Etikettarkiv: kommunval

SD krymper, sjunker ner

Sverigedemokraterna har genom alla år haft kaxiga texter på sin hemsida med : ”Vi växer så det knakar” och:  ”Vi växer snabbare än någonsin…” Under hela våren 2025 inleds deras hemsida med en blågul bild där det står: ”Bli medlem i Sveriges snabbast växande folkrörelse!” Vän av ordning funderar om det finns något enda bevis för att SD verkligen växer?


För att följa svenska lagar ska partierna ha skickat in anmälan till Kammarkollegiet med redovisning om partibidrag och partistöd senast den första juli. SD redovisade att de fick 6 875 650 kronor från sina medlemmar i medlemsavgifter för hela kalenderår 2018.

År 2019 fick SD 6 744 201 kronor i medlemsavgifter.
2020 : 4 462 956 kronor i intäkter från medlemmar.
2021: 4 505 200 kr i medlemsavgifter.
2022: 4 477 693 kr (Som var ett valår, då partier oftast växer!)
2023: 2 874 900 kr för hela år 2023! (Och endast 42 600 kr i donationer från privatpersoner det året!)

Valåret 2022 uppgav SD de hade 35 766 medlemmar. De har sedan dess uppgivit siffror om 30 400-33 300 medlemmar.

För partiet som ständigt hävdat att de växer och ökar, är detta ännu en varningsklocka om allt fler avgående och uteslutna kommunpolitiker runtom i hela landet och det som de sjunkande opinionssiffrorna visat sedan slutet av år 2019.

SD är ett missnöjesparti som efter 2019 haft sjunkande popularitet, färre sympatisörer och de har gradvis även tappat inkomster från sina medlemmar. Det går dåligt för SD, som har haft en ansenlig andel ”missnöjesväljare”.

Väljare som röstat för att ”röra om i grytan” eller i protest mot ”sjuklövern” är lättrörliga. Är en sådan grupp inte nöjda med sitt förra val, så kan andelar ur gruppen relativt snabbt bli soffliggare, röstskolkare eller tänka sig att flytta sin röst till något annat alternativ. Så skedde med Ny Demokrati, Svenskarnas Parti och NMR — vi på Motargument minns deras splittringar och fall. Vad kommer ske nu med SD?


Källor:

Kammarkollegiet redovisning
Opinionsmätningar: val.digital
https://www.bottenada.se/parti/sverigedemokraterna
http://pollofpolls.se/sverigedemokraterna/
Rösträkning kyrkoval

38 tomma stolar

Motargument uppdaterar er på statistiken från svenska valmyndigheten över hur många tomma kommunfullmäktigestolar det står runt om i hela Sverige just nu, i mitten av januari 2021.

Det är 2 tomma stolar i kommunfullmäktige i Hjo, där det skulle ha suttit invalda ledamöter från Vänsterpartiet.

På alla andra tomma stolar som registrerats in till valmyndigheten, på www.val.se skulle det ha suttit invald ledamot från Sverigedemokraterna (SD). Summa för Sverige: 38 tomma SD-mandat som inte har någon aktiv politiker som använder dem.

För väljarna är detta självklart något negativt, att när man röstat in kandidater till att få politisk makt och rösträtt i kommunens beslut, men det sedan inte sitter någon på den positionen och representerar väljarnas åsikt.

Det ligger i alla väljares intresse, och ansvar, att hålla sig informerad fram till nästa valdag, om hur de lokala partierna och kandidaterna förbereder sig, och upprätthåller demokratin och arbetar för att representera sina väljares åsikter i hemkommunen.

Totalt är det just nu i januari 2021 hela 40 tomma kommunfullmäktigestolar i landet. 38 av dem är från ett enda parti. Kontakta dina lokala partier och prata med dem om du vill ha enlångsiktigt fungerande kommunfullmäktige i framtiden.

Om väljarna inte granskar eller kritiserar partiet de röstar på, så kommer det partiet inte att arbeta för att motverka sina interna, organisatoriska, demokratiska brister.

De bortkastade SD-rösterna

Det är en återkommande tradition att SD har problem med att fylla de stolar de får mandat för i kommunfullmäktigeval runt om i Sverige.

På Motargument har vi gång efter annan påpekat detta. Att stolar står tomma i landets kommunfullmäktigen är ett bakslag för demokratin. I samma stund som jag väljer att lägga min röst på ett parti som inte kan förvalta mitt förtroende är min röst bortkastad.

Efter valet 9 september 2018 har just detta inträffat i 17 kommuner i Sverige. Så här ser mandatfördelningen och antal tomma stolar ut för SD i dessa kommuner:

  1. Arvidsjaur: 2 SD-mandat – 1 tom stol
  2. Boxholm: 4 SD-mandat – 2 tomma stolar
  3. Bjurholm: 3 SD-mandat – 1 tom stol
  4. Bräcke: 3 SD-mandat – 1 tom stol
  5. Gagnef: 2 SD-mandat – 2 tomma stolar
  6. Hallstahammar: 7 SD-mandat – 1 tom stol
  7. Haparanda: 1 SD-mandat – 1 tom stol
  8. Hedemora: 6 SD-mandat – 2 tomma stolar
  9. Lekeberg: 6 SD-mandat 1 tom stol
  10. Lycksele: 2 SD-mandat – 1 tom stol
  11. Malung-Sälens kommun: 7 SD-mandat – 3 tomma stolar
  12. Norsjö: 1 SD-mandat – 1 tom stol
  13. Ragunda: 1 SD-mandat – 1 tom stol
  14. Sorsele: 1 SD-mandat – 1 tom stol
  15. Vansbro: 1 SD-mandat – 1 tom stol
  16. Ydre: 2 SD-mandat – 1 tom stol
  17. Åsele: 1 SD-mandat – 1 tom stol

I Gagnef, Haparanda, Norsjö, Ragunda, Sorsele, Vansbro och Åsele har SD-väljarna kastat bort sina röster. I övriga kommuner i listan är SD-väljarnas röster halvt bortkastade.

De av oss som funderar på att lägga vår röst på SD i kommunval gör klokt i att sondera terrängen innan vi lägger vår röst.

Hur har det sett ut under föregående mandatperiod? Har SD kandidater så att det är lönt att vi lägger vår röst på dem?

Jag rekommenderar följande sökord på motargument.se för fortsatt läsning: tomma SD-stolar

Vi har tidigare på Motargument berättat om att SD känner sig tvingat att lägga ut platsannonser på sociala medier för att få ihop tillräckligt med kandidater på kommunal nivå.

Källor:

Valmyndigheten

Arvidsjaurs kommun

Bjurholms kommun

Boxholms kommun

Bräcke kommun

Gagnefs kommun

Hallstahammars kommun

Haparanda stad

Hedemora kommun

Lekebergs kommun

Lycksele kommun

Malung-Sälens kommun

Norsjö kommun

Ragunda kommun

Sorsele kommun

Vansbro kommun

Ydre kommun

Åsele kommun