Etikettarkiv: en värld

Man väljer själv.

Ingen människa föds till rasist. Det är ett välkänt faktum att små barn är totalt ”färgblinda”.

Jag minns när dottern var knappa året och vi åkte buss hem en kväll. Bakom oss satt två damer från Etiopien, den äldre hade en vacker ring med en turkos sten. Dottern min var helt fascinerad av den vackra ringen. Höll damen i hand, pillade och klappade som små barn gör. Damen skrattade och sa något som den yngre kvinnan översatte: ”Hon säger att bebisen undrar över den mörka huden.”
Nej, blev mitt svar, det är ringen som fascinerar henne. Mitt barn har mött människor från världens alla hörn sedan den dag hon föddes, hudfärg har aldrig varit något att undra över.

Små barn är färgblinda antirasister. Det finns barn som fortsätter att se den vackra ringen före färgen på handen som bär den. Jag följde en historia på Twitter häromdagen om en 9-årig flicka som kom hem och var upprörd över att höra vuxna uttrycka sig rasistiskt. Denna klarsynta lilla tjej hade t.o.m. sagt ifrån till de vuxna. Hon sa: ”Jag tycker inte om när du kallar folk för turkjävel och neger! Det heter inte så!”
En nioårig flicka som valt att se människor, inte färg eller ursprung.

Jag valde själv i tidig ålder. Född som jag är 12 år efter andra världskrigets slut fick jag tidigt del av rasismens konsekvenser. Jag var tio år när jag hörde Martin Luther King tala, elva år när han mördades. Jag växte upp med insikten att människor massmördar andra människor endast på grund av etnicitet och jag valde att aldrig låta etnicitet vara måttstocken för hur jag bedömer andra människor.

Andra väljer annorlunda. Det finns alltid ett orsakssammanhang som formar oss, en del blir itutade från späd ålder att det är skillnad på folk och folk, de reflekterar inte över det utan formar sin perception utifrån det invanda mönstret.

Jag har en bekant som har blivit misshandlad två gånger. Den ena gången av ett gäng invandrarkillar, den andra gången av ett gäng svenska killar tillhörande samma fotbollsklubb som han själv. Hans reaktion på händelserna var väldigt olika. Den misshandel som utfördes av svenska klubbkamrater förminskade han och den utförd av invandrarna förstorade han, skrev långa arga inlägg på Facebook om jävla invandrare som borde kastas ur landet. Brottet var detsamma, men hans åsikter gjorde det ena värre än det andra.

Ibland hör man argumentet från de som är rasister att de faktiskt själva utsätts för rasism och det i sitt eget land. Det är denna upplevda rasism som gör dem rasistiska hävdar de (fast de kallar förstås aldrig sig själva för rasister). Enligt dem måste man bli rasist om man utsätts för rasism.
Nej, det måste man inte.

Man väljer själv.

Jag har själv blivit utsatt för rasism. Jag har bott i Grekland och blivit diskriminerad och illa bemött bara på grund av mitt blonda hår och mina blå ögon. Utstått sneda blickar från gamla tanter som sett en som ett falt stycke som förstör deras stackars oskyldiga söner. Blivit ignorerad i affärer etc. etc.

Jag har upplevt rasism i Sverige också, som medbjuden på en fest hos människor från Jamaica, jag var den enda vita personen på festen. Hedersgästen var en mycket politiskt engagerad man som lät mig i egenskap av vit klä skott för varenda missgärning vita människor någonsin begått mot färgade. Det var fruktansvärt. Kränkande och hemskt. Jag var inte en person för den här mannen, jag var en färg. Gjorde denna erfarenhet mig till rasist? Nej, jag valde att göra det han inte gjorde. Jag valde att se honom som den idiot och skitstövel hans beteende sa att han var, inte som en representant för alla Jamaicaner.

Man väljer själv.

En som har valt är Emerich Roth, idag 88 år gammal. När han var 19 år kom Nazister till hans stad — nuvarande Vinogradovo i Ukraina. Stadens 3 000 judar fördes till Auschwitz, där Emerich direkt förlorade sin mor och yngsta syster. Fadern och ännu en syster dog under de närmsta åren. 1945 när befrielsen kom fanns han i Theresienstadt, mer död än levande, 1.75 lång och vägandes 34 kilo.
När han låg på sjukhus efter befrielsen så kom några unga partisaner och tog med honom till en lada där de hade tre tillfångatagna SS-soldater. Partisanerna la en pistol i handen på honom och erbjöd honom att ta hämnd, att skjuta Tyskarna.
Men Emerich släppte pistolen och gick därifrån. Han kunde inte döda en annan människa. Trots allt ohyggligt han själv hade upplevt så valde han att inte hata.

Man väljer själv!

 
/ Lovisa Loan Sundman

Den världsvida koppen kaffe…

Tänk er att en framtida arkeolog som lever om fyratusen år hittar dagens datum, fredagen den 5 oktober 2012, och tidsangivelsen 12:00. Vad skulle den personen kunna dra för slutsats om Sverige av år 2012?

För det första ser arkeologerna att civilisationen som fanns den 5 oktober 2012 använde decimalsystemet, samt siffran noll. Decimalsystemet fanns i Rom och Grekland och vi fick det nog av dem. De i sin tur importerade det från de gamla egyptierna som använde det för 5000 år sen.

Siffran noll utvecklades för övrigt i Indien och spreds till Europa via araberna.

Sen kan man se att en händelse år noll betydde mycket för denna civilisation eftersom tideräkningen grundas på det. Den händelsen var att en judisk pojke föddes i Mellanöstern som sen la grunden för en världsreligion, kristendomen. För det är det årtalet, 2012, betyder, 2012 år efter Kristus födelse. Både judendomen och kristendomen växte upp i det som 2012 kallades ”Mellanöstern”.

Denna civilisation 2012 hade fortfarande starka influenser från den gamla fornnordiska religionen, med ursprung i indoeuropeernas central-land någonstans i nuvarande Sibirien. Fredag betyder guden Friggs eller Frejas dag. (För övrigt berättar myterna att Oden och asagudarna invandrade från öster.)

Man ser att den latinska och romerska kultursfären betytt mycket. Det ser man på decimnalsystemet som importerats därifrån. Men dessutom på namnet på månaden. Okto i oktober kommer från latinets octo, dvs åtta. Oktober var en gång i tiden romarnas åttonde månad. Men det faktum att kalendern har tolv månader kommer från ett otal olika civilisationer som valde månens vandring på himlen som grund för systemet med månader. Att det går 12 fullmånar på ett år. Troligen fick vi det via Rom som fick det via grekerna.

Men man ser också influenser från den babylonska världen. Klockan 12:00 tyder på att ett annat system än decimalsystemet också används i historien, nämligen de gamla babyloniernas system med 60, istället för 10, som grunden för räknesättet. Därav kommer även systemet med 60 minuter och 60 sekunder.

Så mycket kan man läsa i en så liten text med några siffror och två ord. Mänskligheten är redan en enhet, över tid och rum.

Som Martin Luther King skrev i Kaos Eller Gemenskap 1967:

Alla människor är beroende av varandra. Varje folk har ärvt en skatt av landvinningar och idéer till vilka både levande och döda från alla nationer har bidragit. Vare sig vi är medvetna om det, eller ej, har vi alla skulder, som överskrider tillgångarna. Vi är för evigt gäldenärer till kända och okända män och kvinnor. När vi stiger upp på morgonen och går ut i badrummet för att tvätta oss, använder vi en svamp, som en man från Stilla havets övärld skaffat oss. Vi använder en tvål som tillverkats av en europé. Vid frukostbordet dricker vi sedan kaffe, skördat av en sydamerikan, eller te av en kines eller choklad av en västafrikan. Innan vi ger oss av till vårt arbete har vi ställt oss i skuld till mer än halva världen.

I påtaglig mening står allt levande i ett inbördes förhållande. De fattigas umbäranden utarmar de rika; förbättrade villkor för de fattiga gynnar också de rika. Broderskapet förpliktar oss att ta vård om våra bröder. Det som direkt berör en av oss, berör oss alla indirekt.

Fotokälla

Mångkultur och mångkultur

Fast Food Street FestivalDet finns en förvirring angående ordet ”mångkultur”. Å ena sidan är det en beskrivning av levd erfarenhet. Av upplevelsen att befinna sig i en vardag där det är möjligt att samtidigt tjuvlyssna på folk som pratar farsi, hålla kinesisk elektronik i händerna, snabbäta en kebab, bära amerikanska jeans, läsa en ledare om knätofsar och på det stora hela sammanfoga stora delar av världens ekonomiska, sociala och kulturella väv i en enda ögonblicksbild.
Å andra sidan är det också en beskrivning av inkluderande offentlig policy, som syftar till att göra det enklare för olika gemenskaper att ge uttryck för sina kulturella identiteter.

Dessa tu ting är inte samma sak. Och däri ligger förvirringen.

Mångkultur som levd erfarenhet är egentligen långt mindre komplicerat än det låter. Vi behöver inte ens lämna landet för att uppleva det — en norrlänning och en skåning som hamnar i en diskussion upptäcker förmodligen att skillnader finns. Eller, varför inte, en PC-användare och en Applefanatiker. Det finns tusen och åter tusen sätt att bygga gemenskap på, och när medlemmar av dessa gemenskaper möts så uppstår fenomenet mångkultur.

Det är någonting som inträffar närhelst människor bygger gemenskap kring saker och ting. Och människor är fenomenalt duktiga på att bygga gemenskap.

Mångkultur som offentlig policy är även det mindre komplicerat än det låter. I sin enklaste form är det helt enkelt att det offentliga inte lägger sig i vad människor gör med sina vardagar, och låter olika gemenskaper ta sig de uttryck som passar dem. I lite mer involverade former kan det förekomma åtgärder för att bygga plattformar för att underlätta dessa gemenskapers deltagande i det offentliga samtalet.

Som varje punkare vet, så översätts inte gemenskap automatiskt till ett erkännande som legitima deltagare i den offentliga debatten.

Skillnaden kanske kan verka subtil, men kom ihåg uppdelningen: levd erfarenhet och offentlig policy. Det ena är någonting vi kan se hända på gator och torg, det andra är någonting som tar plats i offentliga dokument. Och den som vill kritisera mångkultur på ett meningsfullt sätt behöver ta denna skillnad i beaktande.

Det är exempelvis inte möjligt att kritisera det offentligas inställning till sina medborgare genom att påpeka att vissa medborgare är konstiga. Att en grupp upplevs som märkliga är inte någonting som har någon bäring på hur det offentliga bör agera — det är helt enkelt inte formulerat på samma nivå. Det kan på sin höjd användas för att bygga engagemang inom den egna gemenskapen, men det är inte en politisk fråga.

Den som vill kritisera mångkulturell politik måste göra det utifrån en politisk utgångspunkt. Allt annat är löst tyckande, och bör betraktas som sådant.

Argument för Bengt

”Blott barbariet var en gång fosterländskt” heter det. Nja, så illa var det inte, men Sverige av idag har formats av kontakten med resten av världen. Det är tanken i denna artikel som cirkulerade på nätet för 15 år sen, då rasistiska skinheads fortfarande var det man förknippade med Sverigedemokraterna. (källa)

Länge nog har vi närt detta odjur nya tider stundar.
Stärk fronten, skydda vårt land, låt inte odjuret nå fram till vår sådd.  /Ultima Thule

Det är inte längre någon hemlighet att den rasistiska frågan i Sverige hotar att förvandlas till en malström. Enligt en opinionsundersökning publicerad av Eurobarómetro, är mer än 50 procent av svenskarna främlingsfientliga. Raderna ovan är hämtade ur en sång som är spridd bland vissa svenska ungdomar. De stoltserar med sin ideologi, uniformerar sej i korta jackor, militärkängor, och det mest karakteristiska, de rakade huvuden som gett dem namnet ”SKINHEADS”

Många gånger har jag sett dem vid stationerna, på bussar, i tunnelbanan, på restauranger; jag har velat närma mej dem men en viss försiktighet har hållit mej tillbaka. De talar mycket fort på sin ungdomliga jargong och min omisskännligt turkiska uppsyn kanske skulle göra dem ännu mer förbittrade.

Vad de vill?
Det är uppenbart; att få bort utlänningarna. Men vilka? I Sverige lever omkring 300.000 finländare. Dem också? Visst inte, men säkert de mörka, ”svartskallarna”, betraktade som fientliga invandrare med främmande religioner, ”ras” och annorlunda seder och bruk.

Nu skulle jag vilja berätta något som inträffade när jag gjorde min Invandrarpraktik i Västerhaninge. Där fanns också några svenskar, bland dem den råbarkade killen Bengt. Han förklarade sej vara en beundrare av grupper som Vitt ariskt motstånd (VAM), Vit aggression, Storm med flera; han framförde sina krigssånger med gutturala vargtjut samtidigt som han höjde högra armen och avslutade med ett klangfullt: Heil Hitler!

I grunden var han inte mycket mer än en enfaldig barnunge och hela hans medvetande kunde knappast förmås att växa. Han kunde slå med en gummiklubba mot en möbel, samtidigt som han sneglade på oss och sa: ”Så ska jag krossa svartskallarna”. Hans skryt gick så långt att vi kom överens om att låta honom smaka sin egen medicin. När han kom in i verkstaden flög vi upp i givakt, skrikande av våra lungors fulla kraft samtidigt som vi sträckte upp högra armen tilll hitlerhälsning: HEIL HITLER! Hans ansikte tycktes explodera av vrede över att se ett otal araber, turkar, jugoslaver, afrikaner, latinamerikaner, till synes fullständig hängivna, medan vi kämpade för att inte brista ut i skrattsalvor.

Med tiden och genom den dagliga kontakten blev han vår kamrat och han gick ut och festade med bosnierna, chilenarna och de andra, som kallade honom ”jävla rasist”. Men lördagarna var helgade åt hans nazistiska religion.

En eftermiddag efter lunchen sa jag till honom:
Bengt, om du förkastar allt som du tycker verkar utländskt ur din kultur, vad får du kvar?
Han verkade inte förstå min fråga.

Tycker du om utlänningarna?
-Nej! svarade han svepande.

Vet du att det finns ett minnesmärke i södra Sverige tillägnat dem som emigrerade? Men beräknar att bara till Amerika kom 100 miljoner européer och det är därför som många amerikaner har blod härifrån. Det var tre miljoner svenskar, norrmän och finländare som gjorde resan från vilken många aldrig återvände, efter att de slagit sej ner i Nordamerika, Brasilien, Argentina, etc. Av Sveriges fyra miljoner invånare utvandrade en miljon. Varför? För att ert land då var det fattigaste på denna sida Pyrenérna. Idag är det ett av de mest utvecklade genom ett bättre styrelseskick och tack vare allas ansträngningar, också deras som kommit hit av samma orsaker som nordborna utvandrade. I så fall förstår jag inte varför du motsätter dej att andra kommer hit. Det skulle helt säkert vara ett bra förslag att också resa ett minnesmärke över ”ersättarna”.
Bengt såg misstrogen ut. Jag fortsatte:

Har du inte reda på att Sverige lever på utlandet?
-Hur då?
-Till exempel genom att 80 procent av det ni producerar går på export.
-?

Tycker du om tobak, tuggummi, potatis, tomat, majs, papaya, ananas, chilipeppar, kakao, vanilj, spansk peppar?
-Ja, svarade han genast.

Och avocado, pumpa, bönor, jordnötter, passionsfrukt och paprika?
-Ja!

Och bomull, kautchuck, kinin, solros, kaktus, coca och curare (som bedövningsmedel)?
-Ja!
-Allt detta härstammar från Amerika och jag har ändå inte räknat upp allt. Framförallt potatisen är Europas basföda och den främsta orsaken till dess höga befolkningstillväxt. Växten var från början giftig men indianerna gjorde den ätlig för fyratusen år sedan.  Man kan utan tvekan slå fast att världens kokkonst kan indelas i före och efter potatisen. Den är nu så vanlig på matborden att en talare kan hänvisa till den apropå Strindberg, med frasen: ”Han är lika svensk som potatisen”.
Rasisten gjorde en gest som att detta var otroligt.

-Vi kan nämna mer än växterna. Vi kan tala om utvinningen av dyrbara metaller i Amerika. Om du just nu är stolt över att vara en del av den västerländska och kristna civilisationen, är det på grund av att man betalade ett mycket högt pris därför. Mängder av guld och silver kom från Amerika, från det El Dorado som gav en stor impuls åt kapitalismen. Denna väldiga flod av metall användes också för att hålla tillbaka Islams utbredning vid Lepanto, Wien, Malta och Tunis. Det kostade oerhört mycket pengar för Filip II:s Spanien och ledde till dess tillbakagång. Men utan denna rikedom,  vunnen på bekostnad av indianerna och de svarta, skulle du Bengt idag ha talat arabiska och bett på knä i riktning mot Mecka.
Tur att det inte blev så.
-Ja, men tänk också på arabernas stora civilisation och deras förbindelser mellan Väst och Öst. De återupplivade studierna av Aristoteles och Platon, som var nästan glömda. Tack vare detta fick filosofien en utveckling som fortsatt in i våra dagar. Och de var också själva framstående vetenskapsmän. På den tiden muslimer kunde bo i palats och använda rinnande vatten i Bagdad, Cordova, Alexandria, Damaskus, badade man ännu inte i resten av Europa.
-Men inget folk var bättre sjöfarare än vikingarna.
-Det är säkert att vikingarna hade en utmärkt nautisk teknik, men också fenicierna var stora sjöfarare som nådde Spanien, England och Afrika; kineserna utforskade Japan, Indien, och Afrikas horn; Inkaindianerna seglade till Påsköarna och kanske även till Galapagosöarna. Enligt Thor Heyerdahl och hans balsaflotte, Kon Tiki, seglade polynesierna över hela Stilla havet, världens största hav, utan annat att lita till än stjärnorna och sina katamaraner, ännu enklare än nordmännens vikingaskepp.

Bengt pekade på mej:

Men du är latino. (Han sa det som om det vore en skamfläck.)

-Ja, svarade jag honom, men du är också det på sätt och vis.

Det tyckte han inte om.

-Varför?

-Varför? Varifrån kommer juridiken i ditt land, dess monarki, dess religion, dess parlamentariska system och styrelseskick, anatomin, astrologin, tideräkningen, religionen, arkitekturen, jordbruket, militärväsendet, medicinen, geografin, botaniken, universiteten,  om inte direkt från den grekisk-romerska kulturen? Och alfabetet med latinska bokstäver som ni använder i svenska språket?
Och vad gäller Sveriges kungahus, så är din drottnings mor brasilianska och kungen härstammar från en fransman.

I själva verket bör vi akta oss för att nedvärdera andra kulturer. Alla har vetat att anpassa sej och att skapa nytt, var och en på sitt sätt, ända från de högsta ner till de minsta och mest isolerade.En stor civilisation som Kina har gett oss mer än 2000 uppfinningar. Australiens urinnevånare uppfann bumerangen, ett redskap med perfekt aerodynmaik; eskimåerna bygger en igloo på mindre än trettio minuter efter det att en snöstorm börjat och jibaro-indianerna förminskar en krigare huvud till en knytnäves storlek!

Bengt blev åter orolig när radion spelade jazz.
Ähhh! Negermusik! Det här är bättre…
Han hade bytt till en station som tog in rockmusik.
-Ja, svarade jag, men den afrikanska kulturen har haft större inflytande än du vet. Man kan inte förstå modern konst utan Afrika. Det gäller måleri och skulptur lika väl som jazz, som bara här i Europa har miljoner anhängare. Duke Ellington, ”Satchmo” Armstrong, Miles Davis, Ella Fitzgerald är berömda i alla sammanhang. Och tangon, Milongan, Congan, Rumban, Candomblen, Mambon och för övrigt också din älskade Rock and Roll, har alla  rötter i Afrika.
Nej! protesterade Bengt energiskt. Nej! Rock and roll har inget från negrerna. Det är en lögn.
-Men Bengt, var föddes rocken? Just det – i USA, i Södern. Elvis Presley är en vit sångare men hans röst är ”svart”. Och hans danser, som väckte sådan uppmärksamhet, var ”negroida”. Så det är bara att acceptera: din rasistmusik, som Ultima Thule, bygger på denna typ av musik, vare sej du tror det eller ej.

Var säker på att världen snabbt går mot en total integration och det är tid att förstå det som Selma Lagerlöf skrev: ”Den som förstår hatar inte.”
Tänk på hur nazisterna slutade. Rasismen är okunnighet, misstro mot andra, inget mer. Om vi i dag faktiskt lever bättre och rikare beror det på att vi kan tillämpa kunskaperna direkt. Tänk på att om ”Den ariska rasen” vore biologiskt överlägsen skulle den ha uppfunnit allt och vi har ju sett att det inte var så. Vi ska inte gripas av panik. Invandringen är på det hela taget inte ett hinder utan en möjlighet. Canada, Argentina, Brasilien, Förenta Staterna,  Australien, Nya Zeeland, skulle inte vara vad de är idag utan invandringen. Den skapar arbete istället för att minska det. Europas kris är inte invandrarnas fel, de utgör bara en liten del; krisen har andra orsaker och är tillfällig.

Bengt replikerade:
– Men vi är inte så stora som Canada och Australien. Ska vi låta Sverige bli ett INVANDRARLANDIA?
-I det ger jag dej rätt. Det är inte så lätt att ta emot invandrare i stor skala. Åtminstone för tillfället, i dagens svåra situation, behöver man reglera invandringen genom lämpliga kvoteringar.
Bengt, jag hoppas att du drar dina slutsatser av vår dialog. Hellre än att baktala främlingen, bör du tänka på möjligheterna: antingen leva i en civilisation som är resultatet av 5000 år av utveckling i världen eller så förbli i Ultima Thule, ett namn som den romerske historikern Tacitus gav åt dessa dimmiga regioner. Som en berömd svensk, Dag Hammarskjöld, har skrivit:

Du kan inte leka med odjuret i dej/ utan att bli odjur helt och hållet/ inte leka med lögnen utan att förlora rätten till sanningen/ inte leka med grymheten utan att dina känslor förgrovas/ Den som vill bevara sin trädgård, låter inte ogräset ta över.

ANTONIO PARODI