RÄNDER SOM INTE GÅR UR Idag synar Motargument Sverigedemokraternas ”nya” principprogram från 2011. Med tanke på sverigedemokraternas ofta generaliserande och fördomsfulla uttalanden, gentemot muslimer, romer, afrikaner och andra grupper är det angeläget. Jag noterar bland annat att partiet fått en ny ideologi, och det är inte bara socialkonservatismen utan även… genetiken!

Sverigedemokraterna antog ett nytt principprogram 2011. Så här skriver de om partiets historia:

”Partiet bildades 1988 med det övergripande målet att formera en demokratisk, politisk rörelse som skulle slå vakt om den gemensamma nationella identitet som utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling”

Det är en viss skillnad i beskrivningen jämfört med det förra principprogrammet som lät så här:

”Sverigedemokraterna bildades den 6 februari 1988, i första hand som ett intresseparti för svenskar. Den enande faktorn var motståndet mot den förda invandringspolitiken, vilken man såg som alltför vidlyftig och därmed som ett hot mot vårt land, såväl ekonomiskt som socialt.”

Hur som helst är beskrivningen friserad. Så lät det inte runt 1990 då partiets drivande krafter kom från rasistgrupper och nazistiska partier. Partiledaren Anders Klarström kom t.ex. från det öppet nazistiska NRP (Nordiska Rikspartiet). Då lät det annorlunda. Sd var då ett parti som var stolt över sina kopplingar till gamla rasister, nazister och fascister. Det var ett parti som månade om traditionerna…

Expo beskriver Sverigedemokraternas historia så här:

BSS – Bevara Sverige Svenskt

BSS?! Bevara Sverige Svenskt? De nämns inte i det nya principprogrammet.

Nej, exakt! Kopplingen till Bevara Sverige Svenskt är något man förnekar idag men som var stort de första åren. Jag minns själv hur man  runt 1990 kunde träffa på Sverigedemokrater som skröt med att de var ett resultat av kampanjen ”bevara Sverige Svenskt. Det här kunde man läsa i Sverigdemokraternas tidning Sverige-kuriren nr. 3-4 1988 (skrivet av Sandström):

Vår strävan är att försöka återställa homogeniteten och att därefter bevara Sverige Svenskt. Det är denna vår strävan, som ger oss själva vårt existensberättigande. Vår främsta uppgift är inte, att befria det svenska folket från utgifter i samband med invandring och flyktingskap, utan att bevara de krafter, som skapat kultur och kunskap…

Bevara Sverige Svenskt i sin tur hymlade inte med vad de stod för (BSS flygblad 1979):

För varje år blir svenskarna allt färre. Om fyra år finns inget svenskarnas Sverige. Invandrarna och deras ättlingar har totalt ockuperat Sverige. Med kanske en turk som diktator och en neger som utrikesminister. Folket blir då ett chokladbrunt blandfolk som inte talar svenska utan olika språk huller om buller.

Genetiken kvar i principrogrammet

Med tanke på bakgrunden känns det väl inte så jättefräscht att Sverigedemokraterna som enda riksdagsparti har genetiska förklaringsmodeller som idépolitisk grund, i sitt principprogram.

Så här står det i deras nya program.

Sverigedemokraterna står för en mer nyanserad och därmed också en mer realistisk människosyn. Vår strävan är att utforma politiken efter hur vi tror att människan är och inte hur vi önskar att hon vore. Vi tror inte på teorin om att människor föds som blanka blad som kan fyllas med vilket innehåll som helst.

Miljön har visserligen en stor betydelse för individens utveckling och samspelar ofta med det biologiska arvet och den fria viljan. Det finns dock också en nedärvd essens hos varje människa som man inte kan undertrycka i hur hög utsträckning som helst utan att det får konsekvenser.

Delar av denna essens är gemensam för de flesta människor och annat är unikt för vissa grupper av människor eller för den enskilde individen…

För att nämna några konkreta exempel så menar vi bland annat att de flesta människor är sociala och kollektiva varelser som har ett nedärvt behov av att tillhöra en större gemenskap, att de flesta människor primärt identifierar sig med andra individer som påminner om en själv och att de flesta människor har lättare att visa solidaritet och empati med individer som man upplever är en del av samma gemenskap som man själv tillhör.

Av detta drar vi slutsatsen att en stark nationell identitet och ett minimum av språkliga, kulturella och religiösa skillnader har en gynnsam effekt på sammanhållningen, tryggheten och stabiliteten inom ett samhälle.

Vi kan också konstatera att historiska försök med att bygga starka kollektiv som är större än nationen ofta har misslyckats, ibland med katastrofala följder som i till exempel före detta Jugoslavien, och att sådana försök därför bör undvikas då de är förenade med stora risker.

De flesta människor har ett behov av både individuell frihet och kollektiv samhörighet och vi menar att det är politikens uppgift att ta hänsyn till och balansera dessa ibland motstridiga intressen.