Etikettarkiv: kyrkklockor

Ann Heberlein och myten att kyrkklockor ”inte har ett andligt budskap”

Ann Heberlein påstod nyligen i en artikel i SVD att böneutrop strider mot religionsfriheten.  I den artikeln definieras religionsfrihet som rätten att slippa religion offentligt. Dessutom påstår Heberlein att kyrkklockorna, till skillnad från böneutropen, är utan religiöst budskap. I två artiklar ska vi bemöta dessa myter.

I den förra artikeln bemötte jag påståendet att religionsfriheten är friheten att slippa religion i det offentliga rummet. Det påstår nämligen Heberlein.

Men Heberlein är inte konsekvent. När hon menar att man ska ha rätt att slippa möta religion i det offentliga rummet pratar hon om att hon vill ha rätt att slippa höra muslimska böneutrop. Kyrkklockor anser hon ska ha rätt att ringa på som vanligt – eftersom de inte har ett ”andligt budskap”.

Kyrkklockors budskap

Ann Heberlein påstår i sin artikel att  kyrkklockor inte har ett andligt budskap.

 ”Till skillnad från kyrkklockor innebär böneutrop inte bara en uppmaning till bön – nej, böneutropet är bön. I den bön som proklameras från minareter, sägs att ”Gud är stor, jag vittnar om att det inte finns några andra gudar än Gud” och ”jag vittnar att Muhammed är Guds profet”. Det uttalade syftet med böneutrop, är att både troende och icketroende ska få ta del av islams andliga budskap. Böneutrop går alltså inte att jämställa med de kristna kyrkornas klockringning.”

Ack, ack ack. Vi lever i en religiöst sett analfabetisk tid. Dessutom är historiekunskapen ganska låg i Sverige. Svensken i gemen vet ganska lite hur människor fungerade förr i tiden. Speciellt om det rör religion.

Traditionellt sett har kyrkklockor alltid varit sprängfyllda med budskap. Budskapet har varit att man ska hylla och frukta Gud. Att visa att den kristna Guden styr och att hålla det onda borta. Ofta har budskapet också varit att man ska frukta och lyda den världsliga staten.

Detta är grundläggande kunskap i kyrkorummets historia.

Hålla det onda borta

Mycket av den kristna kyrkans teologi förr handlade om att hålla det onda borta, med dop, nattvard, amuletter och bön skulle man hålla det onda stången. Kyrkobyggnaden konstruerades som en fristad, då man trädde in skulle man lämna det onda bakom sig i kyrkans förhall och träda in i det rena kyrkorummet.

Klockorna höll demonerna och det onda borta.

Kyrkklockorna, som kallades ”Guds basuner”, kunde höras en mil eller mer.

– Klangen av kyrkklockor är ett levande kulturarv, som vi hör dagligen men sällan reflekterar över, säger Petter Ljunggren. Nu berättar vi hur de tillverkades, döptes, fick hjälp av böner, runor och magiska bilder för att skrämma medeltidens demoner med sin klang och kalla de troende till kyrkan. (källa)

Ett exempel på detta är att man ofta brukade ringa med klockorna då det åskade.

”The practice of ringing church bells to dissipate lightning storms and prevent their deleterious effects had a long tradition in Europe and had been a concomitant to the general belief in the diabolical agency manifested in storms. … Typical inscriptions on church bells described their powr to ”ward off lightning and malignant demons”; stated that ”the sound of this bell vanquishes tempests, repels demons, and summons men,” or exhorted it to ”praise God, put to flight the coulds, affright the demons, and call the people”; or noted hat ”it is I who dissipate the thunders.” (Cohen, I. Bernard (1990). Benjamin Franklin’s Science. Harvard University Press. p. 119. )

Klockornas budskap

Vill man se vilket budskap klockringningen traditionellt sett haft kan man läsa vad som står på olika kyrkklockor runt om i världen eller i Sverige. När klockmakarna göt klockor förr i tiden skrev de nämligen ofta in vilket budskap klockorna skulle förmedla på dem när de göt dem. Och detta skedde långt in på vår tid.

På Rödöns lillklocka, gjuten under kung Gustav den 5.e regeringstid under 1900talets början  står texten:

I kristen tro och redlig vandel går vägen över gruset mot höjden. Så länge vi frukta Gud, ära konungen och icke förgäta fädrens maningar och gärningar skola Rödöns klockor ringa för ett lyckligt och fritt folk i älskad hembygd. Gläds min själ.”

På kyrkan i Norrbo, Hälsingland från 1500-talets sista år, kan man läsa att klockans syfte är att uppväcka människan till att höra Guds ord.

”KLOCKAN ÄR THER TIL GIORD TIL
UPVECKIA MENNISKIAN AT HÖRA GUDZ ORD. ANNO DOMINI 1595”,

Näshults storklocka är från Oskar den andres tid, 1800-talets sista år. Den klockan sjunger ”skaparens ära”…

Jag manar till heliga fester
härligt med lockande ljud
kommen till kyrkan, I gäster
klädda i helgedagsskrud.
Skaparens ära jag sjunger
kraftigt med tunga och malm.
Stäm då med lefvande tunga
in i min fästliga psalm.”

Kyrkklockor har ofta sådana budskap även om det också är vanligt förekommande att namnen på de som donerade kyrkklockorna står skrivna på klockan. Men att klockorna hade ett budskap var utan minsta tvivel. På medeltiden men även under den protestantiska tiden.

Mellanklockan i Lunds domkyrka är från 1774. På den kan man läsa:

NÄR MAN I TIDENS BOK
SKREV SJUTTONHUNDRAFYRA
OCH SJUTTIO DERTILL, FRÅN
VÅR FÖRSONING DYRA:
JAG STÖPTES OM PÅ NYTT
OCH ÖKTES TILL MIN VIKT,
FÖR ATT MED HÖGRE RÖST,
PÅMINNA DIG MIN PLIKT.
UPPMÄRKSAM VID MITT
LIUD, DU PLÄR LÄTTSINNIGT
FRÅGA
OM DÖDEN INBROTT
GJORDT? OM VÅDELD BÖRJAT
LÅGA?
OM GUDSTIENST ÄR FÖR
HAND? OM DOMPREDIKAN
SKER?
OM UPPROR ÄR I LAND? OM
LIKFÄRD SIG FRAMTER?
LYSS HELLRE TIL OCH LÄR,
AF MINA GÄLLA THONER
HUR DÖD OCH DOM ÄR NÄR,
DIG INGENDERA SKONER.

Intresserade rekommenderas att botanisera i Riksantikvarieämbetets samling av skriftserien ”Sveriges kyrkor”. Där kan man läsa vad som står inskrivet i Sveriges olika kyrkklockor.

På detta kanske Ann Heberlein skulle svara att ”folk idag inte kopplar samman kyrkklockor med något budskap”.

Jag tror att många troende kristna i svenska skulle protestera ljudligt. För troende är kyrkklockorna en del av gudstjänsten och i allra högsta grad något med ett religiöst och andligt budskap.

Visst har både böneutropet och kyrkklockorna ett budskap. Ann Heberlein har rätt att de innebär att ett andligt budskap sprids i det offentliga rummet. Men hon har helt fel när hon påstår att det är annorlunda för klockorna i Svenska kyrkans kyrkor.

Ann Heberlein och religionsfrihet utan religion

Ann Heberlein påstod nyligen i en artikel i SVD att böneutrop strider mot religionsfriheten.  I den artikeln definieras religionsfrihet som rätten att slippa religion offentligt. Dessutom påstår Heberlein att kyrkklockorna, till skillnad från böneutropen, är utan religiöst budskap. I två artiklar ska vi bemöta dessa myter. Först ut är idén att religionsfrihet betyder frihet från religion i det offentliga rummet.

Ann Heberlein påstår i en artikel i SvD ”[…] att religionsfriheten även innebär rätten att slippa religion, exempelvis i det offentliga rummet”. Hennes argument är att i det offentliga rummet väger rätten att slippa religion tyngre än rätten att få utöva sin religion:

”Religionsfriheten skyddar rätten att tro – och rätten att inte tro. Man får aldrig, under några omständigheter, tvinga någon att ansluta sig till en religiös åskådning eller underkasta sig religiösa påbud… Den enes rätt att slippa oönskad religiös påverkan väger… tyngre än den andres rätt att utöva sin religion.

Därför är det inte hållbart att hänvisa till religionsfriheten för att få igenom krav på böneutrop. I själva verket strider böneutrop tydligt mot religionsfriheten.”

Att tillåta böneutrop i det offentliga rummet betyder att man kränker religionsfriheten för de som inte vill ta del av religion, menar Heberlein.

”Det är fullt möjligt för en troende muslim att utöva sin religion utan böneutrop – men den ickemuslim som befinner sig i närheten av böneutropen kommer inte undan. Dennes rätt att slippa oönskade religiösa inslag i offentlighet kränks därmed.”

Religionsfriheten handlar både om att få slippa religion och att få slippa vara religiös. Så långt har Ann Heberlein rätt. Ann Heberlein pratar i artikeln, och på andra ställen, om att hon förespråkar det sekulariserade samhället. Traditionellt sett betyder iden om ett sekulariserat samhälle, ett samhälle som inte domineras av religion.

Så långt är allt som det ska, få vill ha tillbaka gamla tiders samhälle som styrdes av religiösa diktat. Men betyder detta med sekularism då att religionen inte ska synas i ”offentligheten”? Nej, då är det inte sekularism utan ateism.

Sekularism är inte samma sak som ateism. Sekularism handlar om att varken religioner eller ateism ska få dominera det offentliga rummet. Det Heberlein refererar till är det ateistiska system som bl a Sovjetunionen hade. Där tilläts inte religion i det offentliga rummet.

Det Heberlein pratar om är att hon vill att det offentliga rummet ska vara ateistiskt, dvs religionsfritt. Men ett sekulariserat samhälle är inte samma sak som ett ateistiskt, dvs religionsbefriat, samhälle utan handlar om att skydda samhälle och stat från BÅDE idén om den religiösa och ateistiska staten.

Sovjetunionen, och idén om det ateistiska samhället och den ateistiska staten, var ingen bra förebild. Där ansåg man att religion var något man bara skulle få utöva privat, inte offentligt. Sekularismen skyddar både religiösa och ateister och går ut på att både ateister och religiösa har lika rätt till det offentliga rummet.

Den som vill se mer om hur begreppet sekularism definieras rekommenderas att läsa domarna från US Supreme Court; Reynolds v. U.S., samt Everson v. Board of Education of Ewing TP, som fastslår separationen mellan religiösa församlingar och statsmakten. Av domarna framgår att US Supreme Court både tog avstånd från en ateistisk stat lika mycket som en religiös stat. USA på 60-talet såg inte på Sovjetunionens och kommunismens ateistiska stat, där religion inte skulle synas i det offentliga rummet, som något bra. Tvärtom. Därför står det i domarna att varken ateism eller religion ska dominera staten eller samhället.

Jämför gärna med idén om yttrandefrihet och idén om politisk frihet. Yttrandefrihet betyder inte att man ska ha frihet att slippa höra vissa åsikter i det offentliga rummet. Politisk frihet betyder inte att man ska slippa att se partier man ogillar i det offentliga rummet.

Rösta i kyrkovalet!

Jag vill att du ska rösta i kyrkovalet. Faktum är att jag VERKLIGEN vill att du ska rösta i kyrkovalet. Anledningen till det är att din röst är viktigare än vad den någonsin har varit om vi ska kunna förhindra att Sverigedemokraterna får starkare röst som räknas i kyrkan. När jag tittar på Sverigedemokraternas hemsida dyker några frågor upp; Är det vanligt att människor drar likhetstecken mellan muslimer och islamister? Var går egentligen gränsen mellan en troende och en extremist? Hur ser Svenska kyrkan på främlingsfientlighet och rasism?

Järvsö Kyrka
Järvsö Kyrka

Jag tror att Sverigedemokraterna gärna vill att vi ska dra ett likhetstecken mellan muslimer och islamister, det ligger i deras intresse. På sin hemsida grötar de ihop dessa två begrepp för att få muslimer att framstå som potentiella terrorister. ”Islam och i synnerhet dess starka politiska och fundamentalistiska gren” har helt plötsligt blivit ”Islamismens inflytande på det svenska samhället”. Inte islams inflytande utan islamismen. Same, same, but different?

Vad skiljer en troende från en extremist? Jag vet inte om jag har ett vettigt svar på den frågan, jag vet faktiskt inte riktigt hur jag definierar en troende. Att definiera en extremist känns enklare. Det är för mig en person som ser sin egen världsåskådning som en absolut sanning och är villig att ta till i princip vilka metoder som helst för att få fram sitt budskap. Någon som anser att ändamålen helgar medlen. Extremister kan vi finna överallt. Människor som vill göra andra illa är något som inte bara förekommer inom islam.

På den tredje frågan har jag ett bättre svar. Jag sjöng i Järvsö kyrkokör under flera år. Det var en otrolig gemenskap, vi hade roligt, skrattade och sjöng. Och alla var välkomna. Jag minns särskilt ett tillfälle när tre killar kom från en flyktingförläggning och var med på en gudstjänst på EFS. De hade först åkt buss och sedan gått en bra bit i kylan. Och jag kan tala om att det blir förbannat kallt i Hälsingland under vintern.

Efter gudstjänsten följde det obligatoriska kyrkkaffet. Det kallas ibland skämtsamt för det tredje sakramentet, att fika och bara prata en stund betyder oerhört mycket för många. De tre killarna, som inte pratade ett ord svenska, satte sig vid ett eget bord. Då sade någon, jag minns inte vem, högt på engelska att ”här fikar vi minsann tillsammans!” Killarna, som var från östra Afrika, tillhörde ett annat samfund. En av dem hade flytt med systern för att hon skulle slippa könsstympning. De satt i princip helt isolerade på flyktingförläggningen och det sved verkligen i hjärtat. Men vi fick i alla fall dricka kaffe och äta en bulle tillsammans, inknölade vid långbordet.

Svenska kyrkan har gjort fullständigt klart hur de möter främlingsfientlighet och rasism. Det är nolltolerans som gäller, ingen pardon. På sin hemsida väljer de bl.a. ett citat från gamla testamentet där Gud talar till israeliterna och säger ”Om en invandrare slår sig ner i ert land skall ni inte förtrycka honom. Invandraren som bor hos er skall ni behandla som en infödd. Du skall älska honom som dig själv, ni var ju själva invandrare i Egypten.”

Vi får inte glömma att Josef, Maria och Jesus själva var flyktingar. När de återvände från Egypten var Josef så rädd att de inte kunde flytta tillbaka till sin hemstad. Sverigedemokraterna vill ge kristendomen, vars grund vilar på att människor förföljts och tvingats fly, mer makt och inflytande i samhället. De anser att den svenska staten inte kan eller bör vara religiöst neutral. För mig lyser logiken med sin frånvaro. Jag ber om ursäkt Jimmie Åkesson, men jag kunde inte låta bli att notera att du har en bjälke i ögat. Ta det försiktigt när du kliver in i duschen så att den inte slår i kaklet.

Sverige tillhör ett av världens mest sekulariserade länder. Det innebär inte att dess invånare förkastar de positiva värderingarna som präglar Svenska kyrkan. Förmågan att se en människa, hjälpa någon som är utsatt och inte göra skillnad på folk och folk.

Genom att rösta i kyrkovalet kan du göra din röst hörd. Det är din möjlighet att kunna visa att fördomar ska ersättas av öppenhet. Sverigedemokraterna försöker använda Svenska kyrkan som en plattform för att förmedla sitt budskap. Det tolererar jag inte, jag blir rent ut sagt urförbannad när någon menar att kristna ideal kan användas som en ursäkt för att bete sig så som Sverigedemokraterna gör. Tillsammans kan vi mota Olle, inte Ali, i grind. Du skall älska din nästa som dig själv. Något större bud än dessa finns inte.

Gästkrönikör: Louise H.

Böneutropen är här – överlever vi?

I spetsen tillsammans med Birgitta Mörk (S) ordf. kommunfullmäktige Botkyrka kommun skrevs en petition av s.k. ex-muslimer i Sverige. Petitionen syftade till att stoppa böneutrop i Fittjas moské.

På hemsidan för petitionen kan man bland annat läsa följande:

”Det är viktigt för alla dem som har flytt från politiska islams förtryck. Från Sharialagars våldsamma och barbariska handlingar mot människorna och att inte behöva bli påminda om det igen.”

Om enbart ”påminnelsen” av politiskt förtryck med religiösa förtecken skulle utgöra skäl för att stoppa böneutropandet, aktualiseras en rad frågeställningar.

 

FÖRBUD MOT ALLT SOM PÅMINNER OM FÖRTRYCK

Om bärandet av slöjor ”påminner” någon om religiöst förtryckande regimer som tvingar kvinnor att bära slöja, skall slöjbärandet förbjudas?

Om utbristandet av ”Allah hu Akbar”, som många muslimer kan utbrista privat i olika sammanhang (muslimer rappar ”Allah hu Akbar” under en filmfestival, en muslimsk fotbollsspelare ber efter att ha gjort mål, eller ber tillsammans med anhängare av andra religioner för mordoffer osv. osv.) ”påminner” någon om religiöst förtryck, skall sådana religiösa uttryck förbjudas från det offentliga rummet?

En av författarna till denna artikel (Thabo ’Muso) hade en far som berättade att han som barn hatade vita människor. Han växte upp under apartheid i Sydafrika och med det förtryck som vita människor där utövade gentemot svarta människor.

Efter en tid överkom han sina svepande rasistiska generaliseringar och kunde umgås med vita människor i alla upptänkliga sammanhang.

Dansgrupp i Lund_v2

Han gifte sig och fick barn med en vit person utan några som helst traumatiserande konsekvenser.

Dance competition_v2                   Thabo i Täby som barn_v2

Kanske det vore en lämpligare och förnuftigare väg även för de som levt i religiöst förtryck att inta samma självrannsakan och genomgå en liknande själslig förändring? Eller kan det anses vara för mycket begärt?

Och hur skall samhället förhålla sig till det öppna manifesterandet av kristen tro? En religiöst manifesterande som visas återkommande i svensk television finansierad av troende och ateistiska licensbetalare, såväl som i en rad andra sammanhang.

Hundratusentals människor flydde från krigets Bosnien under 1990-talet. Det var en tidsperiod då landet blev överkört av ett korståg mitt i Europa och folkmord utfördes på muslimer enbart för att de var muslimer.

 

KYRKKLOCKORNA I VÅRA LIV

Men, ingen från Bosnien, så vitt är allmänt känt, har krävt stopp för kyrkklockor i Sverige. Detta oavsett om någon återupplevt trauman från kriget.

Även de av oss som är sekulariserade…

Thabo - nyårsfest

.. och kan väckas ganska abrupt av kyrkklockor en söndagsmorgon får lov att leva med ringandet.

Betänkt även att exempelvis den ständigt ringande Solna kyrka på Kyrkbacken i Hagalund, Solna, enbart ligger cirka 20 meter från närmaste bebyggelse mitt inne i ett miljonprogramsområde.

Inte en kilometer från närmaste bebyggelse som är fallet med Fittjamoskén.

Enbart mot den bakgrunden vore stoppandet av böneutrop i Fittjamoskén lika inkonsekvent som absurd.

Men Birgitta Mörk (S) och hennes engagemang för att människor som flytt från religiöst förtryck skall slippa höra tre minuters böneutrop varje fredag i Fittja är en del av en större trend. En trend enligt vilken rätten till att offentligt manifestera sin religiösa tro (åtminstone för muslimer) inte tycks kunna samexistera med rätten att inte vara troende.

Hon är inte ensam i sitt parti med liknande åsikter.

 

POLITIKERNA SOM ”VET” ATT BÖNEUTROPEN ÄR FARLIGA OCH SKADLIGA

Nima Gholam Ali Pour (medlem i Socialdemokratiska partiet tills dess att Omar Mustafa valdes in i partistyrelsen), ”Böneutrop är inte heligt”, publicerad i Newsmill den 2 januari 2013, tycks driva tesen att de som förespråkar böneutropen i Fittjamoskén utgör en liten minoritet religiösa muslimer.

Han för ett resonemang om ”buller” och ”oljud” som utropen enligt honom består av. Han anser sig även veta att frågan om tillstånd för böneutrop är ”något som egentligen berör de kommunala miljöförvaltningarna och miljöbalken”.

Polisstyrelsens bedömning är annorlunda och det 19-sidiga beslutet, enligt vilket böneutropen från Fittjamoskén beviljas tillstånd, kan läsas här.

Huruvida Nima Gholam och Birgitta Mörk gjort en mer professionell och juridiskt korrekt bedömning än polisen, av huruvida böneutropen utgör buller och oljud, samt om polisen är behörig att besluta i tillståndsärenden kring böneutrop, är upp till var och en att bilda sig en uppfattning om.

Nima Gholam Ali Pour presenterar ytterligare information kring böneutropen från Fittjamoskén:

Böneutrop är i grund och botten något problematisk för det handlar om att man flera gånger om dagen, 365 dagar om året, kallar alla till bön.

Det mest problematiska i sammanhanget är snarare att Nima Gholam Ali Pour inte tycks ha satt sig in i fakta innan han gör påståenden inför åtskilliga tusentals läsare som vill lära sig något nytt. Böneutropen skall således ske en gång i veckan, en gång om dagen, sammanlagt 48 gånger om året. Han presenterar därmed desinformation.

Av polisens beslut, sid. 1, första stycket, gällande böneutrop framgår i själva verket följande:

”Botkyrka Turkiska Islamiska Kulturförening beviljas tillstånd till högtalarutsända böneutrop från moskén i Fittja i Botyrka kommun på fredagar under 3-5 minuter ca kl. 12.00 vintertid respektive ca. 13.00 sommartid under perioden den 12 april 2013 – 20 mars 2014.”

Nima Gholam Ali Pour påstår att den förening som ansökt om tillstånd för böneutrop, nämligen Botkyrka Turkiska Islamiska Kulturförening, utgör vad han kallar för ”en högljudd minoritet som inte vill anpassa sig till resten av samhället.”

Om han har belägg för att församlingen som driver Fittjamoskén utgörs av fundamentaliser som vägrar anpassa sig till samhället, hoppas vi på att han presenterar belägg för detta framöver.

För de som är intresserad av information från de som regelbundet besöker Fittjamoskén och dess församling (Ida Dzanovic) , rekommenderar vi ytterligare läsning av artikeln Rör inte min moské.

 

Ida Dzanovic

Thabo ‘Muso