Var åttonde LO-medlem, 12,2 procent, uppgav i september 2012, att de skulle rösta på Sverigedemokraterna om det vore val i dag. I januari hade stödet för Sverigedemokraterna ökat till 16,2 procent, det är nästan var sjätte LO-medlem, enligt den undersökning SVT beställde av SIFO. Detta har väckt en hel del förvåning bland många, inte minst inom arbetarrörelsen. Man kan undra varför, för Sd har sedan 2002 (!) varit det parti som proportionellt sett haft flest LO-medlemmar.
Kan det vara så att Socialdemokraterna och LO har ältat frasen att ”Sd är ett borgerligt parti” så mycket att de missat att Sd:s väljare inte ser sig som borgerliga?
2006
Låt oss kika närmare på hur det förhåller sig med statistiken… Vid valet 2006 fick Sverigedemokraterna 2,93% av rösterna. Det är värt att notera att samma andel, dvs 3%, av LO-medlemmarna röstade på Sverigedemokraterna. Det är höga siffror. Vid studier av fackföreningstillhörigheten för väljare som röstade på SD upptäcker man att hela 56 procent var medlemmar i LO.
LO-dominansen bland SD-väljarna var alltså till och med större än bland socialdemokraterna redan år 2006! 38% av Socialdemokraternas väljare 2006 var LO-medlemmar och 34% av Vänsterpartiets.
Från vänster!
Jag citerar ekonomism.us om tabellen ovan:
Av figuren, som visar partibytare vid valet 2006, framgår att i princip alla sverigedemokraternas nya väljare kom från vänsterblocket. Om man dessutom betänker att de väljare som röstade på kd i valet 2002, men inte 2006, till stor del är väljare inlånade från socialdemokraterna klarnar bilden.
Statistiken kommer från SCB. I deras rapport om valet 2006 står det:
Enligt valundersökningen 2006 vann sverigedemokraterna sina väljare i huvudsak från de tre samarbetspartierna och från gruppen blankröstare. Sverigedemokraternas väljarvinster motsvarar 18 000 väljare från socialdemokraterna, 18 000 väljare från gruppen blankröstare, 10 000 från miljöpartiet och 5 000 från vänsterpartiet. Valets vinnarpartier, de fyra borgerliga allianspartierna, bidrog visserligen också med väljare till sverigedemokraterna, men drar man ifrån väljarströmmarna som lämnade Sd för de olika allianspartierna blir balansräkningen nära noll.
SD i skåne
Det finns en till undersökning som är intressant och som gjordes av SOM-institutet år 2006, om skånska väljare, De okända väljarna, av Anders Sannerstedt. Han skriver;
Sverigedemokraterna har sitt absolut starkaste stöd bland väljare från arbetarhem. Partiet går inte särskilt bra bland företagare eller jordbrukare och har mycket svagt stöd bland akademiker. Detta understryker bilden av Sverigedemokraterna som ett parti som har sitt starkaste stöd i arbetarklassen. För andra europeiska länder är också tendensen att högerextrema partier har starkare stöd i arbetarklassen. Ofta rapporteras också ett starkt stöd från småföretagare, men det gäller alltså inte för Sverigedemokraterna.Uppgiften att försöka attrahera arbetare och småföretagare samtidigt beskrivs av flera forskare som en svår balansgång.
10% av väljarna i Skåne, med arbetarbakgrund, röstade på Sd 2006, enligt undersökningen, som ni kan se i denna tabell ur den rapporten.
Att SD-väljarna kommer från vänstern och har arbetarbakgrund betydde dock inte att de TÄNKTE som socialdemokraterna. Undersökningen om de Skånska väljarna visade också att Sd-s väljare inte såg sig som vänster, utan mer som mittemellan vänster och höger. De var t.ex. för sänkt skatt. Men författaren hävdade ändå:
Vi har inte underlag för att avgöra varifrån Sverigedemokraternas nytillströmmande väljare har kommit. Partiets väljare påminner emellertid i fler avseenden om socialdemokraterna: starkast stöd i arbetarklassen, starkare ställning bland väljare med låg eller medellåg utbildning. Sverigedemokraternas väljare befinner sig heller inte på den åsiktsmässiga högerkanten, utan i mitten. Det förefaller rimligt att våga gissningen att en stor del av Sverigedemokraternas väljare i Skåne 2006 tidigare har stött socialdemokraterna.
Arbetare och SD, mer statistik från 2008
På riksnivå är det fler som klassar sig som arbetare. 2008 gjordes en ny undersökning där man kom fram till att sextiotre procent av Sd:s väljare klassade sig som arbetare, mot 25% i genomsnitt bland väljarna. Andelen LO-anslutna antogs då vara 41%, alltså lika mycket som bland Socialdemokraternas väljare. Detta kan jämföras med Vänsterpartiet som hade 50% av väljarna som definierade sig som arbetare 2008, och 1/3 var LO-anslutna! Undersökningen 2006 (Scb) har mer intressant information om detta. Låt oss titta på en tabell:
55% arbetarklass mot 43% hos sossarna!
Undersökningen 2008 och undersökningarna 2006 (Scb) visar ännu mer intressant statistik. 21% av Sd:s väljare år 2006 var industriarbetare mot 16% av sossarnas väljare och 6% (!) av Vänsterpartiets (sidan 337). Bland gruppen ”övriga arbetare” tillhörde 29% av Sd:s väljare denna grupp, därefter följde även här sossarna med 24% och Vänsterpartiet 21%.
Arbetarrörelsens & S misstag 2010
Med denna statistik som fanns tillgänglig 2010 kan man tycka att arbetarrörelsen borde ha känt till var Sd:s väljare kom från — då det var val — och dragit igång en motoffensiv mot Sd. Tyvärr skedde inte så. Jag frågade väldigt många Socialdemokrater och LO-aktivister vid valet om hur de ville bekämpa Sd. Tyvärr visste ingen (!) av dem att Sd:s väljarbas utgjordes av arbetare och LO-medlemmar. Valarbetarna sa istället unisont att ”Sd är ett borgerligt parti, vars väljare kommer från det borgerliga blocket”.
Om man ska bekämpa något sådant som Sd och få väljare att inte rösta på dem underlättar det om man vet hur deras väljare tänker. Hur ska man bekämpa Sd om man inte ens vet att väljarna kommer från arbetarkretsar och att andelen LO-medlemmar är stor? Anledningen att arbetarrörelsen gjorde detta misstag är nog att Socialdemokraterna och LO tidigt valde taktiken att kalla Sd ett ”borgerligt parti” för att använda Sd som slagträ i debatten mot Alliansen. I det interna Socialdemokratiska materialet inför valet 2010, kunde vi läsa följande:
I en debatt där SD deltar måste debatten handla om värderingar, om höger och vänster och att SD är ett högerparti som nästan alltid stödjer alliansen. I en direkt argumentation mot SD bör följande huvudbudskap framgå: Sverigedemokraterna är ett högerparti med rötterna i nazismen. De är arbetarfientliga, kvinnofientliga och främlingsfientliga. Sverigedemokraterna bryr sig inte om jobbfrågan, de har en oansvarig ekonomisk politik och en politik för ökade klyftor.
För det första var detta katastrofalt eftersom detta till viss del legitimerade Sd. Sd jämfördes med etablerade borgerliga partier, och det gjorde Sd rumsrent. För det andra känner ingen Sd-medlem igen sig i detta.
Hur ska man då kunna bemöta argumenten? Arbetarrörelsen spelade en nyckelroll i det lyckade arbetet mot nazismen på 30-talet och arbetarrörelsen har en nyckelroll att spela i kampen mot rasism och nazism även idag. Arbetarrörelsens roll är så viktig att den inte får schabblas bort av partistrateger som vill använda kampen mot rasism för att ge Alliansen ett tjuvnyp.
För nio år sedan ansåg 55 procent att Sverige tagit emot invandrare i alltför stor omfattning. I dag är den andelen 37 procent. Det går åt rätt håll. Så, snälla arbetarrörelsen! Gör inte om samma idiotiska misstag 2014!