Etikettarkiv: Logik

Sociala tumregler styr beteende

I samarbete med författaren Håkan Järvå publicerar Motargument.se en artikelserie med smakprov ur boken ”Påverkan och manipulation”. I följande text tas en typisk psykologisk princip upp, en princip som är med och styr människors handlande.

Sociala tumregler styr mycket av vårt beteende

Har du någonsin funderat över hur en fågelflock eller ett fiskstim kan verka vara så samspelt? Hela flocken eller stimmet kan ändra riktning på bråkdelen av en sekund. Hur går det till egentligen? Det kan knappast vara en ledare som skriker order till sina underordnade, det skulle ta alldeles förlång tid. Nej, det måste vara andra principer som styr, något som sker på bråkdelen av en sekund. Inom biologin pratar man om självorganisation med vilket menas att små enheter spontant ordnar sig i större komplex utifrån några enkla styrande principer. I fallet med fåglarna har man med hjälp av datorsimulationer kunnat konstatera att flockens beteende kan förklaras av endast två enkla regler vilket således utgör allt en fågel behöver hålla reda på för att kunna flyga i flock:

  1. Flyg i samma riktning som dina närmaste grannar
  2. Undvik kollisioner genom att anpassa hastighet och riktning

Dessa två enkla regler kan alltså förklara ett så pass anpassningsbart och komplicerat beteende. Man har funnit att många fenomen i naturen kan förklaras på ett likartat sätt, några få enkla regler styr till synes komplicerade fenomen och beteenden.

Även mänskligt beteende kan i mycket förklaras på ett likartat sätt. Hur mycket tror du att du egentligen låter dig påverkas av andra människor? Om du är som de flesta som fått svara på den frågan så svarar du troligtvis att andra inte påverkar dig i någon större utsträckning. Du fattar dina egna beslut och du anser dem välgrundade och kan ofta motivera dina val med till synes rationella förklaringar. Men som du kanske börjar förstå om du läst så här långt i boken så finns det starka skäl att betvivla den bilden.

Vi i västvärlden vill kanske gärna tro att vi är individualister och herrar över våra liv, men om du skulle ta ett kliv ut i rymden och betrakta jorden utifrån skulle du se stora myrstackar med ett myller av människor som strömmar fram och tillbaka till dessa myrstackar. Hur pass individualistiska tycker du att myror är? Fågelflockars beteende kan förklaras av några enkla regler, mänskligt beteende är inte lika lätt att förklara och det krävs fler sådana regler för att kunna förklara det. Vi har dessutom den unika förmågan att kunna ta ett steg tillbaka och analysera vårt beteende vilket gjort oss till det framgångsrikaste djuret på vår planet.

Det gör oss extremt anpassningsbara. Om en djurart bara låter sig styras av några enkla principer så är risken stor att djurarten hamnar i en evolutionär återvändsgränd förr eller senare. Att kunna analysera och förändra sitt beteende gör att människor kan anpassa sig till i princip alla miljöer, vilket också blir tydligt när man ser var vi bosätter oss. Vi kan bosätta oss i extrema miljöer som Grönland och Sahara och allt däremellan. Djur är i allmänhet beroende av ett specifikt ekosystem och när det ekosystemet förändras klarar många djurarter inte av att anpassa sig och dör ut.

Därmed inte sagt att vi inte styrs av regler vi också. Som dual process-forskningen och socialpsykologisk forskning tydligt visat så är vi ofta lika regelstyrda som andra djur. De regler som förekommer här i boken är de flesta av de man än så länge funnit styr vårt beteende.

Det här avsnittet handlar om de sociala reglerna som styr oss. Du tror kanske att det är rationella val som styr när du umgås med andra men det mesta av umgänget regleras av att principer som du oftast inte är medveten om. Låt oss kalla dem för tumregler då det beskriver ganska väl hur de fungerar. Det är enkla regler du tar till i sociala situationer, speciellt när du känner dig osäker på hur du ska bete dig. De hjälper dig oftast bra och gagnar ditt överlevande. Du är som sagt oftast inte medveten om att du använder dessa tumregler och det sker per automatik. Precis som med andra processer så kan de också utnyttjas för att påverka dig i dina beslut och du har garanterat själv utnyttjat någon av dessa tumregler för att få din vilja fram.

Motargument.se publicerar en artikelserie med kortare smakprov ur boken ”Påverkan och manipulation”. Läs även en recension av boken.

Logikfel: Plocka russin

Ibland väljer och vrakar en del ur statistik och forskningsrapporter för att endast använda sig av ett begränsat urval som belägg och bevis för sitt påstående eller sin tes. Detta logiska felslut och argumentationsfel brukar kallas för ”att plocka russinen ur kakan”, ”cherry-picking” eller även ”Texas sharpshooter”.

COMPOSITION OO2
SNARF 1962 / Foter / CC BY

Om du misstänker att någon har gallrat grovt och kanske valt ut enbart vissa, och valt bort andra, data till sitt åsiktsunderlag, kan du begära att få länkar till deras beslutsunderlag, för att kunna kolla upp om den statistiken ursprungligen innehåller en mycket större mängd information. Det kan visa sig att de utvalda siffrorna endast är en mindre del av helhetsbilden – dessutom kan det finnas motsägelsefulla uppgifter utanför den utvalda statistiken, eller finnas andra, oberoende källor, som motsäger delar av eller hela slutsatserna. I vissa fall nämner även upphovspersoner bakom statistik eller forskning just sådant.

Försök att alltid läsa fotnoter till diagram, läs igenom det kapitel i forskningsrapporter som har rubriken ”Abstract”

Om helheten och översiktsbilden är en helt annan och man skulle kunna göra helt andra tolkningar – men inte den slutsats som din åsiktsmotståndare har gjort – så har hen antingen oavsiktligt glömt eller avsiktligt utelämnat delar. Hela hens argumentation tappar trovärdighet, blir svagare eller opålitliga.

Avväpna metoden

Det kan ibland bli mycket tydligt att de utvalda bevisen pekar mot en sak och att de ‘ignorerade’ databitarna runtom talar emot argumentationen. Du behöver inte vara expert på statistik, eller, för den delen, det aktuella forskningsområdet, för att upptäcka bristerna och på så sätt kunna knäcka hela argumentationskedjan. Du bör med lätthet kunna motbevisa och falsifiera din åsiktsmotståndares argumentation enkom genom att nämna detta och du bör tvivla på hens slutsatser som utgår ifrån den ”bevisningen”. Ett lämpligt motargument kan formuleras ungefär så här:

”Dina källor innehåller mycket mer information/data/statistik, vilket motbevisar din egen slutsats och argumentation.”

Dessa argumentationsfel kan också bero på ”Konfirmering/Confirmation Bias” – om en person valt ut enbart ett fåtal belägg som stödjer dennes egna förutfattade åsikter, istället för att se till helheten och inkludera även andra argument. Försök att visualisera en person som själv tar på sig skygglappar inför vissa fakta och som enbart accepterar de fakta som bekräftar och understryker hens världssyn och fördomar. Det du då kan begära är att personen inkluderar samtliga delar och också ser till helhetsbilden, alternativt letar upp mer likadan forskning och/eller statistik så att det blir en större mängd data som kompletterar bilden och gör det svårare att bara plocka russinen.

Det humoristiska ursprunget bakom namnet ”Texas sharpshooter” förklaras ungefär så här: ”Skjut ett flertal patroner med en hagelbössa mot en ladugårdsvägg. På den del av väggen som träffats av störst mängd hagel målar du måltavleringar. Om du ser till att placera centrum av ringarna runt den mest koncentrerade ”målbilden” kan du sedan skryta om hur pricksäker skytt du är”.

Denna artikelserie avser att förklara de vanligast förekommande argumentationsfelen som syns i debatter och i kommentarsfält. Följ taggen Argumentationstips eller Logik och länka gärna till denna artikelserie när du, i debatter, upptäcker någon som försöker använda respektive argumentationsfel.

Logikfel: invandring och uppehållstillstånd

Tyvärr förekommer frekventa sammanblandningar av begrepp som migration, invandring, asylansökningar, flyktingar och uppehållstillstånd. Denna förvirring märks tydligast bland de som är ”kritiska mot invandringspolitiken”.

Denna specifika begreppsförvirring är besynnerlig och ständigt återkommande. En del insinuerar att statistiken från Migrationsverket och SCB inte skulle stämma, utan påstås vara ‘mörkad’. Vissa verkar tvivla på att en person som har varit svensk medborgare från födseln skulle kunna räknas som immigrant till Sverige. Många kanske gör detta av okunskap. Några kanske gör det avsiktligt?

Kent Ekeroth, Sverigedemokraterna, är en av de som sprider denna förvirring i stor omfattning:

Vi på Motargument.se kan här och nu lugna Kent, alla Sverigedemokrater och deras anhängare på ett par viktiga punkter:

  • Migrationsverket för statistik över asylansökningar och beviljade uppehållstillstånd – permanenta, så kallade PUT, samt tillfälliga, tidsbestämda, temporära.
  • Migrationsverket för INTE statistik över var några svenska medborgare bor, när de flyttar utomlands eller återvänder hem.
  • SCB för statistik över befolkningsmängden och migration – befolkningsökning samt invandring – utvandring, man kan även se antal migranter per år som har svenskt eller annat medborgarskap.
  • Svenska medborgare, som under minst ett kalenderår skriver sig utomlands för att till exempel arbeta, behöver inte söka uppehållstillstånd hos Migrationsverket den dagen de väljer att flytta hem och återigen skriva sig på en adress i Sverige. De registreras via folkbokföringen hos Skatteverket och syns i SCB:s befolkningsstatistik.
Home
E.T. Phone HomeLooking Glass / Foter / CC BY-SA

Om du inte har ork att läsa igenom enkel statistik kan Motargument förmedla, till dig och till Kent, att under år 2013 beviljade Migrationsverket ungefär 39.000 permanenta uppehållstillstånd till utländska medborgare. SCB:s prognos för hur många svenskfödda, svenska medborgare – som blev ‘hemvändare’/återinvandrare var 18% av all invandring; ungefär 20.800 personer. Det är för övrigt ungefär 150.000 svenskfödda, som har 2 svenskfödda föräldrar, som nu bor utomlands. Invandringsöverskottet var ungefär 65.000 personer, år 2013.

Att ringa Migrationsverket och fråga hur många svenska medborgare som finns i deras statistik över uppehållstillstånd är ungefär lika märkligt som att ringa Posten för att fråga hur mycket e-post som sänds. Om en riksdagsledamot inte har förstått detta, så kan väl åtminstone ni andra tänka till ordentligt om ni ser på några naiva ‘propagandafilmer’?

Fotnot:
Utländska medborgare behöver vara bosatta legalt i Sverige i 4-5 år innan de kan ansöka om medborgarskap.
När Motargument rapporterar om antal permanenta uppehållstillstånd, PUT, talar vi ENBART om permanenta uppehållstillstånd till utländska medborgare/flyktingar.

Påverkan & manipulation

Är du intresserad av hur personer kan bli manipulerade in i en religiös sekt eller påverkade av saker de ser på tv? Har du en nyfikenhet kring retorik och argumentation? Vill du lära dig mer om hur människohjärnor fungerar i interaktion med andra människor? Här är en helt nyutgiven bok med mycket intressant och underhållande läsning som täcker in dessa områden och en liten aning utöver det, i syfte att ta ett helhetsgrepp och bli en sorts kurslitteratur och läsning för lekmän i en och samma bok.

Bokens framsida:
Påverkan och Manipulation av Håkan Järvå & Peter M. Dahlgren

Boken ”Påverkan & manipulation” är skriven av Håkan Järvå & Peter M. Dahlgren. Dessa författare brukar blogga och skriva på twitter om bl.a. forskning, beteendevetenskap, debattteknik osv. Jag har en ambition att försöka lära mig så mycket som möjligt, utan att behöva plugga på högskola eller universitet. Denna bok är enormt lärorik och nyttig för mig som obildad lekman. Vid många tillfällen har jag högt läst upp ett par meningar och det har lett till mycket intressanta diskussioner här hemma, och bidrar till insikter och idéer som är angränsande till chattar som jag varit med i på twitter om intolerans, främlingsfientlighet, antirasistiskt arbete, religionskritik osv.

Författarnas ambitioner är stora, men jag anser att de lyckas enormt bra att ge mig mängder av nyttiga insikter och med att hålla sig kortfattat och lättläst. I slutet av varje kapitel finns en kort sammanfattning och lästips till 3-4 forskningsrapporter som man kan söka upp om man vill fördjupa sig i varje område. Jag har ännu inte googlat en enda gång efter någon av dessa vetenskapliga artiklar, men kommer att försöka göra det lite då och då – efter att jag har läst om denna bok ännu en gång, mycket noggrannare.

Jag såg mest av allt fram emot att läsa Del 3 som handlar om hur medier och språket kan användas för att påverka människors uppfattning. Kapitel 11 i Del 3 består av många olika uppräknade tumregler och logiska felslut som görs av olika debattörer. Det liknar en artikelserie som pågår här på Motargument.se som handlar om bl.a. argumentationsfel.

Hela tiden jag läste boken så insåg jag att i princip samtliga kapitel innehöll väldigt viktiga saker. Jag fick många nya intressanta lärdomar överallt, som jag tror att jag kommer ha stor nytta av. Detta är enligt mig alltså inte enbart intressant för studenter i psykologi, sociologi, utan skulle kunna bli en sorts basverk och perfekt nybörjarintroduktion att ha i bokhyllan för alla som är det minsta lilla intresserad av mänskligt beteende och gruppdynamik.
Författarna har sammanställt en rejält tilltagen litteraturlista som är på cirka 20 sidor längst bak i boken. Det finns även en websida med videoklipp som är fantastiskt underhållande att titta på om man är nyfiken på beteendevetenskap och hur manipulation kan gå till.

Motargument.se publicerar i samarbete med författarna en artikelserie med smakprov ur boken.
Länk till boken (köp den på Studentlitteratur, AdLibris, Bokus el.dyl)
Länk till Håkan Järvås sida
Länk till Peter M. Dahlgrens sida där han beskriver boken.

Ordningsföljden på argumenten

I samarbete med författaren Håkan Järvå publicerar Motargument.se en artikelserie med smakprov ur boken ”Påverkan och manipulation”. I denna text beskrivs hur t.ex. telefonförsäljare argumenterar för att försöka få dig dit dom vill.

Hur ordningsföljden på argumenten påverkar oss

Argument läggs sällan fram ett och ett, där varje enskilt argument bedöms för sig. I stället lägger man fram flera argument under en debatt, och beroende på hur dessa argument organiseras kan de tillsammans utgöra ännu starkare stöd för tesen. Man kan likna det vid att nysta ut ett garnnystan, det är först när man gjort det man kan se hur de olika delarna hänger ihop och var någonstans de är hoptrasslade. Det finns olika sätt att konstruera och strukturera argument tillsammans. Komplexa argument kan struktureras på huvudsakligen tre sätt: seriellt, konvergent eller parallellt.

Seriella argument. Flera argument som leder fram till tesen i en kedja av argument. Varje argument i kedjan är beroende av det föregående argumentet för att man ska kunna nå slutsatsen. Som exempel kan vi försvara tesen ”flygproblemen gjorde att jag förlorade jobbet”. Till detta har vi tre kedjeargument: För det första hade mitt bagage fått fel etikett. Eftersom bagaget hade fel etikett så hamnade det i fel stad, och eftersom bagaget hamnade i fel stad hade jag inte tillgång till värdefulla dokument som jag behövde under min företagspresentation. Och då företagspresentationen blev dålig så fick jag sparken från jobbet.

Här ser vi alltså hur det seriella argumentet fungerar, varje argument leder in i nästa. Om vi kan bryta av kedjan någonstans på vägen så leder den inte längre fram till tesen. Alla argument måste alltså vara ”uppfyllda” för att det ska leda fram till tesen. Man skulle därför kunna tro att det här är ett dåligt eller ineffektivt sätt att argumentera. Men varje steg ger så att säga en ökad kraft framåt till nästa steg, och skjuter på så vis argumentet framåt till en given slutsats.

Om du någon gång blivit uppringd av en telefonförsäljare så har du redan god erfarenhet av seriella argument. De har nämligen ofta manus de följer som är uppbyggt seriellt. De börjar med att fråga om du vill ha det billigaste mobilabonnemanget. När du sagt ”ja”, så följer det automatiskt flera argument som leder fram till att du ska välja deras abonnemang eftersom de, hör och häpna, råkar ha det billigaste abonnemanget. Och till slut har du bytt mobilabonnemang trots att du kanske inte ville det från början.

Motargument.se publicerar en artikelserie med kortare smakprov ur boken ”Påverkan och manipulation”, läs även en recension av boken.

5 sätt att stoppa felaktig information

I samarbete med författaren Håkan Järvå publicerar Motargument.se en artikelserie med smakprov ur boken ”Påverkan och manipulation”. I denna del tas några tumregler upp som kan hjälpa dig att stoppa felaktig information och myter som sprids i medier eller på nätet.

Stoppa felaktig information

I denna bok beskrivs hur felaktig information kan spridas och gestaltas. Det är därför dags att vända på steken och i stället se hur man hindrar att felaktig information sprids. Det handlar i grund och botten om att lägga fokus på fakta, men på rätt sätt, och se till att myten inte upprepas.

Men det är också tveksamt om det räcker med att bara utbilda personer som tror på felaktig fakta, genom att ge dem korrekt fakta. Det är förvisso ett nödvändigt villkor att presentera korrekt fakta, men inte tillräckligt. Människor är inte behållare i vilken man bara kan hälla i korrekt fakta, utan de måste övertygas om att det är korrekt.

Säg mer än sanningen.
Att ändra människors felaktiga uppfattning handlar inte bara om att berätta vad sanningen är. Man måste också berätta varför sanningen är som den är.

Håll det kort.
Att ge för mycket information, även om den är korrekt, tenderar att göra att människor ”stänger av”. Ju kortare och mer koncist budskapet är, desto större chans att det ”går in”.

Upprepa inte myten!
Det finns en paradox att man först måste berätta vad en myt är innan man kan säga att den är felaktig. Varje repetition av myten tenderar nämligen att förstärka den. Därför bör man tydligt informera om att det man säger härnäst är en myt, och därefter väldigt kort redogöra för den. Därefter fokuserar man på motargumenten till myten och upprepar fakta, fakta och åter fakta. Sambandet mellan repetition och sanning är klar inom forskningen (eller inbillad sanning, kanske vi ska förtydliga), men den effekten kan försvinna om personen ifråga är motiverad att hitta fel och argumenten är svaga.

Attackera källan.
En hälsosam dos skepsis mot budskapets källa kan hjälpa till att sortera ut de riktiga påståendena från de falska. Om ett företag finansieras av en tvivelaktig organisation kan det vara värdefullt att påpeka det.

Bekräfta identiteten.
Människor tror huvudsakligen på det som bekräftar det som de redan tror. När man presenterar fakta som säger emot människors världsbild och identitet är det därför viktigt att knyta an till något de redan håller varmt om hjärtat.

Motargument.se publicerar en artikelserie med kortare smakprov ur boken ”Påverkan och manipulation”, läs även en recension av boken

Tumregler för beslutsfattande

I samarbete med författaren Håkan Järvå publicerar Motargument.se en artikelserie med smakprov ur boken ”Påverkan och manipulation”. I denna text beskrivs några tumregler som kan hjälpa dig med beslutsfattande.

Enkla tumregler för att fatta bättre beslut

Det är förstås viktigt att sätta sig in i en sakfråga för att kunna fatta vettiga beslut. Men ibland har man vare sig tid eller resurser, och det kan finnas viktigare saker att göra. Då kan det vara bra att åtminstone använda några praktiska tumregler för att fatta bättre beslut. De är inte perfekta – men enligt forskningen* är de väldigt bra och du kan i stället fokusera på det som är roligt i livet.

Använd tumregler i vardagen
Ju större konsekvenser ett beslut har för din hälsa eller plånbok, desto mer tid bör du lägga ned på det. Ska du köpa ett tvättmedel så kan du bara välja något du känner till eller tycker verka bra. Ska du köpa nytt hus bör du lägga ned betydligt mer tid på att ta reda på fakta.

Elbolag
Vilket elbolag, bil eller försäkring ska man välja? Välj ut en enda egenskap som du tycker är viktigast. Det kan exempelvis vara pris. Rangordna sedan produkterna eller tjänsterna och välj den billigaste. Om de kostar lika mycket, välj nästa egenskap och så vidare.

Aktier
Köp aktier i företag du känner till. I undersökningar som gjorts så presterar amatörer som går efter denna tumregel oftast bättre än proffs.

Sov
Sov alltid på viktiga beslut. Försäljare vill gärna att du ska köpa nu! Men det behöver du inte alls göra.

Nätetikett
Om du ska publicera något på nätet, tänk efter vad din mamma skulle säga om hon såg det du publicerade. Om du är okej med det, så publicera för all del.

För bra för att vara sant?
Låter ett erbjudande för bra för att vara sant? Då är det nog det också.

Motargument.se publicerar en artikelserie med smakprov ur boken ”Påverkan och manipulation”, läs även en recension av boken.

Fotnot *) I boken skriver författarna om forskning inom dessa och andra områden. Du hittar mängder av referenser till aktuella vetenskapliga artiklar och rapporter.

Logikfel: Halmdocka

Argumentationsgreppet som vanligtvis kallas för halmdocka eller halmgubbe är oftast felaktig logik. På engelska heter det ”straw man”.

Halmgubbeargumentation går till ungefär så här; en person använder ditt argument, eller en liten del av det, som utgångspunkt, men blåser upp det helt ur proportion, utvidgar det så att det blir extremt, överdrivet, hypotetiskt eller fånigt (för att de enklare ska kunna bemöta dig).

Ett klassiskt exempel på denna argumentation är då någon säger att den vill ha förbud mot t.ex. pornografiska foton i tidningar och böcker. Åsiktsmotståndare kan då till exempel ta till följande halmgubbe: ”Jaha, så du tycker vi ska börja bränna böcker eller bibliotek?”

Book burning
pcorreia / Foter.com / CC BY

En halmgubbe används alltså vanligtvis för att visa andra hur absurt ditt argument är, så man därigenom kan förlöjliga din logik och hur ologiskt du resonerar. Om du väljer att fortsätta den diskussionen, blir du så att säga tvungen att bemöta sådant som inte var ditt argument ifrån början, utan någon annans medvetet eller omedvetet felaktiga tolkning av ditt ursprungliga argument.

Avväpna argumentet

Det är lätt att falla i fällan och börja bena ut detaljerna och slösa bort tid på att försöka bemöta kritik mot sådant som du inte påstått. Men det går att avväpna om du svarar ungefär:

”Lägg inte andra personers ord i min mun.”

Försök alltid att påvisa att det du skrivit var din åsikt och att din åsikt inte förändras för att någon annan feltolkat det du skrivit. Du kan till och med välja att artigt avsluta hela diskussionen om du känner för det, det ingår i din yttrandefrihet.

Detta är en artikelserie, där vi avser förklara många förekommande argumentationsfel som syns i debatter och kommentarsfält. Följ taggen Argumentationstips eller Logik och länka gärna till motargument.se (t.ex. denna artikel) när du inser att någon försöker använda respektive argumentationsfel.

Rasisternas ballongdans

Finns det personer som inte känner till den legendariska ballongdansen? De som inte gör det kommer kanske att skratta gott åt klippet när de ser den.

ballongdansen1Ibland känner jag att det kan vara bortkastad tid att debattera med vissa människor som lite snyggt försöker kalla sig för ‘sverigevänliga’. De tycks vara oemottagliga för alla rationella argument, det är ibland lite som att försöka konversera med en komapatient. Man skakar på huvudet, suckar uppgivet och börjar odla gråa hår. Vid vissa tillfällen kan man få impulsen till att försöka ta någon person i kragen för att ruska om dem, eller göra som Robinson-Erold och ryta ”skämmes tammefan!”. Vid andra tillfällen vill man dunka huvudet i väggen och slita sitt hår. Med det finns knappast något konstruktivt i det, det är bara till att hoppa upp i sadeln igen.

Jag tycker inte att ett sätt att argumentera är mer ‘rätt’ eller ‘fel’ än ett annat, det är mestadels en fråga om tycke och smak. Ljussablar är i och för sig extremt tuffa, men de får sällan någon enda ‘sverigevänlig’ att ändra uppfattning. Själv argumenterar jag helst med fakta, inte med känslor — det tycker jag är vad som fungerar bäst för mig.

Duell_auf_MustafarVid ett tillfälle hamnade jag i debatt med en person på YouTube om invandrare och brottslighet. För varje inlägg hen gjorde blev hens argument sämre och sämre, för hen kunde inte motbevisa eller slå hål på den statistik jag presenterade. Till slut drämde hen till med: ”Men fattar du inte, det spelar ingen roll vad som står i dina böcker eller vad dina lärare säger!”. Då tröttnade jag, men det var samtidigt intressant eftersom jag fick se det sista halmstrået som en ‘debattör’ klamrade sig fast vid. Ett ynkligt halmstrå som tydligt visade dennes brist på logik och rationellt tänkande.

Jo, det spelar faktiskt en mycket stor roll vad som står i böcker och vad lärare säger. En professor i kriminologi har mycket högre trovärdighet, än någon som verkar dra påståenden ur luften eller slänger ur sig allehanda skit till höger och vänster. Det innebär dock inte att man ska svälja allt man läser eller hör med hull och hår, bara för att man tycker att källan verkar trovärdig. Förkastar man ett kritiskt förhållningssätt begår man ett stort misstag, något som vissa ‘sverigevänliga’ personer gärna gör.

När du och jag kan presentera kalla fakta och argument som håller, så har vi trumf på hand. När vi kan få våra medmänniskor att se hur lögn har blivit deras skenbara sanning, blir debatten en ballongdans — där vi har nålen och motståndaren har ballonger. Till slut kommer den tjurnackade rasisten stå där med rumpan bar.

Logikfel: Guilt By Association

Detta argumentationsfel kallas även för kollektiv skuldbeläggning. Det används för att försöka utmåla individer som hemska eller för att kasta skällsord mot någon. Detta enbart baserat på vilka vänner de har eller vilka grupper de är medlemmar i.

Det mest uppenbara med logikfelet är att två olika personer kan vara helt överens om vissa ämnen och samtidigt ha vitt skilda åsikter om väldigt många andra saker. Så är det även inom politiska partier och inom religiösa trosuppfattningar. Man har inte alltid exakt samma åsikter och uppfattningar i samtliga frågor som andra personer den grupp man själv tillhör. Dessutom ingår varje person i väldigt många olika grupptillhörigheter och grupperingar samtidigt, läs gärna mer om detta med ”Intersektionalitet

Friends can disagree — people that disagree can be friends

Ett mycket vanligt förekommande exempel på detta argumentationsfel är: ”Kommunistledare i Sovjet och Kina mördade många miljoner människor — därför är alla kommunister massmördare”.

Detta används faktiskt väldigt ofta i kommentarsfälten på internet och förekommer även hos Carl Hamilton på Aftonbladet. Här följer några extremt överdrivna exempel, enbart för att demonstrera hur absurt logikfelet är:

”Du vill ha ett utbyggt välfärdssystem — det ville kommunisterna också — alltså är du medskyldig till alla kommunistregimers massmord”. ”Nazisterna byggde mycket motorväg — därför är alla som bygger motorväg lika farliga som nazisterna”. ”Adolf Hitler var vegetarian och tyckte mycket om hundar — därför hatar jag alla vegetarianer som tycker om hundar”.

Det går att generalisera lite om personer som säger att de stödjer ett främlingskritiskt, rasistiskt parti. Anledningen är att de genom det stödet själva väljer att associeras med det partiets ideologi och därmed kan anses som att de har samma åsikter.

SDU bjuder in extremister till Almedalen
SDU bjuder in extremister till Almedalen (klicka på bilden för att förstora den)

Det finns tillfällen då det är högst relevant att anklaga två parter för att ha samma åsikt. Det är bland annat när de båda parterna uttryckligen uttalar att de har samma åsikt. Som när SDU sommaren 2013 bjöd in andra extremhögerpartier från Europa till Almedalsveckan. (Se bilden med pressklippet till höger, klicka på den för att förstora).

Citatet från SDU:S ordförande Gustav Kasselstrand visar att han och SDU delar åsikter med de grupper som de bjudit in. Linus Bylund uttalar sig sedan på ett sätt som dels motsäger SDU:s avsikt, och som kan tolkas som att det hos SD finns en rädsla att bli anklagade för GuiltByAssociation.

Då man anklagar en person för att ha en åsikt som ingår i ett partis ideologi är det inget personangrepp. Däremot skall man akta sig för att automatiskt klumpa ihop en person med alla andra personer som stöder samma parti eller alla andra frågor som ingår i det partiets ideologi.

Det går inte att göra samma typ av generalisering och ihopklumpning om personer som har liknande religiös trosuppfattning. Religion är väldigt personlig för alla religiösa. Det finns dessutom väldigt många olika individuella tolkningar om i princip alla ingående element i varje religion.

Detta är en artikelserie, där vi avser förklara många förekommande argumentationsfel som syns i debatter och kommentarsfält. Följ taggen Argumentationstips eller Logik och länka gärna hit varje gång du inser att någon försöker använda respektive argumentationsfel.