Etikettarkiv: demokrati

Krönikor

"En lite längre film om oss" – SD:s valfilm

”En lite längre film om oss” står det under SD:s valfilm som publicerades den 6 augusti i år. Bland annat kan man se Jimmie Åkessons sommartal från Sölvesborg – med en kvinnlig talare i bakgrunden som talar intensivt, med vare sig punkt eller kommatecken, och med tio olika fakta per sekund samtidigt som olika bilder blixtsnabbt rullar förbi mina ögon. Då tänker jag: har SD:s hjärntvätt börjat?
Jag kan verkligen inte kommentera den här filmen utan att min infödda Balkan-humor, med krydda av satir och tragikomedi, märks.
Filmen visar upp Sverige på ett ytterst deprimerande sätt och inte ens ett berg av lyckopiller kan hjälpa landet att ta sig upp ur avgrunden, universums svarta hål, som filmen skapar i min hjärna. Eller beskriver de egentligen hur deras väljare mår?

Hursomhelst, enligt den här filmen känns det nödvändigt att sjunka väldigt långt ner i en depression för att kunna bli SD:are. Filmen visar klart och tydligt att Sverige är ett skitland, precis som vi, i den antirasistiska folkrörelsen, har hört så många gånger förr.
Armageddon.
Domedagen är här!
Allt förstördes av både höger och vänster, av både moderater och socialdemokrater. Naturligtvis förstördes allt inte minst av invandrare som satte igång bränder i Husby.

10372742_10152265375696479_7866756509840882913_n
Sen kommer det en bild på Jimmie Åkesson.
Han framställs som den enda figur som kan rädda landet, likt Bruce Willis brukar rädda hela jordklotet från meteorer. Offerskjortan, med slips, är på. På skärmen visas det ingående hur SD hatas, hotas och hur folk protesterar mot rasism. Men, Jimmie Åkesson står mitt i hjärtat av yttrandefrihet, och man får känslan av att en majoritet av Sverige jublar. Teamet som räddar landet är, bland annat, Björn Söder, som om han vore Peter Stormare eller någon av de andra hjältekaraktärerna i filmen Armageddon.
Efter de första 2 minuterna av filmen känner jag ett stort behov av att springa ut och ropa på hjälp.
Efter filmens 3:e minut så känner jag att jag befunnit mig alltför länge i den djupa avgrunden utan att få tillfälle att hämta andan.
Fortsättningsvis så svettas jag bara och jag önskar bara att det snart ska ta slut.
Det är inte bara så att Sverige är ett skitland.
Samtidigt som Sverige rasar ned så ger man bilden av svensken som om denne vore korkad, dum, melankolisk, någon som inte bryr sig och någon som inte fattar något. Det enda som svensken kan är i grunden en djurisk instinkt; att äta en invandrarpizza med tom blick. Så ser svensken ut precis innan han inser att kometen ska slå ner mot Sverige och innan svensken fattar något alls framställs Sverigedemokraterna som den enda och ultimata räddningen.
När filmen äntligen tog slut hade jag en enda fråga i huvudet:
Hur kan SD:are kalla sig själva för ”Sverigevänner”?

/Ida Dzanovic

 

Krönikor

Demokrati i Etiopien

För några veckor sedan tittade jag på ett tal som hölls i Gävle med Sverigedemokraterna. När partiledaren Jimmie Åkesson höll talet, reagerade folket för och emot honom. Det var den första gången jag såg ett valtal utanför Etiopien. Jag bevittnade det verkliga demokratiska systemet. Jag kan säga att jag såg demokratin med mina egna ögon.

I Etiopien finns demokratin bara på papper. Det är tydligt skrivet i landets grundlag att alla har rätt att tala och skriva vad de vill. Men tyvärr är det inte sanningen. Regeringen kan inte respektera sin egen grundlag.

Under den nuvarande regeringen i Etiopien har vi haft fyra parlamentsval. Förutom valet 2005 var alla andra val orättvisa. 2005 var valprocessen relativt bra, men till slut vägrade regeringen att ge makten till oppositionspartiet, som vann i valet.

Zon 9 - Etiopien
Zone 9 – Journalisterna Tesfalem Woldeyes, Edom Kassaye, Asmamaw Hailegiorgis och Zon 9-bloggarna Befekadu Hailu, Atnaf Berhane, Natnael Feleke, Mahlet Fantahun, Zelalem Kibret och Abel Wabela greps för att skrivit mot regeringen. Bilden kommer från en internetkampanj som kräver att de blir frisläppta.

Förra månaden greps sex bloggare och tre journalister i Etiopien. Bloggarnas grupp heter ”Zon 9”. Namnet kommer från Kaliti-fängelset i vilket journalister hålls fångna. Fängelset har åtta zoner. Enligt bloggarna, representerar ”Zon 9” det osynliga fängelse som omger alla etiopier, som kan bli gripna när som helst för att de utövat sin rätt till yttrandefrihet. Etiopien har ett av de mest avancerade internetövervakningssystemen i världen, och dessa arresteringar är det senaste exemplet på envälde i landet. Journalisterna Eskinder Nega och Reeyot Alemu fortsätter att lida i fängelse för sin kamp för yttrandefrihet.
”Zon 9”-bloggarna Befekadu Hailu, Atnaf Berhane, Natnael Feleke, Mahlet Fantahun, Zelalem Kibret och Abel Wabela greps på gatorna. Tesfalem Woldeyes och Edom Kassaye, båda frilansjournalister, greps under en polisinsats den 25 april. Samtliga åtta personer har tydligen tagits till Maekelawi polisstation, det federala fängelset i Addis Abeba.

Polisen sökte igenom bloggarnas och journalisternas kontor och hem, enligt uppgift med husrannsakan, och konfiskerade privata laptops och böcker. Den 26 april greps också journalisten Asmamaw Hailegiorgis, chefredaktör på Addis Guday tidning. Han har uppgett att de alla hålls på den centrala polisstationen i Addis Abeba och har nekats kontakt till advokat, familj och kollegor.

Mottot för Zon 9-bloggarna är enkel: ”Vi bloggar för att vi bryr oss”. De bloggade trots regeringens trakasserier, övervakning och hot. De bröt tystnaden skapad av regeringens pågående angrepp på yttrandefriheten. Idag säger man att vi skriver för att vi bryr oss. Att skriva och blogga är inte kriminalitet eller terrorism.

Gästkrönikör Mekeyu Ibrahim Hassen

Krönikor

EU-valet: vad innebär egentligen din röst?

På söndag är det val till Europaparlamentet. Om du ännu inte har röstat är detta en krönika för dig. I EU-valet  väljer vi vilka politiker som ska representera Sverige i EU-parlamentet de kommande 5 åren. Jag har tidigare berört detta i en krönika här på Motargument. De politiker vi röstar fram ska i sin tur välja vilken partigrupp de tänker samarbeta med under kommande mandatperiod. Det finns en del frågetecken och märkligheter i dessa samarbeten. Här och nu ämnar jag påvisa dessa frågetecken och märkligheter.

Några av de svenska partierna som kandiderar till EU-parlamentet har valt smått anmärkningsvärda samarbetspartners i EU-partigrupperna. Vänsterpartiet har alltsedan EU-inträdet 1995 ingått i en partigrupp, GUE/NGL, Gauche Unitaire Européenne/Nordic Green Left, en grupp som, till två tredjedelar, består av kommunistiska partier, varav flera har den klassiska hammaren och stjärnan, ett arv från det gamla Sovjetunionen, som partisymbol. Där ingår exempelvis grekiska KKE, Greklands Kommunistiska Parti, PCE, Partido Comunista de España, och PCP, Partido Comunista Português. Denna grupp har även Feministiskt initiativs förstanamn Soraya Post flaggat för att vara en del av.

Moderaterna och Kristdemokraterna, å andra sidan, är del av partigruppen EPP, European People’s Party. I denna partigrupp ingår det främlingsfientliga och ultranationalistiska partiet Fidesz, ett parti som moderaternas Gunnar Hökmark, i samband med partiets framgångar i ungerska valet 2010, vurmat för. Mer om samarbetet i denna partigrupp kan du läsa här. Rachida-Dati-European-ParliamentSverigedemokraterna har valt att ännu inte berätta för väljarna vilken partigrupp man kommer att välja att ingå samarbete med. De menar att detta kan komma att avslöjas i juni, då partigrupperna i EU-parlamentet formas, men det finns farhågor om att det kan dröja ända till efter riksdagsvalet. SD verkar vilja hålla på sina kommande samarbetspartners eftersom det kan ha en inrikespolitisk påverkan. Detta kan tolkas som att SD är oroliga att det kommande partigruppssamarbetet, med mer eller mindre uttalat högerextrema partier, kan komma att påverka partiets framgångar i det kommande riksdagsvalet i höst. Många av SD:s väljare är inte villiga att lägga sin röst på ett parti som samarbetar med ultranationalistiska, fascistiska och rasistiska partier i EU-parlamentet.

Den troliga, och naturliga, partigruppen för SD är EFD, Europe of Freedom and Democracy, som bland annat innehåller partier som högerpopulistiska UKIP, United Kingdom Independence Party, federalistiska Lega Nord, ultranationalistiska SNS, Slovakiska Nationalistpartiet, nationalkonservativa Sannfinländarna och främlingsfientliga Dansk Folkeparti. Ytterligare partier som kan tänkas ingå i EFD är nazistiska Gyllene Gryning, antisemitiska och antiromska Jobbik, nationalistiska Vlaams Belang och invandringskritiska Front National. Front National funderar på att starta en ny partigrupp kallad EAF, European Alliance for Freedom. I den gruppen kan högerextrema PVV, Partij Voor de Vrijheid och nationalkonservativa FPÖ, Freiheitliche Partei Österreichs, komma att ingå. Om denna partigrupp blir verklighet är det ytterligare ett alternativ för SD. Man håller dörrarna öppna för att inte ingå i en partigrupp, något som kan uppfattas som ett spel för gallerierna, då man inte vill äventyra höstens valresultat.

Det är angeläget att ha i åtanke vad din röst kan komma att bidra till i EU-samarbetet. Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ, om de vinner någon plats, kommer att vara del av en partigrupp med mängder av kommunistiska partier. Moderaterna och Kristdemokraterna kommer att samarbeta med ett främlingsfientligt och ultranationalistiskt parti. Sverigedemokraterna väntar, och mörkar, in i det längsta med att berätta vem de avser att samarbeta med i EU-parlamentet. Troligtvis kommer de att välja en partigrupp med fascister, rasister och andra högerextrema partier. En röst på något av de partier jag nämnt är också en röst på deras partigruppvänner.

Vad vill du bidra med till människor i Europa? Känns det rätt att rösta på partier som samarbetar med kommunister, ultranationalister, fascister eller nazister? På söndag röstar vi för ett öppensinnat och mänskligt Europa, ett Europa där alla får vara med. Det är vår demokratiska rättighet och skyldighet.

Krönikor

Varför vi ska rösta 25 maj

Den 25 maj är det EU-val. Det är då vi ska rösta om vilka som ska representera Sverige i EU-parlamentet. Totalt finns det 751 platser i parlamentet och Sverige innehar 20 av dessa. I det senaste EU-valet 2009 var röstdeltagandet i Sverige så lågt som 45,53 %. Det finns, framför allt, en anledning att gå till valurnorna den 25 maj. Jag tänkte här och nu formulera den anledningen.

Sveriges platser (pdf) i EU-parlamentet ser idag ut som följer: Socialdemokraterna har 6 platser, Moderaterna 4, Folkpartiet 3, Piratpartiet 2, Miljöpartiet 2, Centerpartiet 1, Vänsterpartiet 1 och Kristdemokraterna 1. För närvarande är Sverigedemokraterna inte representerade i EU-parlamentet. Förutsättningarna för att SD kommer att kunna ta ett par platser är stora. Då valdeltagandet i EU-val traditionellt inte alls uppnår samma nivåer som riksdagsval är varje röst än viktigare. Anledningarna till att vi ska utnyttja vår demokratiska rättighet, nämligen att rösta, är att det är varje individs möjlighet att påverka vilken politik som ska råda och vilka människor som ska få mandat att föra vår talan. Demokrati innebär att det är folket som bestämmer. Vi bestämmer genom att rösta. Röstar vi inte ger vi oss heller inte möjligheten att påverka. Att rösta är nödvändigt, att rösta för att den politik du förespråkar ska bli verklighet är en mänsklig rättighet och borde vara en självklarhet för oss alla. Är du kritisk till EU ska du rösta, är du positiv till EU ska du rösta. De EU-parlamentariker som Sverige har idag har vitt skilda åsikter vad gäller EU. Det finns ett parti som önskar att du ska låta bli att rösta den 25 maj. Låter du bli att rösta ger du rasism och fascism ett större inflytande än vad de egentligen borde ha i relation till sin faktiska storlek. Ett lågt valdeltagande ursäktar inte ett sådant utfall.

FASCISMEN HAR TAGIT PLATS I EU-PARLAMENTET

Högervindar blåser i Europa. Vi har rasister, fascister och nazister som står i kö för att ta plats i parlamentet. Då man kikar på de olika politiska grupperna i parlamentet kan man få ett hum om vem som avser att samarbeta med vem i parlamentet under den kommande mandatperioden. Det grekiska nazistpartiet Gyllene Gryning förväntas ta ett antal platser, likaså de ungerska neofascisterna Jobbik, som verkar kunna utöka antalet mandat i och med årets val. Fight Racism Fight Sexism Fight Antisemitism Smash Fascism BSD demon, 28C3, Berlin, Germany.jpgExempel på partier som ingår, och troligtvis kommer att fortsätta ingå, i den politiska grupp som kallas Frihet och demokrati är Dansk Folkeparti, Sannfinländarna, italienska Lega Nord, Enade Polen, Slovakiska nationalistpartiet och United Kingdom Independence Party. I denna politiska grupp samlas partier, människor och krafter som är ultranationalistiska och till stor del har en människosyn som grundar sig i åsikten att alla människor inte är lika mycket värda. Dessa partiers åsikter innefattar nationalism till varje pris, samt ett upphöjande av det egna folket’ till högre höjder än andra folk. Dessa partier har åsikter som befläckar värden som mänskliga fri- och rättigheter, demokrati och solidaritet. Den som väljer att samarbeta med de som ingår i denna grupp ger sitt godkännande till – och sin vilja att arbeta för – nationalistiska, antidemokratiska, rasistiska och fascistiska uttryck. I denna grupp kommer kanske också franska Nationella Fronten (Front National) och belgiska Vlaams Belang, båda ultranationalistiska och starkt invandringskritiska, att ingå. Dessa partier är idag grupplösa.

VILKA VÄLJER SVERIGEDEMOKRATERNA ATT SAMARBETA MED?

Sverigedemokraterna har ännu inte meddelat vilken politisk grupp de avser att gå in i. Jimmie Åkesson har uttalat möjligheten att SD inte kommer att ingå i någon grupp. Den största anledningen till att man väljer att vara grupplös är att det finns försvårande omständigheter – läs extrema åsikter och attityder – som gör att det inte går att samarbeta. Snacket om eventuell grupplöshet känns som ett spel för gallerierna, med tanke på att SD har polerat fasaden, något som gör  att de känns svåra att greppa. Om man skrapar på ytan ser man ganska snart att politiken SD står för är nationalistisk, främlingsfientlig och invandringskritisk. Deras politik tangerar i mångt och mycket den politik de partier som ingår, och kan tänkas ingå, i den politiska grupp som kallas Frihet och demokrati. Antingen väljer SD att vara grupplösa, men mer troligt är att SD väljer att ingå i denna grupp. Anledningen till att SD ännu inte vill delge svenska folket den blivande politiska grupptillhörigheten i parlamentet kan inte tolkas på något annat sätt än att SD-ledningen är orolig att tappa värdefulla röster på grund av detta. Det finns många SD-sympatisörer som inte är villiga att rösta på ett parti som sedan väljer att samarbeta med nazister, rasister och fascister.

Vi har makten att påverka framtiden. Den viktigaste anledningen till att använda den makten, genom att gå och rösta den 25 maj, är att minska möjligheterna för SD:s parlamentariska inflytande i EU. Idag har SD inga platser i EU-parlamentet. Det är naivt att tro att det kommer att förbli så. Ju starkare den grupp vi förmodar att SD väljer att ingå i blir, desto större är risken att Europa blir än kallare och än mer stängt, att vi får ett Europa där mångkultur anses smutsigt, ovärdigt och otänkbart. Lyckas vi höja valdeltagandet till en värdig nivå kan vi skapa förutsättningar för att faktiskt kunna förhindra att, åtminstone inte via Sverige, dessa åsikter får genomslagskraft. De högerextrema krafterna eliminerar de mänskliga fri- och rättigheterna.

Election MG 3455Vill du kämpa mot rasism, fascism och nazism är detta ett enkelt, men ack så viktigt, sätt att göra det på. Din röst är en röst för mänskliga fri- och rättigheter och demokrati. Din röst är också en röst för ett öppensinnat och tolerant Europa. Vill du ha ett Europa där alla är välkomna? Vill du ha ett humanistiskt och tryggt Europa där det inte spelar någon roll var du kommer ifrån, vilket språk du talar, vilken religion du tillhör, vilken sexualitet du har eller vilken färg det är på din hud? Vill du ha ett Europa där alla människor är lika mycket värda? Då är det din plikt att rösta. Det är din plikt att vara med och påverka Europas framtid. Det gör du 25 maj.

 

Läs mer om EU-valet:

Hejda rasismen – rösta i EU-valet

EU-valet 2014 – EU-upplysningen vid Sveriges Riksdag

Information om EU-valet

Kändisars tankar om varför vi ska rösta 25 maj

Artiklar

Jimmie Åkesson, är du demokrat? (del 2)

Gästinlägg från Politifonen. Läs del 1 här.

Demokrati handlar om grundläggande värden som frihet, rättvisa och jämlikhet, där alla människor är lika inför lagen och skyddade från diskriminering. Här blir SD:s demokratibegrepp problematiskt. Den som inte är svensk på SD:s vis har nämligen inte samma frihet, inte samma rätt till jämlikhet och inte samma rätt att delta. FN:s ord ”alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter […] de har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap” är viktiga när det gäller demokratidiskussionen. Enligt FN:

är var och en berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet.

The United Nations BuildingFinns detta i SD:s definition av demokrati? SD gör ju skillnad på kristna och muslimer, invandrare och infödda, den demokratiska “sjuklövern” och dem själva. Då naggas demokratin i kanten när de erhåller makt, för att eventellt gå sönder. Sett utifrån FN:s och den svenska demokratins fundamenta är SD:s demokratibegrepp snarare grus i demokratins maskineri, ett uttryck för folkstyrets inbyggda svaghet, möjligheten till dess avveckling genom sin egen karaktär. Det är därför vi måste erövra demokratin varje dag, vid varje val, vid varje styrelsesammanträde, vid varje debatt.

SD anser att kulturella skillnader är oöverstigliga, därför förespråkas assimilering. ”De” måste bli som ”vi”. ”De” kan inte bli som ”vi”, eftersom varje individ är styrd av sin lojalitet till en viss kultur, enligt SD. Partiet kopplar på detta sätt anslutning till folket till kulturell tillhörighet på ett tydligt sätt. Enda lösningen enligt SD:s logik blir att ha så få invandrare som möjligt, eftersom olika kulturer inte kan samexistera och ingen kan byta eller synkretistiskt utvecklas tillsammans med en tillägnad kultur utan att avskärmas från sitt infödda sammanhang. Folkstyre blir enligt SD problematiskt när folket inte längre är en sociokulturellt sammanhängande grupp som delar just deras grundläggande värderingar utan istället är de som lever och verkar inom en offentlig förvaltnings räckvidd. Nota bene, Åkesson själv har uttryckt att även infödda kan vara föremål för deras assimilationspolitik. Konsekvensen är att ingen går säker från diskriminering och repression i SD:s Sverige och vad de står för är helt enkelt att samhälleligt medbestämmande bör reserveras för en etnopolitiskt definierad elit.

Vidare menar SD att byggstenarna i en demokrati är att det finns en stark gemensam nationell och kulturell identitet. Men, är det demokratiska byggstenar? SD är ett parti som till stora delar följer de vanliga teorierna om konservatism och nationalism, även om de inte kopplar nationalism till ras utan i stället till kultur. Kultur ingår dock som en faktor, tillsammans med ras, etnicitet mm, i FN:s definition av rasism. Detta innebär att SD inte har en demokratisk inställning till alla de människor som bor i Sverige. Skulle SD vara ett demokratiskt parti, så skulle de inte kräva att en person ska uppfatta sig själv som svensk, leva i enlighet med någon svensk kultur, se Sveriges historia som sin och inte heller kräva större lojalitet mot Sverige än mot någon tidigare hemviststat. Möjligen lika stor lojalitet. SD är ett parti som vill att Sveriges medborgare främst ska utgöras av vad de i enlighet med sin ultranationalism kallar för etniska svenskar, eftersom ingen annan kan anpassa sig till vår ”ursprungliga” kultur och våra gamla traditioner. I och med detta försvarar inte SD ”alla individers grundläggande människovärde och alla folks rätt till självständighet och demokratisk utveckling”.

Ytterligare problematiskt blir därför SD:s demokrati kopplat till partiets vilja att föra en assimileringspolitik.

Som assimilerad till den svenska nationen räknar vi den med icke-svensk bakgrund som talar flytande svenska, uppfattar sig själv som svensk, lever i enlighet med den svenska kulturen, ser den svenska historien som sin egen och känner större lojalitet med den svenska nationen än med någon annan nation.

Vidare menar de att:

Vårt alternativ till mångkulturalismen är en återgång till en gemensamhetsskapande assimilationspolitik liknande den som rådde i landet fram till år 1975, där målsättningen är att invandrare skall ta seden dit de kommer och på sikt överge sina ursprungliga kulturer och identiteter för att istället bli en del av den svenska nationen.

Något som direkt bryter mot regeringsformens krav på att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Vidare kan vi läsa att etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Det här är ett viktigt skydd, minoriteten får aldrig utsättas för majoritetens tyranni, något som varit grundläggande för politisk filosofi i västerlandet sedan den grekiska antiken. Ett centralt instrument i det skyddet är diskrimineringslagen och de förbud mot sådant förtryck som är stadgade däri.

Notera att FN:s deklaration om mänskliga rättigheter inte är bindande, den saknar så att säga rättsföljder som inträder vid avvikelser från dess innebörd. Något liknande gäller också för portalparagraferna och rättighetskatalogen i regeringsformen, där det inte heller finns uttryckliga rättsföljder inskrivna i författningen. Däremot är FN:s konvention om politiska och sociala rättigheter bindande, vilket också människorättsförfattningen Europakonventionen är, den är till och med svensk lag sedan mitten på nittiotalet. Så även om Åkesson och SD i sitt politiska värv är helt i strid med demokratins grundläggande värderingar och strukturer finns få eller inga rättsliga medel att göra detta gällande eller utkräva ansvar för avvikelsen.

Det instrument som finns är röstsedeln. Politifonen tar inte partipolitisk ställning, men vi tar ställning för demokrati, för pluralism och för mänskliga rättigheter. Därför vill vi att du tar årets val på allvar och fattar välgrundade beslut om hur du spenderar just din möjlighet att råda över framtidens Sverige.

//Jeni Al och Elwa Ninpo — Politifonen

Artiklar

Jimmie Åkessson, är du demokrat? (del 1)

Gästinlägg från Politifonen.

Häromveckan mötte Jimmie Åkesson en av sina gamla lärare i SVT Debatt. Med anledning av detta ger vi er här en annan vinkel på honom som politiker. Oavsett vad man vill spåra hans politiska engagemang till, finns idag en politisk realitet som han är ytterst ansvarig för, och det är de politiska program hans parti säger sig vilja driva.

CC Wikimedia

Det är möjligt att han kände sig hotad som barn. Det är möjligt att gäng av nyinflyttade till Sverige faktiskt fanns i Sölvesborg i början på nittiotalet. Det är möjligt att Åkessons politiska engagemang är en enda enorm neuros. Det är också möjligt att inget av detta spelar någon egentlig roll, åtminstone inte för andra än Jimmie själv och hans närmast sörjande. Hans personliga historia och drivkrafter är nämligen inte vad SD går till val på, utan de går till val på sina politiska program.

En grundläggande fråga är denna; är Åkesson, i egenskap av ansvarig för sitt parti, att betrakta som demokrat? Det är ett tema Debatt hade tagit upp om det var en något mer seriös plattform för politisk debatt, istället för den vem-ljuger-mest-vinkel som är anlagd.

Låt oss börja med att bolla några av grunderna för det svenska statsskicket och demokratiska fundamenta i förhållande till den politik Åkesson representerar.

Sveriges demokratiska statsskick innebär att partier i riksdagen måste förhålla sig till de demokratiska spelreglerna och respektera de lagar som stiftats för att skydda och upprätthålla demokratin. I regeringsformen, vår mest grundläggande grundlag, 1 kap. 2 § kan vi läsa att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Vidare kan vi läsa att etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. För att titta närmare på hur Sverigedemokraterna förhåller sig till detta, utifrån begreppen demokrati, mångkultur och assimilering, vänder vi oss till den programplattform de går till val på.

På Sverigedemokraternas hemsida står det att:

Den moderna demokratin har vuxit fram i intim symbios med nationalstaten. Demokrati betyder folkstyre och Sverigedemokraternas uppfattning är att man inte helt kan förbigå ordet ”folk” i begreppet folkstyre och att folkstyret i längden riskerar att bli mycket problematiskt att upprätthålla i en stat som bebos av flera folk, där det inte råder konsensus kring vilka som skall räknas till folket och där det kanske inte ens förekommer en gemensam arena för debatt eftersom invånarna i staten inte talar samma språk. Vi ser således förekomsten av en gemensam nationell och kulturell identitet bland befolkningen i staten som en av de mest grundläggande hörnstenarna i en stark och väl fungerande demokrati.

Vilka utgör folket? Är det hela folket? Eller är det medborgarna? Här uppstår ett problem i SD:s principprogram vad det gäller demokrati; för vem har rätt att bli medborgare och därmed inneslutas i demokratin? SD:s demokrati innefattar att bara somliga är kompetenta nog att vara svenska medborgare. I SD:s fall är folket den som är svensk och det svenska medborgarskapet ska endast ges till dem som sätter sin lojalitet mot Sverige främst – före religion, etnisk tillhörighet, eller andra nationella eller europeiska identitetsmarkörer. Enligt SD skall det vara ett privilegium att vara svensk medborgare; vidare är SD negativa till dubbelt medborgarskap eftersom det kan medföra lojalitetskonflikter.

Detta står i bjärt kontrast till vad lagstiftaren åsyftar med 1 kap. 1 §, att all offentlig makt utgår från folket. Där åsyftas att folket är de som är bofasta här. Tredjelandsmedborgare (Island och Norge undantagna) behöver förvisso vara bofast i Sverige i tre år för att erhålla rösträtt i regionala och lokala val, men den grundläggande principen är att folket är människorna, oavsett härkomst. Oberoende av religiös eller politisk övertygelse. Oavsett utbildningsnivå. Vad det handlar om är medbestämmande i offentlig förvaltning för de som omfattas av den. Ingen som är bofast i Sverige ska behöva underkasta sig offentlig förvaltning utan att också ha tillgång till redskap för att påverka densamma. Stat, landsting och kommuner finns inte för sin egen eller något särintresses skull, de finns för folkets skull. Och folket, det är alla vi, tillsammans. Som bor i Sverige och som därigenom är svenskarna.

Det är mot den här bakgrunden som demokrater betraktar SD:s önskan om att reglera demografin med abortförbud, invandringslagstiftningen och straffrätten såsom rasistisk, de ser helt enkelt den sverigedemokratiska politiken som ett indirekt angrepp på demokratin och alla människors lika värde och rättigheter.

//Jeni Al och Elwa Ninpo — Politifonen

 

Krönikor

Stoppa SD – lär av 30-talets arbetarrörelse

Det är 10 000-kronorsfrågan, socialdemokrater i hela Europa pratar om det och inte någon vare sig vet eller har goda erfarenheter av sina egna försök

SD_kuriren_92Det som är 10.000 kronorsfrågan är hur man bemöter Sverigedemokraterna. Enligt Johan Westerholm beskrev Jan Larsson Socialdemokraternas hållning till SD på det sättet vid ett tillfälle.

Det förundrar inte mig alls. Partierna vet inte hur de ska bemöta SD och ofta har de en verklighetsfrämmande syn på varför folk stöder partiet.

Det finns stora skillnader mellan hur folk i SD:s väljarbas ser på SD (om man pratar med dem) och hur motståndarna till SD ser på SD.

Enligt de som är mot SD är SD ett enfrågeparti utan lösningar på problemen, och som bara har en fråga på sin dagordning: invandringen. Men så ser inte SD:s väljare på SD. De tycker tvärtom att de ANDRA partierna inte har några lösningar alls. Det har SD, tycker de, och ofta i frågor som andra partier totalt ignorerar.

SD – ett parti med ”lösningar”

SD vinner ökat stöd bland folk som är mot nedskärningar i äldrevård och demensvård, bland fattigare, bland arbetare, bland folk som är hemlösa och bland folk som utsatts för vanvård i barnhem och fosterhem. De vinner det stödet för att folk ser dem som ett FLERFRÅGEPARTI, inte ett enfrågeparti.

Ja i slutänden är det ändå ”skär ner på invandringen” som är deras ”lösning” på det mesta. Men DE HAR EN ”LÖSNING”. Just det där med att inte ha lösningar, är det som så många väljare anser att de etablerade partierna inte har. Alla regeringar, vare sig från vänster eller höger har bara skurit ner och skurit ner. Lösningarna på krisen är på sin höjd att vilja ha in mer skatt eller att kasta in ytterligare ett jobbskatteavdrag. Det är inte mycket. SD erbjuder något annat: ”Vi ska ta miljarder från invandringen och ge till de behövande”.

SD lovar att man kan skapa fler resurser (minska invandringen), medan andra partier, utom kanske Vänsterpartiet,  i praktiken bara lovar fortsatta nedskärningar.

Stödet ökar bland landets pensionärer, för SD ökar därför att SD säger att de vill sätta stopp för den politik Alliansen och Socialdemokraterna fört i över 20 år, det vill säga att de vill att pensionärer ska få det bättre. Det är det SD vinner stöd på.

Dessutom ses SD som mer demokratiska, som att ”de lyssnar på vanligt folk”. SD:s väljare känner sig mer ”sedda” och ”lyssnade till” av SD än av de andra partierna.

 

Lösningar och demokrati

Ska vi stoppa väljarstödet till SD räcker inte motstånd och avståndstagande från rasismen. Det räcker inte att visa hur många idioter och rasister som gömmer sig i partiet. Vi måste lära av hur arbetarrörelsen på 30-talet slog ner nazismen i Sverige.

Sverige var nämligen ett framgångsland i kampen mot nazismen. Nazisterna fick aldrig mer än 2% av rösterna här.

Anledningen var att arbetarrörelsen och Socialdemokraterna gjorde ett effektivt arbete för att bekämpa partiet. Detta stöddes av borgarna och näringslivet på ett synnerligen effektivt sätt.

Lite förenklat kan man säga att arbetarrörelsen såg att det var nazisternas prat om att lösa krisen som fick dem att få röster. Inte hatet i första hand, inte rasismen, utan deras fokus på lösningar. De ville lösa arbetslösheten, få slut på politiskt käbbel och göra det bättre för alla medborgare, ansåg väljarna. Dessutom ansåg paradoxalt nog nazisternas väljare att nazisterna lyssnade på dem och såg dem, på ett sätt som andra partier inte gjorde. De trodde att deras frågor skulle bli uppmärksammade lättare i en diktatur än i en demokrati.

Arbetarrörelsen lade därför fokus på att lösa 30-talets ekonomiska kris. Det finns inte ett enda politiskt beslut under 30-talet som inte tog med kampen mot nazismen i åtanke. Nödlösningar, nödhjälpsarbeten, infrastruktursatsningar, semesterlagen, allt ingick i ett paket för att stoppa nazismen och rädda demokratin i Sverige.

Nazisterna skapade ”fred” mellan arbetsgivare och arbetare. Socialdemokraternas och arbetsgivarnas demokratiska motdrag här blev Saltsjöbadenavtalet 1938 med ordnade regler för strejker och förhandlingar i Sverige. Bara för att nämna ett exempel.

Och parallellt med det drog de igång ett demokratiprojekt Sverige aldrig sett maken till varken före eller efter 30-talet. Istället för att vara en börda för samhället, vilket många väljare trodde på 30-talet, ville man visa att demokrati tvärtom var ett framsteg. Det var inte demokratin som låg bakom 30-talets depression utan BRISTEN på demokrati, menade man.

2014

Ska vi stoppa SD måste vi lära av historien. Det behövs lösningar på de kriser som finns, på nedskärningarna, på arbetslöshet, integrationsproblem, fattigdom etc etc. Och det behövs demokratiarbete i massor.

Att partiet är rasistiskt vet alla redan. Om man tvivlar på det kan man läsa vad Jimmie Åkesson anser om Islam. Byt ut orden ”islam” och ”muslim” till ”judendom” och ”jude” om ni inte ser rasismen. Det skulle kunna vara skrivet av nazister på 30-talet.

Men att säga nej till rasismen, och visa att SD är rasistiskt, är inte nog, för det är få som röstar på SD för att de är rasister. SD får röster för att folk upplever dem som ett bättre demokratiskt alternativ med politiska lösningar.

Det behövs lösningar och demokrati och ännu mer lösningar och demokrati.

 

Artiklar

IRM vs Björn Söder

Den antirasistiska sidan Inte rasist men har sedan fredags kväll utsatts för DDoS-attacker. Dessa skedde alltså efter att IRM’s Henrik Johansson deltagit i tv-programmet Debatt med bl.a. Björn Söder. Henrik Johansson har exponerat Björn Söders lögner, både i direktsändning och sedan efteråt i ett informativt och välresearchat blogginlägg. Detta uppskattades inte av alla. Någon eller några tycker inte om Henrik Johanssons och IRM’s yttrandefrihet och försöker nu tysta dem via DDoS-attacker. Detta kommer inte lyckas! Flera aktörer har redan hjälpt till att sprida blogginlägget. Politism.se spred den och blev attackerade av DDoS-attacker de med. Detta har uppmärksammats av EXPO och i Aftonbladet. Vi på Motargument.se ser vikten av att stå emot dessa antidemokratiska krafter som försöker tysta de som använder sin rätt till yttrandefrihet. Därför deltar vi i spridningen av bloggen, som följer nedan:

IRM vs Björn Söder i SVT Debatt – vi reder ut Söders lögner

I torsdagens SVT Debatt deltog Henrik (jag) från IRM i en debatt om den numera rikskända ”tårtningen” av Jimmie Åkesson. SD:s partiekreterare Björn Söder var vår huvudmotståndare trots att vi som Söder anser att tårtning är ett riktigt dåligt sätt att bemöta SD. Söder kom dock med en hel del minst sagt märkliga påståenden som vi känner att vi bör reda ut.
För er som missade debatten:


Påstående nr 1:

Carlito: SD är det enda partiet som i principprogrammet uttrycker att man kan upphöra att vara svensk om man inte följer SD:s definition av identitet och kultur.

Björn Söder: Det är rent nonsens.

Sanningen: Citat från SD:s principprogram sida 11: ”På samma sätt som den som är född in i en annan nation senare i livet kan bli en del av den svenska nationen menar vi också att man även som infödd svensk kan upphöra att vara en del av den svenska nationen genom att byta lojalitet, språk, identitet eller kultur”

Påstående nr2:

Carlito: Så Thoralf Alfsson har aldrig uttryckt att han är en islamofob?

Björn Söder: Jag tror inte han har sagt att han är isamofob, nej.

Sanningen: Citat från Thoralf Alfssons blogg: ”Jag är islamofob och jag kan överhuvudtaget inte förstå att någon med kristen uppväxt kan vara något annat än islamofob.”

Påstående nr 3:

Björn Söder: Man avhumaniserar SD när man kallar oss för rasister.

Sanningen: Att kalla en rasist för rasist är inte avhumanisering. Att vara rasist är avhumanisering. /Tore Kullgren

Påstående nr 4:

Carlito: Jimmie Åkesson säger ju själv att islam är det största hotet sen andra världskriget.

Björn Söder: Nej nu är det fel igen. Det var Aftonbladet som satt den rubriken. Det står inget sådant i debattartikeln.

Sanningen: Öhh, jo det gör det:

BYgEsgSCIAALlL8

För att vara på den säkra sidan så har ni två citat till från partitoppen.

BYgLbZ1CQAAHMau

BYf-9hfCQAAWMYX

Det finns fler saker vi skulle kunna bemöta, men jag tror ni fattar poängen. Vi vill passa på att tacka alla ni där ut som stöttat oss, vi kan inte ens börja beskriva hur mycket era fina ord värmde! Ett speciellt tack till Carlito som var grym i debatten.

***UPPDATERING***

Vi fick en förfrågan om att reda ut Söders befängda påståenden/förnekanden gällande järnrörsskandalen. Vi har skrivit om alla lögner i detta inlägg: SD-topparnas lögner – vi har hela listan

Här har ni även en lista som belägger allt det vi sa om SD:s plattform på nätet, Avpixlat:

Artiklar

Antidemokratiska krafter i Sverige

Om man enbart tittar på ytan verkar det inte finnas några partier i Sverige som är mot ”folkstyre”. Alla pratar väl om det. Men om man tittar lite närmare så ser man att det än idag finns grupper och partier som gärna vill försöka avskaffa demokratin och införa diktatur.

MAO
Än lever Mao… Kommunistiska Partiet hyllar en av de värsta massmördarna i historien. Det är givetvis lika illa som att hylla Hitler och Himmler.

Om detta har jag skrivit en lång artikel på min blogg. Jag kallar inlägget Antidemokratismen i Sverige idag.

Detta är högst relevant eftersom vi behöver lära oss att känna igen och bemöta alla slags antidemokratiska argument. Det finns en uppsjö av små grupper som vill avskaffa demokratin. Alla utgår från samma motivation: att man vill exkludera grupper av människor från demokratin.

Högersidan

Svenskarnas Parti och Svenska Motståndsrörelsen är två av dessa. De säger sig vara för folkstyre men när man frågar dem lite närmare är de hatiska mot dagens demokrati och vill avskaffa den.

”Demokratin” vi har idag är inte lösningen på problemet utan snarare orsaken till det. Det är ”demokratins” furstar som tvingar föroreningar i alla dess former ned i halsen på allt som andas och lever, i den eviga jakten på ändlös profit.

De säger att de vill bygga ett system där bara etniska svenskar ska kunna utöva reellt inflytande och där alla ”landsförrädare” och ”främmande invasionsstyrkor”, inte ska få samma rättigheter som etniska svenskar. Vad det senare är får man veta med besked på deras hemsidor. Det blir långa listor av politiker, journalister, judar, muslimer och bloggare om man sammanställer allt som de definierar som landsförrädare.

Genom den enorma invandringen från muslimska länder har många som kritiserar denna pågående politik kommit att omfamna judar och Israel. På samma sätt finns det många som är starkt kritiska till det judiska inflytandet som tycks se islam som en allierad. Jag ser båda som en del av en utländsk invasion av Sverige…

Vänstersidan

Kommunistiska Partiet är ett annat parti som vill exkludera folk. Partiet är kanske mest känt för att de hyllar Nordkorea som ett förebildsland. Men det är värre än så. Partiet säger öppet att de vill införa ”proletariatets diktatur” och i det systemet, och det efterföljande ”kommunistiska folkstyret” ska de personer och grupper som är mot kommunismen inte få komma till tals. Förutom dessa ”kontrarevolutionärer” ska ”bourgeoisien” (d.v.s. alla som inte anses vara ”arbetarklass”) exkluderas samt ”folkets exploatörer och förtryckare”.

Partiet anser dessutom att man ska kunna använda våld mot dessa grupper:

När detta väl är sagt tvingas jag dessvärre återgå till mitt mer hårdföra jag, ty grunden för debatten är huruvida socialismen av demokratiska skäl måste respektera kontrarevolutionens demokratiska rättigheter. Det anser jag inte, lika lite som jag anser att de borgerligt demokratiska rättigheterna är ”eviga och självklara mänskliga rättigheter… Socialismen är det ena klassens undertryckande av den andra, med våld om så krävs.

Revolutionära Fronten (RF) och Antifascistisk Aktion (AFA) är grupper som anser att man får använda våld för att bekämpa det som de definierar som ”hot”. Fascister och rasister är legitima måltavlor enligt båda grupperna. RF anser dessutom att staten och borgerliga partier ska få bekämpas med våld.

…vi kommer att bemöta, med all vår förmåga, alla attacker mot arbetarklassen. Detta inkluderar allt från statliga attacker i form av lagförslag till att konfrontera nazister och fascister som nu växer sig starkare… Att bekämpa antidemokrater med demokratiska medel ser vi som idealistiskt och naivt. Vi har istället valt att vara militanta och rakryggade i vårt motstånd mot den statliga och utomparlamentariska rasismen… Vi kommer aldrig att ställa oss bakom en helt fredlig linje. […] Vi hävdar istället att vi kan välja att agera precis som vi vill. Vad nöden kräver, och vad som är taktiskt rimligt och genomförbart…

Det finns goda skäl för oss att hålla koll på dessa och andra antidemokratiska grupper – att vi lär oss genomskåda deras argument, politiska agendor och avslöjar deras ideologier. Det finns fler grupper. Läs om dem på Antidemokratismen i Sverige idag.

Artiklar, Myter

Fascism, diktatur & demokrati

Ibland hörs argumentet att ”Sverigedemokraterna är inte fascistiska eftersom de är för demokrati”. Detta stämmer inte. 1930-talets fascism har förändrats — liksom även kommunismen och konservatismen. Numera är man för demokrati. Ska man se släktskapet med fascism på 30-talet måste man gå djupare och se vad ideologin var mer, förutom att vara antidemokratisk rörelse.

På 30-talet fanns ingen enhetlig antifascistisk rörelse. Socialdemokratin, vars arbete mot nazismen jag läst mycket om och djupt beundrar, var aldrig en strikt antifascistisk rörelse. Det som många då arbetade mot var totalitära tendenser, dvs kommunister, fascister och nazister. Likadant med liberaler och de demokratiska konservativa grupperna. Skiljelinjerna i 30-talets debatter gick mellan demokrati, respekt för individernas frihet och diktatur, den ”starkes rätt”.

25805qg
En skribent på Realisten.se, och anhängare av SvP, förklarar deras syn på demokrati.

Socialdemokraternas tidningar och broschyrer från den tiden var fulla av varningar för kommunisters, fascisters, nazisters försök att avskaffa demokratin och deras trampande på minoriteter och majoriteter i kampen för ”den rätta saken”.

Efter kriget förändrades först kommunisterna och sen även den fascistiska högern. Kommunisterna slutade berömma Sovjet och gå över mer och mer till att prata om demokrati som något viktigt. Begreppet Proletariatets diktatur sopades under mattan som en relik från en vanvettig epok, och glömdes bort. Samma utveckling började vi kunna se på 60-talet med den nya högern i Europa. Fascistiska rörelser genomgick samma förändring. Man slutade prata om diktatur, slutade öppet förhärliga våld och krig, och sa sig vara demokratiförespråkare.

Det återstår idag bara några extrema ytterlighetsgrupper som säger sig vara mot demokrati. Närmare bestämt Kommunistiska Partiet och några kommunistiska sekter å ena sidan och nazistiska grupper som Svenska Motståndsrörelsen och Svenskarnas Parti å andra.

Henrik Arnstads bok rekommenderas för alla som vill studera denna förändring av fascismen. Arnstad lutar sig mot Roger Griffins definition av fascism idag (alltså både fascism och nazism ihop).

folklig ultranationalism inriktad på nationens återfödelse

Fascism och nazism var antidemokratiska rörelser. Sådana fanns det gott om på 1930-talet. Svartskjortor, brunskjortor, blåskjortorna som ville ena Europa och rödskjortor som ville ha kommunism. Och en mängd konservativa rörelser som fnyste åt ”nymodigheter” som demokrati. Det unika för fascismen/nazismen var att den lutade sig mot nationen, folket, kulturen och rasen och ”de andra” som hotet mot detta.

Rasismen förändrades även efter andra världskriget. Istället för blodet och generna blev KULTUREN det som skulle upprätthållas. Den mytiska rena nationella kulturen. Även här ser man skillnader mellan mer traditionella fascistiska partier, som Svenska Motståndsrörelsen, och nyfascistiska som t.ex. Sverigedemokraterna. Nazisterna vill ‘skydda’ både blod och kultur, Sverigedemokraterna bara kulturen.

Vi har mycket att lära av 30-talets kamp mot fascism/nazism och kommunism men vi får inte göra misstaget att tro att dagens fascism ser ut som, och bekämpas på, samma sätt som den på 30-talet. Dagens fascism säger sig vara ultrademokratisk. Men kärnan i ideerna är samma: nationen och kulturen står i fokus.