Etikettarkiv: Merit Wager

Artiklar, Myter

Merit Wager och IKEA-morden

Merit Wager funderar över varför inte den mordmisstänkte avvisades med omedelbar verkan.

Hon menar att Migrationsverket inte skulle följa utlänningslagen, vilket i sin tur påstås bero på att man inte klarar ”att hantera den stora asylsökaranstormingen”.

Men Merit blandar ihop korten, och uppvisar en bristande insikt i hur utlänningslagen är formulerad.

De som skall överföras enligt Dublinförordningen får tre veckor på sig att på eget initiativ lämna Sverige. Inom tre veckor kan de även överklaga överföringsbeslutet, vilket ofta sker och som nästan alltid leder till avslag.

Även om tiden varierar, överlämnar Migrationsverket verkställigheten till polisen om den asylsökande inte lämnat landet själv. Och då går många av dem under jorden.

Sammanfattningsvis:

Det verkar som om den här personen sökte asyl igen innan Dublinbeslutet hade preskriberats, vilket är inom 18 månader. En asylsökande måste få tid att överklaga beslut och tre veckor är en kort och fullt acceptabel tid. Det är först när det står klart att den asylsökande inte samarbetar som ärendet får överlämnas till polisen.

Det sker dagligen överföringar med stöd av Dublinförordningen till Italien och många andra länder.

Och Sverige är verkligen inte så dåliga på verkställighet av avvisningar och utvisningar. I större delen av Sydeuropa finns människor som har fått avslag på sina ansökningar men lever kvar i de länderna.

Krönikor

50 nyanser av grått

Jag länkar till ETC.

En bekant dyker upp och påpekar att tidningen är ”vänsterextrem”, och att jag minsann klagar när hon länkar till Fria Tider och Avpixlat, och nu är jag inte konsekvent, anser hon. Jag får också påpekat hur många offer kommunismen har, och att jag genom att länka till ETC, som ju är vänsterextrema och därmed kommunister och följaktligen även stalinister blir ju också liksom lite småskyldig till massmorden.

Vi hade en längre diskussion om gränsdragningar och principer. Jag kan i och för sig förstå henne. Hon tycker jag glider vänsterut, och är besviken på det.

Egentligen gör jag inte det alls, i alla de frågor som är allmänpolitiska. Däremot glider nationalismen närmare mot mig, och jag blir därför alltmer fokuserad på att hålla den borta. När 80 procent av min politiska kamp riktar sig högerut kan man lätt tro att jag förflyttat mig, men i själva verket står mina politiska fötter nedgrävda på samma punkt som för tio år sedan, innan nationalismen vädrade morgonluft.

Det var enklare och renare för några år sedan. Då fanns etablerade media, eller s.k. gammelmedia. Och så fanns främlingsfientliga bloggar/sajter.

Svart och vitt hölls isär.

Det var innan 50 nyanser av grått skapades, genom att båda sidorna glidit emot varandra, och omfamnar varandra i en eschersk mix.

Jag är moderat. SvD har alltid varit ”min tidning”. Ändå glider tidningens ledarredaktion, med Arpi i spetsen, med rask takt mot Åkesson. SD förklaras ha rätt i artikel efter artikel. Flyktinginvandring har blivit fråga nr 1, och ska stötas och blötas dagligen.

SvDs normalisering av SD är partiets främsta mediala tillgång, skulle jag vilja säga.

Men både DN och Expressen tuffar efter. SD får sällan kritik, utan framhålls som någon sorts föredöme, när ganska opålästa ledarskribenter tar till orda om allt möjligt. Och läsarna får med sig en känsla av SD som outsiderpartiet, som hånade och utsatta minsann hade lite rätt hela tiden.

Till detta ska läggas Dagens Samhälle som är närmast besatta av att, ibland med fabricerade siffror, påpeka hur rätt SD har hela tiden.

De etablerade mediernas normalisering ger SD den legitimitet de behöver.

I andra änden har SD tagit avstånd från de värsta sajterna. Kvar står Avpixlat med en sorts frågetecken efter. Banden till Ekeroth är besvärande. Man kan inte neka till dem. Och Avpixlat är uppenbart rasistiska – särskilt med inlägget om Svart Lucia. Jag skulle påstå att denna sajt är SDs akilleshäl.

Men annars ploppar det upp diverse mittemellanmedier.

SD-kuriren är SDs egna. Samtiden ägs av SD, men påstås drivas separat. Nyheter Idag drivs av f.d. SD-politikern Chang Frick. Dessa sajter närmar sig SvD, med Dagens Samhälle mellan sig. Kompisband mellan redaktionerna byggs. Merit Wager skuttar lite mellan dem – ibland the voice of reason, men ständigt propagerande för tesen att ingenting fungerar i Sverige när det gäller Migration. De goda invandrarna flyttar eller blir djupt besvikna på Sverige och de onda blir kvar. Hon har ibland rätt och bra poänger, och det gör att även vinklade beskrivningar och överdrifter halkar med som dagsens sanning. Och hon hyllar hela tiden SD. Kritiserar aldrig.

Och så uppstår femtio nyanser av grått mellan det som en gång var vitt och en gång svart.

Detta är en tid när vi behöver se inom oss själva och fundera över vår inre, moraliska kompass.

Var drar vi då våra gränser?

Vilken tidning vill jag läsa dagligen?

Ja, inte SvD längre. De har haft sin chans så länge, och jag har tröttnat på att bli besviken. Jag är fortfarande prenumerant, men på väg att säga upp. Jag vill kunna läsa min dagstidning utan att få en knut i magen.

Vilken tidning länkar jag ifrån ibland?

Samtliga etablerade. Inklusive ETC. Men faktiskt inte längre Dagens Samhälle. Jag vill inte gynna dem. Jag må vara moderat, men jag har lättare för en hederlig Norrlandvänsterpartist än för en sverigedemokrat som propagerar för religionsförföljelse och för att skicka skyddsbehövande tillbaka till krig och ibland död.

När säger jag ifrån till vänner och bekanta på Facebook över tvivelaktiga länkar?

Avpixlat, Fria Tider, Exponerat är solklara.

Men däremot låter jag numera Nyheter Idag och Samtiden passera.

Det är i sig en normalisering.

I fokus

Merit Wager har fel om svenskundervisning

Artikel av Torbjörn Jerlerup

Merit Wager skrev i SvD häromdagen att vi som anser att alla asylsökande borde få möjlighet att lära sig svenska medan de sitter på asylboendena är gnällpottor som bara ojar sig. Hon antyder att vi inte gör något för att hjälpa asylsökande.

Dessutom skriver hon att svenskundervisning för asylsökande är en omöjlighet:

Att det är omöjligt för staten att ordna organiserad undervisning i svenska åt alla – också åt personer som inte ens har fått uppehållstillstånd – när det kommer uppemot 100 000 asylsökande i år, är inte svårt att räkna ut.
Meetpoint, Köpingsviks kyrka
Meetpoint, Köpingsviks kyrka

Jag har ägnat många timmar och dagar åt att ideellt lära asylsökande lära sig svenska i min hemkommun, Borgholm, och jag har klagomål på hur vi bemöter nyanlända.

Jag har haft en fast kurs igång för ca 20-30 asylsökande en gång i veckan. Dessutom har jag undervisat en gång i veckan på Meetpoint för asylsökande i Köpingsvik som Svenska Kyrkan arrangerat. Jag anser att flyktingar helt klart borde kunna få lära sig svenska medan de går och väntar. Men i hennes ögon ”ojar” väl jag mig också.

Om man lär känna asylsökande märker man att nästan alla har som första fråga: ”var kan jag lära mig svenska?”.

En del får den möjligheten, genom de underbara ideella krafter som finns i samhället. Men alla får inte. Slumpen avgör vem av flyktingarna som får hjälp. Någon familj möter en svensk familj på bensinmacken. De blir vänner och får svenska vänner och svenskkunskaper. En del får information om ideell svenskkurs som andra inte får. De som kan engelska är gynnade jämfört med de som inte kan det.

Det är ett gigantiskt lotteri vem som får vad. Det finns krigsskadade, deprimerade och ensamma människor som inte kan andra språk än hemlandets som inte ens är i närheten att få hjälpen från de ideella krafterna.

Merit har fel. Vi både kan och bör ge undervisning till alla som kommer hit. De som stannar vinner då upp emot ett år i integrationsprocessen och de som inte får stanna blir ambassadörer till oss i utlandet.

Jag räknade på det där för några månader sedan. För ca en till en och en halv miljard, en droppe i oceanen jämfört med de totala kostnaderna för migrationspolitiken, skulle vi kunna anställa folk som på heltid, eller deltid, hjälper flyktingarna så de får undervisning minst 2 dagar i veckan. Dessutom skulle vi med de pengarna kunna se till att varje asylboende anställer en koordinator som samordnar ideella krafter i kommunen och hjälper till med praktik och liknande. Och vi skulle kunna ge flyktingarna bra samhällsinformation.

Integrationstänkandet för flyktingar är ett gigantiskt bingospel: ”integration of the fittest” är vad som gäller idag. En del får, andra får inte. Idag kan man möta flyktingar som aldrig har erbjudits en minut svenskundervisning, och som fått usel information om svenska samhället och som mötts av avvisanden då de försökt lära sig på egen hand.

Så kan vi inte ha det!

MER LÄSNING!

https://ligator.wordpress.com/2015/01/28/infor-svenskundervisning-pa-flyktingboendena/

https://ligator.wordpress.com/2015/03/06/asylpolitiken-ett-stort-bingolotto/