Etikettarkiv: arbetstillstånd

Artiklar

SD skryter om minimilön på 33 390 kr för arbetskraftsinvandrare

På Sverigedemokraternas officiella Facebookkonto slår man sig för bröstet över att Tidöregeringen, genom att höja försörjningskravet för arbetstillstånd, stryper arbetskraftsinvandringen så att den enbart omfattar personer som tjänar mer än 33 390 kronor (90% av medianlönen i Sverige).

I postningen av propagandabilden läser vi:

”Socialdemokraterna har i decennier pratat om att skärpa kraven för arbetskraftsinvandring, men aldrig gjort något åt det.

Till skillnad från Socialdemokraterna levererar vi. Den 1 juni nästa år höjs försörjningskravet för arbetskraftsinvandring till 90 procent av medianlönen, vilket i år motsvarar en månadslön på 33 390 kronor.

Vi gör Sverige bra igen!” (Källa: Facebook)

Skärmdump från SD:s Facebookkonto 251212.

Förutom att invandrare som idag går till arbetet varje dag, har skapat sig ett liv i Sverige och gör skillnad i t ex vård och omsorg, restaurangbranschen eller som städare, så är kravet på 33 390 kronor som minimilön för att erhålla arbetstillstånd ett hån mot alla som är anställda i låglöneyrken. Många kan bara drömma om en sådan månadslön.

I kommentarsfältet till SD:s inlägg på Facebook är många upprörda över att människor som arbetar och ”gör rätt för sig” i viktiga yrken straffas med utvisning. Många reagerar också på att många har en månadslön som är långt mindre än 33 390 kronor. Vi ska ha i beaktning att många av kommentarerna är skrivna av människor som sympatiserar med SD, men att många av deras väljare inte anser att denna lagändring är rimlig, eller rättvis mot någon, oavsett bakgrund.

Andelen uppehållstillstånd inom kategorin arbetsmarknad har minskat med hela 26 %, från 36 514 stycken 2023 till 27 009 stycken 2024. Det höjda försörjningskravet har inneburit färre ansökningar. Migrationsverket har dessutom arbetat mer aktivt för att motverka missbruk på arbetsmarknaden.

2023 trädde en lag gällande höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare. Då låg minimilönen för att få arbetstillstånd på 80 % av medianlönen i Sverige.

Nu har regeringen dragit åt tumskruvarna ytterligare. Det höjda försörjningskravet innebär att för att kunna erhålla arbetstillstånd krävs en minimilön på minst 90 % av medianlönen i Sverige. Idag ligger den siffran på 33 390 kronor per månad. Lagen kommer att träda i kraft 1 juni 2026.

Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har i ett yttrande kritiserat det höjda försörjningskravet med motiveringen att Sverige kan komma att gå miste om värdefull arbetskraft samt att det råder brist på arbetskraft på hela arbetsmarknaden. I yttrandet utvecklar SKR resonemanget med att befolkningen blir allt äldre, vilket i sin tur leder till att vi kommer att få ett underskott på arbetskraft i framtiden.

Källor:

Länk till inlägget på SD:s Facebookkonto

Migrationsverket: Fortsatt minskning av uppehållstillstånd under 2024

SCB: Medianlöner i Sverige

Regeringen: Ny lönenivå för arbetstillstånd och skärpta krav för anhöriginvandring

Migrationsverket: Höjt försörjningskrav för arbetstillstånd

SKR: Yttrande – Remiss – Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

Artiklar

Höjt försörjningskrav innebär färre arbetstillstånd

På en presskonferens 6 oktober 2025 presenterade Tidöregeringen, dvs Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, med stöd av samarbetspartiet Sverigedemokraterna, en ytterligare höjning av försörjningskravet för arbetstillstånd. För att erhålla arbetstillstånd kommer det att krävas en lön på 33 390 kronor.

Andelen uppehållstillstånd inom kategorin arbetsmarknad har minskat med hela 26 %, från 36 514 stycken 2023 till 27 009 stycken 2024. Det höjda försörjningskravet har inneburit färre ansökningar. Migrationsverket har dessutom arbetat mer aktivt för att motverka missbruk på arbetsmarknaden.

2023 trädde en lag gällande höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare. Då låg minimilönen för att få arbetstillstånd på 80 % av medianlönen i Sverige.

Nu drar regeringen åt tumskruvarna ytterligare. Det höjda försörjningskravet innebär att för att kunna erhålla arbetstillstånd krävs en minimilön på minst 90 % av medianlönen i Sverige. Idag ligger den siffran på 33 390 kronor per månad. Lagen kommer att träda i kraft 1 juni 2026.

Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har i ett yttrande kritiserat det höjda försörjningskravet med motiveringen att Sverige kan komma att gå miste om värdefull arbetskraft samt att det råder brist på arbetskraft på hela arbetsmarknaden. I yttrandet utvecklar SKR resonemanget med att befolkningen blir allt äldre, vilket i sin tur leder till att vi kommer att få ett underskott på arbetskraft i framtiden.

Källor:

Migrationsverket: Fortsatt minskning av uppehållstillstånd under 2024

SCB: Medianlöner i Sverige

Regeringen: Ny lönenivå för arbetstillstånd och skärpta krav för anhöriginvandring

Migrationsverket: Höjt försörjningskrav för arbetstillstånd

SKR: Yttrande – Remiss – Ett höjt försörjningskrav för
arbetskraftsinvandrare

I fokus

Tidö: Stopp för ‘spårbyte’

Tidöpartierna, dvs regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med stöd av Sverigedemokraterna stoppar genom en lagändring möjligheten till s k ‘spårbyte’. Tidigare har avvisade asylsökande kunnat beviljas arbetstillstånd – förutsatt att de uppfyllt alla krav – utan att behöva lämna landet. Den nya lagen träder i kraft 1 april 2025.

Migrationsverket varnar nu för att det snabba avskaffandet av ‘spårbyte’, utan övergångsregler, kommer att påverka många som är i en pågående process. Den nya lagändringen står i strid med vad experter har uttryckt, nämligen att lagen hade behövt kompletteras med övergångsregler.

Usprungligen ingick ‘spårbytet’ i ett större lagpaket med syfte att reformera svenska arbetstillstånd. Lagpaketet var tänkt att träda i kraft i juni. Istället valde Tidöpartierna att lyfta ut ‘spårbyte’ och skynda på processen. Experterna har inte fått tillräckligt med tid att varna för konsekvenserna av lagen, inte minst med tanke på konsekvenserna för dem som direkt berörs.

De som tidigare valt ‘spårbyte’ och beviljats arbetstillstånd kommer inte att kunna förlänga sitt arbetstillstånd när det går ut. Den nya lagen kommer att kräva att man lämnar landet och ansöker från utlandet. I de flesta fall kommer de som inte får beslut före 1 april kunna kvalificera sig för en förlängning. I dagsläget väntar 2 000 personer på beslut.

Tidöpartierna viftar alltså bort kritiken och hävdar att syftet med att avskaffa ‘spårändringar ‘spårbyte’ är att skapa större incitament för personer med utvisningsbeslut att lämna Sverige.

Migrationsverket uppskattar att ungefär 4 700 personer som bor i Sverige kommer att påverkas av avskaffandet av ‘spårbyte’, vilket inte bara kommer att tvinga tidigare asylsökande som har använt detta alternativ att lämna landet, utan även deras familjer. Det snabba avskaffandet av ‘spårbyte’ innebär att många inte kommer att hinna förstå informationen innan det är för sent.

Källor:

The Local: Swedish Migration Agency warns of fast-tracked abolition of ‘spårbyte’ without transitional rules

Migrationsverket: Möjligheten till spårbyte försvinner

Riksdagen: Preskription av avlägsnandebeslut, avskaffande av spårbyte och vissa frågor om återreseförbud

Artiklar

Myt: ”Utomeuropéer söker arbetstillstånd istället”

Det finns en uppfattning i den migrationspolitiska debatten att utomeuropéer – läs personer från Mellanöstern och Nordafrika – väljer att söka arbetstillstånd i Sverige när de har fått avslag på sin asylansökan. Anledningen sägs vara att det skulle vara enkelt att få arbetstillstånd och att det är ett ”nytt” sätt att komma till Sverige och utnyttja bidragssystemet.

Detta är fel av ett flertal anledningar.

För att kunna vara i Sverige och arbeta krävs BÅDE arbetstillstånd och uppehållstillstånd.

Skärmdump från X 231010

På Skatteverkets hemsida läser vi följande:

”En arbetstagare som är medborgare i ett land utanför EU och vill arbeta i Sverige behöver både ha ett arbetstillstånd och ett uppehållstillstånd. För att kunna få ett uppehållstillstånd gäller, precis som för arbetstillstånd, att personen ska visa ett arbetserbjudande från en arbetsgivare i Sverige.” (Källa: Skatteverket)

För att erhålla arbetstillstånd finns sex kriterier som ska uppfyllas. Kriterierna innefattar anställningsavtal, giltigt pass, anställningsvillkor förenliga med svensk lag, lön förenlig med svenska kollektivavtal, månadslön på minst 13 000 och att arbetsgivaren tecknat de försäkringar som arbetstagaren har rätt till. Regeringen har aviserat en åtstramning av vilka krav som ska ställas för att erhålla arbetstillstånd. Bland annat ska minimilönen höjas till minst 27 360 kronor, dvs 80 % av den medianlön som Statistiska Centralbyrån (SCB) presenterar för Sverige.

För att erhålla uppehållstillstånd råder samma förutsättningar som det har varit senaste åren. Nuvarande regering har aviserat ett kommande paradigmskifte inom svensk migrationspolitik.

Om vi tar fram statistik från 2023 över medborgarskap på personer som erhållit arbetstillstånd hittills under året ser vi topp 5-listan:

  • Thailand 6 395
  • Indien 3 336
  • Kina 631
  • Turkiet 631
  • Iran 583

Därefter följer länder som Pakistan, Storbritannien och Brasilien.

Att många personer som fått avslag på sin asylansökan istället skulle välja att söka arbetstillstånd och sedan lyckas få det : stämmer inte.

Källor:

Skatteverket: Rättslig vägledning

Migrationsverket: Krav för arbetstillstånd

Regeringen: Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

SCB: Medianlöner i Sverige

Regeringen: Sveriges nya migrationspolitik

Migrationsverket: Beviljade arbetstillstånd 2023