När jag tänker på Sverigedemokraterna tänker jag på gnälliga snubbar i kostym som inte har något bättre för sig än leta fel hos alla andra och tro att deras egna lösningar är det enda som kommer att fungera.
Tillåt mig att harkla mig en aning och undra – vilka lösningar?
Sen när blev Sverigedemokraterna ett lösningarnas parti? Den enda lösning de har är att minska eller helst stoppa all invandring, och kanske allra helst av allt – slänga ut invandrare, oavsett generation, från Sverige.
Ibland skulle det vara intressant att vara en fluga på väggen när SD diskuterar om lösningar på de problem som de ser i svenska samhället. Det vill säga, om de har några lösningar.
Till exempel så är min upplevelse att de ofta gnäller på boendefrågan. Invandrarna tar alla ‘våra’ lägenheter, stoppar in hela släkten och eldar på vardagsrumsgolven. Eller så hyr staten lägenheter åt dem som precis kommit hit – lägenheter som blonda svenskfödda blåögda människor hade kunnat bo i. Huvaligen, vilken misär.
På boendefrågan anser jag att det finns åtminstone ett annat alternativ som skulle kunna fungera, utöver det att minska invandringen.
Till exempel så skulle byggföretag kunna bygga lägenheter som är billigare att bo i. I stan där jag bor byggs det nytt titt som tätt – men det byggs på platser och med sådan hög standard att inte många har råd att bo där. Av bekanta som har koll, får jag veta att ett av de dyraste nybyggena har många lägenheter som står tomma därför att det inte finns någon som har ekonomi att bo där. Om man i stället sänkte standarden så att folk exempelvis kunde återgå till att handdiska, använda tvättstugan, klara sig utan golvvärme och så vidare – då kanske fler skulle ha råd. Dessutom skulle det inte bli så dyrt, och man kanske skulle kunna bygga fler bostäder samtidigt.
Dessutom skulle man kunna återgå till det här med miljonprogrammet. SD är ju sådär historieromantiska i vilket fall, så då kan det ju inte göra något om man återgår till att bygga lägenheter med lite sämre planering än dagens standard, och dessutom i så stora hyreshus att det verkligen börjar handla om människoförvaring – för både svenskfödda och utlandsfödda, oavsett om man har ett svenskt pass eller ej. I så fall kan man antingen stoppa in större svenska familjer i anpassade lägenheter, eller så kan man begränsa antalet barn som får födas i en och samma familj – fast det blir ju klurigt, med tanke på att vi inte har kärnfamilj på samma sätt idag, som för 75 år sen.
Hur svårt kan det vara?
Och vill man i det läget komma ifrån det här med klotter och annan förstörelse av nybyggda områden, så kan man se till att få dit lite konst eftersom det oftast fungerar som nån slags förstörelse-stopp. Och bara för att utmana Åkesson med bihang så skulle åtminstone jag gärna se att det var konst från världens alla hörn; en riktigt mångkulturell kulturmix så att Jimmie och hans gelikar får svettas ordentligt. Jag ser det gärna därför att jag hoppas och tror att en person som av den ena eller andra anledningen flyttar till Sverige, gärna vill vara med och känna sig delaktig. Om denne får vara med och delta i ett projekt som handlar om utsmyckning av det område där hon eller han bor, är sannolikheten större att personen i fråga känner sig mer delaktig och villig att ta hand om, skydda och bygga upp – än om hon eller han inte får vara med.
Nu tycker jag i och för sig att det här med politisk problemlösning är något som inte ett enda parti sysslar med på någon slags frekvent basis. Nu i valtider kommer vi troligen att få se och höra på samma sorts pajkastning som sist, vilket antagligen inte kommer att göra någon skillnad i slutänden.
Så hörrni, svenska folket därute. Vad sägs om att ställa lite krav på faktiska förändringar? Förändringar som skulle kunna leda till något gott och produktivt, i stället för att sitta på arslet och stoppa ned vallappen med Sverigedemokraternas namn på i valurnan, och tro att de ska göra någon skillnad.
Tro mig. Att rösta på SD kommer bara att göra saken värre.