Etikettarkiv: invandring

"Etnisk svensk"

Man hör ofta att svenskar påstås vara en etnisk grupp med en kultur som måste skyddas. ”De etniska svenskarnas rättigheter i Sverige måste skyddas mot mångkulturen” heter det ibland från sverigedemokratiskt håll. Oftast med tillägget att ”därför måste invandringen minskas”. De ”oetniska” svenskarna blir väl då alla andra, som man tvunget vill peka ut som ”icke-svenskar”, som muslimer, romer eller andra med ursprung i ett annat land. Budskapet är att man inte kan ha flera etniciteter, man är svensk eller inte svensk, därmed basta!

Makes children happy. And me.

Men verkligheten är en annan än den som sverigedemokrater försöker måla upp.

Antirasister svarar ibland på detta genom att säga ungefär något om att ”begreppet etnisk svensk är fel”. Reinfeldt fick ta mycket stryk då han pratade om ”etniska svenskar” för nåt år sen. Men det är lika snurrigt som Sd:s tänkande. Finns etniska kurder eller samer så finns även etniska svenskar.

Hur definierar FN begreppet etnicitet? Jo, som att man har gemensamt språk, traditioner, seder och bruk, symboler, kultur och gemensam historia och att man identifierar sig med denna gruppen med intellekt och känsla. Det finns definitivt en sådan grupp som definierar sig som svenskar. De är etniska svenskar lika mycket som samer är etniska samer.

Men den tid är förbi då man bara kunde ha en etnicitet.

De flesta som idag är etniska samer identifierar sig även med det land de bor i. De är etniska samer OCH etniska norrmän, eller finnar, eller ryssar, eller svenskar.

Min bror som bor i USA känner sig vid det här laget både svensk och amerikan, även om han bara har svenskt pass.

På samma sätt är det oftast med de flesta som har någon form av utländsk bakgrund. De som själva invandrat hit eller vars föräldrar invandrat hit till Sverige har FLERA etniciteter. Jag känner en kvinna från Polen som har tre etniciteter. Hon är jude, polack och svensk.

Idén att etnicitet hänger ihop med ”ras” är en föreställning som fanns på 1930-talet. Idag vet vi bättre. Etnicitet är en kultur, en av våra grupptillhörigheter.

Vi har många grupptillhörigheter; Socialgrupp, yrkesroller, vår roll som mamma och pappa, mor- och farföräldrar, familj, vår sexuella läggning, våra roller som man och kvinna, våra fritidssysselsättningar, etc, och delar ur allt detta präglar oss på en och samma gång.

Etnicitet är endast en enda av dessa faktorer vi identifierar oss med.

Idén att man bara kan ha EN ENDA etnicitet är lika förlegad som den gamla tanken att man ÄR det yrke man har, och som ens föräldrar haft. En gång i tiden kunde man bara ha ETT yrke och det var det yrke ens föräldrar haft. Och det yrket man hade det var hur man VAR som person. ”Skomakare bliv vid din läst”… Tradition, seder, bruk, dialekt, yrkesjargong, historia, kultur, symboler, allt detta hade skomakare gemensamt, och sonen gick i faderns fotspår… Allt annat var nästintill otänkbart!

Så visst finns etniska svenskar… och visst kan man vara både etnisk kurd och etnisk svensk samtidigt!

Dåligt perspektiv från Nima Gholam Ali Pour

Nima Gholam Ali Pour, politisk samhällsdebattör, tidigare socialdemokrat och nuvarande sverigedemokrat, kritiserar i sitt blogginlägg ”Dåligt perspektiv från Östermalm” Borzoo Tavakolis öppna brev i Dagens Nyheter till Kent Ekeroth.

Ali Pour tycks resonera som så att Tavakoli är hycklande och brister i insikt om samhällsproblem, enligt Ali Pour särskilt kopplade till invandring. Allt på grund av att Tavakoli valt att flytta till Östermalm. Ali Pour tycker sig veta att Tavakoli flyttat till Östermalm för att han vill slippa en mångkultur som han älskar.

Ali Pour påpekar att Tavakoli inte representerar den sociala nivå som merparten invandrare befinner sig på. Hans slutsats är riktig men detsamma kan sägas om nästan alla som bor på Östermalm. Oavsett deras etniska ursprung.

Ali Pour skriver:

Han och hans åsikter representerar en liten minoritet av det här landets invandrare som har haft den ekonomiska möjligheten att flytta till områden där det knappt finns några invandrare.
Under my Umbrella
*Kicki* / Foter.com / CC BY-NC-ND

Om Tavakoli valt att flytta för att slippa se grannar omkring sig som ser ut som han själv får han sägas ha misslyckats. Över 13 000 personer med utländsk bakgrund bor på Östermalm. Det motsvarar mer än halva Rosengårds befolkning (sid. 6 i rapporten ”Rosengård! Strategier för hållbar utveckling i en stadsdel” utgiven 2008 av Malmö stadsbyggnadskontor).

Drygt  20%, eller en av fem av Östermalms invånare, är antingen utrikesfödda eller har två utrikesfödda föräldrar. Lägger man till dem som har minst en utrikesfödd förälder bland Östermalmsborna börjar andelen med utländsk bakgrund på Östermalm närma sig motsvarande andel i Malmö.

Invånare från Iran (Tavakolis & Ali Pours födelseland), Irak, Turkiet, Libanon, Syrien, samt kontinenterna Sydamerika och Afrika utgör sammantaget den näst största gruppen invandrare på Östermalm (cirka 2 500 personer). Den näst största gruppen utrikesfödda på Östermalm utgörs av personer från Marocko, Thailand, Sydkorea, Indien, Kina, övriga Asien, Mellanamerika, OSS, Oceanien och statslösa (cirka 3 000 personer). Den största gruppen utrikesfödda på Östermalm utgörs av personer från Nordamerika, Polen, Tyskland, Jugoslavien, Grekland, Baltikum, Storbritannien, Bosnien, Ungern, Italien, Spanien, Frankrike, Rumänien och ”övriga Europa” (cirka 5 600 personer). Invandrare från Norden utgör cirka 2 000 personer. (sid. 33 & 34 i rapporten ”Statistik om Stockholm”)

Mångkulturen har även invaderat stadsdelen på många andra sätt. Gymnasieskolor på Östermalm har lett till en påtaglig mångfald. Stadsdelen har restauranger som serverar mat från hela världen. Den har flera nattklubbar där andelen besökare med utländskt ursprung ligger skyhögt över riksgenomsnittet (en subjektiv bedömning av författaren till denna artikel i Motargument, som ofta besöker klubbarna och restaurangerna).

För att inte tala om att Östermalm ligger 5-10 minutes promenad från Norrmalm där utrikesfödda bor, jobbar, vistas och utgör ett påtagligt inslag i stadsbilden. Ali Pour rekommenderas att besöka centrala Stockholm om han vill granska saken själv.

Motargument vill slutligen gratulera Nima Gholam Ali Pour till hans nya engagemang inom Sverigedemokraterna.

Utvisning på grund av brottslighet

Motargument har sammanställt de viktigaste lagrummen i utlänningslagen avseende utländska medborgare och brottslighet. Sammanställningen tillägnas alla intresserade läsare och i synnerhet medlemmarna av Facebook-gruppen ”Vi som vill utvisa invandrare som inte sköter sig!”

imagesCATI3IVD4 kap. 3 § utlänningslagen

”En utlänning får dock vägras flyktingstatusförklaring om han eller hon

1. genom ett synnerligen grovt brott har visat att det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom eller henne stanna i Sverige, eller

2. har bedrivit verksamhet som inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att han eller hon skulle fortsätta verksamheten här. Lag (2009:1542).”

5 kap. 17 § utlänningslagen

”Särskilda skäl mot att bevilja uppehållstillstånd

Vid prövningen av en ansökan om uppehållstillstånd enligt detta kapitel skall det, utom i fall som avses i 1, 2, 3 eller 4 §, särskilt beaktas om den sökande gjort sig skyldig till brottslighet eller brottslighet i förening med annan misskötsamhet. Vid prövning av uppehållstillstånd enligt 3 a § första stycket 1 och andra stycket skall det särskilt beaktas om utlänningen eller utlänningens barn kan antas bli utsatt för våld eller för annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid, om uppehållstillstånd skulle beviljas.

Uppehållstillstånd skall inte beviljas en person med ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat, eller hans eller hennes anhöriga, om personen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet. Lag (2006:220).

17 a § Uppehållstillstånd får vägras i sådana fall som avses i 3 §, om

1. oriktiga uppgifter medvetet lämnats eller omständigheter medvetet förtigits som är av betydelse för att få uppehållstillståndet,

3. om utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet.

Vid bedömningen av om uppehållstillstånd bör vägras skall hänsyn tas till utlänningens övriga levnadsomständigheter och familjeförhållanden. Lag (2006:220).”

5 kap. 20 § utlänningslagen

”Beslut om uppehållstillstånd meddelas av Migrationsverket.

Migrationsverket får dock inte bevilja uppehållstillstånd för en utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott. Om Migrationsverket finner att en sådan utlänning bör beviljas uppehållstillstånd enligt 12 kap. 16 b §, ska verket inte besluta i ärendet utan med ett eget yttrande lämna över detta till den migrationsdomstol till vilken verkets beslut om uppehållstillstånd hade kunnat överklagas.”

7 kap. 6 § utlänningslagen

”Uppehållstillstånd får återkallas för den som inte är medborgare i en EU-stat även i andra fall än som avses i 2 §, om ett beslut om avvisning eller utvisning har meddelats i en EU-stat eller i Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein och beslutet är grundat på att det finns ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten och på att

1. utlänningen i den beslutande staten har dömts för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i minst ett år, eller

2. utlänningen är skäligen misstänkt för att ha begått ett grovt brott eller att det finns starka skäl som tyder på att utlänningen avser att begå ett sådant brott.

Första stycket gäller inte en familjemedlem till en medborgare i en EU-stat eller till en medborgare i Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein som har utövat sin rätt till fri rörlighet enligt de regler som gäller inom Europeiska unionen. Med familjemedlem avses.”

8 kap. 2 § pkt 3 utlänningslagen

”En utlänning får avvisas

2. om det kan antas att han eller hon under vistelsen i Sverige eller i något annat nordiskt land inte kommer att försörja sig på ett ärligt sätt eller kommer att bedriva verksamhet som kräver arbetstillstånd, utan att han eller hon har ett sådant tillstånd”

8 kap. 8 § utlänningslagen

”Utvisning på grund av brott

8 § En utlänning får utvisas ur Sverige, om han eller hon döms för ett brott som kan leda till fängelse. En utlänning får också utvisas, om en domstol undanröjer en villkorlig dom eller skyddstillsyn som utlänningen har dömts till och dömer till annan påföljd.

En utlänning får dock utvisas endast om han eller hon döms till svårare påföljd än böter och

1. om gärningen är av sådant slag och övriga omständigheter är sådana att det kan antas att han eller hon kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet här i landet, eller

2. om brottet med hänsyn till den skada, fara eller kränkning som det har inneburit för enskilda eller allmänna intressen är så allvarligt att han eller hon inte bör få stanna kvar.”

8 kap. 9 § utlänningslagen

”Utvisning på grund av brott beslutas av den domstol som handlägger brottmålet.”

8 kap. 10 § utlänningslagen

”När en domstol enligt 34 kap. brottsbalken beslutar att ändra en påföljd som en utlänning har dömts till utöver utvisning, får domstolen även meddela det beslut om utvisningen som förändringen av påföljd ger anledning till.”

8 kap. 11 §, pkt 4 utlänningslagen

”När en domstol överväger om en utlänning bör utvisas enligt 8 §, ska den ta hänsyn till utlänningens anknytning till det svenska samhället. Domstolen ska särskilt beakta

4. hur länge utlänningen har vistats i Sverige.

En utlänning som är flykting och som behöver en fristad i Sverige får utvisas endast om han eller hon har begått ett synnerligen grovt brott och det skulle medföra allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta utlänningen stanna här. Utvisning får också ske om utlänningen i Sverige eller utomlands har bedrivit verksamhet som har inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att han eller hon skulle fortsätta sådan verksamhet här. Lag (2009:1542).”

8 kap. 13 § utlänningslagen

”En allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott ska innehålla förbud för utlänningen att återvända till Sverige under viss tid eller utan tidsbegränsning. I ett beslut med ett tidsbegränsat återreseförbud ska utlänningen upplysas om vilken dag förbudet upphör att gälla. I beslutet ska utlänningen också upplysas om den påföljd som överträdelse av förbudet kan medföra enligt 20 kap. Lag (2009:1542).”

8 kap. 15 § utlänningslagen

Utvisning av hänsyn till rikets säkerhet eller på grund av befarad brottslighet

”Bestämmelser om utvisning av hänsyn till rikets säkerhet och på grund av befarad brottslighet enligt lagen (2003:148) om straff för terroristbrott finns i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.”

8 kap. 18 § utlänningslagen

imagesCAB4Y40C”I beslut om avvisning eller utvisning som meddelas av Migrationsverket, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen ska anges till vilket land utlänningen ska avvisas eller utvisas.

Om det finns särskilda skäl, får mer än ett land anges i beslutet.

Ett beslut av en sådan myndighet som avses i första stycket och som rör avvisning eller utvisning ska innehålla de anvisningar om verkställigheten som omständigheterna i det enskilda fallet kan ge anledning till. Lag (2009:1542).

18 a § Ett beslut om avvisning eller utvisning ska innehålla en tidsfrist inom vilken utlänningen frivilligt ska lämna landet (tidsfrist för frivillig avresa). Tidsfristen ska bestämmas till två veckor om utlänningen avvisas och till fyra veckor om utlänningen utvisas. Om det finns särskilda skäl får en längre tidsfrist bestämmas.

En tidsfrist för frivillig avresa ska dock inte meddelas, om

1. det finns risk för att utlänningen avviker,

2. utlänningen utgör en risk för allmän ordning och säkerhet,

3. utlänningen genom ett avvisningsbeslut nekas att resa in i landet,

4. utlänningen hejdas i samband med att han eller hon olagligen passerar en yttre gräns och då avvisas,

5. utlänningen avvisas av Migrationsverket med omedelbar verkställighet, eller

6. utlänningen utvisas av allmän domstol på grund av brott.”

 

10 kap. Förvar och uppsikt avseende utlänningar

10 kap. 1 §, sista stycket utlänningslagen

”Beslut om förvar av en utlänning enligt andra stycket 2 eller 3 får meddelas endast om det annars finns en risk att utlänningen bedriver brottslig verksamhet i Sverige, avviker, håller sig undan eller på annat sätt hindrar verkställigheten. Lag (2012:129).”

 

12 kap. Verkställighet av beslut om avvisning och utvisning

12 kap. 2 § utlänningslagen

”Avvisning och utvisning av en utlänning får inte verkställas till ett land- om utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse i det landet, eller

– om utlänningen inte är skyddad i det landet mot att sändas vidare till ett land där utlänningen löper risk för förföljelse.

En utlänning får dock sändas till ett sådant land, om det inte är möjligt att verkställa avvisningen eller utvisningen till något annat land och utlänningen genom ett synnerligen grovt brott har visat att det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta utlänningen stanna i Sverige. Detta gäller dock inte om den förföljelse som hotar i det andra landet innebär fara för utlänningens liv eller annars är av särskilt svår art.

Likaså får en utlänning sändas till ett sådant land, om utlänningen har bedrivit verksamhet som inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att utlänningen skulle fortsätta verksamheten här i landet och det inte är möjligt att sända utlänningen till något annat land.”

 

12 kap. 4 § utlänningslagen

Vart avvisning eller utvisning får verkställas

9512674466_5a1f370ab5_t”Ett beslut om avvisning eller utvisning som meddelas av Migrationsverket, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen ska verkställas genom att utlänningen sänds till det land eller, om flera länder angetts, något av de länder som anges i beslutet.

Ett beslut om avvisning som meddelas av en polismyndighet samt allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott ska verkställas genom att utlänningen sänds till sitt hemland eller, om möjligt, till det land från vilket utlänningen kom till Sverige. Om verkställighet inte kan genomföras till något av dessa länder får en utlänning i stället sändas till ett land som utlänningen har anknytning till.

En utlänning som ska avvisas eller utvisas får alltid sändas till ett land som utlänningen visar att mottagande kan ske i. Lag (2009:1542).

Vid bedömningen enligt första stycket 4 ska följande särskilt beaktas:

– brottslighetens art och omfattning,

– den tid som har förflutit sedan utvisningsbeslutet meddelades,

– utlänningens skötsamhet och risken för fortsatt brottslighet, och

– utlänningens hälsotillstånd och levnadsförhållanden i övrigt.

Om migrationsdomstolen eller Migrationsöverdomstolen finner att utlänningen är flykting enligt 4 kap. 1 § eller annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § gäller även det som anges i 5 kap. 1 §. Om ett internationellt organ, som har behörighet att pröva klagomål från enskilda, funnit att en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott i ett enskilt ärende strider mot ett svenskt konventionsåtagande gäller även det som anges i 5 kap. 4 §. Lag (2013:648).”

 

20 kap. Bestämmelser om straff m.m.

20 kap. 2 § utlänningslagen

”Till fängelse i högst ett år eller, om brottet är ringa, till böter döms en utlänning som uppsåtligen uppehåller sig i Sverige fastän han eller hon enligt ett verkställt beslut om utvisning enligt 8 kap. 8 § eller motsvarande beslut enligt äldre lag inte har haft rätt att återvända hit.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte om utlänningen har flytt hit av skäl som avses i 4 kap. 1, 2 eller 2 a §.

I ringa fall ska åtal för brott enligt första stycket inte väckas annat än om det är motiverat från allmän synpunkt. Lag (2009:1542).”

 

21 kap. Tillfälligt skydd

21 kap. 4 § utlänningslagen

”Uppehållstillstånd enligt denna paragraf får vägras en utlänning endast om det finns synnerliga skäl med hänsyn till rikets säkerhet eller på grund av utlänningens brottslighet.”

22 kap. 3 § utlänningslagen

Tribunalvittnen

”Uppehållstillstånd enligt denna paragraf får vägras en utlänning endast om det finns synnerliga skäl med hänvisning till rikets säkerhet eller på grund av dennes brottslighet.”

 

 

 

I Thoralfs rike

Gästinlägg från Slutpixlat

Den så ”karismatiske” riksdagsmannen för Sverigedemokraterna och tillika islamofoben Thoralf Alfsson tycker att det råder vintertid i Sverige.  Det efter att han återvänt från Spanien efter ett par dagars semester.

Så stolpar Thoralf Alfsson upp ett par punkter i en artikel under rubriken ”Vintertid”, till varför vintermörkret i dubbel bemärkelse lägrat sig över Sverige. Och alla punkter har samma svar. Svaret om vad som orsakat att denna vintertid nu, i dubbel bemärkelse, har kommit till Sverige.

Pensionärernas pensioner urholkas. Orsak: Massinvandringen!


Kalmar län höjer landstingskatten med 50 öre. Orsak: Massinvandringen!


Ögonpatienter blir utan vård. Orsak: Massinvandringen!


Kalmar kommun minskar på julbelysningen. Orsak: Massinvandringen!


Statens finansiella underskott: Orsak: Massinvandringen!


Skolpolitiker blir misshandlat i sitt eget hem: Orsak: Massinvandringen!

Att skylla i princip allt på den påstådda ”massinvandringen”  som Sverigedemokraterna nu alltid gör då de inte kan, eller rättare sagt inte ens är intresserad av att ta reda på de riktiga orsakerna eller fakta bakom något, drar ju faktiskt ett löjets skimmer över detta fascistpartis företrädare.

Men något annat är väl inte att vänta från detta enfrågeparti vars enda drivkraft är deras hat mot invandrare och flyktingar.

Bara en tidsfråga innan de snart skyller stormen Simones framfart på massinvandringen också. För hade stormen hetat Ahmed eller Hassan, ja då hade det tagit hus i helvete hos Sverigedemokraterna.

Tror att Thoralf Alfsson mått betydligt bättre om han stannat kvar i Spanien och inte återvänt till Sverige. Om han nu har så ont av, den enligt Sverigedemokraterna förekommande, ”massinvandringen” så kanske Alfsson skulle fundera på att emigrera till Spanien och där på egen hand bidra till det landets”massinvandring”.

Då hade vintern för oss övriga i Sverige blivit betydligt ljusare. I dubbel bemärkelse.

Raffina Wall för Slutpixlat

Invandring och arbetslöshet

Gästinlägg från politifonen

Den här lilla utredningen utgår från en recension av min bok Åtgärdslandet i Dalademokraten, eller närmare bestämt från ett antal läsarkommentarer till den recensionen. Jag tror att de kommentarerna är ganska typiska för SD-influerade nätdebattörer i det här ämnet.

Boken förbiser enligt dem att ta upp en avgörande orsak till arbetslösheten, nämligen invandringen. Jag tänker här ta kommentatorernas påståendena som exempel på invandrarfientlig retorik och jämföra dem med kända fakta.

Påstående:

Om det varje år invandrar 30-40 000 människor som inte kan språket och ofta inte har någon utbildning mer än jordbruk i något torrt land så kommer arbetslösheten att varje år öka.

Så är det ibland, men absolut inte särskilt ”ofta”. I genomsnitt  ”finns [det] fler högutbildade med eftergymnasial utbildning bland utrikes födda. Generellt sett har invandrare något lägre utbildningsnivå,” men ”de personer som invandrat till Sverige under senare tid, 2001-2008, har generellt sett i genomsnitt en något högre utbildningsnivå”.

Påstående:

Överbefolkade områden där stora delar av invånarna lever på bidrag eller i värsta fall av kriminalitet.

Sysselsättningsnivån bland invandrade är 82% av nivån bland infödda. Till och med för somalier, som är en av de grupper som haft absolut störst svårigheter i Sverige (men inte i alla andra länder — jag håller inte med om Svenskt Näringslivs analys av varför somalier klarat sig så mycket bättre i USA, men siffrorna är intressanta ändå), är andelen sysselsatta ungefär hälften av vad den är bland infödda.

Naturligtvis speglar en sysselsättning på halva de inföddas nivå en problematisk social situation, men skulle man tro skräckskildringarna på en del bloggar och kommentarer skulle man kunna tro att knappt en enda människa jobbar i Rinkeby eller att en somalier med jobb nästan är en världsnyhet.

Jag hade för övrigt flera arbetskamrater från Somalia och Eritrea när jag arbetade inom hemtjänsten och såg aldrig något speciellt att anmärka på hur de skötte jobbet, trots att de kom från en så annorlunda social och kulturell bakgrund än pensionärerna.

Det finns även etniskt svenska områden (ofta gamla bruksorter) med höga siffror för arbetslöshet, socialbidrag etc. När jag skrev om Motstånd Motala kunde jag konstatera att flera social indikatorer var värre i Motala än i Botkyrka.

Påstående:

Varför arbeta när du kan leva på bidrag? Ge mig ett skäl till varför en nyanländ från ett fattigt land skall arbeta i Sverige? Personen får ju gratis lägenhet och en summa pengar, plus får ta del av hela vår sociala välfärd.

Det finns (så vitt jag sett) inga som helst belägg i forskning eller utredningar, eller ens anekdotiska bevis, för att det skulle finnas någon mätbar frivillig arbetslöshet bland invandrade. Denna studie konstaterar att utomeuropeiskt födda invandrare söker arbete mer intensivt än etniska svenskar, ”använder nätverk och direkt kontakt med arbetsgivaren som ett sätt att söka arbete i högre grad än nordiskt födda” och ”skickade också fler arbetsansökningar och använde mer tid på att söka arbete”.

Påståendet saknar logik. Möjligheten och motiven till att leva på socialbidrag ser inte annorlunda ut för invandrade än det gör för infödda. Visserligen är kanske ett svenskt socialbidrag en ganska hög inkomst jämfört med lönerna för många arbeten i exempelvis Irak (i viss mån även efter att man korrigerar för högre svenska levnadsomkostnader), men för det ett välkänt faktum att det som betyder något för människor psykologiskt inte är vår absoluta inkomstnivå, utan inkomsterna relativt vår omgivning (se boken Jämlikhetsanden).

En person som arbetat som läkare eller advokat i Irak kommer att uppleva det som en allvarlig social nedflyttning att leva på socialbidrag (eller även att jobba som städare, diskare osv) i Sverige, även om hans inkomster och t.o.m. hans levnadsstandard har ökat.

Om dessutom socialbidraget är högre än hans inkomst i det gamla landet,  är det fortfarande avsevärt lägre än en svensk lön (och medför dessutom en massa andra otrevligheter i livet) och förklarar fortfarande inte på något sätt varför personen inte skulle vilja söka arbete. Det finns helt enkelt ingen logisk koppling, om man inte tror att personer från fattiga länder av någon anledning är mindre villiga att arbeta: tror man det kan man knappast längre hävda att ”jag är inte rasist…”.

Påstående:

Om det varje år invandrar 30-40 000 människor… så kommer arbetslösheten att varje år öka.

I just detta sällsynta fall håller jag med Anders Borg, när han i riksdagsdebatten mot SD hävdade att det inte finns något som tyder på att länder med hög invandring får hög arbetslöshet. Den här forskningssammanfattningen kommer fram till att ”De generella slutsatser man kan dra är att invandring har små eller inga effekter på sysselsättningsnivån.”

Några internationella arbetslöshetssiffror:

Sverige: 8,3%

EU-genomsnitt: 9,5%

Finland (ofta framfört som föregångsland bland invandringsmotståndare): 8,4%

Alla siffror för 2010 från CIA Factbook, av bekvämlighet- och jämförbarhetsskäl.

Detta pekar på en allmän självmotsägelse i SD:s (mfl) argumentation: om invandring verkligen är roten till (nästan) allt ont, och om Sveriges invandringspolitik verkligen är så ”extrem” och ”unik” som SD hävdar, varför återfinns då ungefär samma ekonomiska och sociala problem i andra länder, inklusive sådana som har en mycket mer restriktiv invandring?

Jag tänker inte försöka mig på en egen bedömning av hur ”generös” eller ”snål” den svenska politiken är i förhållande till andra länder. Fakta för den som är intresserad kan studeras här, men det finns flera olika siffror man skulle kunna jämföra (antal uppehållstillstånd/år, andel utländska medborgare mm), och jag har inte kunskaperna att avgöra vilken jämförelse som är mest relevant. Men om Sveriges invandringspolitik verkligen är mycket ”generösare” än alla andras, verkar invandring inte spela särskilt stor roll, eftersom Sverige när det gäller arbetslöshet (och i många andra avseenden) ändå klarar sig förhållandevis bra.

Om å andra sidan Sveriges invandringspolitik inte skiljer sig mycket från andras, ja då kan man givetvis fortfarande hävda att det är invandringen som orsakar EU:s, och USA:s alla problem, men då betyder det att SD i alla år fört fram ett nyckelpåstående (Sveriges påstått ”unikt” höga invandring) som är fullständigt felaktigt, så varför ska vi i så fall lita på dem i andra avseenden?

/Jon Weman, Åtgärdslandet
Gästinlägg från politifonen

Avpixlat och poliomyten

Gästinlägg från Slutpixlat

I vanlig ordning så gör den av Sverigedemokraterna stödda hat- och rasistsajten Avpixlat allt för att skylla invandrare och flyktingar för allt elände i världen.

Nu riktar man in sig på flyktingar som om att de är stora smittspridare av sjukdomen polio och att det därmed finns en risk för en polioepidemi i Sverige.

Och dess nestor Mats Dagerlind är inte sen att förklara att i spåren av ”massinvandringen” så hotas nu hela svenska folket av en epidemi.

Men hallå Mats Dagerlind och Avpixlat!

”Sverige inledde redan 1957 en massvaccination av alla svenska medborgare. Ingen har insjuknat i polio i Sverige sedan 1977. Polioepidemier upphörde redan 1962 när cirka 80% av Sveriges befolkning hade skydd mot sjukdomen. Polio är alltså inte längre något problem i Sverige, men vi måste ändå fortsätta vaccinera så länge som polio finns kvar någonstans i världen och därefter ytterligare flera år, tills världen har förklarats poliofri. I Sverige har vi sedan 1957 använt inaktiverat poliovaccin (IPV), vilket sen 1986 ges vid 3, 5 och 12 månaders ålder samt vid 5-6 års ålder enligt vaccinationsprogrammet.”  KÄLLA:Smittskyddsinstitutet.

Så den epidemi som Avpixlat och Dagerlind förutspår och skyller flyktingar och invandrare för, kommer aldrig att kunna inträffa.

Men som den hat- och rasistsajt Avpixlat är så gör de i vanlig ordning en höna av en fjäder enbart för att kunna spy ut sitt hat mot invandrare och flyktingar.

Curt Latinosson

Gästinlägg från Slutpixlat

Mortadellans drottning

När jag var 16 år gammal bestämde jag mig för att ta en ”time-out” som det heter idag. Jag orkade inte fortsätta direkt till gymnasiet, så jag provade på arbetslivet genom ett par olika praktikplatser. Den första var en livsmedelsaffär vars ägare kom från mellanöstern.

Frankfurts and Mortadella - angle - Polish Deli, Queen Victoria Market
avlxyz / Foter / CC BY-NC-SA

De sökte en praktikant som inte var muslim. Anledningen var enkel; de ville ha någon i den delen av charken som inte var halal. Jag blev mortadellans okrönta drottning, och mitt kungarike var 1 x 1,5 meter. Dess enda invånare var en maskin med roterande klinga. Det är inte så illa ska jag be att få tala om!

Jag hade riktigt kul ihop med Muhammed och Fatima, de som jag oftast arbetade med. I början var jag lite rädd för att prata med kunderna, eftersom språket ibland ställde till det. Det släppte ganska snabbt. Kunderna pekade på oliverna och ostarna och när man hade fiskat upp tillräckligt många eller måttat en tillräckligt stor bit av fetaosten med kniven nickade de. Inte kärnfysik direkt. Muhammed lärde mig att hälsa, räkna och tacka på arabiska och Fatima frågade mig lite då och då vad vissa svenska ord betydde. Jag minns arabiska ordet för ”spannmål”. Fatima sade att hon tyckte att jag var väldigt bra på att förklara och att jag borde arbeta med det. Då blev jag lite mallig.

مرحبا يا رمضان (welcome Ramadhan)
aunullah / Foter / CC BY-NC-SA

Det fanns ett rökrum i källaren och en dag blev det en kulturkrock de luxe, en komisk sådan. Jag satt i soffan och tog en cigarett, då öppnades dörren och in kom en herre som drog av sig skor och strumpor och började tvättade fötterna i handfatet. Jag tyckte att det kanske verkade lite konstigt, men fortsatte röka. Problemet var att när jag skulle fimpa min cigarett och gå därifrån hade han helt plötsligt rullat ut en matta på golvet och lagt sig raklång på den för att be. Aj då!

Vad sjutton skulle jag göra? Jag satt och låtsades vara osynlig i fem minuter, knäpptyst och generad över vad jag uppfattade som en pinsam situation. Jag kunde ju inte gärna säga ”ursäkta” och kliva över honom. Om han gjort sig omaket att tvätta sina fötter vore det respektlöst att ta ett skutt över honom med skitiga skor.

Det är väl inget pinsamt i att praktisera sin religion? Har han inte rätt att göra det? Det är väl bara att glädjas över att hans arbetsgivare är förstående och låter sina anställda be på rasten, samt letar reda på en praktikant som kan handskas med fläskkött så att hans anställda ska slippa?

Jajaja, man kan gnälla om särbehandling bäst man vill, det bryr jag mig inte ett dugg om. PK, Anti-PK, anti-ditten och dutten. Jag såg personligen inget fel i den eventuella ”särbehandling” som jag fick i den butiken. Jag kände mig inte kränkt eller utnyttjad på något sätt. Tvärtom. Min arbetsinsats var värd något, hade rollerna varit ombytta hade jag uppskattat omsorgen.

I Sverigedemokraternas värld finns förmodligen inget utrymme för en sådan omtanke och samexistens. Be får du göra hemma och inte under arbetstid. I skolmatsalen serveras kassler och vill du inte ha så får du gå hungrig resten av dagen.

Myten om resursfördelning

Måste vi välja mellan att ta emot invandrare eller att våra pensionärer och barn ska ha det bra?

Vegan Princess Cake
Björn Söderqvist / Foter / CC BY-SA

Ofta hör man prat om att ”jamen vi kan inte ta in fler invandrare. Vi har många fattiga och pensionärer. Varför ska vi ta pengar från dem och ge till folk som kommer från andra delar av världen?”.

Problemet med detta tänkande är att man tror att samhällsekonomin är som en kaka där man ger olika stora tårtbitar till olika sektorer. En del får mer och andra mindre. Tar man från sektorn ”vård” för att ge till sektorn ”invandrare” så tror dessa att man får mindre pengar i vårdsektorn.

Men så funkar inte samhällsekonomi. Hade samhällsekonomin fungerat så, då hade vi än idag fördelat flintabitar och bott i grottor som på stenåldern. Ekonomi handlar alltså inte bara om fördelning av resurser utan om hur man skapar NYA resurser.

Ibland ser man det här med resursfördelning illustrerat enligt det så kallade dilemmat med livbåten, eller Livbåtsetiken, som författaren Tom Regan kallar det.

Tom beskrev ett tänkt scenario med fem personer i en livbåt och bara resurser till fyra; där man alltså måste kasta en person överbord, annars tar maten slut. Vilka fyra räddar man, frågar Tom, och vem är det man väljer att kasta överbord? För enligt det hypotetiska scenariet MÅSTE man kasta en överbord för att kunna rädda fyra, menar Tom Regan. Han kommer till slutsatsen att vi människor har en tendens att bara vilja rädda de som står oss nära och att ingen bryr sig lika mycket om de som man inte har några nära band till. Detta skulle kunna förklara sådant som rasism, menar han.

Men Tom Regan har fel, och hela frågeställningen är fel.

Människor har stött på problem med resursbrist MÅNGA gånger i historien och har kommit över problemen. Men hur? Inte genom att anpassa sig till problemen (kasta någon överbord) utan genom att TÄNKA och hitta en lösning på problemet och hitta sätten att rädda alla, eller så många som möjligt! Och det finns inte bara några personer i ”livbåten” Sverige. Det är i nuläget 4,9 miljoner sysselsatta skattebetalare och sammanlagt fler än 9,5 miljoner konsumenter som skapar resurser i Sverige.

Det går som ett tema i hela mänsklighetens historia att faktiskt utveckla nya resurser och att effektivisera produktionen. Historien visar det. Vi har nått långt i mänsklighetens utveckling. Och det är en pågående evolution.

Krispsykologi visar att detta även gäller i situationer som liknar den som Regan beskriver om en livbåt. De personer som klarar sig bäst är inte de som skulle offra en minoritet av de i den nödställda gruppen. De som lättast räddar sig själva är den grupp som kämpar för att rädda så många som möjligt, utan att kasta någon överbord. För det frigör så mycket kreativ kraft att man helt enkelt kommer på nya ideer och kanske till och med hittar nya resurser.

Det inskränkta ”livbåts-sättet” att tänka om resursfördelning är fel. Vi behöver inte välja mellan att kasta pensionären eller invandraren överbord ur ett samhälle. Vi kan ge alla behövande grupper hjälp och skapa resurser för att göra ännu mer i samhället.

Om svenskhetens betydelse

Ibland känns det som att man måste gå till sådana extrema överdrifter när man vill försöka förklara för en rasist hur saker egentligen funkar. Ta till exempel detta med svenskhet, kulturkrockar och så vidare.

Visst kan det ibland uppstå olika kulturkrockar om man sätter ihop två personer med olika härkomst och bakgrund. Men man kan inte säga att det enbart är invandrare som krockar med infödda svenskar. Även om vissa kan tycka att den svenska kulturen är homogen, så finns det stora skillnader mellan alla olika människors sätt att leva. Hur dagens klasskillnader kommer att visa sig i morgon är för tidigt att säga nu. Men om vi tittar tillbaka på våra mor- och farföräldrar och deras uppväxt, är det ganska tydligt hur det påverkat generationerna därefter.

Food of Love
Collin Key (on vacation) / Foter / CC BY-NC-SA

Tittar jag till exempel tillbaka på min egen mormor och morfar, kom de från skilda delar av landet. De har även växt upp i två helt olika klasser. Mormor kom från en bondefamilj i Västergötland, och morfars familj ägde ett hotell i Norrland. Ni kan kanske tänka er hur kulturkrocken i den familjen blev i slutänden. Deras dotter — resultatet av sina föräldrars kulturkrock — blev så småningom min mamma. Min pappa var näst yngste sonen i en arbetarfamilj med rötter i Norrland. Det uppstod således kulturkrockar även när mina föräldrar träffades.

Man kan argumentera för att skilda kulturer riskerar att orsaka identitetskriser hos alla barn som har föräldrar med vitt skilda härkomster. Det kan ligga något i det för vissa barn, men inte för alla. För samtidigt så kan det skapa möjligheter för dynamiska individer som får tillgång till flera sätt att tänka omkring världen. Att barn får lite större potential under sin uppväxt anser åtminstone jag vara av godo.

Sedan får vi komma ihåg att i en debatt med rasister kommer vi även där från helt skilda perspektiv på hur vi vill se vår närmaste omvärld, nämligen Sverige. Vi har helt olika utgångslägen, vilket givetvis kan komplicera kommunikationen om den ena sidan inte verkar vilja förstå vad den andra sidan säger. Och det gäller från båda håll. Det här skulle vi kunna se som en kulturkrock mellan olika värderingar och skilda sätt att se omvärlden. Å ena sidan har vi den som vill leva i ett statiskt, oföränderligt samhälle, å andra sidan har vi den som inser och omfamnar potentialen i pågående förändring och utveckling.

För rasisten har historien byggt ihop en svensk identitet som på något sätt är oförstörbar — om vi bara inte invaderades av utlänningar, svartskallar, blattar, negrer, zigenarpack och allt möjligt annat. För den med ett mer öppet sinne, är svenskheten något föränderligt som med dagens informationssamhälle, med kommunikationsmöjligheter världen över, dygnet runt, också förändras i snabbare takt.

Men visst, det kan nog finnas saker som många kan betrakta som ”typiskt svenska”.

  • hur vi står i kö — med en halvmeter eller mer, mellan varje person
  • hur vi brukar och missbrukar alkohol
  • sill, räkor och snaps
  • vår vilja att göra rätt (PK-ism)
  • pappa som går för att köpa tidningen just innan jultomten kommer — varje julafton!

Det här är bara ett litet urval — det finns givetvis fler saker som anses vara ”typiskt svenska”. Men att som till exempel Sverigedemokraterna, vilja tvångsassimilera alla de som inte vill gå med på att göra detta är endast befängt. Alla svenskar firar inte midsommar, alla pappor låtsas inte vara jultomten — utan en del är fulla och slår sin fru och sina barn i stället. Långtifrån alla gillar sill, sprit och räkor, och en del ställer sig utanför normen för att de vill, eller för att de sticker ut helt av sig själva.

Jag säger inte att problem aldrig uppstår när två eller flera kulturer möts. Givetvis kan det uppstå friktion, som riskerar att utvecklas och bli riktigt obehaglig och otäck om ingen försöker göra något. Men lösningen på problemet är inte att tvinga människor in i den ”ultimata svenska modellen”. Integration är inte att sitta och vänta på att andra ska anpassa sig till en befintlig modell att leva. Världen fungerar inte så. I stället får man satsa mer resurser på att samarbeta, kommunicera, visa och förklara när det gäller kulturella uttryck. Berätta vad vi har och som vi inte har i Sverige, och vilka värderingar som ur vårt perspektiv inte är ok att ge uttryck för i handling.

Men det innebär inte att vi kan förbjuda människor att göra si eller så, tvinga dem att göra något annat, eller ens ifrågasätta varför de inte firar jul eller samma religiösa högtider på exakt samma sätt som vi. Och man ska inte villkora rätten till en plats i det här landet med att någon måste anpassa sig villkorslöst till ett specifikt ”typiskt svenskt” sätt att leva.

För vet ni vad?

Det är fanimej inte vår business vad folk gör bakom stängda dörrar.

Invandrare får skulden för sviktande turism!?

Gästinlägg av SLUTPIXLAT.

Varning för Avpixlat o Dagerlind

Den av Sverigedemokraterna sponsrade hat- och rasistsajten Avpixlat försöker i vanlig ordning ge invandrarna skulden för allt.

Nu har det till och med gått så långt att man försöker ge invandrarna skulden för en sviktande turism.

I en insändare med rubriken Var är turisterna? försöker signaturen Stefan K ge någon form av hemsnickrad förklaring till varför det är just invandrarnas fel att turistnäringen i Sverige sviktar.

Och vad kommer han på då? Jo det är migrationsverkets fel alltihop!?

Ska man leta efter orsaker kan man finna ett antal. Vi vet att Migrationsverket i sin desperata jakt på bostäder åt asylsökande och flyktingar, köper upp nästan allt de kommer åt. Här finner vi campingar, hotell, vandrarhem, stugbyar och andra övernattningsställen som turister brukar nyttja.

Aha… Migrationsverket snor nu alltså turisternas ställen att bo på!? Är det så det ligger till? Tänka sig vad hemskt.

Ja man slutar aldrig bli förvånad över hur fyndiga rasisterna är när det gäller att hitta nya anledningar att spy ut sitt hat mot invandrare.

Och som om inte detta vore nog, så passar samtidigt denne Stefan K på att ge mångkulturen en känga:

Vi har också fått oss till del, att det mångkulturella Sverige allt oftare inkluderar kulturuppvisningar från andra länder. Bl.a. fick vi veta att midsommarfirandet på Skansen 2011 gick i arabiska tecken, där musik, sång och dans från arabiska länder visades upp för medborgare och turister. Samma år firade Stockholms stadsmuseum den svenska nationaldagen med en somalisk afton, där man också bjöd på mat, sång och dans från fjärran land. Är detta vad utländska turister förväntar sig på sin semesterresa till Sverige? Reser ni till Thailand för att ta del av kulturyttringar från Marocko eller Chile? Frågan är ändå om inte Sveriges negativa bild utomlands är det verkliga skälet till den minskade turismen?

Uppenbart är att signaturen Stefan K inte har mycket till övers för mångkulturen. Och att visa upp denna mångkultur för turister är tydligen enligt Stefan K hämmande för svensk turistnäring.

Förmodar att Stefan K likt Sverigedemokraterna vill se ett starkt tillrättalagt svenskt midsommarfirande/nationaldag i bästa nordkoreansk koreografi där kanske Åkesson och hans entourage kan svansa omkring. Och naturligtvis är där inga invandrare tillåtna att delta. Då blir det ju för mångkulturellt. Hujeda mig!?

Slutpixlat konstaterar att på hat- och rasistsajten Avpixlat är uppfinningsrikedomen stor när det gäller att smutskasta invandrare. Och att dess nestor, Mats Dagerlind, fantiserar ihop otroliga historier gör ju inte saken bättre.

Kan vi kalla det rasistisk komik på hög nivå? Nej, låg nivå skall det naturligtvis vara.
”Var är turisterna?” Frågan som istället borde ställas är; Var är rasisterna?” Hos Sverigedemokraterna, Avpixlat och Dispatch såklart!

Raffina Wall för Slutpixlat.