Motargument publicerar en artikelserie om Sveriges nationella minoriteter. Detta är den tredje delen i serien. Läs gärna den första delen ”Nationella minoriteter: romer” och den andra delen ”Nationella minoriteter: sverigefinnar och tornedalingar.

Sverige har fem nationella minoritetsspråk: romani chib, samiska, finska, meänkieli och jiddisch. Det svenska teckenspråket är inte klassat som ett minoritetsspråk men har i språklagen samma status som minoritetsspråken. All offentlig förvaltning har skyldighet att följa språklagen. Den statliga myndigheten Språkrådet har i uppgift att bevaka hur samhället följer dessa skyldigheter.

Samiska

Samiska talas i de norra delarna av Norge, Sverige och Finland samt i Ryssland, på Kolahalvön. I Sverige talas någon typ av samiska av ungefär 6.000 personer. De samiska språken tillhör den finsk-ugriska språkfamiljen och är närmast besläktade med de östersjöfinska språken, som finska och estniska. De största samiska språken är sydsamiska, lulesamiska och nordsamiska. Gränserna mellan de olika varieteterna är inte skarpa, men skillnaderna kan vara stora. En sydsame och en nordsame kan knappast förstå varandra, medan lulesamiska och nordsamiska ligger mycket nära varandra. Samisktalande har rätt att använda samiska i kontakt med myndigheter och domstolar i de förvaltningsområden som har ansvar för samiska. Det finns även samiskspråkiga skolor och förskolor.

Rennäringen

Detroit Publishing Co. / Foter / Public Domain Mark 1.0

Renskötseln är en stark samisk näring som i Sverige är förbehållen samerna, enligt Sveriges grundlag 2 kap. 17 § regeringsformen. Rätten till renskötseln bygger på urminnes hävd, vilket innebär att någon använt mark så länge och i så stor utsträckning att det uppstått en rättighet att använda den. Renskötselrätten kan bara utövas av en same som är medlem i en sameby. En sameby är en ekonomisk och administrativ förening som enligt lag för medlemmarnas gemensamma bästa ska leda renskötseln på ett visst geografiskt område. Det finns 51 samebyar i Sverige och renskötsel bedrivs på ungefär 52 % av Sveriges yta. Det finns runt 4.600 renägare, varav 85 % bor i Norrbottens län. Inom en sameby finns flera renskötselföretag. Rennäringen är beroende av stora betesarealer eftersom renarna rör sig efter årstidsväxlingarna. Renskötseln idag är framför allt inriktad på köttproduktion. Tämjda renar används ofta i turismen eller för ”renrace”. Renskötseln spelar fortfarande stor roll i den samiska kulturen som en traditionsbärare med stort symbolvärde. Som renskötare är man en bärare och förmedlare av den samiska renskötselkulturen.