Etikettarkiv: religion

Sharia för Dummies

Sharia är inte en lagbok. Det är en övergripande idé om gudomlig lagstiftning, grundläggande regler för hur muslimer ska leva och agera. De reglerna är baserade till stor del på Koranen men också på ”sunna” — profeten Muhammeds levnadsvanor och religiösa handlingar, samt haditherna. Haditherna är dokumenterade berättelser om profeten Muhammeds undervisning och handlingar, varav de flesta skrevs av hans följeslagare. Merparten av följeslagarnas hadither är förenliga med Profetens inställning, men vissa går direkt emot Profetens påbud.

Delar av sharia tillämpas i Sverige redan idag och är helt laglig.

Eftersom de islamska lagarna så som de finns nedtecknade i Koranen och Haditherna ibland är svåra att tyda har rättslärda behövt tolka dessa och det är denna rättsvetenskap som kallas fiqh.

Fiqh har delat in sharia i kategorier — för det religiösa, politiska och sociala livet. Men det är variation mellan muslimer i olika länder och grenar av islam — om vad som skall tillhöra vilka kategorier:

Fard — det som är obligatoriskt för alla muslimer. Att känna till och följa islams fem grundpelare är att anse som obligatoriskt.

Mustahabb — heter det som rekommenderas för en muslim, men som inte alltid är obligatoriskt.

Mubãh — handlar om sådant som var och en själv får bestämma om — saker som varken gillas eller ogillas. Det innebär att det som är mubãh är tillåtet (jã’iz).

Makruh — är saker som ogillas enligt islam men som ändå inte är förbjudet. Skilsmässa, kan vara exempel på makruh enligt vissa tolkningar av islam.

Haram — är de saker som är förbjudna enligt islam, Enligt många muslimer hör alkohol, rökning och fläskkött till det som är haram.

Halal — är allt som är tillåtet. Kött som är slaktat enligt islamiska lagens dietföreskrifter är exempel på vad muslimer anser vara halal.

Det som är halalgodkänt kan också delas in i olika grader av vad som är tillåtet;Mubãh bi l-’afw — kallas det som är tillåtet men kan ursäktas. Det betyder att det kan vara en handling som oftast inte är tillåten men man kan göra ett undantag — om nöden så kräver.

Det finns flera varierande tolkningar och tillämpningar av de olika delarna av sharia. Lätt förenklat, sammanfattat kan man säga att sharia är föränderligt. I Saudiarabien och Iran är sharia nationell lag, men dessa länder tolkar vissa delar i sharia på olika sätt. I några andra muslimska länder används sharia enbart som en källa till lagstiftning, vilket innebär att tolkningarna av sharia kan variera. Många debatter pågår om hur alla olika muslimer ska tolka sharia i ett västerländskt samhälle.

Andra länder använder endast sharia inom arvs- och familjelagstiftningen. Eftersom det inte finns en enhetlig sharialag ser lagstiftningen och styrelseskicken olika ut. Dessutom har många av dessa länder tidigare varit kolonier till olika västländer, vilket har gjort att man i flera asiatiska länder som tillämpar sharia, kan finna lagar som har sitt ursprung i till exempel Storbritannien och Frankrike.

Det pågår en debatt inom islam om hur den islamska lagen ska användas i ett modernt eller västerländskt samhälle med sekulär lagstiftning. Eftersom fiqh bygger på tolkningar av rättslärda män menar vissa att man också kan tolka om lagens källor och anpassa dem till dagens samhällen. Dessutom uppstår det i ett modernt samhälle situationer som inte täcks av nuvarande sharialagar och då krävs nytolkningar.

Enligt andra bygger sharia på en majoritetsprincip, så om muslimer lever i minoritet i ett land är det detta lands lagstiftning som ska stå över sharia. Denna senare idé innefattar att sharia i sig inte bör omtolkas, men att lagarna inte behöver följas i vissa situationer.

De fyra viktigaste sunnitiska rättsskolorna är den shafiitiska, den malikitiska, den hanafitiska och den hanbalitiska. Den viktigaste shiitiska rättsskolan är den jafaritiska.

Eftersom sharialagar alltså inte är ett (1) enhetligt system, varierar dess utformning lite från land till land, och utifrån flera olika tolkningstraditioner. Det mesta som ingår i sharia diskuteras ständigt inom de olika riktningarna av islam och det finns ingen absolut sanning om hur man ska tolka den.

Svenska grundlagen vs sharia

För att ändra vår grundlag och kunna införa sharialagar i brottsmål, måste riksdagen först rösta ja med majoritetsstöd, avvakta resultatet i ett offentligt politiskt val (riksdagsval), och efter valresultatet ska riksdagen majoritet rösta ja igen i exakt samma fråga.

Hur ska sharialagar kunna införas, med så få muslimer i Sverige? Det uppges varierande siffror om allt ifrån 110.000 — 500.000 muslimer i Sverige. Det är ungefär lika många personer som det var röster på SD i riksdagsvalet 2010. Har SD någon som helst möjlighet att förändra Sveriges grundlag?

———

Källor:
http://www.migrationsinfo.se/demografi/religionstillhorighet/islam/sharia/
http://www.ur.se/Produkter/140229-Muslim-i-Europa/Sharia
Statistik över medlemmar i religiösa samfunden 2011
Fem grundpelarna i islam

Fotnot: Haditherna finns inte nedskrivna i Koranen, utan är bilagor, insamlade av profetens närmaste följeslagare och familjemedlemmar.

"Kärleksbudet" förenar religionerna

Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger. (Matteus 7:12, Bibel 2000)

Dialog mellan folken förutsätter att man hittar likheter, inte bara olikheter. Det som förenar religionerna är bland annat den gyllene regeln, kärleksbudskapet. Gör inte mot andra, det som ni ej vill att andra ska göra mot er. Gör mot andra som ni vill att de ska göra mot er!

Den gyllene regeln kombineras ofta i religionerna med idén om det unika och STORA människovärdet: att människan har ett förhållande till Gud som liknar förhållandet mellan barnet och föräldern. Så värdefull är varje människa, enligt detta sätt att se på han eller hon; att varje människa är en avbild av Gud eller speciellt utvald av Gud.

Kärleksbudet — vilket gemensamt arv som finns hos mänskligheten som helhet, bortom de etniska, religiösa och kulturella skillnaderna.

Men kom ihåg att det i alla dessa religioner finns enskilda individer som utger sig för att företräda hela sin religion, men som hatar människorna. Innehållet i religionen beror ytterst på vad som döljer sig i hjärtat på den som säger sig tro.

Här är några exempel på hur olika religioner innehåller kärleksbudet:

Islam

Abu Hamza Anas ibn Malik, profetens Muhammeds medhjälpare, berättade att profeten sa: Ingen av er är i sanning en troende förrän han önskar detsamma för sin broder som han önskar för sig själv. /Hadith 13 Imam Al-Nawawi’s 40 Hadither

Abu Dharr Jundub ibn Junada och Abu ‘Abd ar-Rahman Muadh ibn Jabal berättade att Muhammed sa: Frukta Gud varhelst ni är och låt en ond gärning efterföljas av en god för att den onda ska utplånas. Och uppträd på bästa sätt inför andra människor. /Hadith 18

Abu Huraira berättade att Muhammed sa:Varje led i en människas kropp måste utföra en välgärning varje dag som solen går upp. Att medla mellan två människor är en välgärning, att hjälpa någon med hans riddjur, hjälpa honom att sitta upp eller slänga upp hans packning är en välgärning. Ett vänligt ord är en välgärning, varje steg ni tar (mot moskén) för att utföra bönen är en välgärning och att avlägsna ett skadligt föremål från vägen är en välgärning. /Hadith 26

O ni som tror, ni ska ge till välgörenhet av de goda ting ni förvärvar, och av det vi skapat åt er från jorden. Välj inte ut det som är dåligt till att ge bort, när ni själva inte accepterar det såvida era ögon inte är stängda. Ni ska vara medvetna om att GUD är Rik, Prisvärdig. /Koranen Sura 2:267

De söker ihärdigt sin Herre, iakttager Kontaktbönerna (Salat), spenderar från våra gåvor till dem i hemlighet och öppet, och de bemöter ondska med godhet. Dessa har förtjänat den bästa boningen. /Koranen Sura 13:22

På grund av detta fastställde vi för Israels Barn, att för den som mördar en person som inte begått ett mord eller hemska brott, ska det vara som om han mördat alla människor. Och för den som skonar ett liv, ska det vara som om han skonat livet på alla människor. Våra budbärare gick till dem med tydliga bevis och uppenbarelser, men de flesta av dem efter allt detta överträder ändå. Koranen Sura 5:32

Ni ska dyrka endast GUD — associera ingenting med Honom. Ni ska ta hänsyn till föräldrarna, släktingarna, de föräldralösa, de fattiga, den besläktade grannen, den obesläktade grannen, den nära vännen, den resande främlingen och era tjänare. GUD älskar inte de arroganta skrytmånsarna. De som är snåla, uppmanar människorna till att vara snåla, och döljer det som GUD har givit dem av Sina gåvor. Vi har preparerat ett skamfullt straff för de som inte tror. Koranen Sura 4:36-37

Martin Luther King

Kärleken är den enda kraft som förmår att förvandla en fiende till en vän.”

Judendom

”Du skall icke hämnas och icke hysa agg mot någon av ditt folk, utan du skall älska din nästa såsom dig själv. Jag är HERREN”  (3:e moseboken 19:18)

”Det som är dig själv förhatligt, skall du inte göra mot din nästa. Detta är hela Torahan. Det övriga är förklaringar. Gå och läs!” (Torah – Hillel, Shabbat 31a)

Hinduismen

”Detta är summan av plikterna: Gör inte mot andra något som skulle vålla dig smärta, om det gjordes mot dig.” (Mahabharata 5:17)

Buddism

”Plåga inte andra med det som pinar dig själv.” (Udanavarga 5:18)

”Hur skulle jag kunna göra det mot andra människor, som inte är behagfullt, eller en njutning, för mig?” (Samyutta NIkaya v. 353)

Kon-Fu-Tse (Konfusianism)

Finns det någon grundsats som bör tillämpas under hela livet? Säkert är regeln om kärleksfull godhet en sådan. Gör intet mot andra vad du inte vill att de skall göra mot dig.” (Analekterna 15:23)

”Behandla andra så som du själv vill bli behandlad.” Mencius VII.A.4

Zoraoastrismen

”Endast den karaktär är god som inte mot andra gör något som inte är bra för honom själv.” (Dadistanidinik 94:5)

 

Varning för lagar mot "hädelse" av religion!

En del som arbetar mot rasism är för en lag mot ”smutskastning av religion”, dvs ”hädelse”. Även om rasism ofta tar formen av hat och demoniseringar av religioner, är det problematiskt med en sådan lag eftersom ALLT kan vara hädelse.

För många är det smutskastning och ”hädelse” att koppla ihop profeten Muhammed med homosexualitet eller sex.

Religiös kritik och ”hädelse” mot religion är viktigt att försvara. Om man förespråkar lagar mot hädelse bör man vara medveten om vad som kallats hädelse genom tiderna. Här är en kort lista över lite av det jag själv hört beskrivas som ”hädelse” mot religion: demokrati, att kvinnan sitter ovanpå vid sex, homosexualitet, kampen mot tortyr, kampen mot fattigdom, kvinnliga strumbyxor, jazz, hiphop, hårdrock, Mozart, kyrkoorglar (!), The Beatles, Rolling Stones, Alice Babs, bibelöversättning till det talade språket i ett land, kampen mot slaveri, kampen mot nazism, att vara antirasist, att vara mot barnaga, bilar, smågodis i butiker, tidningar, kaffe, te, sprit, vin, apelsinjuice, oralsex, analsex, datorer… Etc, etc.

Att en lag mot hädelse kan vara problematiskt förstår man om man ser vad som i Sverige setts som hädelse de sista åren. En rondellhund med profeten Muhammeds ansikte, beskrivningar av Jesus och lärjungarna som homosexuella och en film med en person iklädd en mask med profeten Muhammeds ansikte.

Idag finns ingen lag mot hädelse i Sverige, men många vill ha det och både FN och EU har pratat om det. Då hade dessa exempel, som ofta anses vara ”smutskastning av religion” kunnat åtalas.

Förr fanns sådana lagar i Sverige. Då åtalades August Strindberg för att i Giftas ha skrivit respektlöst om oblater och den som publicerade en bild av Jesus med en socialdemokratisk ros på kläderna hamnade i fängelse på 1880-talet. Många såg nog på den bilden så som många säkerligen ser på bilden här ovan med Muhammed som homosexuell.

Idag riktas ”hädelse”-lagar främst mot homosexuella och mot kvinnors rättigheter, internationellt sett.

Här är några moderna exempel som är talande.

Hädelse? Varför det?!

I Grekland riskerar en person fängelse för ”hädelse” på grund av den pjäs om homosexualitet han satte upp. Han utmålar Jesus som homosexuell och det anses vara något som smutskastar kyrkan och kristendomen, och sårar religiösa, och det finns än idag en lag i Grekland mot sådant.

I Uganda riskerar en man fängelse för en pjäs också, en pjäs om homosexualitet. Det anses också vara ”hädelse”, dvs att medvetet trampa på religiösas tro och känslor. Där diskuteras för övrigt att påbjuda dödsstraff mot denna form av religiös hädelse.

Tunisien och Egypten diskuterar att införa hädelselagar också, för att komma åt ”problemet” med all homosexualitet och ”västerländsk degenererad kultur”. I Tunisien har ett lagförslag om detta just slagits tillbaka, men striden fortsätter.

Ryssland har ingen hädelselag men lokala lagar och nationella lagar mot förförelse av ungdomen som används på liknande sätt. Det pågår ett arbete för att skapa en sådan lag också. Majoriteten av ryssarna stöder förslaget.

Många som är för lagar mot hädelse vill väl, men glömmer att för religiösa fundamentalister kan ALLT vara hädelse… om de tror att något går emot deras religion. En lag som begränsar yttrandefriheten om religion lämnar rum för godtycke. Därför är det bästa att totalt tillåta hädelse mot religion. Yttrandefriheten är viktig.

Ska poliser bara få bära kors, men inte hijab?

Korset syns högst upp på kronan

Sverigedemokraten Kent Ekeroth har lämnat in en motion där han föreslår att vi bör förbjuda synliga s.k.  ”religiösa attribut” på poliser. Motargument.se tittar närmare på mytbildningarna runt detta med kulturella klädesplagg, som hijab och turban, på poliser. Det som de som är mot de s.k. ”religiösa symbolerna” glömmer är att det redan finns en religiös symbol på alla polisuniformer: korset. 

Den första person i Sverige som börjat utbilda sig till polis och som bär en traditionell kulturell klädsel, hijaben, är Donna Eljammal. När nyheten om att hon utbildar sig iklädd hijab började spridas, var det många som gick i taket över det.

Kent Ekeroth är en av dem:

Om en polis, som den i slöja, ändå väljer att bära ett religiöst attribut på ett uppseendeväckande synligt sätt, blir detta en tydlig markering till medborgaren denne möter i sin tjänsteutövning om att polisen är mer än bara polis och att denne också hyser andra lojaliteter…

Slutligen kan man också fråga sig om en person som är så extrem i sina åsikter, att denne inte kan finna sig i att bära en religiös symbol dold under sina kläder, verkligen är passande som polis från första början…

Det finns inga skäl att vara rädd för att polisen skulle bli ”extrem”, som Ekeroth hävdar. Är polisen idag extrem eftersom de bär kors allihopa?

På alla alla polisuniformer, och på alla polislegitimationer finns nämligen polisens vapensköld och överst på den ett fullt synligt kors.

Man kan jämföra situationen med hijabpolisen med debatten på 50-talet då de första kvinnliga poliserna kom. De bar nämligen ofta kjol och en del ifrågasatte det lämpliga med att personer med kjol, långt hår och kanske en sexig behå under uniformen, skulle fungera som poliser. Skulle inte respekten för polisyrket riskera att minska, och risken att  kvinnor hyser ”andra lojaliteter” och tar ställning för kvinnor främst, öka?

Farhågorna kom på skam. Det gick bra, naturligtvis!

I England har detta med att att låta poliser bära hijab, turban och liknande också slagit väl ut. 

Brittisk polis med Sikhisk turban (dastar)
  Brittisk polis med Sikhisk turban (dastar) [1] 
[1]  ”Photography by Sundeep Singh Osahn,www.sunnyphotography.co.uk