I riksdagsmotionen 2010/11:Kr310 anges:

Sverigedemokraterna tror att det även i Sverige finns ett starkt behov av en breddad och fördjupad diskussion kring ämnen som kultur, historia och identitet. I en tid som är präglad av ett utbrett ointresse för kulturpolitiska frågor, rotlöshet, ifrågasättande av den svenska kulturens själva existens och samhällelig fragmentering bedömer vi att det skulle finnas ett stort värde i att uppmuntra till ökad reflektion kring kulturarvet och de delar av detta som skulle kunna anses som särskilt värdefulla eller särskilt betydelsefulla för formandet av den svenska identiteten och som vi därför vill bära med oss in i framtiden.

Motargument har tidigare kritiskt granskat Vilhelm Mobergs bokserie ”Utvandrarna” som vi varnade våra läsare för. Varningen föranleddes av dess populära och realistiska beskrivning av den stora utvandringen från Sverige under de två föregående seklen. Beskrivningen går därmed i sann svenskfientlig kulturrelativistisk anda emot ideal som kung, fosterland, religion och då inte minst kristendomen. Likväl som en rad andra gamla traditionella svenska värden.

Vi vill nu variera oss genom att presentera mer positiva kulturnyheter. Närmare bestämt den Sverigevänliga musikgruppen Ultima Thule. En grupp som sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson inspirerades av som tonåring.

Musikbandet Ultima Thule fanns under 30 år, närmare bestämt mellan åren 1982-2012 och blev under 90-talet en av Sveriges absolut populäraste musikband. De översiktliga recensionerna av bandets musik får därför begränsa sig till ett fåtal låtar.

Ledordet för väldigt mycket – kanske merparten av Ultima Thules musik – är ”nostalgi”. Nostalgi över svensk natur, Sverige som land, kärleken till Sverige, egna versioner av Sveriges nationalsång. Eller av kända svenska sånger som Astrid Lindgrens ”Idas sommarvisa” och ”Uti vår hage”.

En särskild del av Ultima Thules nostalgimusik har även ledordet ”krig”. Glorifieringen av krig i svenska armén och krigståg utförda av vikingar från vad som skulle komma att bli Sverige.

De Sverigevänliga vikingarna

I låtarna ”Odens återkomst”, ”Drakskepp”,  ”Då svallar vårt vikingablod”, framförs hur krigare som stupar i krig hamnar i Paradiset (låter det bekant?). Närmare bestämt vikingar som stupar i krig och anspelar på de unga män som reste från vårt land för att erövra, plundra och våldta, vid sidan av att idka internationell handel.

I ”Då svallar vårt vikingablod” beskrivs hur den tidens ekonomiska migranter och organiserade kriminella förbereder sitt äventyr:

När vi ska ut och härja, på någon plundringsfärd, ska vi oss kunna bärga, uti vår hårda värld. Vikingsropet ljuder, man blir på stridshumör. Blodet i vår kropp det ljuder. Det kan vi ej rå för.

Det Sverigevänliga 30-åriga kriget

I låtarna ”Lejonet från Norden” och ”Blå brigader” skildras hur svenska soldater slåss vid slaget i Lützen beläget i norra Tyskland, år 1632 under 30-åriga kriget.

Ett krig där Sverige stred för nordtyska protestantiska furstendömen som ville bryta sig loss från det Tysk-Romerska riket och som tros ha dödat upp till 30% av Tysklands stadsbefolkning och upp till 40% av Tysklands landsortsbefolkning mellan 1618-1648 (McKay, Hill, Buckler, ”A History of world Societies”, tredje utgåvan, ISBN 0-395-47293-8, sid 502, under rubriken ‘Germany After the Thirty Years War’).

Karl XII / Foter / CC BY-NC-SA

Ävenså dog nästan av alla svenska infanterisoldater, huvudsakligen tvångsrekryterade, som deltog (Brzezinski, Hook, ”The Army of Gustavus Adolphus 1 Infantry”, ISBN 0-85045-997-4, sid. 10, under rubriken ‘The Human Cost’).

De Sverigevänliga Karolinerna

I låten ”Knekt och Karolin” skildras hur svenska soldater i hjältemodigt försvar av det svenska kolonialväldet segrar i slaget vid Narva i dagens Estland och går under vid slaget vid Poltava i Ukraina.

I låten ”Till kriget” beskrivs mobiliseringen av svenska soldater som drar ut i krig. Krig som inte minst gällde erövringar, återerövringar och bekämpande av bondeuppror i landskapen Skåne, Blekinge och Halland där Jimmie Åkessons parti får merparten av sina röster.

Och nog har Sverige rent historiskt mycket att tacka vikingar, knektar och karoliner för. Om inte dessa, mestadels utfattiga unga män, hade skickats ut för att plundra och erövra, hade Sverige inte fått de rikedomar, det bördiga södra Sverige och den effektiva byråkrati som vi än idag förvaltar. Om inte detta stora antal unga män förmåtts till att offra sina liv och ta så många andras liv i fjärran land, hade vi inte fått en välbeställd adel som fick ta över landområden och merparten av plundringsbytet i krigen.

Och utan alla dessa modiga invasioner och plundringar hade många av våra kungar inte fått den hjältegloria som de än idag omhuldas med.

Den svenska staten byggdes genom vapenmakt och kungligt styre över folk som inte vill styras av just de kungarna. Genom de två hundra år av fred som Sverige haft har krigets roll i svensk kultur nästan glömts bort. Ja till och med hånats av politiskt korrekta vänsterelement.

Ultima Thules 30-åriga kamp för att Sverige skall minnas sina krigiska erövringar och plundringar är avslutat, men lämnar efter sig ett kulturellt arv som är värt att minnas och studeras av oss och kommande generationer.

Deras musik är i sanning en del av det svenska kulturarvet och lär ha en given plats i en svensk kulturkanon.

Om du känner stolthet genom Ultima Thules musik är upp till dig.

Ytterligare läsning

1. Kungliga bibliotekets hemsida om svenskt krigsbyte.

2. Vetenskapsradions program om Riksföreståndare Axel Oxenstierna och bygget av svensk byråkrati under stormaktstiden.

3. Peter Englunds bok ”Ofredsår”.

4. Peter Englunds bok ”Den oövervinnerlige”.

5. Peter Englunds bok ”Poltava”.