På bibliotek runt om i landet hänger det en skylt med rubriken ”Källkritik för vuxna”. Denna skylt ger fem enkla råd för vad vi bör tänka på innan vi delar texter med mera på sociala medier. Men på sociala medier cirkulerar en artikel signerad Egor Putilov på Samhällsnytt, där skylten anklagas bland annat för att ”hota” läsaren och för att utgöra ”propaganda”. Kanske behöver vi källkritiskt granska både uppmaningen till källkritik och kritiken mot denna uppmaning?

---

Detta kommer jag nu att göra som två delar. Först denna vilken i korthet presenterar två analysverktyg för källkritik, och därefter en som i korthet analyserar dels de båda verktygen och dels den ovan nämnda kritiken mot bibliotekens skylt.

För att kunna göra en nyanserad källkritisk granskning behöver vi ett verktyg för källkritik. Eller ännu hellre två verktyg, så att vi lättare kan använda dessa både till att granska sig själva och till att granska varandra. Som det ena verktyget kommer jag att använda just skylten ”Källkritik för vuxna”. Som det andra verktyget kommer jag att använda häftet ”Källkritik” av Peter Olausson från föreningen Vetenskap och Folkbildning. Skylten finns att läsa här bredvid, och häftet finns att läsa online i tidskriften Folkvett. Nedan följer en kort genomgång av de båda modellerna.

Första verktyget: Skylten ”Källkritik För Vuxna”

Skylten har sju stycken textrutor. De första fem har blå bakgrund, och deras respektive rubrik innehåller ett enda ord. De båda sista har röd bakgrund, och deras respektive rubrik är på flera ord vardera. Skyltens text i dess helhet är som följer:

SE Du ser en kittlande rubrik på Facebook eller Twitter. Nu kliar det i dela-fingret. Andas lugnt och följ dessa enkla steg.

LÄS Först och främst: Läs alltid hela texten! Vilka fakta förekommer? Hur är texten tänkt att påverka? Vem/vilka står bakom budskapet?

SÖK Det finns så gott som alltid något googlingsbart. Lägg några minuter på att kolla upp fakta. Ont om tid? Kolla åtminstone Wikipedia.

TÄNK Vilken människosyn/samhällssyn/världsbild speglar rubriken och texten? Vill du att dina vänner ska förknippa dig med den?

DELA Bra jobbat! Nu har du gjort ett genomtänkt beslut. Du står för det du delar.

VAD DU INTE BÖR DELA Hets mot folkgrupp, anstiftan till brott, förtal och hot är åtalbart. Ingen ”yttrandefrihet” gör det tillåtet att bryta andra lagar.

DEN KORTKORTA VERSIONEN Tänk innan du delar.

Andra verktyget: Häftet ”Källkritik”

Häftet lyfter fram dels fem kriterier och dels nio steg till källkritik på nätet. Häftet i dess helhet finns att läsa i Folkvett nummer 1/2017. Nedan följer en mycket kort sammanfattning först av de fem kriterierna och sen av de nio stegen.

De fem kriterierna är äkthet, närhet, beroende, urval och tendens.

1. Äkthet: Är källan vad den utger sig för att vara?
2. Närhet: Är källans faktapåståenden något som källan själv sett, eller bara något som hen hört på omvägar?
3. Beroende: Är två källor oberoende av varandra, eller bygger den ena på den andra?
4. Urval: Vilka källor har källan tillgång till, vilka källor saknar källan tillgång till? Vilka har lyfts fram, och vilka har ignorerats?
5. Tendens: Är källan färgad av någon särskild förförståelse eller agenda?

Ett exempel på dessa fem kriterier i praktiken: Adam och Bertil säger att ett pågående gräl mellan Carl och Daniel beror på att Carl har stulit Daniels mobiltelefon. Själva säger de sig vara neutrala åskådare som inte känner de inblandade utan bara råkade se vad som hände.

Är det då så att Adam och Bertil talar sanning om att de inte känner de inblandade utan bara är neutrala åskådare (äkthet)? Stämmer det att de själva såg det inträffade, eller har de bara hört någon annan säga det (närhet)? Om Adam såg stölden, såg Bertil också stölden eller har han bara hört om den av Adam (beroende)? Var de med från början, eller är det som de såg bara en liten del av ett större händelseförlopp – kanske ett där mobilen var Carls och Daniel tog den, men Adam och Bertil råkade komma in just när Carl tog tillbaka den (urval)?

Är det möjligen så att Adam och Bertil har någon förförståelse eller fördom som färgar deras tolkning av de händelser som de ser? Alla har en förförståelse som färgar dem i viss mån. Det innebär inte att de nödvändigtvis har fel, men vi bör vara medvetna om vad den är och hur den påverkar dem.

Nu över till de nio stegen. Dessa är:

1. Vem står bakom? (Seriös? Clickbait? Välförtjänt gott eller dåligt rykte?)
2. Vem står bakom, egentligen? (Och var har #1 fått informationen ifrån?)
3. Vad står det, egentligen? (Kolla det finstilta! Stämmer ens rubriken med brödtexten?
4. Går uppgifterna att kontrollera? (Finns det oberoende källor?)
5. Vad visar kontrollen? (Stämmer de olika källorna i #4 med varandra?)
6. Hur ”märkvärdiga” är uppgifterna? (Är det som påstås rimligt? Eller görs långtgående påståenden utifrån svag eller obefintlig bevisning?)
7. Vilken uppmärksamhet får källan? (Tar folk ställning för eller emot utifrån upprördhet och flockmentalitet?
8. När skapades källan? (Kolla datum.)
9. Bildgoogla! (Fake news använder ofta stulna bilder från helt andra sammanhang.)

Detta om de båda analysverktygen i sig. Analys av de båda verktygen och av kritiken mot dem kommer i nästa artikel: ”Källkritik del 2: Analys av verktygen och av anklagelserna”.