Inför valet 13 september har Sverigedemokraterna, i en intervju med partiledare Jimmie Åkesson (SD) i SR Ekot, aviserat att de vill lägga noll kronor på integration. Att helt strypa resurserna i integrationspolitiken skulle få allvarliga konsekvenser: stora samhällskostnader, ökd segregation och en skadad ekonomi. Kritiker menar att integration inte sker automatiskt utan kräver aktiva statliga insatser.
Att SD inte vill ha någon integrationspolitik är i sig ingen nyhet, men att de intensifierar valkampanjen med skarp retorik är ingen slump. Det är ett tämligen riskfritt vallöfte, då inget annat parti är av åsikten att Sverige inte ska ha någon integrationspolitik. Däremot sänder budskapet en viktig signal till väljarna.
I en intervju med SR Ekot utvecklar Åkesson resonemanget:
”Jag skulle vilja lägga exakt noll kronor på integration, det är inte en pengafråga, det är en fråga om ett individuellt ansvar att anpassa sig till samhället eller inte”. (Källa: Dagens industri)
Åkesson är tydlig med att orsaken till att SD anser att Sverige inte bör ha någon integrationspolitik i grunden är en principfråga för partiet och att det inte egentligen inte har något med att spara i budgetutgifter att göra.
I samma intervju säger Åkesson att han inte ser några nya reformer komma vad gäller integrations- och migrationspolitik, eftersom nuvarande mandatperiod inneburit många repressiva reformer på två av SD:s favoritområden.
De viktigaste motargumenten mot SD:s nollkronevision för integrationen är:
Ekonomi
- Högre långsiktiga kostnader: Att dra in stöd till språkutbildning (SFI) och arbetsmarknadsåtgärder förlänger tiden till självförsörjning, vilket ökar statens utgifter för försörjningsstöd.
- Förlorade skatteintäkter: Utan integrationsinsatser tar det längre tid för utrikes födda att komma i arbete, vilket minskar skattebasen som finansierar välfärden.
- Arbetskraftsbrist: Många sektorer (exempelvis vård, omsorg och transport) är helt beroende av att nyanlända snabbt validerar sin kompetens och kommer ut i jobb.
Sociala aspekter, välfärd, arbete och säkerhet:
- Ökad segregation och utanförskap: Att lämna hela ansvaret på individen riskerar att cementera parallellsamhällen där nyanlända isoleras utanför det svenska majoritetssamhället.
- Kriminalitet och gängrekrytering: Utan fungerande skolgång och vägar till lagliga jobb ökar risken för att unga i s k utsatta områden dras in i kriminalitet.
- Sämre språkinlärning: Språket är nyckeln till samhället. Att dra in resurser till riktad svenskundervisning försvårar kommunikation med myndigheter, skola och arbetsgivare.
- Systemfel i välfärden: Skolor, socialtjänst och sjukvård drabbas hårt om nyanlända inte får grundläggande samhällsorientering och stöd tidigt.
- Individen behöver verktyg: Även om individen har ett eget ansvar krävs det strukturella verktyg (såsom validering av utländska betyg) för att anpassningen överhuvudtaget ska vara praktiskt möjlig.
- Skapar en permanent underklass: Förslaget riskerar att skapa en permanent underklass av människor som befinner sig i Sverige lagligt men saknar reella chanser att bli en del av samhället.
Varför vill SD satsa noll kronor på integrationen?
Officiellt säger de att integration är ett individuellt ansvar som inte bör belastas staten. I själva verket går uttalandet hand i hand med SD:s nollvision på asylinvandring, och det uttalade målet för nettoinvandringen är att den ska vara kraftigt negativ, vilket innebär att betydligt fler personer ska lämna Sverige än som flyttar hit.
Utspelet om att Sverige bör avsätta noll kronor på integrationspolitik är såväl valstrategiskt som symbolpolitiskt.
#val2026
Källor:
Aftonbladet: Åkesson: Vill lägga exakt noll på integration
Dagens industri: Åkesson: Vill lägga exakt noll på integration
Motargument 