Etikettarkiv: Debatt

Artiklar

Dispatch International ljuger om Koranen

Den 17:e april 2013 publicerade tidningen Dispatch International en artikel under rubriken ”Den våldsamma Koranen”. I artikeln görs en mängd påståenden kring Koranen och islam som i stora stycken är vilseledande och innehåller ett flertal lögner. Vi på Motargument.se ser det befogat att bringa klarhet i de faktiska förhållanden kring Koranen och islam som artikeln tar upp.

Quran-Mus'haf Al Tajweed
TheEgyptian / Foter.com / CC BY

Ett citat ur Koranen www.koranensbudskap.se sammanfattar väl artikelns anda:

Men det finns de som tvistar om Gud utan vare sig kunskap eller vägledning och utan att lysas av uppenbarelsens ljus.

Koranen, Sura 31, vers 20, andra stycket

Dispatch International skriver:

”I Koranen finns inte en enda vers som uppmanar till kärlek för dem som står utanför islam.”

Fakta:

De som tror på denna Skrift och de som bekänner den judiska tron och de kristna och sabierna – ja, alla som tror på Gud och den Yttersta dagen och som lever ett rättskaffens liv – skall helt visst få sin fulla lön av sin Herre och de skall inte känna fruktan och ingen sorg skall tynga dem

Koranen, Sura 2, vers 62

Säg: ’Vi tror på Gud och på det som Gud har uppenbarats för oss och det som uppenbarades för Abraham och Ismael och Isak och Jakob och deras efterkommande och det som uppenbarades för Moses och Jesus och för de andra profeterna av deras Herre; vi gör ingen åtskillnad mellan dem. Och vi har underkastat oss hans vilja.’

Koranen, Sura 2, vers 136

Säg till judarna och de kristna ’Vill ni tvista med oss om Gud, Han som är vår Herre likaväl som er Herre? Våra handlingar är våra och era handlingar är era. Vi tillber Honom med uppriktig tro. Påstår ni att Abraham och Isak och Jakob och deras efterkommande var judar eller kristna?’ Säg: ’Är det ni eller Gud som vet bäst? Vem är mer rättfärdig än den som undertrycker det vittnesbörd som han fått från Gud? Gud förbiser ingenting av vad ni gör’

Koranen, Sura 2, vers 139

Fromheten består inte i att ni vänder ansiktet mot öster eller väster. Sann fromhet äger den som tror på Gud och den Yttersta dagen och änglarna och uppenbarelsen och profeterna och som ger av det han äger – vilket pris han än sätter på detta – till de anhöriga, de faderlösa och de behövande, till vandringsmannen och tiggarna och för att friköpa människor ur fångenskap och slaveri och som förrättar bönen och erlägger allmoseskatten och som håller sina löften och som med tålamod bär lidande och motgång och som håller stånd i farans stund. De har visat att deras tro är sann; de fruktar Gud.

Koranen, Sura 2, vers 179

Kämpa för Guds sak mot dem som för krig mot er, men var inte de första som griper till vapen; Gud älskar sannerligen inte angripare. Och döda dem då var ni än möter dem och fördriv dem från de platser varifrån han fördrivit er; ja, förtryck är ett värre ont än döden. Kämpa inte mot dem i den heliga Moskéns närhet, om de inte själva tar upp striden där; men kämpar de mot er där, så döda dem. Det är förnekarnas lön. Men om de lägger ner vapnen skall de se att Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig. Och kämpa mot dem till dess allt förtryck upphör och all dyrkan kan ägnas Gud. Om de då slutar strida skall alla fientligheter upphöra utom mot de orättfärdiga som vill kämpa vidare. Kämpa likaså under den helgade månaden om ni blir angripna – vid brott mot gudsfreden skall lagen om rättvis vedergällning tillämpas. Om därför någon angriper er, har ni rätt att angripa honom så som han har angripit er; men frukta Gud och var förvissade om att Gud är med de gudsfruktiga.

Koranen, Sura 2, vers 190-194

Och lyd Gud och Sändebudet – kanske erfar ni Hans barmhärtighet. Och tävla med varandra om er Herres förlåtelse och ett paradis, lika vidsträckt som himlarna och jorden, som väl i välfärdens dagar som i tider av brist och som lägger band på sin vrede och förlåter sina medmänniskor – Gud älskar dem som gör det goda och det rätta.

Koranen, Sura 3, vers 132-134

Och låt inte hat mot dem som spärrade vägen för er till den heliga Moskén driva er till angreppshandlingar, utan samarbeta för att befrämja fromhet och gudsfruktan, och slut er inte samma för att befrämja synd och fiendskap. Och frukta Gud! Gud straffar med stränghet.

Koranen, Sura 5, vers 2, andra stycket

Och i denna Torah föreskrev vi för dem att ett liv skall tas för varje liv som spills och ett öga för öga och en näsa för en näsa och ett öra för ett öra och en tand för en tand och för varje sår ett motsvarande sår. Men den som för Guds skull vill förlåta och avstå från hämnd kan få förlåtelse för egen synd. Ja, de som inte dömer i enlighet med vad Gud har uppenbarat begår orätt mot sig själva. Efter dessa profeter sände Vi Jesus, Marias son, med bekräftelse av allt det som ännu bestod av Torah och Vi skänkte honom Evangeliet, som gav vägledning och ljus och bekräftade det som ännu bestod av Torah – där fanns vägledning och förmaningar till de gudfruktiga.

Koranen, Sura 5, vers 45

För var och en av er har vi fastställt en lag och en levnadsregel. Om Gud hade velat hade Han helt visst gjort er till ett enda samfund, men det var Hans vilja att sätta er på prov genom det som han hade skänkt er. Tävla därför med varandra om att göra gott! Till Gud skall ni alla vända åter och Han skall upplysa er om allt det som ni var oense om.

Koranen, Sura 5, vers 48, andra stycket

De som tror på denna Skrift och de som bekänner den judiska tron och sabierna och de kristna – ja, alla som tror på Gud och den Yttersta dagen och som lever ett rättskaffens liv – skall förvisso få sin fulla lön av sin Herre och de skall inte känna fruktan och ingen sorg skall tynga dem.

Koranen, Sura 5, vers 69

Överse med människornas natur och deras brister, och uppmana alla att visa hövlighet och vänlighet och undvik alla ordväxlingar med dem som står kvar i hednisk okunnighet. Och om djävulen får din vrede att blossa upp, be då Gud beskydda dig; Han hör allt, vet allt.

Koranen, Sura 7, vers 199-200

Om någon bland avgudadyrkarna söker skydd hos dig, ge honom då ditt beskydd, så att han får höra Guds ord; för honom sedan till en plats där han är i trygghet. De är nämligen människor som inte vet vad Islam innebär.

Koranen, Sura 9, vers 6

Gud befaller att rätt och rättvisa skall råda människor emellan och befaller dem att göra gott och att vara givmilda mot de närmaste, och Han förbjuder alla skamlösa handlingar och allt som strider mot rimlighet och sunt förnuft och allt som innebär en kränkning av andras rätt. Han förmanar och varnar er, för att ni skall lägga det på hjärtat.

Koranen, Sura 16, vers 90

Och ge er inte in i diskussioner med efterföljarna av tidigare uppenbarelser annat än på det hövligaste och mest hänsynsfulla sätt – utom med sådana bland dem som vill väcka förargelse – och säg; ’Vi tror på det som har uppenbarats för oss och det som har uppenbarats för er, och på vår Gud och er Gud är en och samme Gud och vi underkastar oss Hans vilja.’

Koranen, Sura 29, vers 46

Och om du frågar de som dyrkar andra väsen vid sidan av Gud, vem som har skapat dem, svarar de helt visst: ’Det är Gud’ Hur förvirrade är inte deras begrepp! Och Gud har hört sin Profets klagan. ’Herre, de är människor som inte vill tro!’ Förlåt dem och hälsa dem med fredshälsningen – de kommer att få veta sanningen.

Koranen, Sura 43, vers 87-89

Människor! Vi har skapat er av en man och en kvinna, och Vi har samlat er i folk och stammar för att ni skall lära känna varandra. Inför Gud är den av er den bäste vars gudsfruktan är djupast. Gud vet allt, är underrättad om allt.

Koranen, Sura 49, vers 13

Och Vi lät andra av Våra sändebud följa i deras spår och vi sände Jesus, Marias son, och gav honom Evangeliet, Och vi lät hjärtana hos dem som följde honom fyllas av ömhet och medkänsla

Koranen, Sura 57, vers 27, första meningen

Gud förbjuder er inte att visa godhet mot dem som inte bekämpar er på grund av er tro och inte driver ut er ur era hem, och han förbjuder er inte att bemöta dem med rättvisa och opartiskhet – Gud älskar de opartiska. Det är inga andra än de som bekämpar er på grund av er tro eller som vill driva bort er från era hem eller hjälper dem  som vill driva bort er, vilkas skydd och vänskap Gud förbjuder er att söka. De som söker deras vänskap och skydd har begått orätt mot sig själva!

Koranen, Sura 60, vers 8-9

Dispatch International skriver:

”Där finns i stället 493 stycken vilka antingen förespråkar våld eller talar om Allahs hat mot de otrogna, det vill säga alla icke-muslimer.”

Fakta:

Det framgår inte vilka 493 ”stycken” i Koranen som de anser förespråkar våld eller Guds hat mot icke-muslimer.

Dispatch International skriver:

”Koranen är en bok vilken i huvudsak handlar om hur man ska tänka och agera mot dem som står på utsidan av islam, det vill säga döda eller tvinga dessa att leva likt andra klassens medborgare och betala skatt (jiziya). Mer än hälften av Koranens innehåll har text som föraktar eller hetsar mot icke-muslimer. Vilket är vad som gör islam till en våldets och hatets religion och genom historien finns det många belägg för detta.”

Fakta:

Koranen handlar enbart i begränsad utsträckning om hur muslimer specifikt skall interagera med icke-muslimer. Det torde till stora delar framgå i ovan angivna citat ur Koranen vad som sägs om förhållandet mellan muslimer och icke-muslimer. Mycket mer finns så klart att lära för var och en som studerar Koranen på egen hand.

 

Dispatch International skriver:

”Islam är inte bara en religion, utan en totalitär teologisk och politisk ideologi enligt vilken allt ska underordnas Koranen och sharia.”

Fakta:

Inledningsvis illustrerar följande citat ur Koranen att saken inte är så enkel som Dispatch vill ge sken av:

TVÅNG skall inte förekomma i trosfrågor. Vad som är rätt handlande är nu klart skiljt från fel och synd. Den som förnekar de onda makterna och som tror på Gud, har sannerligen vunnit ett säkert fäste som aldrig ger vika. Gud hör allt, vet allt.

Koranen, Sura 2, vers 256

Såsom tidigare nämnts finns en mängd varierande tolkningar av både Koranen och sharia, inte minst inom olika existerande islamiska rättsskolor. Det finns för övrigt väldigt mycket som varken Koranen eller sharia inte uttalar sig om. De risker som Gudstroende och främst muslimer tar genom att inte följa vad som anges i Koranen och sharia, är straff från Gud eller att nekas inträde i Paradiset.

 

Dispatch International skriver:

”Den förnekar grundläggande mänskliga rättigheter såsom religionsfrihet, yttrandefrihet samt kvinnans rättigheter.”

Fakta:

Islam nämner inte specifikt uttryck såsom ”grundläggande mänskliga rättigheter, yttrandrefrihet samt kvinnans rättigheter.”

Sådana uttryck var inte vedertagna begrepp vare sig inom judendomen, kristendomen, buddhismen, hinduismen och sannolikt inte inom någon enda religion som skapats. Islams förenlighet eller oförenlighet med sådana rättighetsbegrepp är istället en fråga som är föremål för tolkning av såväl muslimer, andra troende och icke-troende.

 

Dispatch International skriver:

”Kairodeklarationen (The Cairo Declaration on Human Rights in Islam) är ett “regionalt instrument” från FN som kan användas som ett alternativ till den universella FN-deklarationen om mänskliga rättigheter. Denna deklaration, som undertecknats av samtliga 57 medlemmar av OIC, fastlägger entydigt att mänskliga rättigheter ska underordnas och tolkas enligt sharia.”

Fakta:

Tolkningen av Kairodeklarationen är rimlig, men den är inte juridiskt bindande för alla muslimer i världen. Kairodeklarationen är därutöver en rättsakt formulerad för stater, inte för individer. Islam och Kairodeklarationen är således två olika saker.

Mer information finns här om OIC, Organization of Islamic Conference.

 

Dispatch International skriver:

”Själva begreppet islamofobi angriper sekularismen (strävan efter att minska religionens politiska och samhälleliga betydelse och i stället göra religionen till en privat angelägenhet) genom att jämställa den med fundamentalism.

Framförallt tystar den alla de muslimer som ifrågasätter Koranen, de som kräver jämställdhet mellan könen, rätten att konvertera och utöva sin tro fritt utan att underkasta sig diktat från skäggprydda paragrafryttare.

I kölvattnet av denna term stigmatiseras unga kvinnor som inte bär slöja. Dessa människors hopp om förändringar bland profetens anhängare pekas ut som avfällingar. De utelämnas till det religiösa raseriet i dessa samhällen, vilket kväser allt.”

Fakta:

Det framgår inte på vilket sätt citatet ovan är baserat på fakta eller om det enbart rör sig om åsikterna hos Dispatch International redaktion. Det framgår inte hur förekomsten av ett ord skulle tysta människor ifrån att uttrycka sina åsikter.

 

Dispatch International skriver:

”Islam är en ideologi och betyder ungefär hur man vill ha samhället. Ett slags grundläggande tanke om hur man vill att saker och ting ska vara.”

Fakta:

Nationalencyklopedin beskriver ordet ”Islam” med betydelsen ”underkastelse inför Gud.”

 

Dispatch International skriver:

”Islam är ett fullkomligt omfattande system, det vill säga det består av ekonomiska, sociala, militära transaktioner, vilka behandlar människans problem med lösningar i det världsliga livet, eftersom en rättning inte kan vara fullkomlig utan att besitta dessa. Det finns en stor mängd koranverser och berättelser samt handlingar av Sändebudet (saw), som bekräftar existensen av dessa transaktioner i islam, och likaså den islamiska statens historia. Alltså är det felaktigt att kalla islam för en religion, eftersom religionen inte har med det världsliga att göra. Det är också bakvänt att kalla islam för en religion som består av ekonomiska system etc, eftersom religion inte har system överhuvudtaget. Det är en ändring av själva definitionen och realiteten av begreppet (religion) att påstå så.”

Fakta:

Såväl islam som kristendomen, judendomen och en mängd andra religioner reglerar mer eller mindre detaljerat hur ett samhälle bör fungera och människorna bör/skall bete sig.

Ett exempel är ordet ”dharma” på Sanskrit; det religiösa skrift- och talspråket inom hinduismen, som beskriver religiösa och moraliska lagar som styr individers och gruppers beteende i den fysiska världen.

Alla som är allmänkunniga om Torahn och Bibeln vet att den i likhet med islam innehåller omfattande levnadsregler.

Torahn, som utgörs av de fem Moseböckerna (vilka även ingår i den kristna Bibeln), översätts bland annat som ”lag”, även om ordet har flera betydelser.

I den svenska Bibeln, översatt av Svenska Bibelkommissionen år 2001, beskrivs i ordbokssektionen, sid 2382, under ordet ”Lagen” bland annat på följande sätt:

”Lagen avser i Gamla Testamentet inte bara regler för mänsklig ordning utan hela den religiösa läran. Lagen, torá, blir därför stundom liktydig med de fem Moseböckerna och med hela Skriften…Oftast anses dock lagen som rättesnöre för människans liv…

I Nya Testamentet syftar begreppet oftast på budorden…Lagens krav är absolut och utan inskränkning…”

Gamla Testamentet innehåller både allmänna lagar såsom Tio Guds Budord, reglering av slavhandel, skadestånd, straff för skadegörelse, definition av förskingring, förbud mot ränta, djur- och matoffer, vad som får och inte får ätas, hygien och sexualliv, slaktmetoder, regler för äktenskap. Se exempelvis andra, tredje och femte Moseboken.

Liknande detaljregleringar kring människors liv återfinns i Nya Testamentet och då i Romarbrevet och första Korinthierbrevet.

Det bör nämnas att en mycket stor del, sannolikt merparten av de levnadsregler som finns i Torahn och Bibeln är återgivna i Koranen.

På så sätt är det rimligt att i en eller annan utsträckning betrakta alla slags religioner som ”ideologiska”. De är samtidigt religioner.

Om Dispatch International vill skriva om islam är det välkommet. Däremot är det rimligt att tidningen bryr sig om att försöka förmedla fakta till sina läsare. Så är inte fallet i artikeln ”Den våldsamma Koranen.”

Krönikor

Ta debatten!

Bög, hora, kommunist, vänsterpack och pkmaffia… men vi ska ta debatten.
Saken är den att det inte finns en debatt att ta, sen jag började ta debatten eller snarare argumentera emot intoleransen när SD kom in i riksdagen så har jag märkt ett par saker, saker som börjat oroa mer och mer.

I början var de inte många som skanderade rasistiska åsikter kors och tvärs, det var inte många som blandade ihop yttrande- och åsiktsfrihet utan man kunde möta upp dem med sakliga faktabaserade argument… ledde som oftast bara till att de blev tysta i diverse trådar, men det var något i alla fall, de slutade skandera.

Sen hände något på vägen, media blev ”gammelmedia” och faktan avslogs med hänvisning om t.ex. judisk komplott eller att regeringen minsann döljer faktan som den verkligen är, inte ens när BRÅ själva tar upp att de blir misstolkade slutar de intoleranta att förvanska det som framkommer.

Och argument blev mer och mer personliga påhopp istället för att argumentera emot från den intoleranta sidan, jag har i dags dato mottagit 32 hot om våld via personliga meddelanden blandat med allsköns olika påhopp plus en del personliga meddelanden jag inte ens vet hur man ska tolka då svenskan i dessa har varit svår att läsa… svårare än ett pussel på 5000 bitar utan bild att utgå ifrån.

Ta debatten!
PhOtOnQuAnTiQuE / Foter.com / CC BY-NC-ND

Det är inte maktlöshet jag känner när jag argumenterar, det är snarare känslan av att den andre inte gör något annat än totalt blockerar nya intryck som gör att det känns som man inte kommer någon vart.
Jag sitter och skriver, försöker nå fram och verkligen hoppas att de kommer med ett vettigt motargument som leder fram till att vi har en diskussion… och jag medger gärna att jag bara väntar på att någon mer viktig än jag skuttar in i debatten som inte är en debatt, en person i makten, en person som har större förutsättningar än jag själv att uppmärksammas och dra med fler i just jakten på en debatt.

Vi som är där ute och skriver så tangentborden glöder är en del, vi är inte så fasligt få, men vi är djupt medvetna om att det är så tyst från håll som spelar roll men fortfarande är vi där varje dag och försöker få till en debatt.

En debatt som är utan tillmälen, personliga påhopp och framförallt faktabaserad… inte en strid i sandlådan där den som skriker högst inbillar sig att den ”vinner debatten” och det är så oerhört dumt att den intoleranta sidan skanderar alla dessa olika tillmälen för det är just vad de mest klagar över… får man inte ha vilken åsikt man vill utan att vara rasist?

Och nej, det är inte bara sidan till höger som tillämpar sådant, men av den erfarenhet jag har och delar med så många andra som argumenterar mot intolerans av alla de olika slag så är det just rasisterna som gör allt för att debatten inte blir en debatt.

Så att ta debatten, kan vi göra det när andra sidan inte debatterar utan endast skriker ut sin monolog?
Kan vi ta debatten när det inte finns en att ta? Debatt kräver att båda parter pratar med varann men en sida i detta pratar inte och vill inte ens försöka förstå…är det en debatt då?
Det finns ett par som tar debatten bland den sidan som benämns som rasistisk men de drunknar bland alla näthatande troll som gör allt för att debatten inte ska kunna finnas, de gångerna jag hamnat i sådan lycka över att finna en att ha debatt med så fullkomligt översvämmas kommentatorsspåret av allehanda påhopp och icke relevanta påståenden om min person.

Det blir som att föra ett samtal med en person samtidigt som flera andra personer skriker in i ens öron samtidigt, visst tycker en del och säger att man ska blunda men man gör inte det, man läser faktiskt allt eftersom det kan hända att bland alla dessa kommer en som vill delta i samtalet.

Och man vill inte gå miste om det, man vill att det finns fler som kan hantera att man inte håller med, att man har annan fakta som man stödjer sina argument på samt är intresserad av att försöka komma någon vart.

Och nej, alla åsikter är inte bra, speciellt inte de som är rasistiska.
När vi försöker nå fram är det vad vi bemöts av, rent skärt öppet hat, hat för vi inte tycker som de och hat för att vi vågar säga emot med fakta vilket de inte har på sin sida.

De har Avpixlat som kräver vad de själva inte förmår göra, Exponerat och Dispatch International som endast förmedlar en vidrigt vinklad bild av att allt är en grupps fel, absolut allt är andras fel men aldrig deras eget.
Att påpeka för Ingrid Carlqvist som leder Tryckfrihetssällskapet att det är motsägelsefullt att kräva full yttranderätt och tryckfrihet samtidigt som man vill förbjuda just en skrift, omfattas inte koranen av tryckfrihet… framförallt den totala hon vill ha?
Och vad sker när man gör det, mer näthat och fåniga påhopp men absolut ingen saklig debatt.

Så när folk säger att man ska ta debatten känns det mer som att de vill ge rum för näthat och rasismens spridning, för så ser den riktiga bilden av flertalet av dagens debatter ut, det är den mörka sanningen som vi har att göra med, vi vanliga människor som tycker att det är viktigt att inte låta samhället drunkna i intoleransens djupa hav.

Och det blir inte bättre av att Janne Josefsson och Stina Dabrowski går ut och ger klartecken om att sparka neråt… för vi ska ta debatten, vi, folket som tar debatten varje dag behöver inte höra att vi ska ta debatten.

Det gör vi redan, trots det inte finns en debatt att ta.

Gästkrönikör Mika Osipoff, en vanlig nätpratare, varken mer eller mindre än någon annan.

Läs även hans tidigare krönika: Mobbning…

Krönikor

Rör inte min moské!

För ungefär 5-6 år sedan var jag på plats då de första stenarna lades som grund till moskén i Fittja. När jag kom tillbaka efter ett tag byggdes moskéns kupol av trä och jag var helt fascinerad av hantsverksarbetet kring den kupolen. Väldigt snabbt byggdes en riktig plats för meditation.

Interiör, moskén i Fittja, Botkyrka. Fotograf är artikelförfattaren I.D.
Interiör, moskén i Fittja, Botkyrka. Fotograf: Ida Dzanovic

Moskén byggdes upp mitt emellan en sjö i skogen och en motorväg. På andra sidan sjön ser man ett bostadsområde med höga hus. Jag var glad över att få vara med och plantera rosor, äppelträd och hallonbuskar i parken. Jag drömmer om att kunna konstruera en paviljong av trä mitt i parken.

Men det mest viktiga av allt är moskéens själ, tankeinnehållet och stilen.

Man möter vänlighet direkt innanför dörren, som är öppen för alla. Ingen påminner mig om min klädstil, att jag inte bär slöja eller att jag föddes som en kvinnlig mänsklig varelse som till varje pris måste separeras från andra.

Turkar är i majoritet i den här moskén och en av dess styrelsemedlemmar som sprang iväg till köket för att koka en kopp te åt mig ropade att jag inte skulle glömma bort att hälsa till imamen som jag känner i den bosniska församlingen — som ligger på andra sidan av Stockholm. Långt bort i Hallonbergen i Sundbybergs kommun. Trots det långa avståndet så känns det verkligen som att kontakterna och samarbetet är väldigt nära.

Tystnaden är avkopplande i moskén och solstrålarna skiner nyfiket in genom de vackra fönstren. Vi gick in i det stora konferensrummet, där hängde en nära tre meter lång och minst en meter hög svensk flagga på väggen, samt en lika stor turkisk flagga. ”De fick vi från en turistbyrå!” sa mannen som kom med te och baklavabakelser.

”Att älska och respektera Sverige och Turkiet är liksom att förena kroppen med själen”, sa han.

Meditationsträdgården till moskén i Fittja, Botkyrka. Fotograf: Artikelförfattaren I.D.
Meditationsträdgården till moskén i Fittja, Botkyrka. Fotograf: Ida Dzanovic

Jag njuter av varje besök där. Och varje gång jag saknar mitt barndomshem — som jag lämnade bakom mig för många år sedan — blir jag nostalgisk och föreställer mig alla vägar som går i riktning mot den här trädgården och den här moskén.

Tyvärr är debatten om böneutrop från moskén i Fittja otroligt hetsig, hatfull och aggressiv.

Att man kritiserade fundamentalister och radikala moskéer har jag ingenting mot, då jag själv kritiserar samma inställning till religionen. Men hatet i frågan kring böneutrop är så starkt att det övergår till ett hat mot alla moskéer, oavsett stil och oavsett dess tolkning av islam.

På den muslimhatiska sajten Avpixlat kunde man se en rad ”Breiviks” som släpptes på fri fot utan att de ansvariga för hemsidan tycktes bry sig. Deras hotfulla kommentarer kunde stå kvar på hemsidan under nästan ett helt dygn:

Om minareten sprängs kommer jag applådera den modiga individen som utfört det

30 personer ”gillar” den kommentaren och 17 timmar senare skriver en annan person:

Jag hänger på. Men det kommer att behövas enorma mängder av vapen för att hålla inkräktarna stången

Sen hänger en till person på i samma tråd:

Vapen är inget problem. Tro mig, känner till en hel del internetsidor som jag kan köpa delar av ett vapen och få skickat till Sverige. Ammunition är inte heller ett större problem, går att tillverka i en liten verkstad. Annars får vi hoppas att våra finska vänner hjälper oss.
Sätter de en böneutropare i min stad så kommer jag att göra samma sak man gör med en en tupp som galer mitt i natten, det är inget hot det är ett löfte

— Den kommentaren ”gillades” av fler än 47 personer.

Detta är en retorik som jag känner igen då tusentals liknande ”Breiviks” tog över gator och städer i Bosnien för 20 år sedan, i jakten på muslimer — bara för att de var muslimer. Tänk om det i Sverige skulle finnas ett liknande forum där det finns några muslimer som öppet och fritt hotar präster, poliser, politiker, talar om vapeninsamling, vapenbeställning och gör kartläggning på landets ”förrädare”?

När olika hatgrupper ställs mot varandra, så är det inte bara min lilla meditations-oas i Fittjamoskén som kan rasa ned, utan hela din och min värld… En hatgrupp utmanar spontant att en motsatt hatgrupp kanske bildas någon annanstans. Hatgrupper vända mot varandra kan inte bara titta på varandra och ”utföra dialog”. Det gäller inte när ”Breiviks” ställs mot andra ”Breiviks”, korsriddare mot jihadister, muslimhatare mot muslimer. När olika hatgrupper ställs mot varandra, så är det inte bara min lilla meditationsoas i Fittjamoské som kan rasa ned, utan hela din och min värld.

Och tänk att det hela handlade om böneutrop på ca 3-5 minuter, bara en enda gång i veckan, mitt på dagen, med volymen anpassad till miljö, relativt långt ifrån närmaste bostadsområden.

 

Gästskribent Ida Dzanovic

Krönikor

Köp inte Sverigedemokraternas problemformulering

Gästinlägg av Betty Edvall

Vad är det som händer när man hela tiden ska ”våga ta debatten” med Sverigedemokraterna?

IMG_0532
mark sebastian / Foter.com / CC BY-SA

Ali Esbati (v) skrev att vi ibland måste ”våga vägra ta debatten” med rasisterna (30-01-11). Författaren Maria Sveland gör samma parallell till anti-feminism och Henrik Arnstad skrev på DN Debatt (2012-11-15) om att Tyskland accepterade Hitlers problemformulering så att folket debatterade ”jude-frågan”.

Många missförstår det här och tänker att man inte ska debattera, diskutera och kämpa för människors lika värde. Men det som menas med att vägra ta debatten är de debatter som på förhand har en rasistisk agenda. Sveland skriver i sin blogg om när en SVT-debatt hade rubriken ”Hur mycket invandring tål Sverige?”, den frågan är, precis som Sveland skriver, ett praktexempel på när den debatten ska ifrågasättas istället för att tas.

I och med det här missförståndet tänkte jag försöka mig på att exemplifiera detta fast med kvinnor och män.

Eva och Adam-partiet — ett parti för kvinnan

Tänk dig att det kommer ett litet parti som kallar sig Eva och Adam-partiet (förkortas EoA-partiet) som har på sin agenda att kvinnor har ett längre intellekt än män. Partiet har rötter i direkt sexistiska rörelser men börjar nu att ”städa upp” bland medlemmarna. Det pågår en så kallad nolltolerans, de partimedlemmar som gör uttalanden om att ”det är okej att ha sex med kvinnor som inte vill” eller ”kvinnor är mindre värda än män” får sparken. Det görs lite klumpiga uttalanden, exempelvis är det en styrelsemedlem som säger att kvinnor borde omyndigförklaras, han åker ut med huvudet före. EoA-partiet har en bra och retoriskt duktig ledare som säger att alla är välkomna in i partiet, även kvinnor. Han heter Johan Svensson.

Scenario 1

Johan håller tal på gator och torg och skriver i media. Men ingen vill prata med Johan, ingen vill intervjua Johan eftersom man inte vill ge honom medialt utrymme… Men eftersom Johan inte ger sig blir det till slut omöjligt att ignorera, några börjar ställa frågor: Vad anser EoA partiet om statsbudgeten? Om den nya djurskyddslagen? Om hur vi ska förbättra för små-företagarna? Om REVA? Om EU:s ekonomi? Om minaretsutropet i Fittja? Om sjukvården i Östergötland? Alla dessa frågor som florerar under veckan där olika politiker har olika svar… Johan, han kan inte svara på en enda fråga, för han är bara intresserad av jämställdhetsfrågan. Men det är ingen som är intresserad av att höra om den eftersom man vet var EoA-partiet står och det är för icke-jämställdhet. Media ger partiet en chans att visa om de har något annat att komma med. Eftersom de inte har det, glöms partiet till slut bort.

Scenario 2

Johan håller tal på gator och torg och skriver i olika medier. Men ingen vill intervjua Johan eftersom man vill begränsa hans mediala utrymme… Men eftersom Johan inte ger sig så blir det till slut omöjligt att ignorera, så man börjar ställa frågor: Vad anser du om kvinnor och män? Om att ni hatar kvinnor? Om kvoteringar? Om lika lön för lika arbete? Om Gudrun Schyman och Maria Sveland? Om hen? Vad säger EoA-partiet om att det börjar komma mer och mer starka duktiga kvinnor?

Johan har läst på, han är övertygad och han kan svara. Det är nämligen så att Johan är missförstådd av media, han hatar absolut inte kvinnor, tvärt om! Men Johan vet den här världen är uppbyggd av män, allt som historien visar är att det är män som byggt och skapat detta underverk vi lever i. Det var män som seglade över Atlanten till Amerika, det var män som styrde Omanska riket, det var män som Platon, Da Vinci, Mandela och Einstein som satte sin prägel på världen. Moses, Jesus och Muhammed var också män, precis som att nästan alla statministrar i världen fortfarande är män. Män har byggt upp ett system som är anpassat för män och om kvinnor kommer in så kommer systemet att krascha och leda till mänsklighetens undergång.

Så här pratar Johan samtidigt som han rensar ut några av de hatiska männen i sitt eget parti, han till och med sätter in en och annan kvinna. För Johan hatar inte kvinnor, tvärt om, Johan älskar kvinnor och vill hjälpa dem. Johan vill att kvinnor ska slippa jobba, slippa ta hand om ekonomin och ta svåra beslut och få den hjälp de så länge har nekats. Kvinnor ska också få skattelättnader, bidrag och enklare arbeten. På sikt vill Johan avskaffa kvinnlig rösträtt såklart, men det skulle vara politiskt självmord att uttala sig så i Sverige just nu, men snart så…

Debatten efter

Johan får mer och mer röster, den mediala världen börjar prata om huruvida det är sant att kvinnor inte har samma intellekt som män. På SVT-debatt är rubriken ”hur mycket mindre förstår kvinnor?”. Fler partier tar upp frågan, man gör tester. Forskare uttalar sig, ibland blir det stora rubriker ”NU ÄR DET BEVISAT: KVINNOR ÄR INTE DUMMARE ÄN MÄN”, men nästa dag står det ”SÅ HÄR MYCKET KOSTAR KVINNLIGA CHEFER SAMHÄLLET”. Den vanliga människan börjar säga ”ja asså, inte för att jag hatar kvinnor och röstar på EoA men jag tycker inte att kvinnor ska vara chefer”. Långsamt vrids debatten och utgångspunkten är -kvinnor mot män-. Folk tröttnar på att förklara att det är fel, rent fakta alltså.

Debatten är igång och facebook-grupper startas med namn som ”inga mer kvinnor i offentligheten tack!”. Johan behöver ju aldrig svara på frågor om djurskyddslagen, diskrimineringen av romer, skatter eller utbyggnad av den offentliga sektorn. Johan behöver bara svara på den enda fråga den, han kan bäst, den om kvinnor och män.

Nu

I boken ”Älskade Fascism” kan vi läsa om hur folket köper fascisternas problemformulering och då gör det till en sanning som i sin tur leder till att fascistpartierna vinner makt. Att diskutera islamiseringen av Sverige, invandringsproblematiken och muslim-frågan är redan en förlorad debatt, vi har köpt formuleringarna av Sverigedemokraterna och så länge vi gör det kommer dessa påhittade problem alltid att finnas. Skulle vi däremot vägra ta den debatten och istället prata om verkliga problem skulle SD:s argument gapa tomma utan innebörd. Och ett parti med tomma ord lockar inte 15 procent av Sveriges väljare.

Mer att läsa:

Arnstad, Henrik (2013). Älskade fascism: de svartbruna rörelsernas ideologi och historia. Stockholm: Norstedt

http://www.dn.se/debatt/sverigedemokraterna-ar-ett-fascistiskt-parti

http://esbati.blogspot.se/2011/01/vaga-vagra-ta-debatten.html

http://www.mariasveland.se/aktuellt/gubbvaldet-pa-grav/

Artiklar, Myter

Sluta slarva med statistiken!

Det är beklagligt när debattörer agerar på ett sätt som riskerar att underblåsa främlingsfientlighet och mytspridning – förhoppningsvis utan att detta var deras syfte. Oavsett är det trist varje gång någon slarvar eller oavsiktligt råkar använda sig av felaktig information. Det är än mer beklagligt då det kommer från personer som, sett till deras titel, borde veta bättre.

A MEDITATION ABOUT MOURNING
Martin Gommel / Foter.com / CC BY-NC-ND

Karl-Olov Arnstberg och Gunnar Sandelin slarvar grovt då de med hjälp av statistik i en artikel på Newsmill hävdar att 111 000 personer har beviljats uppehållstillstånd i Sverige under 2012. Och så kan man se det om man vill. Det är dock långtifrån en exakt sanning. Det förhindrar inte att artikelförfattarna använder sig av statistiken som fakta, för att sedan slugga vidare genom att ta upp  människosmuggling och analfabetism i samma debattartikel.

Migrationsverket och SCB har fullständig transparens vad gäller denna statistik. Allmänheten kan själv kolla upp hur statistiken ser ut. Det bör fler försöka göra. Inte minst eftersom fler än just de ovan nämnda debattörer, medvetet eller omedvetet, slarvar med begrepp, statistik och ordval.

Under hela kalenderår 2012 ansökte 43 887 personer asyl i Sverige. Av dessa fick ungefär 34% uppehållstillstånd.

Sverige avvisar mer än hälften av de asylsökande. I processen kränker vi även de mänskliga rättigheterna. Sverige har dömts mer än 20 gånger i internationella domstolar för brott mot migranters mänskliga rättigheter.

Motargument har tidigare publicerat en kortfattad artikel om dessa 111 000 personer med flera länkar och källhänvisningar för den som vill fördjupa sig i siffrorna.

Antal asylansökningar, klicka på grafen för att förstora den.
Antal asylansökningar, klicka på grafen för att förstora den.

I korthet: Endast 25 252 personer har fått PUT (permanent uppehållstillstånd) i Sverige under kalenderår 2012. Inte 111 000!

Faktum är att de allra flesta av de 111 000 personerna fick ett temporärt, tidsbegränsat och tidsbestämt uppehållstillstånd. Förutom dessa inkluderar de 111 000 personerna adopterade barn, makar och samboende partners till de gästarbetare, gästforskare och gäststudenter som vill ha med sig sin familj hit under sin tidsbegränsade vistelse i Sverige.

Vi menar att siffror bara säger vad varje skribent vill att de ska säga. Bakom en debattartikel kan det kanske dölja sig främlingsfientliga undertoner — vi vet inte. Men då det levereras siffror på ett mycket slarvigt och tvivelaktigt sätt, kan det för den oinsatte ibland framstå som både korrekt och skrämmande. Den som tar sig tid att titta närmare på siffrorna får se en helt annan verklighetsbild. Om man vill läsa det ena eller det andra är upp till var och en.

Artiklar

Dela med dig av Motargument!

Motargument.se gick online den 2:a oktober år 2012. Sedan dess har vi kommit en bra bit på väg, och vi är så glada och tacksamma för all positiv respons och support som vi får och har fått.

Nu skulle vi behöva lite hjälp med att marknadsföra oss på fler håll och på fler orter. Det finns lite olika sätt som du kan hjälpa oss på — kolla in alternativen som finns, och har du tid och lust och några andra idéer, så blir vi jätteglada om du hjälper oss ytterligare en bit på vägen.

Stort tack till DIG från alla oss i Redaktionen samt alla våra duktiga medarbetare!

MA_affisch_2013_small-ishHär till höger ser du en affisch som vi har gjort för utskrift. Den är gjord som A4, men kan också skrivas ut som A3. Affischen är fri att skrivas ut och sättas upp på stan, i samband med olika evenemang som har med antirasism att göra — tja, överallt där det passar.

Affischen finns också som bild att dela och sprida på din Facebook, Twitter med flera ställen online. Om du vill får du gärna förminska affischen till A5, lägga upp två på en sida, och skriv ut — klipp itu — lägg ut några stycken som flyers, på ett café, på ditt jobb el.dyl.

Ladda hem här

Affisch, ca 720kb
(pdf; för att läsa filen behöver du ha Adobe Acrobat Reader som du hittar här)

Delbar bild, ca 95kb
(.jpg)


Har du en hemsida eller en blogg där du vill visa att du stödjer oss?

Här har du designförslag på banners som du kan använda om du vill visa ditt stöd tydligare än genom en textlänk.
Högerklicka på bilden du vill använda, och välj ”spara som”.

 


Banner 468×60

Banner 120x240
Banner 120×240
Banner 120x100
Banner 120×100

 

 

 

 

 

Stort tack för ert stöd och hjälp. I samarbete med er blir vi bättre!

/Redaktionen
Motargument.se

Artiklar

De mångkulturella Sverigedemokraterna – Del 2

Motargument fortsätter sin presentation av sverigedemokrater med utländskt ursprung som på något sätt ”satt färg” på den politiska debatten.

Den sverigedemokratiske politikern Samuel Älgemalm har vunnit stor popularitet, kanske främst hos sina politiska motståndare genom sina färgstarka framträdanden, eller snarare uppträdanden, föreställningar, i Växjös kommunalpolitik.

Censored
Mr. van Meelen / Foter.com / CC BY-NC-SA

Älgemalm invandrade till Sverige från Iran år 1985, var vid tillfället aktiv kommunist, muslim och hette då Ebrahim Gharachorlo. Han är numera som nyss nämnts en sverigedemokrat, har konverterat till kristendomen och alltså bytt namn till Samuel Älgemalm.

Han har bland annat engagerat sig för en förbättring av skolor och sjukvården samt som motståndare till ett moskébygge i Växjö.

Älgemalm fick väljarnas förtroende att representera dem för Sverigedemokraterna i Växjö kommunfullmäktige. Där har han bland annat uttryckt sin lättnad över att det skall finnas få judar i staden och att det är ”så fruktansvärt” att Växjö enligt honom har många muslimer.

Han har även uttryckt och skrivit partimotioner kring sin önskan att förbjuda islam i Sverige. Sverigedemokraternas partistyrelse avstyrkte motionen med hänvisning till att hans förslag skulle strida mot religionsfriheten i Sverige.

Älgemalm har i sina tal uttryckt sin rädsla över att svenskar skall bli i minoritet i Sverige.

Älgemalms uttalanden om att ”mångkulturell inverkan” står bakom den ökade narkotikabrottsligheten i Sverige ledde till att flera kommunalpolitiker i Växjö ville att Älgemalm skulle avbrytas eller på andra sätt hindras från att uttala sig i kommunfullmäktige.

Noteras bör att Vänsterpartiets och Folkpartiets representanter gärna såg att Älgemalm får fortsätta uttrycka sin och sverigedemokraternas politiska åsikter.

Protesterna mot att Älgemalm får uttala sig i politiska frågor kommer även från Sverigedemokraterna, som slutligen förbjöd honom att yttra sig i partiets politiska frågor;

”Det blir galet och fel när han uttalar sig”, säger Jens Leandersson, ordförande för Sverigedemokraterna distrikt syd.

Efter den blocköverskridande, nästan totala politiska enigheten om att Älgemalm inte bör uttrycka politiska åsikter i något sammanhang, har hans politiska karriär fört en tynande tillvaro.

Men Älgemalm har trots detta gjort en ekonomisk analys av Växjö kommuns budget och då översiktligt uttryckt sverigedemokraternas ideologiska syn på samhällsekonomin.

Under samma tal passade han på att med sina egna ord ”göra reklam” för sig själv för tilltänkta arbetsgivare. Detta eftersom han ansåg att hans politiska engagemang gjort att han inte kan få jobb. Just arbetslösheten, inte minst hans egen arbetslöshet, har varit en viktig politisk fråga för Älgemalm under hans mångåriga politiska karriär (Se även länken ovan till artikeln i Smålandsposten).

Motargument.se vill tipsa Älgemalm att han eventuellt kan ha stor potential inom underhållningsbranschen, genom att som stå-upp-komiker göra en trovärdig imitation av sig själv.

Överhuvudtaget kan det finnas en marknad för att han håller politiska anföranden mot betalning. Eventuellt skulle han även kunna passa för olika reklamfilmer för, säg Kalles Kaviar, knäckebröd, Pitepalt, falukorv, samt producenter av sill och surströmming och andra s.k. ”typiskt svenska” matvaror. Kanske kunde han även passa som exempel i ett program i Utbildningsradion på en man som invandrat till Sverige och försöker integrera sig i det svenska samhället?

Med tanke på Älgemalms gripande tal om Växjös budget, kanske Älgemalm även kan vara tänkbar som sverigedemokraternas ekonomi-politiske talesperson om den nuvarande Sven-Olof Sällström skulle avgå från posten?

Det får ses som modigt av sverigedemokraterna att ha släppt fram denna säregna personlighet. Älgemalms mångkulturella bakgrund har inte heller avskräckt Sverigedemokraterna, vilket partiet förtjänar en stor eloge för.

Vilken framtid kan tänkas för en av Sveriges mest spännande politiker? Vi vet ännu inte svaret, men Älgemalm står kvar som andra ersättare för Sverigedemokraterna i Växjö. De som vill visa Älgemalm sitt stöd och jobba för att han skall lyftas fram mer inom partiet, kan kontakta honom här Vaxjo.Sverigedemokraterna.se.

Krönikor

En antirasistisk vision

Tony Fischer Photography / Foter.com / CC BY

Det tal Martin Luther King höll den 28 augusti 1963 är nog en ultimat dröm för de flesta av oss. Ja, jag kan förstås inte svara för de som är främlingsfientliga eller på annat sätt intoleranta, men för min del känns det som en våt dröm för antirasister.

Den Sverigedemokratiska ”visionen”

Det Sverigedemokraterna eftersöker med sin politik är ett Sverige utan inflytande utifrån, utan människor vilka SD själva anser stå utanför den svenska gemenskapen, historien, kulturen och så vidare. De önskar sig ett svenskt ”folkhem” som mer eller mindre försvunnit sedan decennier tillbaka. Sverigedemokraterna vurmar för den gamla världen i ett romantiserat sken utan att förstå konsekvenserna av att anamma samma livsstil i dagens samhälle.

Detta är inte en vision. Detta är en utopi.

En utopi, till skillnad från en vision, är en dröm. Det är en dröm om en värld så osannolik att den troligen aldrig kommer att kunna uppnås utifrån de förutsättningar som finns.

En antirasistisk vision

För oss är antirasism att våga drömma om ett samhälle där vi alla klarar av att leva tillsammans på lika villkor.

Positiv Antirasism, s. 16 (Daniel Poohl, Alex Bengtsson, Expo)

Det finns många sätt att bygga en vision på. Martin Luther Kings vision och dröm byggde på hans önskan om ett bra liv för sina barn. Den vision som presenteras i boken Positiv Antirasism bygger på tolerans mer än något annat. Jag tror att varje gruppering, varje organisation som jobbar med frågor som handlar om invandring och integration bör ha en gemensam vision och ett gemensamt mål. Det underlättar oerhört för det arbete man gör. Att vara för känns ofta roligare och mer positivt än att hela tiden vara emot något.

Missförstå mig rätt. Jag menar inte att vi behöver skratta och vara glada varje gång vi ger oss in i en debatt med en person vars åsikter skiljer sig radikalt från våra egna, men vi kan försöka underlätta för oss själva så att vi inte går ned oss i hur tungrodda och komplexa sådana här frågor ändå kan vara.

Om vi då ska vara för något i stället för emot – vad är vi då för?

För min personliga del finns det ett flertal saker jag är för.

  • Ökad tolerans, empati och förståelse för andras situation – vilket för mig i slutänden också innebär ökad bildning, framåtanda och vilja att utvecklas och förändras.  Vi lever i ett samhälle där allting går väldigt fort; att stagnera innebär att hamna långt efter resten av världen.
  • Att ingen exkluderas ur ett offentligt samtal – alla måste få höras, men en debatt ska också föras med respekt för andras åsikter och ståndpunkter.
  • Att vi alla jobbar gemensamt för att invandringen och främst integrationspolitiken ska fungera i praktiken, vilket även innebär att undersöka hur den som invandrar till Sverige vill bli mött och vilken hjälp och vilket stöd denne vill ha, oavsett anledning att komma hit.
  • Att en mänsklig nyfikenhet om människors bakgrund inte ska ses som rasism – om jag är intresserad av vart någon kommer ifrån vill jag kunna fråga om det utan att ses som ointelligent eller rasist.

Jag tror det är svårt för många människor i olika grupper som jobbar med (och mot) rasism att formulera sig kring en och samma vision. Däremot så vore det ju läckert om vi alla kunde sträva åt ungefär samma håll. Både när det gäller det vi är för och emot.

Krönikor

Debatt om religion

Ett tidigare inlägg om hur de olika religionerna har en diskussion om kärleksbudet, har fått Anders Hesselbom att svara. Vi publicerar hans brev och ett kort svar från Torbjörn Jerlerup följer efteråt.

Nu har det hänt igen. En bloggare anser att religiöst motiverade beteenden helt enkelt inte får kasta någon skugga över religion som fenomen.

Även denna gång är det den gudstroende Torbjörn Jerlerup som varit i farten. Igen gör han en poäng av att den gemensamma nämnaren mellan olika religioner är kärleksbudskapet. Religionerna förenas av kärlek, av den gyllene regeln och av det höga människovärdet.

Jerlerup har tappat omdömet på samma sätt som vi vant oss att gudstroende förr eller senare gör. Inget annat än religion kan så effektivt beröva någon förmågan att förhålla sig skeptisk.

På bloggen Motargument står:

Dialog mellan folken förutsätter att man hittar likheter, inte bara olikheter. Det som förenar religionerna är bland annat den gyllene regeln, kärleksbudskapet. Gör inte mot andra, det som ni ej vill att andra ska göra mot er. Gör mot andra som ni vill att de ska göra mot er!
Den gyllene regeln kombineras ofta i religionerna med idén om det unika och STORA människovärdet: att människan har ett förhållande till Gud som liknar förhållandet mellan barnet och föräldern. Så värdefull är varje människa, enligt detta sätt att se på han eller hon; att varje människa är en avbild av Gud eller speciellt utvald av Gud.
God Save the Queen
LTitus210 / Foter.com / CC BY-NC-ND

Som gudstroende kan man tänka sig att hålla med om Jerlerups påståenden. Som troende behöver man i så fall lägga sina påståenden i en annan kontext, för att över huvudet taget kunna bedöma dem. En religionsfri kontext. När man skriver om religioner som man vurmar för, eller övernaturliga väsen som man tror att man är älskad av, kan man inte hantera frågorna objektivt.

Låt oss testa att påstå att schackspelare förenas av det höga människovärdet — få schackspelare är kallsinniga barnmisshandlare. En invändning här skulle kunna vara att schackspelare inte har moralfilosofi på schemat när de spelar schack. Det säger mig att vi ska granska moralfilosofin i de religioner som Jerlerup tar upp.

Då kanske vi ska testa påståendet att humanister förenas av det högre människovärdet. Det finns nämligen tydliga humanistiska värderingar som handlar om människors rättigheter och friheter. Här kan den troende ställa sig frågan vem man menar att humanister skulle vara bättre än? Och den frågan ställer jag naturligtvis tillbaka till Jerlerup. Trots allt, monoteistisk moralfilosofi är inte mycket att hänga i julgranen, men ändå kvalificerar den enligt Jerlerup till att omnämnas för sitt höga människovärde.

Den gyllene regeln är inte bättre än personen som står mitt emot dig. Beroende på vem som står där, kan det finnas massor av saker som du vill ska hända den, men inte dig själv. Personen kanske är en våldtäktsman som du vill arrestera, utan att för den saken vilja bli arresterad själv? Resonemanget om att vända andra kinden till, eller att en alfahane i himlen ska förlåta dig för saker du gjort mot andra, är helt befängda. Förlåtelse ska komma från den du gjort något orätt emot, om den vill. Det kan inte en himmelsk auktoritet bestämma över. Och finns det någon sanning i Bibeln, är inte Jesus någon vidare sympatisk person, och att dessa exempel lyfts fram som något av hans bättre ljusglimtar, är bara tragiskt.

Och på tal om Bibeln, så är det just de religiösa urkunderna som Jerlerup lyfter fram som evidens för sina påståenden. Texten är till största del citat från olika religiösa urkunder, citat som Jerlerup personligen sympatiserar med, och som därför kvalificeras som goda.

Från Nya Testamentet, Matteus, hämtar Jerlerup följande: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger.” Behöver Bibeln tolkas, eller bryter Jerlerup ny mark inom teologin genom att hävda att det som står där, verkligen är att hållas för sant? Jesus påminner i Mark 7:10 om att det ska vara förenligt med dödsstraff att inte hedra sina föräldrar, så om Jerlerup åberopar bokstavstro så försvarar han ju faktiskt den kristna hederskulturen.

Ännu tokigare blir det när Jerlerup går vidare med att citera Gamla Testamentet och Koranen! Wow! Den som menar att den mest utmärkande gemensamma nämnaren mellan dessa böcker är just kärleksbudskapet, kan knappast skryta med en välutvecklad moral — man är definitivt inte den som ska uttala sig i frågor om moral. Ett annat problem är naturligtvis att om man accepterar Torbjörn Jerlerups sätt att resonera, så betyder det att om någon påvisar en hatisk text i de olika religiösa urkunderna så måste Jerlerup enligt samma logik säga att religion förenas av ondska. Är det någon som vill utmana Jerlerup på denna punkt?

Nej, i själva verket kan faktiskt religion ha mycket negativa konsekvenser, speciellt för den som verkligen tror på de anspråk som görs kring övernaturliga fenomen och moraliska utsagor. Jag rekommenderar alla att läsa bloggen Tro Skadar för att få en sammanställning av detta.

/ Anders Hesselbom, hesselbom.blogspot.se

Svar av Jerlerup

Jag svarar med att citera vad jag skrev i den ursprungliga artikeln:

Men kom ihåg att det i alla dessa religioner finns enskilda individer som utger sig för att företräda hela sin religion, men som hatar människorna. Innehållet i religionen beror ytterst på vad som döljer sig i hjärtat på den som säger sig tro.

Lika lite som vi bör utdöma ateismen och säga att ateism bara har negativa konsekvenser, eftersom Nordkorea och Sovjet kallar och har kallat sig ateister, bör vi utdöma hela religioner på grund av galenskap och fundamentalism. Det finns olika syn på människan i religionerna (och inom ateismen). Det är synen på människan som är det viktiga, inte om en person kallar sig religiös eller inte.

”Den gyllene regeln är inte bättre än personen som står mitt emot dig.” Exakt, det är min poäng. Ateismen och gudstron är inte bättre än personen som står framför dig! Det är vad som vilar i en persons hjärta och hjärna som är avgörande, synen på medmänniskan!

I övrigt har jag redan skrivit en artikel om tendensen att dra alla religiösa över en kam. Den hänvisar jag till: fördomar om religion.

Krönikor, Myter

Sverigedemokraterna 25 år

Sverigedemokraterna har förändrats en hel del under åren. De har blivit lite mer rumsrena och socialkonservativa. Men hur har de förändrats och vad finns kvar av det gamla Sd? Jag har gjort en djupdykning i mitt minne och funderat över vad jag minns av det Sd som jag debatterade mot redan 1989-1990.

Mountain Lion Safety
ekai / Foter.com / CC BY-NC-SA

Jag var engagerad för att stoppa Sd redan åren efter de grundades och debatterade mycket med folk som stödde Sd redan då, dessutom kände jag på den tiden brodern till Anders Klarström, den dåvarande partiledaren.

Första gången jag stötte på en sverigedemokrat var nog när jag besökte Miljöpartiet i Stockholm 1989. 

Jag var då en ung förvirrad tonåring som gick i valet och kvalet om jag skulle bli miljöaktivist eller konservativ teknikfanatiker. Nja, det är en helt annan historia. Men när jag var och besökte ett möte med Miljöpartiet i Stockholm stötte jag på en sverigedemokrat där som sa att han varit med på grundningsmötet då Sd grundades 1988.

Samtalet då var ganska typiskt för samtalet man hade med sverigedemokrater 1989 och 1990. Man kom nästan alltid in på Hitler av nån anledning. Eftersom sverigedemokraterna man mötte då ofta gillade Hitler. Så att debattera med Sd då handlade mycket om att bemöta förintelseförnekares myter, bemöta tankar om att Hitler var bra, att man inte skulle dra alla judar över en kam.

Efter det skulle det bli många möten med Sd-folk. Jag var mycket på stan och pratade politik och folk från Sd ville prata hela tiden.

Fast en sak skilde Sd:s anhängare från de rena nazister man mötte. Sd-anhängarna tonade ner det där med nazismen. De var i allmänhet mer sympatiska till nazismen men gjorde inte en stor sak av det utåt. De pratade invandring istället. Och de kopplade ihop ”problemen” med invandringen med pensionärers problem.

1989 blev Anders Klarström partiledare. Då hade jag en fördel. Jag kände Anders Klarströms bror, Peter, som var antirasist. Via honom hade jag fått reda på mycket om hur Klarström fungerade. Jag visste vilka böcker han läst, vilka historiska händelser Klarström gillade, vilka personer han beundrade i historien, vilka porträtt *host!* han hade på väggen. Kort och gott beundrade han gamla nazister och naziidéer! Det var inte konstigt. Han var ju gammal nazist själv. Hans politiska karriär inleddes med aktivism för Nordiska Rikspartiet och hans första framträdande som ”kändis” var när han mordhotade Hagge Geigert 1986.

Inom Sd påstås det numera att man inte kände till att Klarström varit nazist när han valdes 1989. Det är skitsnack! Alla sverigedemokrater jag tog debatt mot de åren, från Sven Davidsson till de lokala skinheads man mötte, hade samma fascination för det nationella och det nazistiska.

En sverigedemokrat kände man igen då kring 1989-1990, på att de började prata om invandringen och pensionerna (som debatterades mycket de åren) och sen la till att de själva var från Sd. Då brukade jag omedelbart säga att —”Jag känner folk som känner er partiledare MYCKET väl, låt oss skippa rundsnacket nu. Vad anser du om Adolf Hitler och nazisterna?”. Då kröp det nästan alltid (!) fram, efter lite lirkande att de minsann tyckte han var bra, underskattad eller inte så dålig som ”fienden” utmålade honom.

Det var dagar det… 1989 och 1990.

En variant kunde vara att man chockerade dem lite med att säga att —”Problemet med er sverigedemokrater är att ni anser att ekonomi handlar om en kamp om resurserna, inte om att skapa nya resurser. Och ni ser människan som en parasit.” Nazirörelser har nämligen alltid pratar om KAMP.

Skillnaden mellan Sd och nazistpartierna de första åren var inte en skillnad i idéer utan en skillnad i metoder. Sd försökte hitta nya vägar. De ville prata om annat än invandring. De ansåg att man borde tona ner allt det där nationella om nazister och gamla fascister.

Men det nazistiska tonades snart ner. Man ville ”skapa” det ”nya” och ”mjukare” nationella alternativet.

En smart metod

Three Hands
Stuck in Customs / Foter.com / CC BY-NC-SA

Sd:s ledarskap runt 1990 var ganska smarta. Deras metod gick ut på att sålla bort alla de som inte kunde tona ner det där gamla nationella pratet. Partiledarens bror berättade för mig att Klarström övergett NRP eftersom de ”levde kvar” i 30-talet och trodde att man kunde föra samma retorik då som nu. SD:s partiledare ville bana nya vägar och bygga en nationell rörelse med folk som både var mot nazismen och för den. Men de skulle ha en sak gemensam: de skulle vara överens om att se framåt. Det nazistiska skulle tonas ner. Pragmatism skulle vara det nya ledordet!

Så stegvis kom man att fylla rörelsen med nya generationer av rasister. Folk som var pragmatiska och kunde prata om annat än Hitlers stordåd. Allt i enlighet med idén att tona ner, tänka om och bana nya vägar.

Att debattera med en sverigedemokrat runt 1994-1995 blev något helt annat än 1989-1990. Visst fanns det nazister kvar i partiet, men de hade numera lärt sig att knipa käft om sin nazism. Istället var det invandringen, pensionerna och att värna om den svenska kulturen. Nazismen var passé och förbi. Nu skulle det nya byggas.

Nån gång i samband med detta började man också tona ner judehatet och lyfta fram muslimhatet som alternativ. Enligt Klarströms bror skedde detta för att —”det fanns så få judar i Sverige, muslimerna anses vara ett större problem”…

Fast fascinationen för det nazistiska fanns kvar länge. Anders Klarström själv beundrade t.ex. den gamle fascisten Per Engdahl. Men Engdahl var gammal och träffade få. Nån gång, jag tror 1993, precis innan Engdahl dog, träffades de. Enligt vad Jimmy Windeskog (som då jobbade i Sd och stod nära Klarström) berättat ska de båda inte ha gillat varandra. Enligt Klarströms bror träffades de flera gånger och Klarström var fascinerad över gubben. Men gubben, Per Engdahl, var gammal, gaggig och motbjudande som person. Enligt brodern bekräftade besöket bara Klarströms tankar om att nåt nytt måste skapas.

Men metoden att ”tona ner” lever kvar inom Sd.

Ja, partiet idag tar avstånd från nazismen. De har rört sig mer mot socialkonservatismen. Men arvet lever kvar. Retoriken som partiet tillåter mot muslimerna är väldigt lik den gamla retorik som partiet hade för 22 år sen mot judarna. Därför är det än idag motiverat att varna för partiet. Muslimhatet, romhatet, metoden att dra hela folkgrupper över en kam, är en fara.

Och inte bara en fara. Det är den återstående länken som förenar Sd idag med det Sd var 1989-1990.

Jag kan inte hjälpa det. Varje gång jag ser Sverigedemokraterna på nyheterna får jag flashbacks från den gamla tiden. Ett parti som grundades av folk som älskade nazismen men som hade tanken att man skulle tona ner den och bygga en ny rörelse som ”blickade framåt” inte bara bakåt.

(Klarström har tagit avstånd från sitt förflutna inom NRP och Sd sedan dess och ingen skugga ska falla över honom nu. Han har insett sina misstag och tänkt om, det är bra. Att inse att man haft fel och ändra sitt liv är starkt gjort! Jag tvekade innan jag bestämde mig för att nämna honom i artikeln, men har valt att göra det ändå. Hans roll i Sd var så avgörande och viktig.)