Det kan inte vara lätt att vara invandringskritiker, främlingsfientlig, rasist eller vad man nu vill kalla det. Alltid finns det någonting att reta upp sig på, och är det inte invandrarna det är fel på är det svenskarna själva som på olika sätt gör bort sig.
Den här gången är det Ted Hesselbom, chef för Röhsska museet i Göteborg, som ådragit sig Avpixlats uppmärksamhet. Bara genom att öppet undra och fundera över hur det är att leva som zigenare får han Avpixlat och dess läsare att ånga i upprördhet. Det måste vara det värsta de kan tänka sig; att en svensk får för sig att fundera över något så verklighetsfrämmande som hur det är att tillhöra en annan folkgrupp.
I just Ted Hesselboms fall tycker de att han har gått alldeles för långt. Inte nog med att han undrar över saken, han har dessutom ansökt om att få vara zigenare under en period. Han har ju, ve och fasa, romer i sin vänskapskrets, och det är en av dem, Bagir Kwiek från romska kulturföreningen som godkänt Hesselboms ansökan om att ta del av den romska kulturen. Tre månader får han i Kwieks egen grupp.
Det som är väldigt lustigt med Avpixlat överlag är att deras artiklar faktiskt håller rätt bra när det gäller språket. Det är i kommentarerna man hittar det riktigt dåliga språket, de riktigt rasistiska kommentarerna och diskussionerna som ger mardrömmar åt en normalt funtad människa. Så är även fallet här. Man lägger en hel rad egenskaper på Hesselbom enbart på grund av hans önskan om att veta hur det är att leva som rom.
Anmärkningsvärt är att kommentatorerna fokuserar uteslutande på det som de själva anser vara problematiskt med Hesselboms handlingar. Jag tror att det finns många här i landet som tycker att det är en spännande idé och ett väldigt bra sätt att lära sig mer om romer.
Men det kan man inte förvänta sig av Sverigedemokrater, eller de människor som hänger på sajter som Avpixlat.
Den metod Avpixlat använder består i att rada upp brott som begås av invandrare, helst då brottslingar från muslimska länder eller romer, för att smutskasta alla invandrare. Denna metod har alltid använts av rasister. Nazisterna publicerade till exempel uppgifter om brott som enskilda judar begått (riktiga och fiktiva) i sina tidningar för att måla upp en skräckbild av judarna. Turkiet har gjort liknande saker mot kurderna. Pratar man bara om kurder, judar eller muslimer som brottsliga så skapar man lätt bilden att de ÄR det också.
Men man behöver inte gå längre bort än Sverige för att hitta en parallell till detta: nämligen i skräckpropagandan mot hårdrockarna.
Brottsliga hårdrockare?
Läskig hårdrockare och satanist?
Man kan fråga sig om Avpixlat hade deltagit i hetsen mot ”sataniska hårdrockare” och ”brottsliga heavy metal fans” om de skapat sin sajt på 80-talet?
Det fanns en överrepresentation av kriminella, skolkare och fönsterpangare bland hårdrockare också på 80-talet, enligt en del ”moraltanter” och ”moralgubbar”. Jo, det fanns det. Hårdrocken var väldigt populär bland kriminella ungdomar.
Minns ni hur Siewert Öholm och en del andra moralpredikanter använde den informationen?
De brydde sig inte om att kanske 99,5% av alla som lyssnade på hårdrock var vanliga ungdomar, som alla andra. Det var inte det viktiga för dem. Det de lyfte fram var de individer som INTE skötte sig. Syftet var att svartmåla HELA gruppen, ALLA hårdrockare.
Minns ni kampanjerna mot Alice Cooper, Kiss och Iron Maiden som en del kristna och konservativa grupper drev runt 1989. Jag minns det tyvärr, eftersom jag var en av de konservativa som lurades av resonemanget då och trodde hårdrocken var ”farligare”. Ja, det låter löjligt, det erkänner jag nu. Men genom att jag var mitt i det minns jag hur resonemanget gick och vilka resonemang som hördes i media och bland de andra som hade moralpanik.
Genom statistik och genom att hålla fram enstaka brottslingar som lyssnade på hårdrock, ”bevisade” de att hårdrocken är farlig. Hårdrockare knullar mer, stjäl mer, välter oftare gravstenar, rapar offentligt och tvättar aldrig sitt hår, eller hur, och hamnar i satanistsekter lättare?
Och statistiken ljuger aldrig och mördaren lyssnade ju bevisligen på Iron Maiden och Kiss, och just därför måste hårdrocken förbjudas eller bekämpas.
Logiskt, eller hur?
Juha!
Sen kunde det lätt bekräftas genom att man lyssnade på hårdrockares texter som ofta handlade om blod och mord och, värst av allt, satan.
När Juha Valjakkala begick morden i Åmsele 1988 började en diskussion om den farliga hårdrocken. Han var långhårig, lyssnade på hårdrock och hade ritat av ett Iron Maiden album föreställande en yxmördare. Dessutom tvättade han sig sällan…
Det var bedrägligt. Man lyfte fram enstaka individers brott, man klippte och klistrade ur hårdrockares texter och man generaliserade att enstaka individers brott, och enstaka hårdrockares texter, bevisade att hårdrocken i sin helhet var farlig och borde förbjudas.
Låter det löjligt? Det är inget jämfört med vad Avpixlat gör idag!
Urvalet är alltid skevt. 99,9% av alla brott de rapporterar om är begågna av invandrare. Enbart det skapar intrycket att invandrare står för de flesta brotten. Sen skriver de i texten saker som för tanken i samma riktning:
Ofta kopplas brotten i texterna eller i kommentarsfälten dessutom till koranen och muslimska heliga texter. Det bidrar till att måla upp gruppen som ett hot. (Alla likheter med hur man citerade hårdrockares ”blodsdrypande” texter, är ingen slump alls, det är samma metod.)
Detta gör att om man läser Avpixlat är det lätt att man tror att de flesta invandrare (från Mellanöstern) är kriminella, för det är det intrycket de vill skapa. Det är fult, mycket fult. De tar en viss överrepresentation av brottslighet bland invandrare och får det att låta som om ALLA är kriminella. De lyfter fram enstaka exempel på muslimer som begått brott och får det att framstå som om alla muslimer är brottsliga.
Statistiken kan lika gärna användas till att berätta följande: 99,78 procent av dem som fötts utomlands har aldrig misstänkts för sexbrott, visade en uträkning som BRÅ gjorde år 2002. Av dem som är födda i Sverige med svenska föräldrar är motsvarande siffra 99,96 procent. Den enda hederliga slutsatsen är att det bland invandrare, som i vilken del av populationen som helst, finns en promilleandel rötägg.
Exakt så är det!
Genom att rada upp kriminella saker individer ur en grupp gjort, vare sig det är judar, hårdrockare eller muslimer, kan man ganska lätt vinkla texten så det verkar som om hela gruppen är mer kriminell. Det är ett klassiskt propagandaknep. nazisterna gjorde samma sak mot judarna på 30-talet.
Och insändarsidorna i den religiösa pressen på 80-talet lät ungefär som Avpixlats kommentarsfält idag. Det var SKRÄCKEN för de ”läskiga” hårdrockarna som spreds. Och de eviga ryktena: ”jag har en granne vars barn är hårdrockare och han…”
Slutord hårdrocken
För att ytterligare påminna om de galna generaliseringarna om hårdrockare har vi gjort en djupdykning ner i arkivet och hittat Siewert Öholms program om den läskiga, ”farliga” rockmusiken och om gruppen W.A.S.P.
Vi rekommenderar även Siewert Öholms klassiker: debatten om satanismen och death metal: Satanismen, del 1,2,3,4,5,6.
Dessutom har En man med ett skägg skrivit om Allan Rubin och om Ann Ekeberg. Det är klassiker som rekommenderas för den som vill jämföra Avpixlats retorik med hetsen mot hårdrockarna.
Om några år kommer vi att se tillbaka på Avpixlats generaliseringar om islam och tänka samma som vi tänker då vi ser debatterna om hårdrocken. Vi kommer att tänka: 1) fy tusan, vilka fula frisyrer man hade 2012 och 2) vilket skrattretande sätt att argumentera på.
Stefan Torssell skriver i en krönika på Avpixlat.info om hur Jimmie Åkesson inte är inbjuden till årets Nobelfest. Torssell tycker att Nobelstiftelsen riskerar väldigt mycket på att inte bjuda in ett parti vars politik de inte anser går i linje med stiftelsen och Alfred Nobels egen anda i det testamente som ligger till grund för Nobelprisutdelningen.
Det är egentligen ganska intressant att se hur svenska politiker och det sociala livet omkring politiken behandlar Sverigedemokraterna. Stefan Torssells åsikt om att Nobelstiftelsen gör bort sig i och med att inte bjuda in Jimmie Åkesson till Nobelmiddagen med tillhörande prisutdelningar och festligheter – det ligger faktiskt någonting i det. Jag köper rakt av det faktum att man inte nödvändigtvis vill associeras till ett parti såsom Sd, men å andra sidan så blir de särbehandlade och kan således ge sig själva rollen som martyrer vilket på lång sikt är betydligt värre.
Jag har i vissa situationer i mitt liv lärt mig att makt är något man inte får automatiskt. Det är något man får beroende på hur människor runt omkring en hanterar det man vill nå ut med. När det gäller just Sd ger man dem större makt än de nödvändigtvis behöver ha, anser jag. Behandla dem som vilket annat parti som helst, så tar man en bra bit av udden från dem. Då kan de inte beklaga sig över hur illa de blir behandlade, utan måste ta sig i kragen och lyfta både retorik och politik till en annan nivå.
Det här är för övrigt något jag anser gäller över hela linjen. Även i diskussioner och debatter med anhängare av Sd’s politik bör man höja nivån genom att diskutera med dem på ett helt vanligt sätt utan att ge dem möjlighet att se sig själva och deras åsikter som i underläge. Det är lättare sagt än gjort, eftersom de jag personligen haft kontakt med mer eller mindre vägrar släppa den rollen och antar en anfall-är-bästa-försvar-strategi för att få igenom sina poänger.
Det jag slutligen vill komma fram till är just detta med att Sverigedemokraterna och andra med liknande eller samma (eller värre) åsikter om invandring, integration med mera, inte får mer makt än den vi ger dem. Därför är det oerhört viktigt för oss att fundera över hur mycket makt vi är villiga att ge dem.
Mats Dagerlind från Avpixlat har svarat på Motarguments artikel i Newsmill, där vi sågade sverigedemokraternas budget. Mats menar att vi ljuger då vi skriver att SD:s budgetförslag förutsätter att antalet giftermål mellan svenskar och utlänningar minskas dramatiskt, och att de flesta arbetskraftsinvandrare förbjuds ta hit sin familj.
Mats Dagerlind skriver att Sds förslag är att enbart antalet asylinvandrare ska dras ner. Men… Det är inte det som det står i budgeten SD presenterade. Där står det ”anhöriginvandrare”.
Klicka för en större bild.
Så här skriver Dagerlind:
Problemet är bara att Jerlerup adderar äpplen och päron. De exempel på anhöriginvandring som Jerlerup anför är samtliga att hänföra till reguljär invandring och arbetskraftsinvandring medan den 90-procentliga minskning av antalet anhöriginvandrare som Sverigedemokraterna talar om är den som är relaterad till asylinvandring. Det är vitt skilda saker omgärdade med lika vitt skilda regler.
Som vi skrev på Newsmill grundar SD sin ”skuggbudget” på att minska mängden anhöriginvandrare och asylinvandrare till 10% av idag.
2011 kom fick 32 000 anhöriginvandrare, plus 12000 asylsökande uppehållstillstånd. Det är dessa 32 000 som Dagerlind påstår på Avpixlat att de är anhöriga till asylsökande. Men antalet ”flyktinganhöriga” var 3 032 år 2011 (Källa: Migrationsverket ).
Min misstanke är att varken Sverigedemokraterna eller Dagerlind känner till att över 17 000 av anhöriginvandrarna 2011 bestod av folk som kommit hit för giftermål eller partnerskap och att över 8 000 var anhöriga till arbetskraftsinvandrare (utanför EU/EES).
Det är kanske därför de tror att de kan dra ner på den invandringen hur som helst och spara en massa pengar.
Man kan nämligen INTE minska antalet ahöriginvandrare till 10% av idag utan att begränsa anknytningsinvandringen, dvs giftemål och liknande med icke EU/EES medborgare, och inte heller utan att minska antalet uppehållstillstånd till icke EU medborgare som jobbar eller forskar i Sverige.
Hämtat från Sd:s presskonferens där budgeten presenterades. Som ni ser vill SD att all asyl- och anhöriginvandring minskas till 22 000 för de fyra åren 2013-2016. 22 000 är mindre än antalet anhöriga till utlänningar och anknytningsinvandrare på ett år.
Hur reagerar du när du hör någon säga något fördomsfullt eller kanske rent av rasistiskt? Antagligen blir du ibland överraskad eller överrumplad av att uppleva olika personers fördomar. Kanske blir du rent av förstummad av att se mobbing, helt öppet hat eller hot mot någon?
Du behöver ha flera olika motargument redo!
De gånger då du inte hunnit eller vågat reagera, har du kanske bara hållt tyst? Du kanske medvetet har valt att inte säga något för att du känner dig okunnig om just det ämnet, för att du ska vara trygg i att svara eller bryta in i en diskussion? Eller så förblev du tyst pga förvåning, så du inte hade någon aning om hur du skulle kunna bemöta det, just då? Hade du haft minst ett par olika lämpliga motargument, hade du kanske vågat gå in och säga ifrån.
Vågar du ta debatten?
Det finns aktivister som anser att ALLA måste vara beredda att ”ta VARJE debatt” mot intolerans och främlingshat. Det är i verkligheten väldigt få som vill och vågar göra det, och ännu färre som även har tillräcklig kunskap för att gå in i diskussioner och bemöta främlingsfientlighet, olika hot eller hets mot olika grupper. Känn dig aldrig tvingad att göra det! Det är självklart ibland mycket känsligt, speciellt om det är i situationer med t.ex. släktingar eller medarbetare, som du kommer behöva fortsätta att umgås med regelbundet.
Du behöver absolut inte debattera, men du kan och bör ibland visa att du inte håller med, att du inte kommer att bara vara tyst eller samtycka.
Vad kan du vänta dig för bemötande?
Personer som läst mycket på olika webforums kommentarsfält och på nyhetstjänster som t.ex. Avpixlat, kan vara pålästa och kunniga om hur olika diskussioner förs och kan ”hanteras” för att de ska kunna komma undan med svepande generella kommentarer. Vissa kan undermedvetet eller avsiktligt försöka slingra sig från ämnet, eller vilja förvilla dig med lösryckta citat eller faktauppgifter tagna löst ur luften. Genom att slänga fram slumpmässiga exempel och irrationellt hoppa från ämne till ämne, jagar de ofta efter någon form av klar utvägsstrategi för att försöka få till en skenbar känsla — hos både dom själva och hos dig — av att du har blivit övertalad eller tystad av deras ”övertygande argumentation”.
Ersättning för motargument
Saknar du tid eller energi till att lära dig en massa fakta utantill? Du behöver inte känna något tvång på att argumentera, eller på att du ska bli expert på migrations- eller integrationsfakta, men vad ALLA kan göra är att hänvisa till en eller ett par olika websidor som innehåller fakta. Det finns många källor till lättläst information på nätet, med mängder av fakta och belägg som kan avväpna många eller de flesta myter och skrämselpropaganda. Ett par exempel finns här nedan. De hjälper till på olika sätt att förmedla information till allmänheten.
Tvivlar någon på din faktauppgift eller på den källa du anger, kan du hänvisa din åsiktsmotståndare till flera olika ställen, för att visa att det finns fler fristående och oberoende källor, som ofta skriver likadant.
En lagom lämplig avväpnande replik för ALLA er som någon gång känt att ni behöver sätta ner foten — oavsett er kunskap eller ert mod — är att åtminstone försöka säga ifrån ungefär såhär:
Jag håller inte med dig. Jag har sett andra fakta som motbevisar just det där. Men jag är inte tillräckligt insatt i det för att bemöta dina påståenden, så jag tycker att du ska kolla upp det du säger på t.ex:…
Och du… det kommer kännas mycket enklare efter att du har försökt göra såhär den allra första gången!
När du väl märkt hur lätt det var att visa ditt civilkurage, då kommer du att kunna fortsätta, och kunna berätta för några av dina närmaste vänner hur man kan göra för att våga!
Var dag man lär sig något nytt är inte en bortkastad dag, sägs det. Jag skulle vilja säga detsamma om det här med insikter. Skummade igenom en text på Avpixlat.info och insåg helt plötsligt att en av de saker som gör folket som hänger där mest upprörda är när de inte kan kontrolleravad till exempel vi här på Motargument.se, tycker och tänker.
Jag tror att de flesta är överens om att den som är främlingsfientlig är rädd. Rädd för det okända, rädd för förändring, rädd för det hon inte känner till – och så vidare i all oändlighet. Att inta en fientlig inställning till någonting är ett sätt att stärka sig, att återta kontrollen över en situation där man inte har stadig mark under fötterna. Man vill känna sig trygg och stabil i det man känner till och är van vid, inte som om man när som kan ryckas upp med rötterna ur sin hemkära miljö.
Nyckelordet är kontroll.
Det är dock inte det jag tyckte var så intressant i den här specifika texten på Avpixlat.info. Det är det faktum att kontroll sträcker sig så långt utåt. Jag menar alltså att en grupp människor som är främlingsfientliga skaffar sig kontroll genom bland annat ilska och strategin ”attack är bästa försvar”. Här på Motargument.se har vi fått ett flertal mail från personer med från oss avvikande åsikter. Attityden, språket och tonen i de mail vi får, gör att åtminstone jag upplever det som att alla vi som inte har samma åsikter som Avpixlat.info, Sverigedemokraterna med fler, gör att nyss nämnda tappar kontrollen över en eller flera situationer de desperat och krampaktigt försöker hålla fast vid så att de har nån stadga i sin tillvaro.
För att använda fototekniskt, bildanalytiskt nördspråk, så är det här en grupp människor med stort behov av statiska former, upprepade och välkända mönster, förutsägbarhet och en robotliknande världsbild och verklighet. När jag använder ordet ”statiskt” så menar jag som så att främlingsfientliga som även har en social- och/eller värdekonservativ åsiktsgrund vill behålla sin samtid (eller för den delen, annan närliggande period) som romantiseras utan att se tidens egna problem eller hur det skulle fungera i dagens eller ett framtida samhälle. För hur som haver; i dagens samhälle finns det många, många andra som inte har något emot att uppleva vad man skulle kunna kalla kaos; en värld och verklighet myllrande av olika nationaliteter, olika kulturer, färger, dofter, smaker, sätt att vara och leva. Idag är ingenting statiskt; vi lever i en tid som är full av förändring och som konstant strävar framåt.
Det här är tack och lov ingen text som kräver en lösning på ett problem, men jag tänker mig ändå att en av lösningarna på problemet att just den här gruppen av människor känner sig undanskuffade och att de inte har kontroll, kanske skulle kunna lösas genom att ta in dem i den gemenskap som finns ”utanför” deras egen värld.
Problemet med det är bara att deras sätt att kommunicera och de flesta andras sätt att kommunicera inte verkar vara kompatibelt med varandra. Kanske är det också så att den enklaste vägen att gå (för båda parter) är att satsa på utbildning och bildning för att därigenom utvidga och förändra sin världsbild och uppfattning om hur verkligheten ser ut och fungerar.
Hatsajten Avpixlat har en person som mer än andra kommit att bli ansiktet utåt för den ”nyhetssajten”, det är ”Demofon”, dvs Mats Dagerlind. Niklas Starow snappade upp en dialog på twitter som är väldigt avslöjande om hur Demofon fungerar. Starow skriver ett gästinlägg om det här.
Detta är böghataren och invandrarhataren Mats Dagerlind. Han driver det han själv kallar “enmanstankesmedjan” Demofon. Jag är personligen ej förvånad över att det är en “enmanstankesmedja”.
Vi kan nog ge honom epitetet “kvinnohatare” också efter detta massiva övertramp.
Jag har debatterat mot många troll på diverse forum genom åren, men det är ett ytterst fåtal som ens har kommit på tanken att på det här viset kränka en person vars mor tagit livet av sig.
Vi är många som förlorat våra mödrar på ett sätt eller ett annat och att vara ett svin mot en vars mor nyligen gått bort får det att koka lite mer än vanligt hos mig.
/Niklas Starow
PS
På kvällen noterar vi att han raderat en massa tweets. Undrar varför? Gillar inte Demofon att själv vara avpixlad?
Gästinlägg från Tuva Lind. Även publicerat på hennes blogg.
När människor köper SD:s retorik och diskuterar flyktingpolitik med oss som tillhör så kallade PK-vänstern eller mångkulturälskarna brukar de anklaga oss för att använda känsloargument. De talar om gigantiska kostnader, klappar sig själva på axeln och framhåller att det minsann är de som står för hårda fakta i debatten, medan vi tillsammans med PK-Media vill dölja sanningen och sprida lögner. De menar ofta att vi vill sälja ut välfärden för att spela barmhärtiga samariter.
Vi anklagas för att vilja ta hand om människor från andra länder men att strunta i våra egna äldre. Vi utmålas som hotet för Sveriges och svenskarnas framtid. Jag hävdar att de som använder känsloargument i denna debatt till stor del är SD och deras mer eller mindre extrema anhängare. Se bara kommentarerna efter detta avpixlatinlägg! (se bild till höger)
Eftersom jag är ekonom och gillar så kallade hårda fakta skulle jag vilja be er som inte redan gjort det att läsa Magnus Betnérs text om vad invandringen till Sverige kostar – för det är faktiskt inte alls så mycket som det hävdas. Ett av de stora felen som görs i debatten är att man blandar ihop utgifter med kostnader. Det stämmer att det finns utgifter i det svenska samhället som kan härledas till invandrare och flyktingar. Jag har inte tid eller plats att ta upp alla, men vi tar asylsökande och två utgifter som exempel. Till att börja med finns det något som heter dagersättning för de asylsökande som kommer hit utan pengar och som inte har arbete. Dessutom får asylsökande tak över huvudet.
Vi kan börja med tak över huvudet. Som asylsökande har du rätt till en säng, är du ensamstående får du räkna med att dela rum med andra. Har du familj har ni rätt att få bo i ett eget rum. Befinner sig rummet i en lägenhet får du däremot vara beredd att dela lägenheten med andra.
Känslomässigt tycker jag att det är ett problem och vill poängtera att jag själv inte hade varit förtjust i att dela rum med okända människor. Men strunta i känsloargumentet – ta den rena kostnaden. Det är sant att lägenheten kostar pengar. Men vi bortser än en gång från känsloargumentet, även det som får SD m.fl. att vilja skrika: Kolla det kostar skitmycket, de får ju bo gratis!!! – Vi tar istället hänsyn till det faktum att boendet ofta ligger i en del av en kommun där man inte kunnat hyra ut lägenheter – betänk även att många kommuner idag faktiskt har rivit miljonprogram-hus för att de inte kunnat hyras ut. Denna lägenhet hyrs nu av migrationsverket. Migrationsverket betalar hyra till det kommunala bostadsbolaget. Det är alltså inte en kostnad eftersom pengarna hamnar hos kommunen, det vill säga oss.
Och så har vi den där dagersättningen. Först börjar vi med att fastställa hur hög den är. Min exempelfamilj består av sex personer. Två vuxna personer och deras fyra barn som är 1,5 år, 3 år, 6 år och 8 år gamla. De har rätt till en dagersättning som motsvarar 7440kr i månaden. Denna ersättning fastslogs 1994 och har därefter inte ändrats trots att KPI stigit med 26,6% under samma tidsperiod. Den ska räcka till mat, kläder, hygien, sjukvård mm. Betänk även att flyktingar ofta kommer till Sverige med minimalt med ägodelar. De har alltså ingenting och måste skaffa allt på nytt.
Om vi jämför med vad en svensk medborgare med samma familjesammansättning skulle få i försörjningsstöd (utan hyra) blir det 14480kr för sex personer. Det är inte heller högt och den känslomässiga delen av mig vill säga ”Men för i helvete!”. Fast det gör jag inte. Jag vill istället förklara att denna så kallade kostnad inte heller är en kostnad. 7440kr räcker inte till att lägga på hög. Det räcker inte ens till att täcka upp socialbidrags-/försörjningstödsnormen för livsmedel och hygien. Dessa pengar går alltså tillbaka till samhället i direkt form av moms, i indirekt form av bidrag till löner, material, vinst etc i de företag de handlar. Dessa företag betalar dessutom in skatt på lön och vinst. Pengarna går tillbaka till samhället, människor får jobb och samtidigt får andra människor skydd.
Se där! Hårda fakta och ett känslomässigt slut. Jag personligen är stolt över att vi tar ansvar. Är du?
Den här gången är det Ted Hesselbom, chef för Röhsska museet i Göteborg, som ådragit sig Avpixlats uppmärksamhet. Bara genom att öppet undra och fundera över hur det är att leva som zigenare får han Avpixlat och dess läsare att ånga i upprördhet. Det måste vara det värsta de kan tänka sig; att en svensk får för sig att fundera över något så verklighetsfrämmande som hur det är att tillhöra en annan folkgrupp.
De gånger då du inte hunnit eller vågat reagera, har du kanske bara hållt tyst? Du kanske medvetet har valt att inte säga något för att du känner dig okunnig om just det ämnet, för att du ska vara trygg i att svara eller bryta in i en diskussion? Eller så förblev du tyst pga förvåning, så du inte hade någon aning om hur du skulle kunna bemöta det, just då? Hade du haft minst ett par olika lämpliga motargument, hade du kanske vågat gå in och säga ifrån.
Jag tror att de flesta är överens om att den som är främlingsfientlig är rädd. Rädd för det okända, rädd för förändring, rädd för det hon inte känner till – och så vidare i all oändlighet. Att inta en fientlig inställning till någonting är ett sätt att stärka sig, att återta kontrollen över en situation där man inte har stadig mark under fötterna. Man vill känna sig trygg och stabil i det man känner till och är van vid, inte som om man när som kan ryckas upp med rötterna ur sin hemkära miljö.
Motargument 