Alla inlägg av Johan Löfström

Medgrundare till www.Motargument.se 2012 - 2026
Artiklar, Myter

Myt: 116.000 flyktingar per år

Migrationsverket har publicerat sin sammanställning för hela kalenderår 2013. Genast har felaktiga rykten och falska mytbildningar börjat spridas i flera olika Facebookgrupper och i många kommentarfält.

FAKTA

39.000 fick PUT i Sverige, år 2013

MYTEN:

”Fler än 116.000 fick PUT i Sverige, år 2013”

Personer som citerar invandringsstatistik måste lära sig en viktig detalj, nämligen att det inte håller att bara bläddra längst ner till slutraden i tabellen för att titta på totalsumman över antal personer.

De måste även titta på alla de olika kategorierna som tabellen inkluderar och tänka efter om alla dessa är invandrare eller ej.

Alltså – hör man massinvandringsmyten om 116.000 PUT-invandrade år 2013, eller liknande siffra, och jämför med Migrationsverkets tabell, så kan man lätt se att ”de som är kritiska mot invandringspolitiken” medvetet eller omedvetet buntat ihop samtliga kategorier och försöker måla upp alla dessa som immigranter.

I vissa fall så benämner man även samtliga dessa 116.000 personerna som ”tärande bidragsfall” – vilket vi snabbt kan se är helt felaktigt. Myten är en grov överdrift – en rejält uppblåst skrämselpropaganda.

Myten bygger på sammanblandning av allting

De personer som redovisas i officiella statistiken inkluderar alla personer som har fått ett tillstånd att uppehålla sig i landet, både de som fått ett permanent, men även väldigt många som fått tillfälligt, tidsbegränsat uppehållstillstånd.

De flesta som redovisas i denna statistik har fått en EES-uppehållsrätt (20.712 personer) eller ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för jobb (19.292 personer) eller studier (7.559 personer). Eller så är det en person som har fått ett tillfälligt uppehållstillstånd som anhörig för att kunna bo tillsammans med sin partner som jobbar eller pluggar i Sverige. Statistiken inkluderar även alla adopterade barn samt så kallad ”Kärleksanknytning”. Och vi vill väl hjälpa till så att familjer ska kunna bo tillsammans i Sverige?

39.000 personer fick PUT 2013

Personer som har fått ett PUT – permanent uppehållstillstånd – i Sverige år 2013:

  1. 17.227 Asyl – skyddsbehövande
  2. 1.378 Asyl – synnerligen ömmande omständigheter
  3. 7.646 Konventionsflyktingar
  4. 2.187 Kvotflyktingar
  5. 10.673 Anhörig till person som tidigare fått uppehållstillstånd i Sverige som konventionsflykting/skyddsbehövande/synnerligen ömmande omständigheter/tidsbegränsat tillstånd.
  6. Totalt: c:a 39.000 personer – Inte 116.000!

Samtliga siffror hittar du i migrationsverkets dokument ”Beviljade uppehållstillstånd och registrerade uppehållsrätter, första och andra instans (beslut av Migrationsverket och Migrationsdomstolarna). Förstagångstillstånd. 2013”.

PUT 2013

Sprid gärna bilden!

Jämför och förstå mera

Antal asylansökningar som lämnades in var lite drygt 54.000 i Sverige. I Tyskland ansökte 85.000 personer om asyl och i Frankrike ansökte 55.000 personer (preliminära siffror till och med november 2013).

Antal asylansökningar som fick avslag var ungefär 51% i första instans under kalenderår 2013. Troligen så kan några av dessa avslag överklagas till andra instanser, men man kan inte ännu säga hur många av de som kan få omvandla beslutet till ett uppehållstillstånd i Sverige.

Största delen av alla gäststudenter lämnar Sverige efter deras tillstånd gått ut, eller efter sin examen. Vissa åker tillbaka till hemlandet, andra reser vidare till ett annat land. År 2011 fick 1097 studenter uppehållstillstånd för att arbeta i Sverige efter avslutade studier.

Mer än hälften av alla arbetstillstånd som beviljas är tidsbegränsade till 6 månader (källa Migrationsinfo.se, 2009). Det rör sig om bland annat bärplockare.

Källor
Migrationsverket
Beviljade uppehållstillstånd och registrerade uppehållsrätter, första och andra instans (beslut av Migrationsverket och Migrationsdomstolarna). Förstagångstillstånd. 2013 (pdf)
Migrationsinfo.se

Fotnot
En stor andel av de invandrade till Sverige varje år är en svenskfödd person som redan tidigare haft ett svenskt medborgarskap och som har 2 svenskfödda föräldrar. Det är svenskar som flyttar hem från att ha bott och jobbat i utlandet. Kalenderår 2012 var den gruppen ungefär 20% av all invandring.

Artiklar

Ordningsföljden på argumenten

I samarbete med författaren Håkan Järvå publicerar Motargument.se en artikelserie med smakprov ur boken ”Påverkan och manipulation”. I denna text beskrivs hur t.ex. telefonförsäljare argumenterar för att försöka få dig dit dom vill.

Hur ordningsföljden på argumenten påverkar oss

Argument läggs sällan fram ett och ett, där varje enskilt argument bedöms för sig. I stället lägger man fram flera argument under en debatt, och beroende på hur dessa argument organiseras kan de tillsammans utgöra ännu starkare stöd för tesen. Man kan likna det vid att nysta ut ett garnnystan, det är först när man gjort det man kan se hur de olika delarna hänger ihop och var någonstans de är hoptrasslade. Det finns olika sätt att konstruera och strukturera argument tillsammans. Komplexa argument kan struktureras på huvudsakligen tre sätt: seriellt, konvergent eller parallellt.

Seriella argument. Flera argument som leder fram till tesen i en kedja av argument. Varje argument i kedjan är beroende av det föregående argumentet för att man ska kunna nå slutsatsen. Som exempel kan vi försvara tesen ”flygproblemen gjorde att jag förlorade jobbet”. Till detta har vi tre kedjeargument: För det första hade mitt bagage fått fel etikett. Eftersom bagaget hade fel etikett så hamnade det i fel stad, och eftersom bagaget hamnade i fel stad hade jag inte tillgång till värdefulla dokument som jag behövde under min företagspresentation. Och då företagspresentationen blev dålig så fick jag sparken från jobbet.

Här ser vi alltså hur det seriella argumentet fungerar, varje argument leder in i nästa. Om vi kan bryta av kedjan någonstans på vägen så leder den inte längre fram till tesen. Alla argument måste alltså vara ”uppfyllda” för att det ska leda fram till tesen. Man skulle därför kunna tro att det här är ett dåligt eller ineffektivt sätt att argumentera. Men varje steg ger så att säga en ökad kraft framåt till nästa steg, och skjuter på så vis argumentet framåt till en given slutsats.

Om du någon gång blivit uppringd av en telefonförsäljare så har du redan god erfarenhet av seriella argument. De har nämligen ofta manus de följer som är uppbyggt seriellt. De börjar med att fråga om du vill ha det billigaste mobilabonnemanget. När du sagt ”ja”, så följer det automatiskt flera argument som leder fram till att du ska välja deras abonnemang eftersom de, hör och häpna, råkar ha det billigaste abonnemanget. Och till slut har du bytt mobilabonnemang trots att du kanske inte ville det från början.

Motargument.se publicerar en artikelserie med kortare smakprov ur boken ”Påverkan och manipulation”, läs även en recension av boken.

Artiklar, Myter, Recensioner

Handbok i ‘debunking’

Debunking – ett engelskt begrepp som betyder ungefär: att granska myter, vandringssägner för att sedan avslöja och slå hål på de falska påståendena och peka ut exakt varför de inte stämmer.

Handbokens framsida
Handbokens framsida

Det finns en gratis, nedladdningsbar guide-handbok till hur du själv kan lära dig att granska påståenden som du känner tvivel inför. Oavsett om detta påstående sedan visar sig stämma, så kan det vara mycket lämpligt att förhålla sig lätt skeptiskt och kritiskt till alla utsagor som verkar för bra för att vara sanna. Om inte annat så har du under tiden tränat hjärnan lite i analytiskt tänkande, källkritik och skeptisk granskning.

Denna handbok finns gratis på ett flertal språk, och är en mycket kortfattad guide. Den svenska översättningen är gjord av Amanda Duregård, föreningen Vetenskap och Folkbildning och textinnehållet är på 6 lättlästa sidor (+framsida, försättsblad o källförteckning). Du skulle nästan kunna skriva ut den, i ett litet A5-format, för att kunna ha med dig i en ficka. Kanske kan handboken bli en perfekt present att ge bort?

Ladda ner handboken här.

Och försök att alltid komma ihåg att inte upprepa själva myten fler gånger än nödvändigt när du sedan berättar för andra varför den inte stämmer. För ett upprepande av myten kan faktiskt vara bidragande till att åhörarna lägger den på minnet istället för dina motargument mot den. Så, varje gång du återupprepar ord ur en myt så måste du vara övertydlig om att din åsikt är att detta inte stämmer. Specificera så tydligt som möjligt och exakt varför du anser det. Välj gärna ut huvudargumentet, eller ett av de starkaste delargumenten i påståendet. Fokusera din huvudsakliga kritik mot just den delen, med relevanta, rationella och precisa motargument – som du kan visa belägg för. Dina motargument får förstås inte vara lögner eller påhittade påståenden. Försök gärna vända på hela begrepp till en annan vinkel och perspektiv. Tar myten på något sätt upp ekonomi, statistik – då kan ett bra sätt vara att fokusera på människorna bakom, den humana vinkeln.

Klicka här om du vill läsa mer om den engelska originalutgåvan och om författarna till handboken.

Har du sedan lust att lära dig mer, så har föreningen Vetenskap & Folkbildning ett kortfattat ABC i skeptiskt tänkande här.

Artiklar, Myter

5 sätt att stoppa felaktig information

I samarbete med författaren Håkan Järvå publicerar Motargument.se en artikelserie med smakprov ur boken ”Påverkan och manipulation”. I denna del tas några tumregler upp som kan hjälpa dig att stoppa felaktig information och myter som sprids i medier eller på nätet.

Stoppa felaktig information

I denna bok beskrivs hur felaktig information kan spridas och gestaltas. Det är därför dags att vända på steken och i stället se hur man hindrar att felaktig information sprids. Det handlar i grund och botten om att lägga fokus på fakta, men på rätt sätt, och se till att myten inte upprepas.

Men det är också tveksamt om det räcker med att bara utbilda personer som tror på felaktig fakta, genom att ge dem korrekt fakta. Det är förvisso ett nödvändigt villkor att presentera korrekt fakta, men inte tillräckligt. Människor är inte behållare i vilken man bara kan hälla i korrekt fakta, utan de måste övertygas om att det är korrekt.

Säg mer än sanningen.
Att ändra människors felaktiga uppfattning handlar inte bara om att berätta vad sanningen är. Man måste också berätta varför sanningen är som den är.

Håll det kort.
Att ge för mycket information, även om den är korrekt, tenderar att göra att människor ”stänger av”. Ju kortare och mer koncist budskapet är, desto större chans att det ”går in”.

Upprepa inte myten!
Det finns en paradox att man först måste berätta vad en myt är innan man kan säga att den är felaktig. Varje repetition av myten tenderar nämligen att förstärka den. Därför bör man tydligt informera om att det man säger härnäst är en myt, och därefter väldigt kort redogöra för den. Därefter fokuserar man på motargumenten till myten och upprepar fakta, fakta och åter fakta. Sambandet mellan repetition och sanning är klar inom forskningen (eller inbillad sanning, kanske vi ska förtydliga), men den effekten kan försvinna om personen ifråga är motiverad att hitta fel och argumenten är svaga.

Attackera källan.
En hälsosam dos skepsis mot budskapets källa kan hjälpa till att sortera ut de riktiga påståendena från de falska. Om ett företag finansieras av en tvivelaktig organisation kan det vara värdefullt att påpeka det.

Bekräfta identiteten.
Människor tror huvudsakligen på det som bekräftar det som de redan tror. När man presenterar fakta som säger emot människors världsbild och identitet är det därför viktigt att knyta an till något de redan håller varmt om hjärtat.

Motargument.se publicerar en artikelserie med kortare smakprov ur boken ”Påverkan och manipulation”, läs även en recension av boken

Artiklar

Tumregler för beslutsfattande

I samarbete med författaren Håkan Järvå publicerar Motargument.se en artikelserie med smakprov ur boken ”Påverkan och manipulation”. I denna text beskrivs några tumregler som kan hjälpa dig med beslutsfattande.

Enkla tumregler för att fatta bättre beslut

Det är förstås viktigt att sätta sig in i en sakfråga för att kunna fatta vettiga beslut. Men ibland har man vare sig tid eller resurser, och det kan finnas viktigare saker att göra. Då kan det vara bra att åtminstone använda några praktiska tumregler för att fatta bättre beslut. De är inte perfekta – men enligt forskningen* är de väldigt bra och du kan i stället fokusera på det som är roligt i livet.

Använd tumregler i vardagen
Ju större konsekvenser ett beslut har för din hälsa eller plånbok, desto mer tid bör du lägga ned på det. Ska du köpa ett tvättmedel så kan du bara välja något du känner till eller tycker verka bra. Ska du köpa nytt hus bör du lägga ned betydligt mer tid på att ta reda på fakta.

Elbolag
Vilket elbolag, bil eller försäkring ska man välja? Välj ut en enda egenskap som du tycker är viktigast. Det kan exempelvis vara pris. Rangordna sedan produkterna eller tjänsterna och välj den billigaste. Om de kostar lika mycket, välj nästa egenskap och så vidare.

Aktier
Köp aktier i företag du känner till. I undersökningar som gjorts så presterar amatörer som går efter denna tumregel oftast bättre än proffs.

Sov
Sov alltid på viktiga beslut. Försäljare vill gärna att du ska köpa nu! Men det behöver du inte alls göra.

Nätetikett
Om du ska publicera något på nätet, tänk efter vad din mamma skulle säga om hon såg det du publicerade. Om du är okej med det, så publicera för all del.

För bra för att vara sant?
Låter ett erbjudande för bra för att vara sant? Då är det nog det också.

Motargument.se publicerar en artikelserie med smakprov ur boken ”Påverkan och manipulation”, läs även en recension av boken.

Fotnot *) I boken skriver författarna om forskning inom dessa och andra områden. Du hittar mängder av referenser till aktuella vetenskapliga artiklar och rapporter.

Artiklar

Stora jihad vs lilla jihad!

Personer som försöker smutskasta islam och muslimer pekar ofta på ordet jihad. Det påstås tyvärr ofta att ordet jihad endast betyder krig, väpnad kamp och terrorism mot de otrogna.

Det är bara det att jihad är ett ord med flera betydelser. Profeten Muhammed slog fast att det fanns två olika jihad, ‘stora jihad’ och ‘lilla jihad’. Lilla jihad var att försvara tron (med vapen om så behövdes), stora jihad var att ständigt i vardagslivet vara högst medveten om – och att ta striden mot – ”onda böjelser” inom sig själv.

Inom kristendomen har orden ”strid” och ”krig” använts på exakt likadana sätt. Tidigare pratades det ofta om ”krig” för att försvara kristendomen (och bre ut den) och andligt krig. Idag har begreppen ”andlig strid” och ”andlig krigare” överlevt. När personer velar över en viktig valmöjlighet, tvivlar och tvekar, brukar vissa kalla det för ”en strid mot sig själv” eller ”en inre kamp”. Det sistnämnda är samma sak som muslimers ”stora jihad”.

Det finns med andra ord ingen anledning för att vara rädd för ordet jihad. De enda som pratar om ”lilla jihad” och ”militant jihadism” som viktigast är ett fåtal bokstavstroende extremister på ett fåtal platser långt borta från Sverige.

Hur viktigt är då stora jihad i proportion mot lilla jihad? Ett av exemplen på detta framgår i ett citat från profeten Muhammeds kusin, där han skriver vad Muhammed sade om att män bör hjälpa till i hemmen:

”Den som hjälper sin familj och inte är motvillig mot att göra husets arbeten, han kommer att av Allah belönas med att skrivas in i martyrernas bok på daglig basis och få samma belöning som 1000 martyrer.
[…]
Den man som hjälper sin fru han kommer att få samma belöning som den som:

  • fastat i ett år och
  • varit vaken hela natten för att be
  • detta multiplicerar du med antalet hår på hans kropp.

Han kommer även att belönas med samma status som de tålmodiga, som Profeten David och Jakob och Jesus, oh Ali!
[…]
En timmes hjälp för ens familj är bättre än tusen år av tillbedjan och tusen Hajj och tusen Umras. Det är även bättre än att släppa fri 1 000 slavar, bättre än att slåss i 1 000 slag för Allah, bättre än att besöka 1 000 sjuka, bättre än 1 000 fredagar, bättre än att delta i 1 000 begravningar, bättre än att släcka 1 000 personers törst, bättre än att ge 1 000 fattiga kläder och bättre än 1 000 officerare som slåss i Allahs namn. Det är även bättre än att ge 1 000 dinarer till de fattigaste av de fattiga och bättre än att läsa hela Toran, Zabur, Bibeln och den heliga Koranen.”

Den som hjälper till med disken och städning hemma gör alltså en välgärning inom islam.

Så stort är alltså ‘stora jihad’ och så litet är ‘lilla jihad’!

Artiklar

Svenskt medborgarskap för dummies

Vem som helst som reser till Sverige kan inte bli medborgare. Det finns regler som avgör hur länge en invandrare eller asylsökande behöver bo här innan respektive person kan ansöka om medborgarskap och svenskt pass. Här förklarar vi de vanligast förekommande reglerna och ger länkar till er som vill ha ytterligare fördjupning.

Russian Federation: stamps
Sem Paradeiro / Foter.com / CC BY-NC-SA

Identitet
För personer från vissa nationer finns särskilda krav, som t.ex. Afghanistan, Eritrea, Irak, Kosovo, Somalia, statslösa Palestinier.

Hur länge behöver man ha bott i Sverige?
Du ska ha varit bosatt i 4 år med ett permanent uppehållstillstånd, förutsatt att du beviljats det som en flykting enligt utlänningslagens 4 kap 1§. I de allra flesta andra fall behöver du ha varit lagligt bosatt i 5 år med tillstånd att befinna dig här.

Är du gift, sambo eller lever i ett registrerat partnerskap med en svensk medborgare och ni har bott tillsammans i minst 2 år, kan du ansöka om medborgarskap redan efter 3 år i Sverige.

Har din make/maka/sambo/partner haft ett annat medborgarskap tidigare i livet, så behöver denne ha varit svensk medborgare i minst 2 år, och då blir det dessutom en bedömningsfråga hos Migrationsverket om ni anses ha ‘anpassat er’ till ett liv i Sverige osv.

För medborgare i andra EU- eller EES-länder (och deras familjemedlemmar) så gäller det att ha varit lagligt bosatt under en oavbruten tidsperiod på 5 år i Sverige.

brottsoffer-4Skötsamt liv
Uppgifter begärs in från Kronofogdemyndigheten för att ta reda på om du har obetalda skatter, skulder, underhållsbidrag. Uppgifter begärs in från Rikspolisstyrelsen för att ta reda på om du begått något brott eller misstänks för något kriminellt. Har du dömts för något straff blir det karenstid beroende på straffets grad. Till exempel en villkorlig dom gör att du inte får ansöka om medborgarskap förrän 3 år efter datumet då domen vunnit laga kraft. Se en mer utförlig lista här.

Andra typer av uppehållstillstånd
Har du bott i Sverige med någon annan sorts uppehållstillstånd, t.ex. för att studera, forska, jobba eller som idrottare, artist eller musiker räknas inte det uppehållstillståndet. Alltså gäller inte den tiden som grundande för en framtida ansökan om medborgarskap, pga de tillstånden ej beviljar innehavaren till en fast bosättning i Sverige.

En stor andel av alla uppehållstillstånd som beviljas varje år är sådana, som endast är temporära, tillfälliga, tidsbestämda till att få befinna sig i landet en kortare tid. Majoriteten av alla tidsbestämda uppehållstillstånd är på en period om max 6 månader.

Avgift
Om du är vuxen så kostar det 1500:- att lämna in en ansökan.

OBS: för barn som ännu inte fyllt 18 år är det vårdnadshavare/målsman eller motsvarande som ansöker för barnets räkning.

Vad innebär ett svenskt medborgarskap?

Här kan du göra ett enkelt online-test, för att avgöra hur svårt det är att uppfylla samtliga krav.

Källa: Migrationsverkets guide om medborgarskap

Krönikor, Myter

PK

Avslöjandena som Researchgruppen och Expressen gjorde i december 2013 om kommentarsfälten, visar att ett relativt litet antal skribenter står för en väldigt stor andel av kommentarerna på forum som Avpixlat, FriaTider men även på SVTdebatt. Retoriken och påståendena i många av kommentarsfälten verkar ofta bestå av liknande fraser som återupprepas av flera.

Det är i stort sett samma uttryck och begrepp som repeteras av många, likt papegojor. Ganska ofta med identiska ordföljder. Denna företeelse kanske kan bero på att dessa kommentatorer skulle kunna ha läst exakt samma skrämselpropaganda, framställd och formulerad efter strikta mallar. Det förefaller även som att den granskade gruppen personer automatiskt litar blint på de myter och vandringssägner som bygger på lögnaktigt framställd statistik om bl.a. de påstått gigantiska ‘kostnaderna med massinvandringen’.

Källa: http://www.top.freewallpaper-s.net/rwx/Blood_on_Keyboard.JPG
Källa: http://www.top.freewallpaper-s.net/rwx/Blood_on_Keyboard.JPG

Det kan vara en indikation på att individer i den gruppen riskerar att bli farligt likriktade och mest bara dunkar varandra i ryggen. Kanske riskerar de att hetsa fram varandra till än värre formuleringar.

Vilka är det egentligen som är PK?

När liknande fraser och uttryck används ofta och återupprepas av många i en grupp, blir de till deras interna jargong, vilket ger de orden en sammanhållande verkan. Argumentens utformning i sig kan bli till en sorts ”bevisning” för gruppens medlemmar att de delar ideologi och ‘hör hemma’ bland de andra i en samstämmig konsensus. Deras åsikter, begrepp och nedvärderande omdömen de skriver om alla andra utanför deras grupp, blir till deras form av Politiska Korrekthet i deras egen specifika umgängeskrets.

Det konstigaste av allt är kanske att det finns en grupp som rutinmässigt kallar traditionella nyhetskanaler nedsättande för ‘PK-media’ och vägrar lita på dem. Medan de omedelbart verkar ta till sig alla uppgifter och påståenden som står skrivet med uppenbart främlingsfientlig ‘PK-jargong’ på grovt vinklade ‘nyhetskanaler’ på Internet. Märkligt nog verkar en del lita blint på det som ‘sanningen’ – helt okritiskt.

Jag gissar att en hel del av dessa personer inte har fått tillräcklig träning av sin förmåga att tänka kritiskt, granska texter i massmedia med ett skeptiskt förhållningssätt. Beteendet verkar tyda på att få läser flera, fristående, oberoende källor och att de inte utvecklat förmågan att skapa helt egna argument och åsikter. Är det kanske en uppgift som grundskolan behöver jobba mycket mer med?

Artiklar

Logikfel: Halmdocka

Argumentationsgreppet som vanligtvis kallas för halmdocka eller halmgubbe är oftast felaktig logik. På engelska heter det ”straw man”.

Halmgubbeargumentation går till ungefär så här; en person använder ditt argument, eller en liten del av det, som utgångspunkt, men blåser upp det helt ur proportion, utvidgar det så att det blir extremt, överdrivet, hypotetiskt eller fånigt (för att de enklare ska kunna bemöta dig).

Ett klassiskt exempel på denna argumentation är då någon säger att den vill ha förbud mot t.ex. pornografiska foton i tidningar och böcker. Åsiktsmotståndare kan då till exempel ta till följande halmgubbe: ”Jaha, så du tycker vi ska börja bränna böcker eller bibliotek?”

Book burning
pcorreia / Foter.com / CC BY

En halmgubbe används alltså vanligtvis för att visa andra hur absurt ditt argument är, så man därigenom kan förlöjliga din logik och hur ologiskt du resonerar. Om du väljer att fortsätta den diskussionen, blir du så att säga tvungen att bemöta sådant som inte var ditt argument ifrån början, utan någon annans medvetet eller omedvetet felaktiga tolkning av ditt ursprungliga argument.

Avväpna argumentet

Det är lätt att falla i fällan och börja bena ut detaljerna och slösa bort tid på att försöka bemöta kritik mot sådant som du inte påstått. Men det går att avväpna om du svarar ungefär:

”Lägg inte andra personers ord i min mun.”

Försök alltid att påvisa att det du skrivit var din åsikt och att din åsikt inte förändras för att någon annan feltolkat det du skrivit. Du kan till och med välja att artigt avsluta hela diskussionen om du känner för det, det ingår i din yttrandefrihet.

Detta är en artikelserie, där vi avser förklara många förekommande argumentationsfel som syns i debatter och kommentarsfält. Följ taggen Argumentationstips eller Logik och länka gärna till motargument.se (t.ex. denna artikel) när du inser att någon försöker använda respektive argumentationsfel.

Artiklar

Gott Nytt 2014

Det är ett nytt år. 2014 kallas av vissa för ”supervalår” för att det är riksdagsval, landstingsval, kommunalval och EU-parlamentsval. Men, å andra sidan är det ett helt vanligt år. Ett år till med illa dold smygrasism, diskriminering och helt öppet grasserande rasism lite här och där i samhället.

Flying lantern, Pingxi Taiwan, 2007
sheng-fa lin 林勝發 / Foter.com / CC BY-NC-ND

Jag anser att alla har legitimitet att uttala sig emot och ta ställning mot diskriminering, främlingsfientlighet, näthat, rasism, hets mot folkgrupp, hatbrott, våld, våldtäkter osv. Jag finns inte i någon riskgrupp för något av detta – MEN, anser att samhället jag lever i, och som jag vill att alla ska kunna fortsätta leva i, blir betydligt sämre för alla av att det förekommer intolerans.

För allas vårt gemensamma samhälles – och för alla medmänniskors skull, känner jag att jag bör vara med och engagera mig på åtminstone något sätt därhelst jag kan och orkar. Jag är medgrundare till Motargument.se där jag började som amatör och nybörjare. Under månadernas gång har jag lärt mig massor av mina medmänniskor. Min personliga ambition har länge varit att lära mig så mycket som möjligt, inom många olika områden, och jag önskar att åtminstone några av Motarguments läsare har kunnat lära sig någonting av de fler än 600 artiklar vi publicerat sedan starten i september 2012.

Motarguments gemensamma mål och vision har alltid varit och kommer att fortsätta vara att ständigt försöka ge fler medmänniskor lite mer på fötterna – så att några fler i samhället ska kunna ta olika diskussioner när de hör något de känner de måste reagera emot i sin närmiljö. Ingen av oss begär att våra läsare ska lära sig alla siffror, statistik, fakta – vi bara önskar att ni minns var ni läst något viktigt, så att ni kan nämna till era åsiktsmotståndare: ”Det där har jag läst helt andra fakta om. Vi kan väl tillsammans kolla upp på nätet hur det egentligen ligger till?”

Du behöver inte vara med i en antirasistisk organisation. Det finns inte bara en (1) ”antirasistisk kamp” eller ”rörelse”, utan många olika. Länkar till några av dem finns uppräknade i en länklista i menyn här ovan. Och i ett öppet, demokratiskt samhälle bör det finnas många olika rörelser, av olika slag, i en mångfald.

Jag anser att antirasistiska rörelser bör försöka jobba, på flera olika sätt, och använda sig av många olika metoder och verktyg. De kan välja att arbeta var för sig eller att samarbeta tillsammans med andra, samtidigt och parallellt på många olika nivåer och alla platser i vårt gemensamma samhälle. Så länge som vi är många som säger tydligt NEJ till rasism och våld – kan alla försöka vara med och bidra med vad var och en av oss kan, vill och orkar göra.

Gott Nytt År!