Hej alla lärare, skolvaktmästare, idrottsledare och föräldrar som skjutsar era barn till och från skolan. Brukar ni se er omkring, på lyktstolpar och elskåp runtom skolgårdar, järnvägsstationer, busshållplatser och idrottsplatser? Många elever kan säkert berätta för er att det sitter mängder av dekaler från olika rasistiska och nazistiska grupper där. Ni som sett de här i er närhet, berätta för lärarna och vaktmästarna på skolan och prata med era föräldrar.

Jag motionerar ofta på olika cykelvägar som går runt idrottsplatser och skolgårdar. Jag ser regelbundet nyuppsatta dekaler på lyktstolpar och på elskåp — från nationalsocialistiska partier och från de våldsglorifierande, våldsuppmanande Nordiska Motståndsrörelsen, Patriot.nu, Nordfront.se osv.

De här individerna sätter upp sina dekaler på platser där de hoppas på att många barn och ungdomar ska kunna se dom. Deras syfte är att försöka värva fler unga medlemmar till sin hatfyllda ideologi. Och kanske sätter de upp de här dekalerna som innehåller halvt kodade budskap om hets mot folkgrupp för att försöka skrämma de barn som inte är födda i det här landet?

Ni föräldrar som inte brukar promenera på trottoarerna i er hemstad, eller ens gå i närheten av skolgårdarna — ni behöver bli medvetna om detta. Jag tror att det är många vuxna som är helt okunniga om rasisternas val av PR-metoder. Det finns säkert även lärare som är okunniga om propagandaspridningen som pågår i omedelbar närhet till deras arbetsplats. Vill ni få uppdatering om aktiviteterna på er hemort, då kan ni gå in på SvP:s websida, där de själva informerar om när de klistrat upp nya dekaler.
(artikeln är uppdaterad för att Svenskarnas Parti har lagt ner sin officiella verksamhet)

På sommarlovet drar det runt personer på nätterna som sätter upp dekaler, inför skolstarten i slutet av augusti. De som går i skolorna är inte röstberättigade, så det är enligt min mening inte odemokratiskt att slita ner politisk propaganda från skolgårdarna.

Motargument.se och jag själv är för demokrati, den svenska grundlagens organisationsfrihet, politisk åsiktsfrihet och uttrycksfrihet. Jag och alla redaktörer på Motargument vill att alla ska kunna få sprida sitt budskap om sina politiska åsikter, till alla vuxna, röstberättigade.

Men hela internet finns tillgängligt. Varje politisk grupp kan starta en egen webtidning eller podcast/radioprogram/videokanal eller blogg om de så vill. Dessa grupper har sina egna websidor och nätbutiker, där de säljer dekaler, affischer och informationsmaterial.

Jag vill uppmuntra alla att motionera, promenera, cykla runt i era hemorter för att se er omkring lite noggrannare. Genom att ta bort varje rasistisk dekal som riktas mot omyndiga, ger vi varje liten lokal och regional rasistgrupp en rejäl skrapa!

För då det sätts upp affischer med en tidsinställd bomb på, vid skolgårdar och vid bostadsområden där det bor många invandrare och barnfamiljer, då säger åtminstone jag: Stopp! Ingen ska behöva tvingas se en bild av en bomb utanför sin bostad. Inget skolbarn som går mot skolgården ska behöva se hatpropaganda. Inget barn ska behöva riskera känna att de är oönskade eller hotade i vårt samhälle!

Johan Löfström, medgrundare på redaktionen för Motargument.se

Om ni väljer att gå runt för att kolla efter dekaler, bär inte med er vassa redskap, knivar eller liknande föremål pga knivlagen!

(artikeln är uppdaterad för att Svenskarnas Parti har lagt ner)

Gästinlägg av  Slutpixlat

Svenskarnas parti har bjudit in den ultranationalistiske tyske politikern Klaus Menzel 73, till sitt evenemang Nordisk vision, som går av stapeln i dagarna.

x-ray delta one / Foter / CC BY-NC-SA

”Hitler var en av Tysklands största statsmän”, anser Menzel.

Menzel var även med vid en högerextrem festival utanför Norrköping 2005, där han hetsade mot judarna.

Klaus Menzel representerade tidigare det högerextrema partiet NPD i Sachsens delstatsparlament. I den egenskapen var han 2005 inbjuden till en nordisk festival med 300 deltagare på Vikbolandet. På festivalscenen uppträdde han tillsammans med den högerextreme sångaren Michael Müller. Tillsammans presenterade de en sång om demoner. Publikt.se

”Sången handlar om att de inte är anpassbara och att de förtrycker alla folk”, sade Müller på tyska och skrattade.

Michael Müller och Klaus Menzel slutade presentationen med att förklara vilka sången egentligen handlar om.

”Judarna”, påpekade Müller och fick publiken att hånskratta.

Menzel är numer utesluten ur NDP då hans öppet nazistiska sympatier till och med för ultranationalistiska NDP blivit för mycket. Menzel har även ertappats med skarpladdade patroner i delstatsparlamentets plenisal. Dessutom försökte han smuggla in en revolver på åhörarläktaren, kaliber 38 special.

SvP visar ju tydligt genom att bjuda in nazisten Klaus Menzel var partiet står politiskt. Ingen är väl egentligen förvånad över att SvP är ett nynazistiskt parti som gärna förespråkar nazismens ideologi och inte drar sig för att använda grovt våld för att framföra sina sjuka åsikter.

Raffina Wall för Slutpixlat

Läs även Hopp och Lek med nazistpartiet.

Rasism är inget som bara vita européer sysslar med. Rasism är något som finna i alla folk och kulturer. Både folk i maktmässigt ”överläge” och folk i ”underläge” tar gärna till rasism mot de som de upplever som ”förtryckare” eller hot”. När man ska bekämpa rasism är det viktigt att studera den rasism och de rasistliknande mönster som finns överallt. En del av rasismen man då studerar är faktiskt på utdöende. Rasismen mot finnar i Sverige och ”rasismen” inom Sverige mot folk från olika landsändar har minskat betydligt de sista årtiondena. Det är om den sistnämnda ”rasismen” denna artikel handlar.

Jag har har funderat en del över vad jag själv utsatts för för fördomar. Främst då det hatfyllda bemötandet jag fick som barn när jag pratade skånska i skolan. Det bemötandet fick många andra med skånsk bakgrund och det drabbade även folk med norrländsk bakgrund.

Efter mycket funderande inser jag att jag utsatts för något som jag inte vet har ett namn ens. Vad ska man kalla dent som består i att man hatar och förlöjligar folk av samma ”hudfärg”, samma ”ras” och ”nation” men som kommer från ett mindre accepterat område av landet?

Alla skåningar ”är” lata, feta och pratar mycket. De ”är” lite dumma men snälla, eller hur?

Trots att vi är många som upplevt denna form av ”rasism”, som fått höra öknamnen ”Lappjävel”, ”snåla smålänning”, ”skånejävel”, ”Kålle och Ada”, så tycks inte detta fenomen ha ett namn? Till och med lärarna hetsade mot skåningar med skånska r och norrlänningar med sin dialekt fram till inte för länge sen.

Det främmande

Jag är intresserad av bemötanden och av den gråzon där rasism och främlingsfientlighet möts. Det är i denna gråzon jag placerar det mesta av den ”rasism” jag själv utsattes för som liten.

I Stockholm gällde detta. Dialekter var ”rastspråk” som barnen endast fritt fick prata på rasterna. Så var det långt in på 60-talet. I undervisningssalarna i Stockholm skulle man tala rikssvenska. Speciellt stockholms R. Dialekter var förbjudna bland nyhetsuppläsare och hallåor och programledare på TV och bland lärare i skolorna i ”riksvenska” områden (ofta även i icke-riksvenska områden också). Nån gång på 70-talet eller 80-talet ändrades denna ”rasism”. SVT och SR ändrade sin policy och tillät dialekter, och skolan införde regler MOT diskriminering pga dialekt.

Det fanns mycket som liknande dagens rasism mot folk från andra kulturer som drabbade folk från olika delar av Sverige.

Jag ska vara ärlig: jag vet inte hur vanligt det är nu.

Det verkar som om denna ”rasism” minskat i betydelse och omfattning. Stämmer det? Vad anser ni? Hur var det när ni gick i skolan? Hur är det i skolorna och på arbetsplatserna idag? Och hur exakt har detta gått till?

Om man vill stoppa rasismen mot folk från andra länder, i samhället vore det ju jätteintressant att studera hur samhället lyckats minska den form av rasism som riktats mot t.ex. skåningar, finnar eller norrlänningar, om den nu minskat. Det kanske ger en fingervisning om vad vi bör göra politiskt mot all form av rasism.

Vilka mekanismer ligger bakom att ”rasism” mot folk med andra dialekter minskar? Är det måhända den ökande kontakten människor emellan? Det man möter i sin vardag är inte längre så skrämmande… Vilken roll spelade TV som på 70-talet började tillåta folk att prata dialekt i rutan. Vilken roll spelade skolan som på 70-talet slutade försöka få folk att sluta prata dialekt (liksom de slutade tvinga vänsterhänta att skriva med högern?) Nån gång på 70-talet eller 80-talet förbjöd skolan diskriminering pga ursprung i Sverige.

Läs även gärna en längre artikel om detta som jag skrev för Frihetssmedjan

En intressant debatt har förts den sista tiden om statistik behövs över ursprungsland, eller inte, och hur långt bak man ska sträcka sig. Det finns skäl att vara försiktig för statistik som pekar ut grupper. Sådant kan befästa fördomar och utanförskap. Men det finns även skäl för varför man bör ha tillgång till detaljerad statistik. Istället för att kasta ruttna tomater på de som vill ha statistik över exempelvis brottslighet eller fattigdom, baserat på vilket land man kommer från eller ens föräldrar kommer från, kan man försöka förstå argumenten för det.

kevin dooley / Foter / CC BY

Detaljerad statistik om grupper är inget ovanligt. Det finns mycket statistik om kvinnors, barns och olika åldrars agerande. Trafiksäkerhetsverket för t.ex. detaljerad statistik som visar att unga bilförare är inblandade i fler olyckor än vuxna bilförare.

Statistik gör att man kan sätta in åtgärder mot grupper som hamnar i utanförskap eller som lider av större brottslighet, etc.

Det är onekligen så att utanförskapet lett till att vissa grupper är överrepresenterade i sånt som fattigdom, arbetslöshet och brottslighet. Hur ska man kunna lösa de problemen om man inte vet om att problemen finns och hur stora de är?

Visst, om man lyfter fram en grupp löper man också risken att befästa folks utanförskap. Det får man väga mot vad det innebär att inte veta hur situationen är för vissa grupper. Det är ofta stor skillnad mellan nordeuropeiska invandrares, afrikanska invandrares och asiastiska invandrares situation. Det återspeglas i social statistik, ekonomisk statistik och statistik över misstänkt brottslighet.

Hur ska vi veta hur det ser ut, utan att ta reda på hur det ser ut? Och kan man behandla alla problem i olika grupper på samma sätt. Ungdomar som äldre, kvinnor som män, afrikaner som danskar?

Genom statistiken vet vi att i USA är andelen brottsmisstänkta bland första generationens invandrare mindre än bland ”amerikaner” i övrigt. Andelen ökar i andra generationen och är lika hög som amerikaners andel i genomsnitt tredje generationen. Det skiljer sig mycket beroende på ursprungsområde, ska det tilläggas. I Sverige är mönstret tvärtom. Första generationen invandrare har högre andel brotssmisstänkta än folk som fötts i Sverige. Denna andel minskas i andra generationen. Är detta av intresse?

BRÅs rapport från 2005 visar stora skillnader i misstanke om brottslighet beroende på urspungsland. Statistiken (som finns på sidan 63 i rapporten) visar dessutom att ca 25% av folk födda i Afrika (utom östafrika som hade 17%) misstänkts för brott (!) jämfört med 8,7% av folk födda i Norden och ca 7,5% för de födda i EU. Östasien 5,2%, USA 5,5%. Är detta av intresse att veta? Är det av intresse att veta att invandrade amerikaner och östasiater som ligger på nationell medelnivå i statistik över brottsmisstanke i genomsnitt,  är överrepresenterade i vissa kategorier av brottsmisstankar.

Bör man hantera alla grupper som om skillnader inte finns eller betyder skillnaderna något?

Kultur, ekonomi, bildningsnviå och annat spelar en roll för invandrare och deras barn. Dessutom spelar fördomar en roll, och fördomar och strukturell rasism som springer ur fördomarna finns också i Sverige.

men brist på statistik gör att man inte effektivt kan utreda den strukturella rasismen heller. Vi har problem att utreda frågan om det finns strukturell diskriminering i vårt rättväsende eftersom vi inte för statistik över ursprungsland för dömda (bara för misstänkta). Det är en ganska okänd bieffekt av dagens brist på statistik.

Ja retorik baserad på statistik kan befästa fördomar, det är risken som finns. Men utan statistik kan det vara svårt att se problemen som finns. Det är dilemmat.

Frågan om statistik är inte så enkel.