister, nazister, ofödda, nyfödda…

I Norge gick det så långt så att alla (!) barn med en tysk pappa och en norsk mamma mobbades och förtalades systematiskt efter andra världskriget. De var sämre människor, de var ju ”tyskebarn”.

Har ni hört talats om begreppet “den tyska kollektivskulden”?

Inte alla tyskar var nazister. Det fanns tyska antinazister, tyskar som försökte kämpa mot den nazistiska regimen. Genom att generalisera osynliggjorde man dessa personer. Men, vad värre är, man visade inget alternativ till ”att vara nazist och tycka om drill”… Genom att synliggöra tyska antinazister, hur få de än var, kunde man visa att “inte alla tyskar är sådana” och visa alternativ. “Man kan vara tysk och liberal antinazist eller socialdemokratisk antinazist, det går bra, se till exempel på X”…

Även i mindre extrema fall blir det lätt så galet. Man missar nyanserna.

Som då man hetsade mot hårdrockarna på 80-talet. Minns ni det? “Alla” visste att om man tyckte om hårdrock tvättade man sig inte, var i riskzonen för att bli satanister som välte gravstenar, var våldsamma, hade lägre IQ, var sämre i skolorna och troligen hade taskig uppväxt. Eller hur? Så löd generaliseringarna på 80-talet då jag var ung…

Vad gör/gjorde de fel?

Generaliseringar, förmåga att endast se en enhet i en mångfald, kan vara det som skiljer oss från djuren, sa tänkaren Friedrich Schiller för 240 år sen. Men det är inte bara vår största välsignelse, det som genomsyrar vetenskaplig metod, religion och samhällsliv, det kan också vara vår största förbannelse. Om vi inte ser att skogen inte bara är skog, utan även innehåller enskilda träd, buskar och annat, riskerar vi att gå fel i livet, ansåg Schiller.

Så rätt, så rätt…

De flesta som har fördomar är inte “onda” och vill utrota dem de har fördomar mot, homosexuella eller muslimer, eller socialdemokrater, eller vad det nu är de har fördomar mot. Det är oftast så enkelt att okunskap och rädsla gör att man drar alla över en kam, man generaliserar.

Många människor som varit rasistiska och rädda för t.ex. afrikaner eller judar har övergett sin rasism/antisemitism, när de lärt känna en, eller flera, färgade, eller judar. Varför, jo, för att de upptäcker att eftersom en, eller flera av den grupp de hatar är bra människor, kan de börja släppa sin rädsla.

De kan inte längre generalisera om alla. De vet nu att inte “alla” färgade eller judar motsvarar den vrångbild de skapat sig genom sina förebilder. Det är första steget till att bli av med sin rasism.

Det är därför det är så viktigt att inte antirasister heller drar den egna eller andra gruppen över en kam.

Föredöme

Vi antirasister måste undvika att dra folk över en kam.

Antirasister som kan påstå att “männen våldtar”, “vita är rasister”, “feminister är onda”, “religiösa har egoproblem”, eller som i extremfall drar till med generaliserande tillmälen av typen, “rasism är cp” eller ”vita förtjänar en kula”, bör ta time out, se sig i spegeln och ställa frågan vad de pysslar med egentligen.

De flesta som har fördomar mot muslimer hatar inte muslimer, de är bara rädda och därför fördomsfulla.

Att prata om män och vita är bara att prata om strukturer, kanske de som använder dessa liknelser skulle svara. Jo, jo, det är exakt vad många sverigedemokrater också säger. De har inget alls mot muslimer, säger de, de bara kritiserar “strukturproblem” i den “muslimska kulturen”.

Antirasism kan bara bekämpas genom att försöka undvika alla generaliseringar, i synnerhet de negativa mot grupper av människor. Genom att vägra dra folk över en kam, är du en förebild, och genom att hålla fram exemplen som motbevisar tesen att “alla är…”, kan du visa en väg ut ur fördomar, rädsla och rasism för den som lätt hänfaller åt generaliserande omdömen om andra.

Eller som Tage Danielsson skaldade…

Om man tittar grovt och slarvigt så ser man bara något gult i största allmänhet där det ligger en guldklimp.Om man lyssnar grovt och slarvigt så hör man bara att folkpensionerna ska höjas även när någon säger i TV att vi ska slå ihjäl er i morgon.

Om man doftar grovt och slarvigt så doftar en pudel precis som en tax. Men fråga pudeln så får ni höra att så är det inte.

Det är så grovt och nyanslöst runtomkring oss. Alla högermän är ju inte fullt utbildade fascister, och alla vänsterradikaler är ju inte fosterlandsförrädare, och om man nu ska se allting från den negativa sidan och betrakta alla människor som skurkar och banditer så måste man i alla fall erkänna att även i knölarnas värld finns det knölar av olika form och storlek, som i ett vanligt potatisland. Leve nyanserna!

Allting går inte att få in i allmänna storformuleringar. För den rene är allting rent, säger man till exempel, men då står allt den rene en bra bit bort och tittar. Går han närmare så finner han säkert att det är lite småskitigt här och där i alla fall. Leve nyanserna!

Se, hör och känn där du går omkring! Life is a many-splendoured thing! Flickor är vackra både fram och bak. Livet är en mångfasetterad sak!

Synen är noll på de långa distanserna! På nära håll finns de många nyanserna!

Fördomar, fördomar, fördomar…

Det är ett under att Sverige finns kvar ännu eftersom vi haft så många fördomar om olika saker. Det är ett under att Sverige existerar eftersom så många grupper av människor anses ha varit ett hot mot vår framtid…

Creator: Desmond Little

Om man ska tro på folk med fördomar har Sveriges framtid hotats många gånger de senaste 160 åren.

Det är som om vi människor tar varje tillfälle vi kan för att generalisera negativt om våra medmänniskor och sprida moralpanik kring något som man tycker är ”farligt”.

Ungefär som allt det som sägs om somalier idag. Minns ni att för 15 år sen sa man samma sak om kosovoalbanerna. Och innan dess var det ”juggarna” och innan dem ”finnarna”. Före det var det ”katolikerna” och ”balterna” och innan dess judarna och innan dess romer, skåningar, norrmän och många andra…

Man vill liksom att det egna ska vara den allmängiltiga för alla, liksom… Och det som inte man själv tycker om, eller är rädd för, utmålas som det farliga. Vår eviga tendens att leta efter syndabockar, kanske.

Det är ”omoral, fara och ett hot mot det svenska”…

Först var det fabrikerna, och fabriksarbetarna och de där förrädiska och hemska liberalerna. Sen var det järnvägarna och ångmaskinerna och industrialismen och givetvis också de där hemska socialdemokraterna. Sen var det arbetarna och de fackföreningarna och frihandeln och kapitalisterna också givetvis och företagarna. Det är fördomar, fördomar, fördomar…

Först gammeldans och polska och det ”osvenska” dragspelet, sen var det 1920-talets degenererade kultur, och den följdes av de farliga swingpjattarna, sen kom dansbaneeländet med all moralisk degenerering, Lill Babs och Povel Ramel, sen ”negerjazzen” med sina farliga rytmer, sen kom de ohyfsade raggarna som våldtog alla kvinnor de såg, och sen Elvis och Bill Haley och den sexualfarliga popen med sångare som vickade på rumpan, och sen rocken med de långhåriga tölparna Beatles som följdes av den hemska sataniska hårdrocken och den samhällsfarliga punken, och Bob marley, och sen kom rapparna och de där dansbanden och syntarna, som följdes av den hemska rapmusiken och hiphoparna som hotade kulturen, för att inte tala om emos…

”Doin the omoralisk schlagerfestival”, typ…

Och det var den farliga amerikanska kulturen (Kalle Anka), och Cowboyfilmerna och Hollywood. Och det är muslimerna, minareterna, burkorna, och burkmat och Coca Cola, och anglifieringen av Sverige och tyskofilerna och alla kulturmarxister och kommunister. Och givetvis de religiösa och ateisterna och friskolorna och hemundervisningen och de kommunala skolorna…

Först var det de spionerande ryssarna som hotade oss, och de ”tjuvaktiga” polackerna. Och alltid har de ”giriga” judarna hotat det svenska samhället. För att inte tala om de ”smutsiga” zigenarna och det var de de ”knullande” katolikerna med alla sina barn och sin ”fanatiska” tro, och det var de ”tjuvaktiga” finnarna och det var de ”myglande” juggarna och det var ryssarna igen och det var muslimerna, muslimerna och muslimerna igen, och ”negereländet” från Afrika och andra att ösa ut sina fördomar mot…

Som de där feta skåningarna, lata halländarna, snåla smålänningarna, löjliga norrmännen, tjuvaktiga tornedalsfinnarna och tysta norrlänningar, och de högfärdiga stockholmarna och isolerade gotlänningarna. För att inte tala om de där lapparna, de där lapparna…

Och det var nationalromantiken inom konsten, och 20-talets nyklassiscism, och det var modernismen, och det var folkhemmet, och det var miljonprogrammet, och det var kampen mot folkhemmet och miljonprogrammet och miljoner andra konstarter som är farliga. och avkristningen av Sverige.

Det var Miss World, Miss Sweden, Miss Universe, Mister Universe, doping, muskler, tuttar, nakenhet, nudister, pepparkakor, wienerbröd, indisk mat och ännu mer tuttar samt V65 och Lotto.

Och det var serier. Det var Knoll och Tott, Kalle Anka, Fantomen, Stålmannen, Cartwrightbröderna, Galago, porren, och den där kommunistiska fjanten Bamse. Och det var kondomerna,spiralen, p-pillerna, godiset, chipsen, gelehallon, kaffet, teet, vitt bröd och grovt bröd och veganerna, samt sexualundervisningen (och porren!!!), och det var spriten och det var knarket och det var spriten igen och mellanölen samt mellanmjölken och gladporren.

Det är kippan och ”kippi” och tjej och typ, och aina, och guzz, och språkets ständiga degenerering. Det är konjunktivet (det kära jag finge) som försvinner, det är pluraländelserna för verben (det kära vi gingo), det är amerikaniseringen av språket och parfymer med ny formula och det är DE FÖRBANNADE SÄRSKRIVNINGARNA!

Och den ”fete” Edvard Persson och den där ”äckliga” bögen Gardell med sin glada finnejävel till man. Och det var demokratin, det var rösträtten för arbetare, och rösträtten för kvinnor, och rösträtten för fattiga, och att fattiga fick rösträtt och funktionshindrade. Och på 60-talet upptäckte man att även en gravt funktionshindrad kan vilja ha sex… HU… och kanske BARN också! Och kanske ett CP vill läsa porr också?! NÄÄÄÄÄ, det går ju inte.

Sen var det de fattiga och statarna och tiggarna. Ja, tiggarna också, först luffarna, sen romerna, sen finnejävlarna och nu romerna igen.

Och det var de hemska tidningarna som så många hade fördomar om och generaliserade om.De var ju liberala, konservativa och socialistiska och det var ju hemskt, skulle verkligen pöbeln läsa om politik?

Sen kom elktriciteten, eller hur man stavar det (med den farliga strålningen) och då kom bion (och den hade farlig strålning också). Sen kom radion och den var farlig (och hade farlig strålning dessutom), sen kom TV:n och den var farlig (och hade farlig strålning också) och videon med sin farliga strålning och Motorsågsmassakern och Freddie Krueger och de farliga TV-spelen (och dess farliga strålning) och sen kom hemdatorn (med sin farliga strålning) och dataspelen (och strålningen) och sen kom mobiltelefonerna (och de farliga mobilmasternas strålning).

Också var det de farliga rollspelen, Dungeons and Dragons, pacman och World of Warcraft. Men innan dess var det de farliga leksakerna i Mc Donalds måltider för barn, de farliga smurfarna, de farliga krigsleksakerna, pistolerna och svärden, och Cowboy och Indianer…

Innan dess tennsoldaterna… Och det var de farliga kantarellerna, och de farliga apelsinerna, och de farliga bananerna, och den farliga hälsokosten, och de farliga hamburgarna, och Pommes Fritten, och de miljoner bantningsmetoderna och det var sporterna, den farliga fotbollen, den farliga boxningen, de farliga kampsporterna och de genmanipulerade julblommorna och den kapitalistiska försäljningen av jultidningar.

Ja, och det var ju julen, och påsken, och midsommar (blomsterklädd snopp med två st kulor) och skolavslutningar i kyrkan, och internationalen och avkristningen av hela jävla Sverige… ja, och svordomarna och frikyrkorna och new age också givetvis. För att inte tala om spågummorna och kristallkulorna och porren. ja, porren, porren, porren, och låt oss inte glömma porren…. Speciellt den på kiviks marknad.

På tal om marknad, så har vi marknaden. Den fria marknaden, den kontrollerade marknaden, spekulanter och yuppienallar och pengar och börsen och industrierna och arbetarna (igen) och kapitalisterna (igen).

Och dagis, fritids och lekis, kvinnosakskvinnor, röstrumpor och de där hemmafruarna och deras feta, lata mansgrisar till män.

Det var Sven Stolpe, Allan Schulman och den hemska AlexSchulman; det var Per Oskarssons kalsonger, det var Ibsen och Björnsson och den hemska Strindberg. Det var arbetarförfattarna och de där hemska feministerna och det var Slas och det var Ferlin och den degenererade Fröding och den förbannade stroppen Björn Ranelid.

Och det var TV…

Och det är Makode Lindes tårta, och det är Ecce Homo, och saxofoner och asfalterade gator och vristen på cykelhjälmar, mopedhjälmar och bilbälte i baksätet. Det är smartphone och telefoner och telefaxar och grammofonen och den där gapiga Jussi Björling. (Dessutom var han alkoholist, spriten, den spriten!)

Det var den farliga religionsfriheten, yttrandefriheten, rösträtten, sexuella friheten, handelsfriheten, pressfriheten, TV-friheten, kabel TV, TV-reklam, Mc Donalds och valfriheten. Och det var Twitter och Facebook och innan dess det där farliga internet med all porr. Och behovet av föräldrakontroll på nätet och skräcken för pedofiler (som gömmer sig under varje badkar).

Och det är bögarna, transorna och de läbbiga lebbarna, och analsex och sadomasochisterna och det är sist men inte minst porren, den där förbannade porren…. För att inte tala om den omoraliska bögporren!

Och det är de förbannade muslimerna…

Det är ”omoral, fara och ett hot mot det svenska”… Eller hur?

Hårdrockare, muslimer & det där med fördomar och generaliseringar…

Den metod Avpixlat använder består i att rada upp brott som begås av invandrare, helst då brottslingar från muslimska länder eller romer, för att smutskasta alla invandrare. Denna metod har alltid använts av rasister. Nazisterna publicerade till exempel uppgifter om brott som enskilda judar begått (riktiga och fiktiva) i sina tidningar för att måla upp en skräckbild av judarna. Turkiet har gjort liknande saker mot kurderna. Pratar man bara om kurder, judar eller muslimer som brottsliga så skapar man lätt bilden att de ÄR det också.

Men man behöver inte gå längre bort än Sverige för att hitta en parallell till detta: nämligen i skräckpropagandan mot hårdrockarna.

Brottsliga hårdrockare?

Läskig hårdrockare och satanist?

Man kan fråga sig om Avpixlat hade deltagit i hetsen mot ”sataniska hårdrockare” och ”brottsliga heavy metal fans” om de skapat sin sajt på 80-talet?

Det fanns en överrepresentation av kriminella, skolkare och fönsterpangare bland hårdrockare också på 80-talet, enligt en del ”moraltanter” och ”moralgubbar”. Jo, det fanns det. Hårdrocken var väldigt populär bland kriminella ungdomar.

Minns ni hur Siewert Öholm och en del andra moralpredikanter använde den informationen?

De brydde sig inte om att kanske 99,5% av alla som lyssnade på hårdrock var vanliga ungdomar, som alla andra. Det var inte det viktiga för dem. Det de lyfte fram var de individer som INTE skötte sig. Syftet var att svartmåla HELA gruppen, ALLA hårdrockare.

Minns ni kampanjerna mot Alice Cooper, Kiss och Iron Maiden som en del kristna och konservativa grupper drev runt 1989. Jag minns det tyvärr, eftersom jag var en av de konservativa som lurades av resonemanget då och trodde hårdrocken var ”farligare”. Ja, det låter löjligt, det erkänner jag nu. Men genom att jag var mitt i det minns jag hur resonemanget gick och vilka resonemang som hördes i media och bland de andra som hade moralpanik.

Genom statistik och genom att hålla fram enstaka brottslingar som lyssnade på hårdrock, ”bevisade” de att hårdrocken är farlig. Hårdrockare knullar mer, stjäl mer, välter oftare gravstenar, rapar offentligt och tvättar aldrig sitt hår, eller hur, och hamnar i satanistsekter lättare?

Och statistiken ljuger aldrig och mördaren lyssnade ju bevisligen på Iron Maiden och Kiss, och just därför måste hårdrocken förbjudas eller bekämpas.

Logiskt, eller hur?

Juha!

Sen kunde det lätt bekräftas genom att man lyssnade på hårdrockares texter som ofta handlade om blod och mord och, värst av allt, satan.

När Juha Valjakkala begick morden i Åmsele 1988 började en diskussion om den farliga hårdrocken. Han var långhårig, lyssnade på hårdrock och hade ritat av ett Iron Maiden album föreställande en yxmördare. Dessutom tvättade han sig sällan…

Det var bedrägligt. Man lyfte fram enstaka individers brott, man klippte och klistrade ur hårdrockares texter och man generaliserade att enstaka individers brott, och enstaka hårdrockares texter, bevisade att hårdrocken i sin helhet var farlig och borde förbjudas.

Låter det löjligt? Det är inget jämfört med vad Avpixlat gör idag!

Brottsliga muslimer?

På Avpixlat är det mängder av skrämmande reportage. De skriver om Black Cobra, om franska utanförskapsområden, om bilbränder, om mobilstöldersomalier, om rån av äldremisshandel och bilbränder, om Assistansfuskare och Glava. Alltid med undertonen att ”invandrarna är sådana”…

Urvalet är alltid skevt. 99,9% av alla brott de rapporterar om är begågna av invandrare. Enbart det skapar intrycket att invandrare står för de flesta brotten. Sen skriver de i texten saker som för tanken i samma riktning:

Ofta kopplas brotten i texterna eller i kommentarsfälten dessutom till koranen och muslimska heliga texter. Det bidrar till att måla upp gruppen som ett hot. (Alla likheter med hur man citerade hårdrockares ”blodsdrypande” texter, är ingen slump alls, det är samma metod.)

Detta gör att om man läser Avpixlat är det lätt att man tror att de flesta invandrare (från Mellanöstern) är kriminella, för det är det intrycket de vill skapa. Det är fult, mycket fult. De tar en viss överrepresentation av brottslighet bland invandrare och får det att låta som om ALLA är kriminella. De lyfter fram enstaka exempel på muslimer som begått brott och får det att framstå som om alla muslimer är brottsliga.

Som Aftonbladet skrev förra året:

Statistiken kan lika gärna användas till att berätta följande: 99,78 procent av dem som fötts utomlands har aldrig misstänkts för sexbrott, visade en uträkning som BRÅ gjorde år 2002. Av dem som är födda i Sverige med svenska föräldrar är motsvarande siffra 99,96 procent. Den enda hederliga slutsatsen är att det bland invandrare, som i vilken del av populationen som helst, finns en promilleandel rötägg.

Exakt så är det!

Genom att rada upp kriminella saker individer ur en grupp gjort, vare sig det är judar, hårdrockare eller muslimer, kan man ganska lätt vinkla texten så det verkar som om hela gruppen är mer kriminell. Det är ett klassiskt propagandaknep. nazisterna gjorde samma sak mot judarna på 30-talet.

Och insändarsidorna i den religiösa pressen på 80-talet lät ungefär som Avpixlats kommentarsfält idag. Det var SKRÄCKEN för de ”läskiga” hårdrockarna som spreds. Och de eviga ryktena: ”jag har en granne vars barn är hårdrockare och han…”

Slutord hårdrocken

För att ytterligare påminna om de galna generaliseringarna om hårdrockare har vi gjort en djupdykning ner i arkivet och hittat Siewert Öholms program om den läskiga, ”farliga” rockmusiken och om gruppen W.A.S.P.

Vi rekommenderar även Siewert Öholms klassiker: debatten om satanismen och death metal: Satanismen, del 1,2,3,4,5,6.

Det är ganska ironiskt att Öholm idag generaliserar om muslimer som han på 80-talet generaliserade om hårdrockare, för övrigt.

Dessutom har En man med ett skägg skrivit om Allan Rubin och om Ann Ekeberg. Det är klassiker som rekommenderas för den som vill jämföra Avpixlats retorik med hetsen mot hårdrockarna.

Om några år kommer vi att se tillbaka på Avpixlats generaliseringar om islam och tänka samma som vi tänker då vi ser debatterna om hårdrocken. Vi kommer att tänka: 1) fy tusan, vilka fula frisyrer man hade 2012 och 2) vilket skrattretande sätt att argumentera på.