Ett gästinlägg från Politifonen
Kristna Värdepartiet startades den 4 januari 2014. Ett parti som menar att partiet startades för att många väljare med kristna värderingar har kommit att känna sig allt mer politiskt hemlösa i det svenska politiska klimatet. Partiet bygger alltså på en kristen värdegrund, där den viktigaste politiska utgångspunkten är människovärdet. Utifrån detta menar partiet att det därför är högst naturligt att den politiska plattformen innebär en stark tro på familjens värde och stora betydelse för individ och samhälle.
I partiets principprogram kan vi läsa:
Människovärdesprincipen säger att varje människa är enormt värdefull enbart i kraft av att hon är människa, och att varje människa är lika värdefull som varje annan människa. Detta värde gäller från och med befruktningen och till en naturlig död.
Partiet talar om ”den naturliga familjen” och menar att alla samlevnadsformer inte är likvärdiga. Partiet menar att relationen mellan man och kvinna har avgörande betydelse för både individen och för samhället.
Det är i det intima umgänget mellan en man och en kvinna som barn blir till – barn som både behöver och har rätt till sina båda föräldrar. Vi är övertygade om att det monogama och livslånga äktenskapet bäst motsvarar barnens behov och önskningar. Vi tror också att livslång trohet ligger i vuxnas sanna intresse. Staten ska främja denna typ av livgivande och utvecklande gemenskap genom passande lagstiftning och beskattning.
Utifrån partiets tanke om familjens värde motsätter man sig allt statligt stöd till propaganda som riktar sig till ungdomar och som likställer den homosexuella livsstilen med det heterosexuella äktenskapet. Partiet motsätter sig också statligt stöd till en sex- och samlevnadsundervisning som inte betonar äktenskapet och den relationella sidan av samlivet. Partiet säger nej till ”allt statligt stöd till intresseorganisationer (t.ex. RFSU och RFSL) som under förespegling att ge saklig information och fakta riktat till ungdomar, i själva verket driver en agenda att föra fram sina egna värderingar, som strider mot den traditionella kristna synen på sexualitet, trohet och äktenskap, och dessutom ofta mot föräldrarnas värderingar.”
Den 28 februari polisanmäls partiet efter en diskussion kring homosexualitet på Twitter. Här påtalar Kristna värdepartiet att homosexuella relationer inte är lika mycket värda som heterosexuella relationer. Det skrivs att homosexualitet handlar om att utnyttja varandra sexuellt, alltså någon slags antydan om att homosexuell kärlek är någon form av våldtäkt. Vidare menar man att samkönade relationer inte handlar om kärlek. Det är alltså ett politiskt parti som officiellt uttalar mycket kränkande åsikter om en hel befolkningsgrupp.
Kristna Värdepartiet är ett parti som får vara med i riksdagsvalet hösten 2014. De samlade in 1.800 namnunderskrifter – 300 fler än de 1.500 som behövs för att ställa upp i riksdagsvalet. De utmanar Kristdemokraterna, och vill också ta röster från Sverigedemokraterna.
Partiet vill minska statens inflytande vad gäller allt – utom människors sexualliv. De menar att det inte är en rättighet att omdefiniera äktenskapet och säga att det är vad som helst. Mats Selander, en av talespersonerna för partiet, menar att ”Man kan liksom inte ta vilket ord som helst och klistra på vad som helst, och säga att ”jag har rätten att bli respekterad och accepterad i mina nydefinitioner”. Absolut inte. Om någon säger så här: ”jag ser mig själv som en kanin, och jag har rätten att göra det juridiskt”. Det har du inte alls. Du har inte alls rätten att definiera dig själv som en kanin. Och på samma sätt menar vi faktiskt att äktenskapet inte kan omdefinieras, för äktenskapet är per definition en relation mellan en man och en kvinna.”.
Vi ser ett politiskt parti som agerar moralister, vilka har för avsikt att hålla i taktpinnen.
Religionssociologen Meredith McGuire menar i sin bok Religion: The social context att religioners relation till sexualitet präglas av att sexualitet är något som har med kaosmakter att göra, något som hotar ordningen och det stabila. Därför görs det religiösa försök att kontrollera människors sexualitet. Hösten 2009 fattade Svenska kyrkans kyrkomöte ett historiskt beslut när man gjorde det möjligt för personer av samma kön att ingå äktenskap genom kyrklig vigsel. Svenska kyrkan menar att de ”vill stödja och välsigna trofasta relationer, både vad gäller par med samma kön och par med olika kön.” Svenska kyrkan påpekar därmed att de tar avstånd från moralism vad det gäller människors sexualitet.
Homosexualitet som begrepp uppkom i slutet av 1800-talet. Idéhistorikern Maja Larsson påpekar i boken Den moraliska kroppen att införandet av begreppet ”homosexualitet” även innebar föreställningar om ”heterosexualitet”. Utan homosexualitet – ingen heterosexualitet. Det ”normala” ställdes mot det ”onormala”. I individernas arbete med att identifiera sig själva sexuellt tycktes det finnas ett behov av att poängtera det som var avvikande. Detta är något som vi idag åter kan se i Kristna Värdepartiets principprogram. Partiet understryker vad som är normalt och vad som är onormalt, vilken sexualitet som har ett värde, vilken kärlek som är på riktigt. Enligt deras moral, enligt sig själva som tolkningsföreträdare.
Kristna Värdepartiet verkar helt ha glömt WHO:s definition av sexualitet:
Sexuality is a central aspect of being human throughout life encompasses sex, gender identities and roles, sexual orientation, eroticism, pleasure, intimacy and reproduction. Sexuality is experienced and expressed in thoughts, fantasies, desires, beliefs, attitudes, values, behaviours, practices, roles and relationships. While sexuality can include all of these dimensions, not all of them are always experienced or expressed. Sexuality is influenced by the interaction of biological, psychological, social, economic, political, cultural, legal, historical, religious and spiritual factors. (WHO, 2006)
Vidare poängterar WHO människans sexuella rättigheter:
The application of existing human rights to sexuality and sexual health constitute sexual rights. Sexual rights protect all people’s rights to fulfil and express their sexuality and enjoy sexual health, with due regard for the rights of others and within a framework of protection against discrimination. (WHO, 2006, uppdaterad 2010)
Det Kristna Värdepartiet offrar människovärdesprincipen. De ruckar på tanken om att människovärdet innebär att vi alla är bärare av ett unikt och absolut människovärde. Kristna Värdepartiet frångår människovärdesprincipen och dess tanke att varje människa ska behandlas med respekt, att varje människa har mänskliga rättigheter. Etik handlar om människan, hennes natur och värde. Här kan Kristna Värdepartiet mena att de håller sig till en ”kristen etik”, men, enligt den kristna etiken är vi alla lika inför Gud. Det är alltså Guds, inte Kristna Värdepartiets, dom som gäller. Bibeln påtalar att den som är fri från synd kastar den första stenen. Där borde Kristna Värdepartiet hitta sitt etiska förhållningssätt. Där borde de inse att de ska sluta kasta stenar. Stenar som de inte har rätt att kasta. Inte ens enligt sin egen tro.
//Jeni Al – Politifonen
Det man enklast förtrycker i sitt liv är minnen som står i kontrast till det liv man lever just nu, man försätter sig i en bubbla där man glömt den mänskliga kärleken som en gång fanns. Det kan handla om kontraster i vänskap, kontraster i ett förhållande eller kontraster i yrkeslivet. Man väljer att ta distans från det glömda för att inte riva upp gamla känslor som normalt leder till att man faller tillbaka på det som man har glömt. Rädslan för det kända okända. Hur bryter man fördomar hos människor? Jo, genom vänlighet och mänskligt beteende.
ken bör vara likvärdig. Om den nyanlända invandraren håller ner sina armar och låter sig bli omfamnad utan att ge en likvärdig respekt för sig själv tillbaka kommer denne person att uppslukas av den svenska identiteten. Problemen skapas när någon av individerna vill omfamna den andra men istället får den andra partens händer i revbenen, för att på så sätt utnyttja kärlekens sårbarhet genom att uppvisa fientlighet. Detta är ett fenomen som vi ser på många håll runt om i Sverige idag.
Motargument 