Ramadan — äldre än SD

Gästinlägg från Politifonen

Nyligen inleddes fastemånaden Ramadan. Det är en tid då samtliga muslimer i världen dels fastar och dels firar den koraniska uppenbarelsen. I upptakt till detta, piskar riksdagsledamoten (SD) Richard Jomshof upp antimuslimsk polemik på Twitter och jämställde i vanlig ordning alla muslimer med nazister och kommunister.

Nedan följer en replik till Richards utfall:

“Ramadan i Sverige – äldre än SD” — expert läxar upp Jomshof

SVERIGE. Ramadan — en svensk tradition. Under den muslimska fastemånaden, som inleddes den 9:e juli, äger en upphetsad debatt rum på nätet.

Prayers 2
Hamed Saber / Foter / CC BY

En intervju i Sydsvenskan med Raid Amin i Malmös muslimska studentförening Alhambra blev startskottet. När SD-toppen och riksdagsledamoten Richard Jomshof gav sig in i diskussionen om ramadan slutade det med att han jämförde islam med nazism och kommunism. Han kallar även islam “våldsförespråkande och antidemokratisk”.

“Helt vansinnigt”
Nu läxas riksdagsledamoten upp av Jenny Berglund, lektor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola.

— Det är helt vansinnigt. Alla världsreligioner har genom historien använts för att förtrycka människor, men alla har givetvis också positiva inslag. Man kan inte dra alla över en kam så där. Vilken religion vi än talar om så är det viktigt att precisera vilken tolkning av religionen vi menar, säger hon till Nyheter24.

Faktum är att ramadan firats i Sverige sedan 1930- och 40-talet. 1949 skapades den första muslimska församlingen av tatarer som invandrat via Finland.

– Ja, ramadan har firats längre i Sverige än Sverigedemokraterna funnits, säger Berglund.

Försvenskad version av ramadan
Hon skrev boken “Ramadan – en svensk tradition” 2009. För Berglund råder det ingen tvekan om att högtiden ska beskrivas som just det.

– Alla de traditioner som praktiseras i Sverige betraktar jag som svenska när de praktiseras återkommande av människor som är en del av det svenska samhället. De påverkas av det svenska samhället precis som de påverkar samhället, säger hon.

Inga traditioner är konstanta eller oföränderliga. Som exempel ger Berglund bland annat att “små grodorna” knappast sjöngs för ett par hundra år sedan, att folkdräkten är en 1800-talsföreteelse och att tacos numera är den vanligaste fredagsmaten.

Ramadan har även påverkats av andra omständigheter i Sverige. Exempelvis vädret.

– Ja, solen är uppe längre här nu på sommaren vilket påverkar firandet. Men också mattraditioner spelar in. Vissa svenska muslimer talar om “ramadanbord” – som smörgåsbord.
Enligt Svensk Handel ökar omsättningen i matvaruhandeln med cirka en miljard varje år under ramadan.

Högtiden ramadan firas i år från den 9 juli till den 7 augusti. Allt avslutas med festen eid al-fitr, eller bayram som den heter på turkiska.

Gästinlägg från Politifonen