För två veckor sedan hade jag en mycket sen affärsmiddag. Jag åkte med taxi ut till ett industriområde och möttes av min klient. Vi gick vidare till ett pizzabageri, där ugnen var full av bubblande, snart färdiga pizzor. Jag serverades nybakad pizza, sallad och läsk.

Lppa / Foter.com / CC BY-SA

Telefonen i lokalen ringde med jämna mellanrum och nya beställningar lämnades. Beställningarna, inklusive typ av pizza och pris, matades kontinuerligt in i ett Excel-ark på en nyinköpt dator.

En man – närmare bestämt en asylsökande som fått tillfälligt arbetstillstånd – bakade och lastade in i ugnen.

Ägaren till pizzabageriet var en klient till mig. Vi var glada över att se varandra, men han betedde sig instabilt. Han skrattade nervöst medan vi pratade.

Stämningen var tragikomisk. Komisk och upprymd på så sätt att affärerna gick bra; pengarna strömmade in och han betalade skatt och avgifter varje månad. Den var tragisk eftersom gränspolisen skulle kunna göra en razzia vilken sekund som helst. Om så skedde skulle min klient med omedelbar verkan transporteras till polisens häkte eller Migrationsverkets förvar i Märsta.

Avslag på asylansökan – av en oenig rätt

Min klient hade fått avslag på sin asylansökan för några månader sedan. Avslaget från Migrationsdomstolen gjordes av en oenig rätt. Tre män röstade för avslag. Två kvinnor röstade för bifall. Rättens beslut i min klients mål utgjordes av en ren trovärdighetsbedömning.

I sitt hemland hade han inlett ett utomäktenskapligt förhållande med en kvinna. Vi hade kompletterat målet med fotografier på min klient och den unga kvinnan i hemlandet, en artikel som visade att hon mördats. Även fotografier på journalisten som skrivit artikeln, där han visade upp sin presslegitimation utanför tidningshuset.

Migrationsdomstolens majoritet kom fram till att det inte var trovärdigt att ett ungt par skulle inleda ett förhållande som var olagligt och innebar livsfara. Man kan säga att de betedde sig på ungefär samma sätt som miljontals andra människor som tar risker runtom i världen.

På samma sätt som hundratusentals libyer och syrier går ut obeväpnade på gatorna och demonstrerar mot sin regim, trots att de bryter mot lagen och trots att många av dem skjuts ner. På samma sätt som min egen far under 50-talet skrev kritiska artiklar i en sydafrikansk tidning mot apartheidregimen, vilket ledde till att han förföljdes och flydde från Sydafrika.

Människor gör massor av saker som är förenade med stor fara och med stor risk för upptäckt.

I vilket fall – han bedömdes inte som trovärdig och fick avslag på sin asylansökan och det var inte mycket att göra åt det för stunden.

Stannade kvar i Sverige och drev företag

Efter sitt avslag hade min klient i strid med utlänningslagen stannat kvar i Sverige och fortsatt driva sitt företag.

För att förstå hur den här märkliga situationen kunnat uppstå måste vi reflektera över utlänningslagens bestämmelser.

Om en person söker asyl i Sverige och samtidigt styrker sin identitet, eller medverkar till att göra den sannolik, kan han eller hon beviljas undantag från kravet på innehav av arbetstillstånd. Personen får då ett så kallat ”samordningsnummer” av Skatteverket. Ett samordningsnummer är ett tillfälligt personnummer och utgörs av de fyra sista siffrorna i ett personnummer.

Med ett samordningsnummer kan en person registreras som skattebetalare av Skatteverket. Därefter kan personen registreras som skattebetalande anställd om han eller hon får arbete, alternativt som skattebetalande egenföretagare om han eller hon startar en enskild firma.

Med hjälp av samordningsnumret kunde han ta banklån för att finansiera sitt företag. Med hjälp av samordningsnumret kunde han genomgå alla nödvändiga kurser i livsmedelshygien som krävdes för att han skulle få tillstånd att tillaga och servera mat. Med hjälp av samordningsnumret kunde han även ta svenskt körkort. Med hjälp av samordningsnumret kunde han också skaffa sig ett förstahandskontrakt på en hyreslägenhet.

Pizzerian – ett sätt att leva och undvika ångesten

Min klient fick möjlighet att köpa pizzabageriet under den tid då hans asylärende behandlades av Migrationsverket. Han lånade pengar av vänner och köpte pizzabageriet. Hans situation med att ha vistats länge i Sverige, där han nu fått många vänner, tankarna på konsekvenserna av en utvisning och hur hans fortsatta liv skulle bli, gjorde att han fick konstant ångest. Ångesten medförde att han sover väldigt få timmar per natt.

I ett försök att skingra sin ångest och att etablera ett liv i Sverige startade han sitt företag och jobbade konstant under sin vakna tid. Han delade ut reklam och bakade pizzor. Affärerna gick snart så pass bra att han kunde anställa personal. Bokföringsmaterialet och årsredovisningarna jag fått från hans revisor visar att han kommer att ha amorterat av sina företagsskulder inom ett år.

Om han inte utvisas.

Enligt 5 kap. 5 §, andra stycket utlänningslagen kan ett uppehållstillstånd beviljas i Sverige om en utlänning bedriver näringsverksamhet i Sverige. I 5 kap. 18 §, punkt 5 & 9, utlänningslagen finns en mängd undantag från huvudregeln om att ansökan om uppehållstillstånd skall vara gjord i hemlandet.

Kravet är då att uppehållstillstånd söks för arbete där det råder stor efterfrågan på arbetskraft, samt att ”arbetsgivaren skulle förorsakas olägenheter om utlänningen måste resa till ett annat land för att ge in ansökan där eller att det annars finns särskilda skäl.”

När man driver en enskild firma är man sin egen arbetsgivare. Enskilda företagare som söker uppehållstillstånd för att få fortsätta driva sitt företag söker alltså anställning hos sig själva.

Enskilda företagare har per definition rätt att anställa sig själva, varför efterfrågan på arbetskraften, tillika egenföretagaren själv, är uppenbar. Lika uppenbart är att det minst sagt skulle medföra ”olägenheter” om det enskilda företaget står utan arbetskraft och ägaren tvingas lämna Sverige.

I själva verket går företaget i konkurs med kort varsel om dess ägare utvisas ur Sverige. Kunderna får inga beställningar. Räkningar, banklån och skatter blir obetalda.

Svenskt näringsliv och den svenska staten drabbas av hundratusentals kronor i kapitalförluster för varje företag vars ägare tvingas ut ur Sverige.

Utifrån ett sådant resonemang skulle en person kunna söka uppehållstillstånd i Sverige som egenföretagare samtidigt som han befinner sig i Sverige.

Eller så förhåller det sig på ett annat sätt.

En ansökan om uppehållstillstånd i Sverige skall antingen bifallas, avslås eller avvisas. De två sistnämnda besluten går att överklaga i Migrationsdomstolen.

Migrationsverket väljer däremot att pröva ansökningar om uppehållstillstånd av personer med utvisningsbeslut som ansökningar om uppehållstillstånd på grund av hinder mot verkställighet av utvisning. Om den sökande med utvisningsbeslut i sådant fall inte anför nya omständigheter gällande förföljelse i hemlandet, avslås ansökan med hänvisning till att egenföretagande i Sverige inte utgör risk för förföljelse i hemlandet.

Sådana beslut går inte att överklaga till Migrationsdomstol. Dagen då gränspolisen knackar på egenföretagarnas dörr närmar sig.

När jag hade ett telefonsamtal med en handläggare på Migrationsverkets enhet för egenföretagare, berättade handläggaren att Migrationsverket inte tillämpat utlänningslagens regler om direkt ansökan i Sverige om uppehållstillstånd för egenföretagare under de tio år hon jobbat på enheten.

Med andra ord tycks Migrationsverket kringgå de lagliga möjligheterna till uppehållstillstånd för egenföretagare i Sverige, genom att helt enkelt avslå deras ansökningar om uppehållstillstånd.

Sådana här situationer upprepar sig dagligen runtom i hela Sverige. År efter år.

Andra exempel

Dan Taylor / Foter.com / CC BY

En av mina andra klienter utvisades under liknande förhållanden. Förutom hans lilla dotter i Sverige som han har med en kvinna med permanent uppehållstillstånd, driver han en framgångsrik restaurang i en medelstor svensk stad. Migrationsverket vägrade inledningsvis att ens ta emot hans ansökan om uppehållstillstånd som egenföretagare. Det skedde först efter att jag påtalade för Migrationsverkets handläggare att han hade rätt att lämna in vilka ansökningar han så behagade.

För fyra år sedan besökte jag en restaurangägare med utvisningsbeslut. Han besöktes dagligen av poliser som köpte korv med mos av honom och vägrade följa Migrationsverkets beslut att utvisa honom.

Migrationsverket avslog hans tidigare ansökan om uppehållstillstånd som egenföretagare, med hänvisning till att restaurangverksamhet i Sverige inte medför risk för förföljelse i hemlandet.

Beslutet går inte att överklaga.

En annan klient i en norrländsk stad driver en framgångsrik restaurang tillsammans med sin fru, men de hotas båda av utvisning.

Migrationsverket avslog hans tidigare ansökan om uppehållstillstånd som egenföretagare, med hänvisning till att restaurangverksamhet i Sverige inte medför risk för förföljelse i hemlandet.

Beslutet går inte att överklaga.

För några år sedan kontaktades jag av en asylsökande med utvisningsbeslut. Han satt placerad på Migrationsverkets förvar i Gävle och drev samtidigt en databutik.

Migrationsverket avslog hans tidigare ansökan om uppehållstillstånd som egenföretagare, med hänvisning till att driften av en datorbutik i Sverige inte medför risk för förföljelse i hemlandet.

Beslutet går inte att överklaga.

I en analys av den här situationen är det viktigt att minnas att dessa egenföretagare köpt företag som andra inte velat ha, alternativt startat helt egna företag från grunden. De har alltså inte ”tagit” arbetstillfällen från någon annan. De hade inte beviljats banklån om de inte bedömts kunna bli lönsamma.

Allt fler företagslokaler varje år gapar tomma. Kunder blir utan beställningar. Svenska banker och leverantörer drabbas av betydande kreditförluster. Konkurser med tillhörande kostnader och tidskrävande handläggning drabbar domstolsväsendet. Anställda förlorar sina jobb när deras arbetsgivare utvisas för att söka uppehållstillstånd för att driva ett företag som inte längre finns kvar.

Alla svenska regeringar oavsett politisk färg brukar alltid tala om vikten av att nya företag startas och drivs i Sverige. Inte minst på grund av att nyanställningar i småföretag utgör en stor del av de arbeten som skapas i Sverige.

Den politiska debatten kring flyktingar i Sverige kretsar mycket kring de påstått stora kostnader i bidrag och andra utgifter som Sverige ger dem.

Varför talas det i princip aldrig någonsin om alla intäkter som många flyktingar drar in innan de ens har ett permanent uppehållstillstånd eller ens befinner sig lagligt i Sverige? Skatteintäkterna från en enda egenföretagare motsvarar kanske minst dagersättning för tjugo flyktingar årligen.

Varför tillåts Migrationsverket slå sönder en stor mängd fungerande företag varje år, årtionde efter årtionde utan att politiker sätter stopp för den statligt subventionerade kapitalförstöring?

Är behovet av att utvisa till varje pris värt att Sverige, inte minst med en betydande arbetslöshet och ekonomiska problem, kastar ut egenföretagare bara för att de råkat komma hit som förföljda människor?

Det är dags att tillämpa alla delar av utlänningslagen. Det är dags att legalisera de illegala företagarna.