Motargument publicerar karikatyrteckningar av Skarpa Konturer, som du kan följa på instagram och på FB.

Följ Skarpa Konturer på FB och på Instagram
Motargument publicerar karikatyrteckningar av Skarpa Konturer, som du kan följa på instagram och på FB.

Följ Skarpa Konturer på FB och på Instagram
Motargument publicerar karikatyrteckningar av Skarpa Konturer, som du kan följa på instagram och på FB.

Följ Skarpa Konturer på FB och på Instagram
SD har under många år känt sig utsatta för sin politiska åsikt. De har därför år efter år motionerat om att politisk åsikt ska inbegripas i diskrimineringslagen som en av diskrimineringsgrunderna. Eftersom dessa motioner gång på gång avslagits av övriga riksdagspartier har partiet nu ändrat hållning. De vill istället avskaffa diskrimineringslagen helt.
I Diskrimineringslagen fastställs att det finns sju diskrimineringsgrunder: etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, kön, ålderfunktionsnedsättning, sexuell läggning och könsidentitet eller uttryck.
Sverigedemokraterna har länge kämpat för att lägga till en åttonde diskrimineringsgrund: politisk åsikt. Detta har partiet gjort genom att skriva otaliga motioner, anföranden, tal och debattartiklar i ämnet. Då övriga riksdagspartier inte anser det vara en bra idé har SD nu bytt taktik. Under Landsdagarna 2021 beslutade partiet att de ska arbeta för att helt avskaffa diskrimineringslagstiftningen. Istället vill de se en regel som förbjuder ”otillbörlig särbehandling”. SD motiverar resonemanget med att de anser att gemensamma resurser inte ska användas ”för att gynna enskilda grupper som för tillfället uppbär etablissemangets gunst”.
Richard Jomshof, ordförande i justitieutskottet, hävdar i en intervju med Arbetet att lagen ska avskaffas helt. På frågan om han inte tror att det kommer att bli lättare att diskriminera om lagstiftningen slopas svarar han:
– Nej, jag hävdar att lagstiftningen redan täcker in det. Det är redan så i dag att du inte får behandla människor på ett visst sätt. Om du då har en diskrimineringslag som endast pekar ut vissa diskrimineringsgrunder så exkluderar man andra. (Källa: Arbetet)
Diskrimineringsombudsmannen, Lars Arrhenius, svarar på SD:s krav om avskaffande av diskrimineringslagen:
– Principen om icke-diskriminering har sin grund i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, som antogs som en reaktion på de folkmord och de kränkningar av människovärdet som skedde under andra världskriget.
– Diskrimineringslagen anknyter till flera FN-konventioner om mänskliga rättigheter, liksom Europakonventionen och EU-rättens grundläggande rättigheter. Utöver den verklighet vi lever i där människor kontinuerligt diskrimineras i Sverige finns det alltså i förhållande till våra internationella åtaganden konkreta hinder att avskaffa lagen. (Källa: Arbetet)
Många sverigedemokratiska partiföreträdare har genom åren känt sig diskriminerade för sin politiska övertygelse. Jomshof själv hävdar att han blev av med sitt jobb som lärare pga att han är sverigedemokrat.
Som ett led i SD:s övertygelse om att slopa diskrimineringslagen förkunnade partiet 2023 att de också vill lägga ned Institutet för mänskliga rättigheter, samt avveckla bidrag för att motverka rasism och diskriminering. 2021 röstade partiet för instiftandet av Institutet.
SD:s mål är att diskrimineringslagstiftningen ska ersättas av en regel om ”otillbörlig särbehandling”. Om detta skulle inträffa kommer det att bli lättare att diskriminera, eftersom risken att fällas för ”otillbörlig särbehandling” är avsevärt lägre än risken att fällas för diskriminering. Det är en farlig väg att vandra, eftersom SD väljer att dela in samhället i A- och B-lag mot bakgrund av de diskrimineringsgrunder som är lagstiftade idag. Följden blir att såväl segregering som stigmatisering och marginalisering ökar. Än så länge är inget av de övriga riksdagspartierna intresserat av att avskaffa diskrimineringslagstiftningen.
Källor:
Riksdagen: Diskrimineringslagen
Riksdagen: SD-motioner om en åttonde diskrimineringsgrund
Dagens juridik: Stärk skyddet mot politisk diskriminering i politisk sektor
Arbetet: SD:s Richard Jomshof som ska leda justitieutskottet vill avskaffa diskrimineringslagen
Tidningen Global: SD: Lägg ned Institutet för mänskliga rättigheter
Lästips:
I Linköpings kommun kräver Sverigedemokraterna folkomröstning om ett planerat moskébygge. De driver sedan november 2023 en namninsamling.
— ”SD använder folkomröstning som ett verktyg att ställa grupper mot varandra”, menar Niklas Borg (M), kommunalråd och vice ordförande i kommunstyrelsen.
Redan 2006 dök frågan upp i Linköping. Det dröjde fram till 2021 innan det fanns något konkret förslag. 2023 klubbades beslutet om att det går att börja planera för en moské för 1 500 besökare på industriområde Kåparp, nordväst om Lambohov.
SD har varit emot nybygget från början och menar att moskén skulle försvåra integration, motarbeta jämställdhet mellan könen, riskerar att stötta islamister och parallella samhällen.
SD hävdar att det finns islamistkopplingar i Islamiska förbundet i Sverige, som står bakom bygget. Som exempel nämner de en tidigare miljöpartist som påståtts haft samröre med Grå vargarna i Turkiet. Också kopplingar till muslimska brödraskapet pekas ut. Men SD har inga bevis för sådana kopplingar lokalt:
— ”Vi vet inte var pengarna till bygget kommer ifrån”, säger Chris Dahlqvist, gruppledare för SD i kommunfullmäktige. På andra håll i Europa har byggande av moskeer fått bidrag från Saudiarabien och Qatar vilka anses ställa långtgående villkor på verksamheten.
Insamlingen till moskébygget – som är internationellt – sker genom ett 90-konto, som kontrolleras av Svensk insamlingskontroll. Då kontrolleras bl a varifrån pengarna kommer.
— ”Det går naturligtvis inte att vara 100 procent säker”, säger Niklas Borg (M). ”Naturligtvis vill vi inte ha hit islamism.”
SD pekar även på att den planerade moskén skiljer män och kvinnor åt med skilda ingångar:
— ”Hot mot jämlikheten”[sic!], anser SD och ser en moské som ett hot mot integration och istället en uppmuntran till parallella samhällen.
— ”Det finns kristna samfund där det också finns problem med åsikter som inte accepteras av det övriga samhället”, säger Lars Vikinge, C, andre vice ordförande i kommunstyrelsen, kommunalråd och gruppledare för sitt parti.
Det förekommer fortfarande motstånd mot kvinnliga präster och samkönade äktenskap inom många religiösa samfund. Andra exempel är att inte tillåta blodtransfusioner eller vaccinationer. Vissa grupper tillåter inte att medlemmar söker hjälp hos svenska myndigheter, även vid allvarliga problem.
Ryska ortodoxa kyrkan i Sverige som stöder Rysslands anfallskrig i Ukraina är ett ytterligare exempel. Det vill Chris Dahlqvist inte tala om.
— ”Det är bara genom att inte stänga dörrar vi med tiden kan påverka samfund”, menar Lars Vikinge.
Nu försöker SD få ihop 13 000 unika namn för att kunna kräva en folkomröstning. I det senaste valet fick SD ca 12 700 röster i kommunen. Hur insamlingen går vill inte SD berätta förrän den är färdig.
Efter namninsamlingen krävs också att minst en tredjedel i fullmäktige, alltså 27 ledamöter, stödjer folkomröstning. SD har idag 10 mandat. KD med 4 mandat har tidigare röstat nej med motiveringen att platsen i industriområdet är olämplig.
— ”Får de ihop sina 10 procent stöder C en folkomröstning”, säger Lars Vikinge, med 6 mandat.
Moderaternas Niklas Borg oroas av vilka stämningar som kan uppstå vid en folkomröstning. Många som Motargument kontaktat vill inte kommentera, bland andra S, KD och Islamiska förbundet.
Motargument hänvisar till att det är orimligt att förbjuda ett samfund från att bygga en lokal, bara för att andra inte håller med om allt. Rättssamhället kräver att alla behandlas likvärdigt och att olika samfund tillåts att hyra eller bygga egna möteslokaler.
Åke Lindgren
Länkar:
SD Linköping (arkiverad med archive.today)
Motargument publicerar karikatyrteckningar av Skarpa Konturer, som du kan följa på instagram och på FB.

Följ Skarpa Konturer på FB och på Instagram
Inte sällan då en diskussion kommer att handla om islamofobi hamnar sakfrågan i skymundan. Detta görs genom att påstå att begreppet ”islamofobi” är påhittat för att slippa ta ansvar för den egna främlingsfientligheten. Huruvida det är påhittat eller inte är inte relevant, vad som är relevant är sakfrågan.
Det finns andra former av intolerans med efterleden -fobi, t ex homofobi, kristofobi, afrofobi, xenofobi och funkofobi. Som en parallell till att begreppet ”islamofobi” skulle vara påhittat är begreppet ”funkofobi” ett relativt nytt begrepp. Ordet togs med i SAOL (Svenska Akademiens Ordlista) första gången 2015, men hade använts av aktivister och funktionshinderrörelsen i flera år före det.
Vi på Motargument har i vår terminologi-serie gjort en grundlig genomgång av begreppet islamofobi.
Istället för att stå upp för sin islamofobi, som i korthet kan beskrivas som fördomar och hat mot islam och muslimer, duckar man frågan och ansvaret för sin islamofobi. Personer som hävdar att islamofobi inte finns eller är påhittat är oftast de personer som själva är islamofober, eller uttrycker sig islamofobiskt. Likt övriga begrepp jag nämnde ovan är företeelsen tyvärr högst närvarande i vårt samhälle.
Ett annat ord som används för företeelsen är ”muslimhat”, som är en parallell till ”judehat”. Det är beklagligt att allvarliga företeelser inkluderande hat och fördomar dribblas bort genom att styra diskussionen till att handla om semantik istället för om sakfrågan. I debatten kan det vara bra att ha med sig att begreppen islamofobi och muslimhat i det närmaste är synonymer.
Personer som tar bort fokus från sakfrågan, dvs hat och fördomar mot islam och muslimer, gör det för att de hävdar att de ”bara kritiserar en religion”. Nu är det allt som oftast så att dessa personer inte ”bara kritiserar islam”, eller mer specifikt ägnar sig åt saklig islamkritik, utan nästan alltid hänfaller åt hat och fördomar mot BÅDE islam och muslimer. Inte sällan kommer argumentet att islam skulle vara en ideologi.
Det är viktigt att vi skiljer på begreppen islam, islamism (politisk islam) och radikal islamism. Islam är en monoteistisk och abrahamitisk religion som, likt andra religioner, yrkar på att regler ska följas och plikter ska utföras. Islamism (politisk islam) innebär en strävan att förena religion med politik, vilket innebär att samhället ska genomsyras av religionen, också i juridisk mening. Radikal islamism innebär att man genom terror och våld ska uppnå total makt över samhället. Denna form av islamism är att betrakta som extremism och ska bemötas därefter.
När jag i debatten möter personer som duckar frågan och sitt ansvar när det kommer till hat och fördomar mot islam och muslimer brukar jag fråga hur de ser på de andra begreppen jag nämnde i början av denna text. Oftast dör pseudodiskussionen om semantik här, alternativt börjar personen tala om t ex ”nazifobi” (som inte är ett vedertaget begrepp). Apropå icke vedertagna begrepp tål begreppet ”oikofobi” att nämnas. I grunden är det en psykiatrisk term som innebär aversion mot hemmiljön, eller en onaturlig rädsla för det egna hemmet. 2004 stal filosofen Roger Scruton ordet och omvandlade betydelsen till att beskriva personer som påstås förkasta den egna kulturen till förmån för andra kulturer. Det har sedan anammats av högerextrema.
Anledningen till att islamofober/muslimhatare ifrågasätter begreppet ”islamofobi” är att de anser att det inte kan vara en fobi att vara kritisk mot islam, utan att det skulle vara rationellt. Tyvärr är det bara en täckmantel för att kunna ducka ansvaret för sitt muslimhat och på så sätt kunna fortsätta spy hat och fördomar mot islam och muslimer.
Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.
Källor:
Motargument: Terminologi – homofobi/heterosexism
Motargument: Islamofobi och kristofobi
Motargument: Terminologi – afrofobi
Motargument: Terminologi – funkofobi
Förbundet unga rörelsehindrade: Funkofobi – ett nytt ord i SAOL
Motarguments terminologi-serie
Motargument: Terminologi – islamofobi
Forum för levande historia: Islamofobi
Regeringen och SD aviserar i en debattartikel i Aftonbladet 24 februari 2024 att flyktingar från Ukraina ska ha bättre levnadsvillkor än flyktingar från andra länder. Bland mycket annat ligger full tillgång till hälso- och sjukvård samt en höjd dagpeng från dagens 71 kronor till 300 kronor i potten. Debattörerna planerar att den nya lagen ska träda i kraft 1 november 2024.
Att göra skillnad på flyktingar mot bakgrund av var de kommer ifrån är rasism och diskriminering. Motargument är av uppfattningen att alla flyktingar är lika mycket värda, och att alla flyktingar ska ha samma rättigheter oavsett var de kommer ifrån.
Den nya lagen innebär att ukrainare som erhållit skydd enligt massflyktsdirektivet får uppgraderade rättigheter och förutsättningar till ett drägligt liv i Sverige.
Vad är det då som kommer att skilja mellan flyktingar från Ukraina och flyktingar från andra länder? Idag ser rättigheterna vad gäller ekonomi, arbete och vård och omsorg för asylsökande bl a ut så här:
Ukrainska flyktingar kommer att få ytterligare rättigheter utöver det asylsökande från andra länder erhåller:

Återigen aviserar regeringen och SD en snabbutredning för att få förmånerna för ukrainska flyktingar på plats så fort som möjligt. Vi ska vara på det klara med att som lagen står skriven idag har ukrainska flyktingar sämre rättigheter än andra flyktingar. Detta gäller t ex kortare tid på uppehållstillstånd, folkbokföring, ingen föräldrapenning samt avsaknaden av rätt till SFI och komvuxutbildning. Motargument är av uppfattningen att att alla flyktingar ska ha samma rättigheter.
Det är beklagligt att Tidöregeringen värderar flyktingar från Ukraina högre än flyktingar från alla andra länder. Förutom att det är djupt orättvist kommer det att skapa splittring såväl flyktingar som människor emellan.
Källa:
Aftonbladet: Nu får ukrainarna i Sverige bättre villkor
Försäkringskassan: När du har fått uppehållstillstånd i Sverige
Migrationsverket: Ekonomiskt stöd för asylsökande
Migrationsverket: Rätt till vård för asylsökande
Migrationsverket: Skola för asylsökande
Lästips:
SR: Ukrainska flyktinghjälparen: 71 kronor om dagen räcker inte
Gästinlägg av Civilgranskaren
Vi måste prata om muslimhatet, Sveriges näst största hatbrott efter antisvart rasism (BRÅ, 2023/2024). Samtidigt som hatet växer, censureras kritiken metodiskt på svenska mediers sociala plattformar, trots att hatet många gånger uppmuntras genom redaktionernas reportage.
Bara i veckan sändes den kontroversiella intervjun med rektorn på Vivallaskolan i Örebro. I P4 Örebros reportage insisterade rektorn Lena Sörbö på att använda ordet “radikaliserade” för att beskriva vanliga muslimska traditioner. P4 Örebro publicerade Sörbös religionshets okritiserat. Denna normalisering av hatiskt språk får konsekvenser för attityden mot den stigmatiserade gruppen (Hall, 2013).
För Stockholms moské startade torsdagsmorgonen med att sanera efter två omgångar av vandalism, följt av ytterligare två attacker, dagen därpå. Det rör sig bland annat om hotfullt, xenofobiskt klotter och olika rasistiska och nazistiska repressalier. Krossade rutor och inristade hakkors vid entrédörrarna. Trots allvarliga läget har inget offentligt fördömande gjorts från kommunens sida, säger statsvetaren Mohamed Amin Kharraki. – Det är inte första gången Stockholms moské utsätts för vandalism och rasistiska hot. För några veckor sedan mottogs ett pulverbrev, och en bombattrapp som placerats vid huvudentrén. Inte heller detta fördömdes av någon officiell person eller mediehus. Att marginaliseras för en trosuppfattning är brott mot religionsfriheten, säger statsvetaren. Tystnadskulturen kring hatbrotten i det offentliga – följer svenska muslimer som ett växande hot genom vardagen. //CG
Länk till intervjun med Lena Sörbö, rektor på Vivallaskolan i Örebro
Länk till Civilgranskarens Instagram-konto
Källa: BRÅ, Stockholms Moské, Kharraki, CG-granskar SR.
Så har Richard Jomshof (SD), riksdagsledamot och ordförande i riksdagens justitieutskott, ännu en gång stoltserat med sitt muslimhat på X, f d Twitter. Denna gång via en satirbild som återigen på ett osmakligt sätt illustrerar Eurabia-myten, dvs konspirationsteorin om det av eliten iscensatta muslimska övertagandet av Europa. 2017 twittrade Jomshof ut en satirbild föreställande en trojansk häst med texten ”Islam” och ett fort med texten ”The West”, också den en illustration av konspirationsteorin om Eurabia.


Jomshof har under senare år gett uttryck för sin syn på islam och muslimer vid många tillfällen, bl a på X, men också i intervjuer, debattartiklar och i SVT:s ”Sverige möts”. Han har uppmärksammats och ifrågasatts för sina minst sagt kontroversiella uttalanden. Han har också ljugit om att det inte skulle finnas några fungerande muslimska länder.
Det finns flera förklaringar till vad Jomshofs djupt rotade muslimhat skulle kunna grunda sig i. Först och främst handlar det om främlingsfientlighet, dvs rädsla, hat och avsky gentemot andra etniciteter. I kombination med oro, starka fördomar och en skev världsuppfattning göds denna främlingsfientlighet. Jomshofs främlingsfientlighet har med åren nischats mot islam och muslimer. Han baserar sin övertygelse på konspirationsteorier som t ex myten om Eurabia, men också på lösryckta bokstavstolkningar av Koranen. Det råder en okunskap då korancitat rycks ur sitt sammanhang utan att ta hänsyn till det som står skrivet före och efter citatet. Jomshofs syn på islam är fundamentalistisk och bokstavstrogen, och stämmer dåligt överens med hur vanliga muslimer ser på sin religion.
Statsminister Ulf Kristersson (M) har, i samband med att Jomshof kläckt ur sig sitt muslimhat, vid ett flertal tillfällen kommenterat och uppmanat till besinning.
Lästips:
SVT: Richard Jomshof (SD) i blåsväder efter uttalande om islam
SVT: SD-topp om koranbränningarna: ”Blir de upprörda, elda hundra till”
SR: Sverigedemokraten Richard Jomshof får kritik efter kommentarer om islam
TV4: Försvarar kritiken mot islam: ”Inget i det jag säger är fel”
SR: Jomshof vill se begränsningar för muslimska symboler
Motargument publicerar karikatyrteckningar av Skarpa Konturer, som du kan följa på instagram och på FB.

Följ Skarpa Konturer på FB och på Instagram