EU arbetar med att komma till konsensus gällande en ny asyllagsstiftning. Man hade förhoppningar om att vara klara i juni 2018, men förhandlingarna har dragit ut på tiden, då det finns många åsikter och viljor bland EU-länderna. Att nå en kompromiss är inte ett enkelt arbete.
Sverige har i slutet av 2017 inför förhandlingarna ställt följande krav:
- Att det ska inte vara möjligt för ett medlemsland att helt vägra ta emot omfördelade personer som söker asyl.
- Att det ska finnas möjlighet att bevilja permanenta uppehållstillstånd.
- Att ett medlemsland ska kunna ta emot fler asylsökande utöver de som omfördelas inom EU om medlemslandet så önskar.
Sverige vill se en koppling mellan ekonomi och solidaritet. De medlemsländer som trots allt vägrar ta emot asylsökande ska ges mindre ekonomiskt EU-stöd eller tvingas böta. - Att olika skyddskategorier likabehandlas.
- Att tidslängderna för uppehållstillstånd inte blir så korta att de försvårar integrationen.
- Att regelverket harmoniseras så långt som möjligt.
- Att män och kvinnor ska söka asyl individuellt.
- Att inte behöva erkänna andra medlemsländers medicinska åldersbedömningar i enskilda fall.
- Att domstolarna ska tillämpa fri bevisprövning när ett asylärende prövas.
- Att Turkiet inte ska anses som ett säkert ursprungsland för asylsökande att skickas tillbaka till.
Den svenska regeringen presenterade samtidigt tre prioriteringar:
- Alla medlemsländer ska ta emot omfördelade asylsökande.
- Möjlighet att ge permanenta uppehållstillstånd.
- Bilda en europeisk asylmyndighet.
I regeringens skrivelse Regeringens övergripande prioriteringar för EU-arbetet 2018 publicerad 2 mars 2018 läser vi följande:
- Ett nytt gemensamt asylsystem inom EU där varje ansökan om asyl prövas rättssäkert, humant och individuellt och där alla medlemsstater tar ett solidariskt ansvar.
- Fler lagliga vägar till EU.
- Ett väl fungerande, rättssäkert och humant återvändande för de personer som inte har rätt att stanna.
- Att EU stödjer de länder i unionens närområde som tar ett stort ansvar för flyktingsituationen.
- En politik som utvecklar partnerskapet med länder utanför EU när det gäller återvändande, samt motverkar grundorsakerna till ofrivillig migration.
För den som vill veta mer om hur arbetet med den nya asyllagsstiftningen i EU går det att läsa om på Europeiska rådets och Europeiska unionens råds hemsida.