”Blott barbariet var en gång fosterländskt” heter det. Nja, så illa var det inte, men Sverige av idag har formats av kontakten med resten av världen. Det är tanken i denna artikel som cirkulerade på nätet för 15 år sen, då rasistiska skinheads fortfarande var det man förknippade med Sverigedemokraterna. (källa)

Länge nog har vi närt detta odjur nya tider stundar. Stärk fronten, skydda vårt land, låt inte odjuret nå fram till vår sådd.  /Ultima Thule

Det är inte längre någon hemlighet att den rasistiska frågan i Sverige hotar att förvandlas till en malström. Enligt en opinionsundersökning publicerad av Eurobarómetro, är mer än 50 procent av svenskarna främlingsfientliga. Raderna ovan är hämtade ur en sång som är spridd bland vissa svenska ungdomar. De stoltserar med sin ideologi, uniformerar sej i korta jackor, militärkängor, och det mest karakteristiska, de rakade huvuden som gett dem namnet ”SKINHEADS”

Många gånger har jag sett dem vid stationerna, på bussar, i tunnelbanan, på restauranger; jag har velat närma mej dem men en viss försiktighet har hållit mej tillbaka. De talar mycket fort på sin ungdomliga jargong och min omisskännligt turkiska uppsyn kanske skulle göra dem ännu mer förbittrade.

Vad de vill?
Det är uppenbart; att få bort utlänningarna. Men vilka? I Sverige lever omkring 300.000 finländare. Dem också? Visst inte, men säkert de mörka, ”svartskallarna”, betraktade som fientliga invandrare med främmande religioner, ”ras” och annorlunda seder och bruk.

Nu skulle jag vilja berätta något som inträffade när jag gjorde min Invandrarpraktik i Västerhaninge. Där fanns också några svenskar, bland dem den råbarkade killen Bengt. Han förklarade sej vara en beundrare av grupper som Vitt ariskt motstånd (VAM), Vit aggression, Storm med flera; han framförde sina krigssånger med gutturala vargtjut samtidigt som han höjde högra armen och avslutade med ett klangfullt: Heil Hitler!

I grunden var han inte mycket mer än en enfaldig barnunge och hela hans medvetande kunde knappast förmås att växa. Han kunde slå med en gummiklubba mot en möbel, samtidigt som han sneglade på oss och sa: ”Så ska jag krossa svartskallarna”. Hans skryt gick så långt att vi kom överens om att låta honom smaka sin egen medicin. När han kom in i verkstaden flög vi upp i givakt, skrikande av våra lungors fulla kraft samtidigt som vi sträckte upp högra armen tilll hitlerhälsning: HEIL HITLER! Hans ansikte tycktes explodera av vrede över att se ett otal araber, turkar, jugoslaver, afrikaner, latinamerikaner, till synes fullständig hängivna, medan vi kämpade för att inte brista ut i skrattsalvor.

Med tiden och genom den dagliga kontakten blev han vår kamrat och han gick ut och festade med bosnierna, chilenarna och de andra, som kallade honom ”jävla rasist”. Men lördagarna var helgade åt hans nazistiska religion.

En eftermiddag efter lunchen sa jag till honom:
–Bengt, om du förkastar allt som du tycker verkar utländskt ur din kultur, vad får du kvar?
Han verkade inte förstå min fråga.

–Tycker du om utlänningarna?
-Nej! svarade han svepande.

–Vet du att det finns ett minnesmärke i södra Sverige tillägnat dem som emigrerade? Men beräknar att bara till Amerika kom 100 miljoner européer och det är därför som många amerikaner har blod härifrån. Det var tre miljoner svenskar, norrmän och finländare som gjorde resan från vilken många aldrig återvände, efter att de slagit sej ner i Nordamerika, Brasilien, Argentina, etc. Av Sveriges fyra miljoner invånare utvandrade en miljon. Varför? För att ert land då var det fattigaste på denna sida Pyrenérna. Idag är det ett av de mest utvecklade genom ett bättre styrelseskick och tack vare allas ansträngningar, också deras som kommit hit av samma orsaker som nordborna utvandrade. I så fall förstår jag inte varför du motsätter dej att andra kommer hit. Det skulle helt säkert vara ett bra förslag att också resa ett minnesmärke över ”ersättarna”.
Bengt såg misstrogen ut. Jag fortsatte:

–Har du inte reda på att Sverige lever på utlandet?
-Hur då?
-Till exempel genom att 80 procent av det ni producerar går på export.
-?

–Tycker du om tobak, tuggummi, potatis, tomat, majs, papaya, ananas, chilipeppar, kakao, vanilj, spansk peppar?
-Ja, svarade han genast.

–Och avocado, pumpa, bönor, jordnötter, passionsfrukt och paprika?
-Ja!

–Och bomull, kautchuck, kinin, solros, kaktus, coca och curare (som bedövningsmedel)?
-Ja!
-Allt detta härstammar från Amerika och jag har ändå inte räknat upp allt. Framförallt potatisen är Europas basföda och den främsta orsaken till dess höga befolkningstillväxt. Växten var från början giftig men indianerna gjorde den ätlig för fyratusen år sedan.  Man kan utan tvekan slå fast att världens kokkonst kan indelas i före och efter potatisen. Den är nu så vanlig på matborden att en talare kan hänvisa till den apropå Strindberg, med frasen: ”Han är lika svensk som potatisen”.
Rasisten gjorde en gest som att detta var otroligt.

-Vi kan nämna mer än växterna. Vi kan tala om utvinningen av dyrbara metaller i Amerika. Om du just nu är stolt över att vara en del av den västerländska och kristna civilisationen, är det på grund av att man betalade ett mycket högt pris därför. Mängder av guld och silver kom från Amerika, från det El Dorado som gav en stor impuls åt kapitalismen. Denna väldiga flod av metall användes också för att hålla tillbaka Islams utbredning vid Lepanto, Wien, Malta och Tunis. Det kostade oerhört mycket pengar för Filip II:s Spanien och ledde till dess tillbakagång. Men utan denna rikedom,  vunnen på bekostnad av indianerna och de svarta, skulle du Bengt idag ha talat arabiska och bett på knä i riktning mot Mecka.
–Tur att det inte blev så.
-Ja, men tänk också på arabernas stora civilisation och deras förbindelser mellan Väst och Öst. De återupplivade studierna av Aristoteles och Platon, som var nästan glömda. Tack vare detta fick filosofien en utveckling som fortsatt in i våra dagar. Och de var också själva framstående vetenskapsmän. På den tiden muslimer kunde bo i palats och använda rinnande vatten i Bagdad, Cordova, Alexandria, Damaskus, badade man ännu inte i resten av Europa.
-Men inget folk var bättre sjöfarare än vikingarna.
-Det är säkert att vikingarna hade en utmärkt nautisk teknik, men också fenicierna var stora sjöfarare som nådde Spanien, England och Afrika; kineserna utforskade Japan, Indien, och Afrikas horn; Inkaindianerna seglade till Påsköarna och kanske även till Galapagosöarna. Enligt Thor Heyerdahl och hans balsaflotte, Kon Tiki, seglade polynesierna över hela Stilla havet, världens största hav, utan annat att lita till än stjärnorna och sina katamaraner, ännu enklare än nordmännens vikingaskepp.

Bengt pekade på mej:

–Men du är latino. (Han sa det som om det vore en skamfläck.)

-Ja, svarade jag honom, men du är också det på sätt och vis.

Det tyckte han inte om.

-Varför?

-Varför? Varifrån kommer juridiken i ditt land, dess monarki, dess religion, dess parlamentariska system och styrelseskick, anatomin, astrologin, tideräkningen, religionen, arkitekturen, jordbruket, militärväsendet, medicinen, geografin, botaniken, universiteten,  om inte direkt från den grekisk-romerska kulturen? Och alfabetet med latinska bokstäver som ni använder i svenska språket?
Och vad gäller Sveriges kungahus, så är din drottnings mor brasilianska och kungen härstammar från en fransman.

I själva verket bör vi akta oss för att nedvärdera andra kulturer. Alla har vetat att anpassa sej och att skapa nytt, var och en på sitt sätt, ända från de högsta ner till de minsta och mest isolerade.En stor civilisation som Kina har gett oss mer än 2000 uppfinningar. Australiens urinnevånare uppfann bumerangen, ett redskap med perfekt aerodynmaik; eskimåerna bygger en igloo på mindre än trettio minuter efter det att en snöstorm börjat och jibaro-indianerna förminskar en krigare huvud till en knytnäves storlek!

Bengt blev åter orolig när radion spelade jazz.
–Ähhh! Negermusik! Det här är bättre…
Han hade bytt till en station som tog in rockmusik.
-Ja, svarade jag, men den afrikanska kulturen har haft större inflytande än du vet. Man kan inte förstå modern konst utan Afrika. Det gäller måleri och skulptur lika väl som jazz, som bara här i Europa har miljoner anhängare. Duke Ellington, ”Satchmo” Armstrong, Miles Davis, Ella Fitzgerald är berömda i alla sammanhang. Och tangon, Milongan, Congan, Rumban, Candomblen, Mambon och för övrigt också din älskade Rock and Roll, har alla  rötter i Afrika.
–Nej! protesterade Bengt energiskt. Nej! Rock and roll har inget från negrerna. Det är en lögn.
-Men Bengt, var föddes rocken? Just det – i USA, i Södern. Elvis Presley är en vit sångare men hans röst är ”svart”. Och hans danser, som väckte sådan uppmärksamhet, var ”negroida”. Så det är bara att acceptera: din rasistmusik, som Ultima Thule, bygger på denna typ av musik, vare sej du tror det eller ej.

Var säker på att världen snabbt går mot en total integration och det är tid att förstå det som Selma Lagerlöf skrev: ”Den som förstår hatar inte.”
Tänk på hur nazisterna slutade. Rasismen är okunnighet, misstro mot andra, inget mer. Om vi i dag faktiskt lever bättre och rikare beror det på att vi kan tillämpa kunskaperna direkt. Tänk på att om ”Den ariska rasen” vore biologiskt överlägsen skulle den ha uppfunnit allt och vi har ju sett att det inte var så. Vi ska inte gripas av panik. Invandringen är på det hela taget inte ett hinder utan en möjlighet. Canada, Argentina, Brasilien, Förenta Staterna,  Australien, Nya Zeeland, skulle inte vara vad de är idag utan invandringen. Den skapar arbete istället för att minska det. Europas kris är inte invandrarnas fel, de utgör bara en liten del; krisen har andra orsaker och är tillfällig.

Bengt replikerade:
– Men vi är inte så stora som Canada och Australien. Ska vi låta Sverige bli ett INVANDRARLANDIA?
-I det ger jag dej rätt. Det är inte så lätt att ta emot invandrare i stor skala. Åtminstone för tillfället, i dagens svåra situation, behöver man reglera invandringen genom lämpliga kvoteringar.
Bengt, jag hoppas att du drar dina slutsatser av vår dialog. Hellre än att baktala främlingen, bör du tänka på möjligheterna: antingen leva i en civilisation som är resultatet av 5000 år av utveckling i världen eller så förbli i Ultima Thule, ett namn som den romerske historikern Tacitus gav åt dessa dimmiga regioner. Som en berömd svensk, Dag Hammarskjöld, har skrivit:

Du kan inte leka med odjuret i dej/ utan att bli odjur helt och hållet/ inte leka med lögnen utan att förlora rätten till sanningen/ inte leka med grymheten utan att dina känslor förgrovas/ Den som vill bevara sin trädgård, låter inte ogräset ta över.

ANTONIO PARODI