Etikettarkiv: bidrag

Artiklar, Myter

Myt: Närande/Tärande

Har du någon gång frågat de som arbetar i din livsmedelsbutik vad de tycker om invandring och inflyttning till din hemort? Jag tror att de tydligt kan se den direkta kopplingen mellan antal invånare som bor i närheten och hur säker eller osäker de betraktar sin egen anställning i butiken.

MYT:

”Invandrare som får pengar från staten är tärande på vår ekonomi”

Alla människor äter mat varje dag. De som arbetar och de som inte arbetar. Oavsett om personen tjänar ihop sin egen inkomst eller är beroende av en familjemedlem eller av bidrag. Hur många kronor betalar du i matmoms varje vecka? Ja, du kan se det själv på kvittot som du får när du betalat till kassörskan. 12% av priset på mat som köps i butik är matmoms som butikerna betalar rakt in till statskassan. Annan konsumtion har olika procentsatser. Se på statistik hur många kronor staten får in i moms-intäkter.

Butiksägaren räknar dagskassan varje kväll. Kostnader ska betalas till andra företag; matvaruleverantörerna, transportföretagen, lokalhyran till fastighetsägaren, elräkningen, eventuellt ett banklån 1). Har butiken anställd personal, ska löner betalas, och samtidigt skatter och avgifter för dessa. Personalen använder sin lön till sin boendekostnad, matinköp, räkningar och all annan privat konsumtion hos andra företag.
Efter alla utgifter har butiken förhoppningsvis en vinst kvar varje månad, som ägaren tar ut sin lön utav, sätter in en del till Skatteverket som preliminär inkomstskatt och använder sen lönen/vinsten till att köpa mat till sin familj, betala för boendekostnad och deras övriga privata konsumtion hos andra företag.
Alla dessa familjer har inkomster och betalar skatter till kommun och stat, och sparar dessutom till sina respektive framtida pensionsår. Och ser till att flera andra företag får inkomster. Allt detta tack vare att det finns kunder som handlar i mataffären.

Vi kan ställa upp ett räkneexempel; Tänk dig en liten ort på 1000 bofasta invånare där det finns en livsmedelsbutik. För den butiken så kommer det att märkas en omedelbar försäljningsökning om säg 20 nyinflyttade invånare bosätter sig där. För orten och butiken spelar det ingen roll var dessa nyanlända får sina pengar ifrån. För alla människor äter mat varje dag, flera gånger om dagen till och med. Matförsäljningen i butiken ökar!

ICAnder&MonIcaEventuellt kommer butiken att kunna anställa en extra person. Kanske kommer Migrationsverket att anställa en eller två personer, som kanske bor på orten, och som nu får sin lön från staten. Högst troligt kommer även de att handla sin mat i butiken OCH det kommer att betalas in fler kronor i matmoms till staten och inkomstskatt till kommunen.

Det sker en “transferering” när en del av våra skattepengar i statskassan används till bl.a. etableringsersättning för flyktingar som bosätter sig på glesbygdsorterna. Det höjer omsättningen och hjälper till att säkerställa mindre butikers överlevnad.

Jämför gärna med en annan, men likadan ort, med 1000 bofasta invånare. Säg att 20 eller varför inte 200 personer flyttar därifrån, till en större stad i jakt på jobb. Vad händer med livsmedelsbutikens ekonomi? De anställdas ekonomi? Och den ortens kommunala skatteintäkter?

Det är ungefär fem miljoner människor som har sysselsättning i Sverige, försörjer sig själva och betalar inkomstskatt. Företag och privatpersoner betalar in otaliga miljarder i skatter och avgifter till staten.

Jag och många andra anser att vi inte har råd att bli färre invånare! Många som bor i glesbygd anser dessutom att alla tjänar på att det kommer invandrare och att det därmed blir fler konsumenter, som vill bosätta sig utanför huvudstadsområdena.
Vi har råd att hjälpa flyktingar och invandrare få en fristad här, tillfälligt eller permanent om de så önskar — Välkomna hit!

———

fotnot:
1) Samtliga av de uppräknade företagen har också anställda och ägare, som får sin inkomst och betalar sin skatt beroende på om de lokala små livsmedelsbutikerna runtom i landet går bra. Det finns naturligtvis massor med olika företag som är underleverantörer till varje liten mataffär, som till exempel de som tillverkar kundvagnar och kundkorgar, plastpåsarna och papperskassarna. De som trycker de små reklamskyltarna som hänger och vippar på hyllkanterna, lokaltidningen som butiken annonserar i, städföretag och så vidare. Det är en omöjlighet att försöka räkna upp alla, men du kan titta runt i din butik nästa gång du handlar mat. Försök hitta ledtrådar och räkna hur många olika tjänster, producenter eller andra sorters företag som du kan se spåren av i din mataffär. Och om du vågar kan du fråga de som jobbar där, de är oftast jättesnälla och trevliga mot kunderna, som betalar deras löner.

Artiklar

Att betrakta människor som investeringar, inte kostnader

Flyktingmottagning och invandring till Sverige utgör inte en negativ kostnad för landet, anser Michael Gajditza (L). Hur kan man påstå någonting sådant? Läs vidare så kommer förklaringen!

Sveriges befolkningspyramid. SCB

Fråga ”vanligt folk” om de är beredda att investera i att vi har en bra sjukvård i Sverige, eller en bra skola och utbildning. De allra flesta skulle säga att det måste vi givetvis. Ställ samma fråga om investeringar i järnvägar och broar, som Öresundsbron, och de flesta håller med även om det. Det kostar pengar, men alla är överens om att det är positivt. Det är investeringar för framtiden, för våra barn och barnbarn.

Michael Gajditza från  Liberaldemokraterna (som även är medarbetare på Motargument) har utvecklat ett resonemang kring detta som går ut på att visa att invandring är en fråga om investeringar.

Jag frågade honom om hur hans idé ser ut.  Gajditzas idé är i korthet så här.

Vi behöver investera i människor som kan utföra de arbeten som denna vård nu och i framtiden kräver, som ska bygga framtidens järnvägar och bli framtidens forskare, menar han, och det vi gör nu, i goda tider, är att investera i humankapital för framtiden.

Sveriges befolkning åldras. För att skapa resurser för framtiden behövs människor.

När staten använder pengar till ett sjukhus, en bro eller en järnväg, köper maskiner eller flygplan så talar man om att vi investerar. Hur kan det komma sig att människor kostar när döda ting är investeringar?

Att satsa pengar på våra barn måste vara en riktigt god investering, liksom att satsa pengar på de flyktingar som kommer hit. Med en så bra och smidig integration som möjligt börjar investeringen generera pengar till statskassan inom en överskådlig framtid.

Det finns många som anser att rasisterna har fel när de ser invandrare som parasiter. Det är bra, men många försöker bemöta detta med att ”vi ska vara snälla”, idka välgörenhet, och ta emot flyktingarna, trots att det kostar mycket. Frågan är om inte det tänkandet, hur välmenande det än är, spelar rasisterna i händerna. Då gör vi också invandringen till en kostnad, som vi kan välja att skära ner på om vi vill, om vi inte har råd att vara ”snälla” längre.

Men tänk om det inte är så? Tänk om invandringen fungerar som investeringar på järnvägsnätet. Att om man inte nysatsar och tar in mer framtida arbetskraft, och om man inte satsar på dem när de kommit hit, då riskerar delar av ekonomin att förfalla.

Om vi ser på invandring och flyktingmottagning som en investering så försvinner mycket av denna fokusering på kostnader. Det är ett positivt och livsbejakande budskap som jag är övertygad om att det kan få positiva spin-offs och synergieffekter vad gäller såväl attityder som inställning till våra medmänniskor. Visst är man väl mer rädd om en investering än om en kostnad!?

Jamen, de som inte integreras då eller de som hamnar i fängelse, kanske du frågar. Tja, hört talas om reservfonder, är Gajditzas svar?

Jag är övertygad om att om man inte bara ger upp om om människor utan är övertygade om att ifall de bara ges rätt förutsättningar och betingelser, så kommer deras påverkan samhälleligt att bli ett stort plus över tid.

Om de inte gör det då? Då får vi väl göra en avskrivning på investeringen så småningom men så länge totalen är positiv så får man även acceptera att vi inte kommer att lyckas med exakt alla. Ju fler lyckade investeringar desto bättre avkastning, vilket även leder till att omgivningen ser ett starkt (egen)intresse i att se till att investeringen lyckas.

Gajditza avslutar:Jag skulle vilja att människor ser den glasklara och knivskarpa skillnaden mellan en Jimmie Åkesson som ser människor som en belastning och en kostnad och vi andra, som ser människor som en tillgång och en investering!

Artiklar, Myter

Myt: SFI-bonus (uppdaterad september 2014)

Har ni sett denna myt?

MYT:

”Varje invandrare får 12 000:- från SFI!”

”Alla invandrare får 12 000 kronor per person i skattefri SFI-bonus.”

Det här har varit en välspridd myt, som ingått i en välkänd och felaktigt uträknad ”paket-myt”, som ännu idag verkar vara lätt att skicka vidare på nätet. Kanske litar många automatiskt på att denna myt stämmer till 100%, utan att ens fundera över att kolla upp fakta själv.

Uppdatering: SFI-bonus är nedlagd och existerar ej!

INFO på Skolverket.se

Fakta: (som gällde före augusti 2014)

SFI-bonus innebar att nyanlända invandrare som slutförde en av SFI-kurserna på svårighetsnivå 1B, 2C eller 3D kunde bli beviljade en bonus. Den enskilde kan inte själv välja vilken svårighetsnivå man ska gå, ett lämplighetsprov görs och varje person blir därefter placerad i kurs med passande nivå.

Bild av Ove Waldemarsson

Beroende på vilken nivå på kurs som varje studerande har slutfört kan hen ansöka om bonusen på 6 000, 8 000 eller 12 000 kronor. För att få den högsta summan, 12 000 kronor, ska personen ha klarat av nivå 3D inom ett år. Den kursen vänder sig till personer som har 9 år skolutbildning eller mer, alltså högutbildade som har vana att studera samt har förkunskaper hur man lär sig ett nytt språk.

År 2011 gick 31 401 elever på SFI-kurs 3D, av totalt sett 102 400
20% avbröt 3D-kursen under året, 47% blev godkända.
Cirka 4 av 10 SFI-elever har högst 9 års skolutbildning i sitt hemland.

Bonusen har införts enbart för att motivera fler invandrare att lära sig svenska i snabbare takt. För att de ska kunna komma in på arbetsmarknaden något fortare.

Invandrare har ej rätt till studiestöd under tiden de läser svenska på SFI.

Övriga villkor:
Gäller endast folkbokförda i Sverige efter 1 juli 2010.
Gäller endast vuxna, 18-64 år, de som är yngre än 18 ska ej gå SFI, de ska lära sig svenska i grundskolan eller gymnasieskolan.
Man måste slutföra godkänd SFI-kurs på 12 månader, eller senast inom 15 månader från första folkbokföringen i en svensk kommun.
Man behövde ha erhållit betyg E eller högre, före den 31:a juli 2014.

UPPDATERAD september 2014 : Ingen kan längre få SFI-bonus, eftersom SFI-bonusen har lagts ner.

Artiklar

Hur mycket ersättning får invandrare i etableringsreformen

Det cirkulerar en text på nätet om hur mycket ersättning invandrare får i etableringsreformen. Här nedan finns påståendena, och fakta i målet från Arbetsmarknadsdepartementet. (Uppdatering: SFI-bonus finns inte längre)

Påståendet lyder som följer:

-”Sedan etableringsreformen trädde i kraft får en nyanländ arbetslös invandrarmamma med tre barn följande bidrag varje månad.

6 510 kr i etableringsersättning
4 500 kr i etableringstillägg
4 500 kr i bostadsbidrag
3 754 kr i barnbidrag
2 546 kr i underhållsstöd

= 21 810 kr i månaden skattefritt.

Utöver detta har invandraren rätt till:

259 200 kr i retroaktiv föräldrapenning

12 000 kr i skattefri SFI-bonus.

Invandraren kan själv välja i vilken takt föräldrapengen ska betalas ut. SFI-bonusen betalades ut efter avklarad kurs, men endast före hösten 2014.

Inget av ovanstående bidrag kan dras in för att invandraren vägrar att ta ett erbjudet jobb.”

Kort samlat svar

Beräkningen baseras på en icke-existerande familj som har konstruerats enkom för att maximera påstådda bidrag per person i familjen. Den innefattar bidrag som är omöjliga att kombinera med varandra, som är delvis beräknade på felaktigt sätt och i något fall bara osannolika. Några av bidragen är inga rättigheter, utan förutsätter en motprestation. För andra måste man ha verkliga kostnader som är högre än bidraget. För att få bidragen enligt exemplet måste den ensamstående mamman plugga svenska och delta i arbetsmarknadsinsatser på heltid. Den verkliga bidragsnivån för en nyanländ familj enligt exemplet är på samma nivå som riksnormen för försörjningsstöd för en motsvarande svensk familj.

Detaljerad genomgång av delarna av svaret

”Sedan etableringsreformen trädde i kraft får en nyanländ arbetslös invandrarmamma med tre barn följande bidrag varje månad”

Svar: Nej, de flesta nyanlända mammor ”får” inte dessa bidrag. Runt 40 procent av alla invandrare till Sverige tillhör kategorier som ha jobb eller annan egen försörjning för att över huvud taget få uppehållstillstånd eller uppehållsrätt i landet (arbetskraft och studenter). Därtill är huvudregeln för ytterligare 20 procent, EU-medborgarna, att de ska kunna försörja sig för att få uppehållsrätt (även om det kan vara komplicerat i praktiken). Flera av bidragen i räkningen gäller inte ”invandrare”, utan endast nyanlända flyktingar och vissa av deras anhöriga under de första två åren i landet. De utgör i runda slängar en femtedel av invandrarna.

För att ”få” etableringsersättning måste man plugga svenska, delta i samhällsorientering och vara med i andra utbildningar eller arbetsmarknadsinsatser på heltid. Man kan inte få föräldrapenning samtidigt. För att ”få” sfi-bonus måste man klara av den högsta nivån på sfi inom loppet av ett år från utbildningsstart. För att ”få” underhållsstöd krävs att den andra föräldern inte bidrar till försörjningen. För att ”få” bostadsbidrag krävs en boendekostnad som är betydligt högre än bidraget.

6 510 kr i etableringsersättning

Svar: Stämmer i stort. Ersättningen är 308 kronor per dag man deltar i aktiviteter på heltid. En månad består ungefär av 21 dagar vilket ger en månadsersättning på 6468 kronor. För att få full ersättning ska man plugga svenska och samhällsorientering samt delta i utbildningar eller arbetsmarknadsåtgärder fyrtio timmar i veckan. Ersättningen finns bara för nyanlända flyktingar och deras anhöriga under de första två åren i landet.

4 500 kr i etableringstillägg

Svar: Detta är maximalt belopp för etableringstillägg, oavsett hur många barn man har. Möjligt om alla tre barnen är minst 11 år gamla (bidraget är mindre för yngre barn), men bara om man av någon anledning inte får underhållsstöd för mer än två av dem. Om man får underhållsstöd för det tredje har man bara rätt till etableringstillägg för två barn. Det här bidraget finns bara för nyanlända flyktingar och deras anhöriga under de första två åren i landet.

4 500 kr i bostadsbidrag

Svar: Teoretiskt möjligt. Familjen kan få 4 500 i bostadsbidrag, om den har en hyra på över 5 700 kronor i månaden och det tredje barnet i familjen helt saknar försörjning. Om det tredje barnet har en pappa som bidrar till försörjningen så kan bostadsbidraget minska, om det i stället har underhållsstöd så minskar etableringstillägget. Maximalt bostadsbidrag för en familj med 3 barn är 4900 kronor oavsett hyreskostnad. Alla bosatta i Sverige har rätt till bostadsbidrag om de uppfyller villkoren.

3 754 kr i barnbidrag

Svar: Stämmer, barnbidraget är lika för alla i Sverige

2 546 kr i underhållsstöd

Svar: Osannolikt, bygger på antagandet att kvinnan bara får underhåll för två av de tre barnen. Underhållsstöd betalas bara om barnens pappa inte bidrar till deras försörjning. Om pappan är med i bilden så försvinner underhållsstödet. Om det tredje barnet har en pappa som bidrar till försörjningen så kan bostadsbidraget minska, om det i stället har underhållsstöd så minskar etableringstillägget.

= 21 810 kr i månaden skattefritt.

Mer korrekt beräkning för en ensamstående mamma som pluggar svenska och deltar i andra insatser på heltid, med tre barn över 11 år utan någon pappa som bidrar till försörjningen är:

6 468 kr i etableringsersättning

3 000 kr i etableringstillägg (om man får underhållsstöd för tre barn )

4 500 kr i bostadsbidrag (förutsatt en hyra på 5 700 kronor i månaden)

3 754 kr i barnbidrag

3 819kr i underhållsstöd (underhållsstöd för tre barn i stället för två)

=21 541 Detta har man rätt i under högst två år, och förutsätter att den ensamma mamman deltar på heltid i utbildningar och andra insatser.

Jämför detta med riksnormen för försörjningsstöd i motsvarande situation(ensamstående mamma, tre barn på 11, 12 och 15 år, ingen pappa som bidrar, hyra på 5 700 kronor i månaden, deltar i någon form av arbetsmarknadsinsatser:

4 500 kr i bostadsbidrag

3 754 kr i barnbidrag

3 819 kr i underhållsstöd

7 967 kr i kompletterande försörjningsstöd (antaget 1 100 kronor i månaden för hushållsel, hemförsäkring, fackföreningsavgifter och kollektivtrafikresor till arbetsmarknadsinsatser m.m.)

= 20 040. Därtill kan man få ersättning för bl.a. tandvård, hälso- och sjukvård, läkemedel, glasögon, underhåll, reparation och inköp av hemutrustning och möbler, flyttkostnader, barnomsorg m.m.

Etableringsersättningen är alltså 1040 kronor högre än försörjningsstödet, men ger inte rätt till ersättning för något av de sistnämnda kostnaderna. En nyanländ invandrare kan i stället få lån för att skaffa hemutrustning. Lånet ska återbetalas och har samma ränta som studielån.

Utöver detta har invandraren rätt till 259 200 kr i retroaktiv föräldrapenning. Invandraren kan själv välja i vilken takt föräldrapengen ska betalas ut.

Svar: Nej. Beräkning ovanför utgår från att barnen är minst 11 år gamla. Då har rätten till föräldrapenning upphört. Nästa år ska också reglerna för föräldrapenning ändras så att 80 procent av dagarna måste tas ut innan barnet fyllt 4 år. Därmed blir det svårare att ta ut långa sammanhängande perioder med föräldrapenning för flera barn som är födda utomlands. I gengäld får de övriga 20 procenten av dagarna sparas tills barnet fyllt 12. Om man har yngre barn och tar ut mycket föräldrapenning under de första två åren så brinner etableringsersättningen och –tillägget inne. Dessutom kan föräldrapenning inte kombineras med full etableringsersättning och etableringstillägg.

Invandraren har rätt till 12 000 kr i skattefri SFI-bonus. SFI-bonusen betalas ut vid avklarad kurs.

Svar: Nej, sfi-bonus var ett engångsbelopp, som inte längre existerar. ( 12 000 kronor var högsta bonus, som bara betalades ut till den som klarade den högsta nivån (kurs 3D) av sfi inom tolv månader från utbildningsstart och 15 månader från folkbokföring. Den nivån är ungefär jämförbar med svenska för sjätte klass i en svensk grundskola. Om man klarar sfi på lägre nivåer i samma tid kan man få ett lägre bonus.)

Inget av ovanstående bidrag kan dras in för att invandraren vägrar att ta ett erbjudet jobb.”

Svar: Etableringsersättningen kan dras in eller sättas ned om man inte medverkar i sin etableringsplan på heltid. Reglerna är på väg att ändras så att det framgår tydligt att det också betyder att man ska tacka ja till ett lämpligt arbete. Efter de första två åren är det precis samma regler som gäller oavsett om man är invandrare eller infödd.

Med tack till Fredrik Malm (Fp) för att vi får låna texten, som skrivits av Arbetsmarknadsdepartementet.  

Läs även artikeln ”invandrare får inte mer i bidrag än svenskfödda”

Krönikor

Vad är det som saknas – inte känsloargument i allafall

Gästinlägg från Tuva Lind. Även publicerat på hennes blogg.

När människor köper SD:s retorik och diskuterar flyktingpolitik med oss som tillhör så kallade PK-vänstern eller mångkulturälskarna brukar de anklaga oss för att använda känsloargument. De talar om gigantiska kostnader, klappar sig själva på axeln och framhåller att det minsann är de som står för hårda fakta i debatten, medan vi tillsammans med PK-Media vill dölja sanningen och sprida lögner. De menar ofta att vi vill sälja ut välfärden för att spela barmhärtiga samariter.

Vi anklagas för att vilja ta hand om människor från andra länder men att strunta i våra egna äldre. Vi utmålas som hotet för Sveriges och svenskarnas framtid. Jag hävdar att de som använder känsloargument i denna debatt till stor del är SD och deras mer eller mindre extrema anhängare. Se bara kommentarerna efter detta avpixlatinlägg! (se bild till höger)

Eftersom jag är ekonom och gillar så kallade hårda fakta skulle jag vilja be er som inte redan gjort det att läsa Magnus Betnérs text om vad invandringen till Sverige kostar – för det är faktiskt inte alls så mycket som det hävdas. Ett av de stora felen som görs i debatten är att man blandar ihop utgifter med kostnader. Det stämmer att det finns utgifter i det svenska samhället som kan härledas till invandrare och flyktingar. Jag har inte tid eller plats att ta upp alla, men vi tar asylsökande och två utgifter som exempel. Till att börja med finns det något som heter dagersättning för de asylsökande som kommer hit utan pengar och som inte har arbete. Dessutom får asylsökande tak över huvudet.

Vi kan börja med tak över huvudet. Som asylsökande har du rätt till en säng, är du ensamstående får du räkna med att dela rum med andra. Har du familj har ni rätt att få bo i ett eget rum. Befinner sig rummet i en lägenhet får du däremot vara beredd att dela lägenheten med andra.

Känslomässigt tycker jag att det är ett problem och vill poängtera att jag själv inte hade varit förtjust i att dela rum med okända människor. Men strunta i känsloargumentet – ta den rena kostnaden. Det är sant att lägenheten kostar pengar. Men vi bortser än en gång från känsloargumentet, även det som får SD m.fl. att vilja skrika: Kolla det kostar skitmycket, de får ju bo gratis!!! – Vi tar istället hänsyn till det faktum att boendet ofta ligger i en del av en kommun där man inte kunnat hyra ut lägenheter – betänk även att många kommuner idag faktiskt har rivit miljonprogram-hus för att de inte kunnat hyras ut. Denna lägenhet hyrs nu av migrationsverket. Migrationsverket betalar hyra till det kommunala bostadsbolaget. Det är alltså inte en kostnad eftersom pengarna hamnar hos kommunen, det vill säga oss.

Och så har vi den där dagersättningen. Först börjar vi med att fastställa hur hög den är. Min exempelfamilj består av sex personer. Två vuxna personer och deras fyra barn som är 1,5 år, 3 år, 6 år och 8 år gamla. De har rätt till en dagersättning som motsvarar 7440kr i månaden. Denna ersättning fastslogs 1994 och har därefter inte ändrats trots att KPI stigit med 26,6% under samma tidsperiod. Den ska räcka till mat, kläder, hygien, sjukvård mm. Betänk även att flyktingar ofta kommer till Sverige med minimalt med ägodelar. De har alltså ingenting och måste skaffa allt på nytt.

Om vi jämför med vad en svensk medborgare med samma familjesammansättning skulle få i försörjningsstöd (utan hyra) blir det 14480kr för sex personer. Det är inte heller högt och den känslomässiga delen av mig vill säga ”Men för i helvete!”. Fast det gör jag inte. Jag vill istället förklara att denna så kallade kostnad inte heller är en kostnad. 7440kr räcker inte till att lägga på hög. Det räcker inte ens till att täcka upp socialbidrags-/försörjningstödsnormen för livsmedel och hygien. Dessa pengar går alltså tillbaka till samhället i direkt form av moms, i indirekt form av bidrag till löner, material, vinst etc i de företag de handlar. Dessa företag betalar dessutom in skatt på lön och vinst. Pengarna går tillbaka till samhället, människor får jobb och samtidigt får andra människor skydd.

Se där! Hårda fakta och ett känslomässigt slut. Jag personligen är stolt över att vi tar ansvar. Är du?

/Tuva Lind

/Tuva

Artiklar, Myter

Invandrare får inte mer i bidrag än svenskfödda

Den bifogade ”faktarutan” till höger har spritts på Facebook med syfte att försöka visa att en invandrad trebarnsmor kan få höga bidrag från svenska staten. Vi presenterar här riktiga fakta från myndigheterna. För i Sverige får man stöd för att man är i behov av det och inte för att man kommer från det ena eller andra landet. Det är INTE så att man får mer pengar och bättre stöd för att man är invandrare. En kvinna född i Sverige som skaffat tre barn, får lika bra, ibland bättre stöd, än en kvinna född i ett annat land.

Flera av bidragen i räkningen gäller inte ”invandrare”, utan endast nyanlända flyktingar och vissa av deras anhöriga under de första två åren i landet. Vissa bidrag går inte att kombinera med varandra på det sätt som det felaktigt påstås i ”paket-myten”.

MYT - inte fakta.
MYT – inte fakta.

Ersättning enligt etableringsreformen är betydligt högre än den ersättning som utgår enligt riksnormen för socialbidrag. En nyanländ ensamstående invandrarmamma med tre barn och en hyra på 5 700 kronor får enligt etableringsreformen 21 810 kronor i etableringsersättning, underhållsstöd, etableringstillägg, barnbidrag, flerbarnstillägg och bostadsbidrag.

Fakta:

• Etableringsersättning kan betalas om hon är inskriven på Arbetsförmedlingen och med sin arbetsförmedlare gjort en etableringsplan. Hon får också ersättning under tiden hon genomför sin etableringsplan. En etableringsplan innehåller aktivitet som ska stödja kvinnan att lära sig svenska och få arbete.

Ersättning: 231 kr per dag, fem dagar per kalendervecka om etableringsplanen omfattar heltid. Annars minskas beloppet. Får kvinnan möjlighet delta i aktiviteter på heltid kan hon få maximalt 308 kr/dag, fem dagar per kalendervecka. (källa: Arbetsförmedlingen).

Om kvinnan skulle få något annat stöd från samhället, till exempel dagersättning från Migrationsverket, sjuk- eller aktivitetsersättning, havandeskapspenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning så kan hon INTE få etableringsersättning. Hon kan EJ få studiemedel från CSN under tiden hon får etableringsersättning.

• Etableringstillägg kan betalas ut till de som har barn. Är alla tre barnen under 11 år blir det 2 400 per månad. Om alla tre barnen är över 11 år blir det 4500 kronor per månad. Förutsättningen är att mamman deltar i etableringsplanen på heltid och EJ har underhållsstöd för barnen. Skulle hon få underhållsstöd försvinner etableringstillägget för det yngsta barnet och maxbeloppet blir istället 1600 kr om barnen är under 11 år och 3000 om barnen är över 11 år (källa: Försäkringskassan).

Ersättningsexempel: 8 239 kr per månad (3 barn under 11 år) 10 339 kr (3 barn över 11 år)

• Om en kvinna är född, uppvuxen i Sverige, och t.ex. långtidsarbetslös, så utgår ersättning från Arbetsförmedlingens FAS 3 med lägst 320 kronor per dag (storleken beror på vad kvinnan haft för lön tidigare), fem dagar per kalendervecka.

Ersättning: minst 6 933 kronor per månad.

• Ekonomiskt bistånd går att ansöka om enligt Socialtjänstlagen. Med riksnormen hade hon fått 2830 kr/månad för sig själv och sen en summa på 1 440 kr för gemensamma hushållskostnader och dessutom mellan 1560 – 2770 kr/barn beroende på respektive barns ålder.

Kvinnan kan erhålla 8 950 kr per månad, men maximalt 12 580 kr vilket är högre än etableringsersättning och etableringstillägget. Endast personer födda i Sverige eller utlandsfödda med uppehållstillstånd och EU/EES-medborgare kan söka detta bistånd. Samma regler gäller för alla. (källa Socialstyrelsen).

Eftersom kvinnan har barn får hon barnbidrag. Det utgår med 1050:-/barn = 3150:-för 3, plus flerbarnstillägg: 604:- för 3 barn. Hon kan också få underhållsstöd med max 1273:-/månad/barn = 3819:-för 3 barn eftersom hon är ensamstående. (minskas om barnens far betalar underhåll direkt till mamman)

Maximalt bostadsbidrag man kan få är 4900:- per månad. Summan av dessa stöd, 12 473 kronor per månad, kan utgå till alla ensamstående mammor i Sverige, dvs en kvinna som bott i Sverige i hela sitt liv och fött sina barn här. (källa Försäkringskassan).

*****

Påstående 2 av 4:

Utöver detta erhåller invandrare retroaktiv föräldrapenning under 480 dagar per barn. Grundersättningen ligger på 180 kr per dag. Totalt har en nyanländ trebarnsmamma rätt till 259 200 kr i retroaktiv föräldrapenning. Hon kan själv bestämma när och i vilken takt den ska betalas ut. Den retroaktiva föräldrapenningen beskattas, men om utbetalningarna görs under fyra års tid blir strax under 20 procent.

Fakta:

• Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Man kan ta ut föräldrapenning till och med barnet avslutat första året i grundskolan. Om barnet fyller 8 år efter skolavslutningen kan man ta ut föräldrapenning till och med den dagen barnet fyller 8 år.

Samma regler gäller, oavsett kvinnan är född i Sverige eller i ett annat land.

”Retroaktiv föräldrapenning” betyder EJ att du kan få pengar om du varit föräldraledig i ett annat land. Däremot kan en kvinna som kommer hit med ett äldre barn, upp till 8 år, ta ut samma storlek på föräldrapenningen som vad som normalt hade skett för barn födda i Sverige.

Om kvinnan skulle få något annat stöd från samhället, till exempel dagersättning från Migrationsverket, sjuk- eller aktivitetsersättning, havandeskapspenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning så kan hon INTE få etableringsersättning. Hon kan EJ få studiemedel från CSN under tiden hon får etableringsersättning.

Om kvinnan får föräldrapenning så kan hon alltså INTE få etableringsersättning.

Det är troligt att en kvinna som nyss har kommit till Sverige inte får annat än lägstanivån på föräldrapenning. Den är idag 180 kronor per dag. För barn som är födda före den 1 juli 2006 är lägstanivån 60 kronor per dag. Om kvinnan har tre barn på 1, 2 och 3 år kan hon få totalt 3 x 450 x 180 = 243 000 kr som hon kan ta ut fram till dess att det yngsta barnet har fyllt 8 år, dvs i 7 år. Om hon gör det får hon 2 893 kr per månad.

Om kvinnan varit född i Sverige gäller exakt samma föräldrapenningsregler, men sannolikheten hade varit större att den kvinnan fått en högre föräldrapenning än lägstanivån.

*****

Påstående 3 av 4:

Invandraren i exemplet har dessutom rätt till ett skattefinansierat hemutrustningslån på 25 000 kr, till subventionerad ränta av CSN.

Fakta:

• Hemutrustningslån kan beviljas utländska medborgare som omfattas av kommunernas flyktingmottagning för utrustning till hemmet. Hur mycket man får låna beror på om man bor i en möblerad eller omöblerad lägenhet och egna tillgångar. Om kvinnan inte har några tillgångar, får en omöblerad lägenhet, kan hon få låna maximalt 30 000 kr av CSN. Detta lån ska betalas tillbaka. Räntan är 3,65% (källa CSN).

• Det är mycket ovanligt att en kvinna som är född i Sverige och har fått tre barn här, ej har bostad och är helt utan möbler, men det finns möjlighet att söka bistånd enligt Socialtjänstlagen. Det kan utgå för bland annat utrustning till hemmet och utrustning för spädbarn. Det är inte ett lån, behöver inte betalas tillbaka. Endast personer med uppehållstillstånd och EU/EES-medborgare kan söka detta bistånd. Ingen skillnad på reglerna beroende på födelseland. (källa Socialstyrelsen).

*****

Påstående 4 av 4:

Invandrare får 12 000 kr i skattefri SFI-bonus.

UPPDATERING: bonusen är avskaffad juli 2014

Fakta:

• SFI-bonus kunde beviljas till nyanlända invandrare (folkbokförda efter 1 juli 2010) som slutfört SFI-kurs 1B, 2C eller 3D. Bonusen existerade under 4 år, för att få fler invandrare att snabbare lära sig bättre svenska på kortare tid.

Bonusen var på nivåerna 6000:-, 8000:- eller 12 000:-. För att få den högsta summan behövde eleven klarat godkänt betyg på SFI 3D inom 12 månader. Den kursens svårighetsnivå är endast till för invandrare som tidigare varit utbildad i sitt tidigare hemland (motsvarande minst 9 års skola och med stor studievana/akademisk erfarenhet). Nyanlända flyktingar och invandrare kan EJ själv välja svårighetsnivå. Ett lämplighetsprov bestämmer placeringen.

Vill du sprida vidare uppdaterad information om att SFI-bonus är nedlagd, se separat notis om den här. (uppdaterat september 2014)

*****

Vi har visat med siffror att invandrade kvinnor EJ får mer eller bättre stöd än en kvinna som är född i Sverige. Vanligtvis får invandrade kvinnor likvärdigt stöd som svenskfödda kvinnor får.