Läkare kan ej arabiska, kan ej mutas!

Eller: ”Invandrare missnöjda med att svenska läkare inte pratar arabiska och inte kan mutas”, som rubriken egentligen löd hos Avpixlat.

Artikeln är så kort att jag kan kopiera in den här:

En studie inom vården visar att asyl- och anhöriginvandrare är mycket missnöjda med att den svenska vårdpersonalen inte pratar arabiska.
Många anser inte att de ska behöva lära sig svenska för att göra sig förstådda i Sverige eller att det faller på det egna ansvaret att ordna med någon som kan tolka tills man lärt sig svenska. Man tycker inte heller man ska behöva prata med en sjuksköterska som man anser är för lågutbildad, utan kräver att alltid får tala med en läkare direkt.
Ett annat utbrett missnöje inom dessa invandrargrupper är enligt studien att man i Sverige inte som i hemlandet kan muta en läkare med pengar för att på så sätt gå före i kön och få vård direkt.

CorrenSkäggetSedan finns en länk till en nyhet i Corren, där man kan läsa den i sin helhet.

En studie har alltså gjorts i Skäggetorp, där 20 patienter med utländsk bakgrund har intervjuats.

Från Corren:

Intervjuerna, som har gjorts på svenska och arabiska, visar att många utlandsfödda är nöjda med att man i Sverige får vård oavsett ekonomisk situation. Att akutsjukvården är bra, att sekretessen fungerar och att man får rätt mediciner utskrivna är andra fördelar. Det finns dock saker som kan bli bättre. Långa väntetider är en av dessa. Många är vana att i sina hemländer kunna betala för att direkt få träffa en läkare, något som är svårare att göra här i Sverige.

Den långa väntetiden verkar vara ovant för några, eftersom vi inte har ett system som gör att de rika kan betala sig fram — det är en del av välfärden. Det var bra att vården ges till alla, oavsett ekonomisk situation, vilket de inte heller var vana vid. Detta tolkas av AP som ett missnöje för att det inte går att muta sig fram.

Vi läser vidare:

Alla svarande i undersökningen har upplevt problem att göra sig förstådda eller förstå vad som sägs i kontakter med sjukvården.
— Språkbarriären gör att det blir svårt att beskriva sina symptom. Det leder till rädsla för att inte få rätt hjälp. Många har dessutom problem med tidsbokningen per telefon, säger Nada Hikmat.

Detta tolkade Avpixlat till att bli:

Många anser inte att de ska behöva lära sig svenska för att göra sig förstådda i Sverige eller att det faller på det egna ansvaret att ordna med någon som kan tolka tills man lärt sig svenska.

Dock har de fått med ett enda rätt i sina få rader, att det verkar finnas ett missnöje med att de först behöver träffa en sjuksköterska istället för att direkt få träffa läkaren:

Det finns också ett missnöje med att man ofta får träffa en sjuksköterska, som har lägre status i många länder, istället för en läkare.

Att studien visade detta missnöje, kan kanske bottna i att patienterna inte är insatta i den professionella, svenska sjukvårdsutbildningen där sjuksköterskor är välutbildade och ofta sköter den första patientkontakten. Tolkningen överdrivs dock något hos Avpixlat:

Man tycker inte heller man ska behöva prata med en sjuksköterska som man anser är för lågutbildad, utan kräver att alltid får tala med en läkare direkt.

Det står inget om detta krav i artikeln utan finns enbart i Avpixlats ‘tolkning’ av den.

Jag tror att de flesta vet att vi har ett speciellt system här i Sverige, där vård är en rättighet. Det finns dock länder där det ser annorlunda ut och möjligheterna till att få vård kan hänga på om du kan betala eller inte. Sen kan jag ju ställa mig frågande till att skriva ”Ett annat utbrett missnöje inom dessa invandrargrupper är enligt studien…”, när det är en liten skara som sammantaget uppgår till blott 20 individer som intervjuats på en och samma plats. De som intervjuar arbetar på den vårdcentralen och verkar (här antar jag) ha gjort studien för att försöka möta sina patienter på ett bättre sätt.

Ovan granskade artikel och konsekvenserna av den är egentligen inte så viktig. Jag har inte belyst något ”hårresande”. Däremot behöver fler bli uppmärksamma på hur Avpixlat gör när de tar fram en del av sin propaganda. Den ‘avpixlade sanningen’ kommer med rejäla skruvar, en del påhitt och väldigt fri tolkning. Jag har tidigare skrivit om hur denna del av informationsflödet kapar hörnen i sitt jobb att försöka förmedla sina ”sanningar”.

Fler texter av Andreas Meijer.