Etikettarkiv: Logik

Logikfel: Personangrepp

Personangrepp är ett argumentationsfel som även är känt under det latinska uttrycket ”Ad hominem”.

Ad hominem - argumentation på ankdammsnivå
Ad hominem – argumentation på ankdammsnivåpasma / Foter.com / CC BY-NC

Detta argumentationsgrepp ser oftast ut så här; person A beskriver nedvärderande detaljer om person Bs utseende eller karaktärsdrag i argumentationen om något helt annat ämne än vad det är som person B försöker debattera om. På detta sätt svartmålas person B och på så vis försöker person A ”vinna” debatten.

Personangrepp är alltså bara ett påhopp på åsiktsmotståndarens person – helt utan att använda några argument om själva debattämnet.

Märk väl att man i princip alltid har rätt att skriva kritik mot en persons åsikter, texter och handlingar, så länge det rör sakfrågan och debattämnet och man inte går över gränsen till personangrepp.

Detta är en artikelserie, där vi avser förklara många förekommande argumentationsfel som syns i debatter och kommentarsfält. Följ taggen Argumentationstips eller Logik och länka gärna hit varje gång du inser att någon försöker använda respektive argumentationsfel.

Logikfel: Snöbollseffekt

Snöbollseffekten är ett argumentationsfel som även är känt som Slippery Slope

Detta argumentationsgrepp bygger ofta på felaktig logik. Det ser oftast ut så här; en person beskriver en incident, företeelse eller skeende, och försöker med det som grund påstå att något helt annat — som de anser är mycket värre — automatiskt kommer att inträffa. Trots att det kanske inte ens går att påvisa att någon sådan följd någonsin kommer att ske. Det kanske kan finnas en viss koppling (korrelation), men inte någon bevisbar kausalitet.

Namnet för argumentationsfelet kommer ifrån en tänkt snöboll som rullar nerför en backe och samlar på sig mer snö och momentum. Den växer automatiskt och kan inte stoppas — förrän en påstådd katastrof inträffat.

Addiction, Gluttony - Day 149 of Project 365
purplemattfish / Foter.com / CC BY-NC-ND

Ett vanligt förekommande typexempel på denna argumentation är när någon försöker beskriva att cigarettrökning leder till missbruk av allt tyngre och farligare droger. Personer som vill förbjuda pornografi kan ibland utmålas som att de vill fortsätta att förstöra och bränna alla böcker och tidningar.

Det är minst lika vanligt att någon försöker peka på en kurva i ett diagram och extrapolera ut det i framtiden, i exakt samma vinkel och trendriktning. Som att de tror att man kan göra en sådan ”prognos” och peka på att den automatiskt kommer ske exakt så.

Ett exempel är hur snöbollseffekt-argumentet används gällande med kriminalstatistik eller migrationsstatistik. I vissa situationer kan man göra sådana prognoser, men det finns oftast väldigt liten exakthet med att försöka göra sådana prognoser (som enbart utgår ifrån den tidigare trenden). Och då bör man vara väldigt tydlig med att man bara avser försöka göra en prognos, och att man inte försöker använda det som bevis för framtida händelser.

Det finns vissa som försöker göra politiska poänger med diagram över immigrationen. År 1999 immigrerade ungefär 50 000 personer till Sverige. Tio år senare, 2009, immigrerade cirka 102 000 personer, (bruttosiffror, emigrationen är ej avräknad). Och de kommer med hjälp av det försöka argumentera: ”immigrationen år 2019 kommer att ha dubblats, till minst cirka 200 000 personer per år”. Alltså är det ofta bara argumentationsfel och oförståelse för statistik när någon alarmist försöker ”skrämmas” på det viset.

Detta är en artikelserie, där vi avser förklara många förekommande argumentationsfel som syns i debatter och kommentarsfält. Följ taggen Argumentationstips eller Logik och länka gärna hit varje gång du inser att någon försöker använda respektive argumentationsfel.

Källa till migrationsstatistiken i exemplet: www.SCB.se

Logikfel: Falsk Dikotomi

Argumentationsgreppet falsk dikotomi bygger oftast på felaktig logik. Kallas ibland för ”Pest eller kolera” eller ”Svart-vitt tänkande”.

En falsk dikotomi ser ut så här; en person beskriver en valsituation, och påstår att det endast går att välja ett av två olika alternativ. Du kan då avväpna det hela genom att bevisa att det går att välja ett helt annat skeende eller att det existerar flera andra alternativ.

Ett vanligt förekommande typexempel på denna argumentation är när någon försöker beskriva att två olika grupper i samhället kostar pengar — du måste välja mellan att ge bidrag till pensionärer eller till invandrare och därmed sluta ge bidrag till den andra gruppen. Det är ganska uppenbart att man samtidigt kan ge bidrag till BÅDE pensionärer OCH invandrare, samt även till andra grupper och behövande i samhället.

Det finns ett fåtal situationer då endast två alternativ är tänkbara, t.ex. när man singlar slant. Då är endast krona eller klave möjliga.

Detta är en artikelserie, där vi avser förklara många förekommande argumentationsfel som syns i debatter och kommentarsfält. Följ taggen Argumentationstips eller Logik och länka gärna till motargument.se (t.ex. denna artikel) när du inser att någon försöker använda respektive argumentationsfel.

Förnuft-fu: Sanningen om sanningar

I samarbete med Lautaro Ariño, skaparen av Förnuft-fu, presenterar vi ett par av hans videos som kan hjälpa dig med logiskt tänkande och kritiskt granskande. Du blir hjälpt i dina debatter av att känna till vilken sorts argument som du behöver bemöta, och vilka du direkt kan avfärda och strunta i att lägga någon energi på att argumentera mot.

Titta gärna på fler videos om förnuft och logik på www.fornuftfu.se

Lautaro