Etikettarkiv: vetenskap

Islam, vetenskap och kaffe

Över en kopp kaffe påstod en sverigedemokrat att islam, och islamska länder, var barbariska och inte hade frambringat något alls av vetenskapligt eller kulturellt värde för mänskligheten.

Café con leche - Milchkaffee (CC)
marfis75 / Foter / CC BY-SA

— Gillar du kaffe, frågade jag?

— Ja, givetvis.

— Varifrån kommer kaffet?

— Sydamerika, svarade han.

— Fel, från de arabiska folken. Det var de som upptäckte och utvecklade kaffedrickandet.

— Okej, då. Det är EN sak, svarade sverigedemokraten.

— Ja, men nyss sa du att de inte frambringat något alls. Och här sitter du och sippar ditt kaffe tack vare muslimer, som du påstod inte bidragit med något i mänsklighetens historia.

Jag tänkte på denna dialog imorse när jag såg på detta avsnitt av National Geographic live om islam, vetenskap och teknik nyligen. Det är en föreläsning av professor emeritus Salim Al-Hassani om det muslimska arvet inom vetenskapen.

Den islamska vetenskapen stod på sin höjd då den europeiska vetenskapen befann sig i den mörkaste medeltiden.

Ja, inte nog med det. Europa hade nog inte utvecklats alls utan den s.k. islamska renässansen på 800, 900 och 1000-talet. Det var då världens första kända vetenskapsakademi, Visdomens hus i Bagdad skickade ut folk över hela världen för att leta efter, och rädda, gamla grekiska och romerska manuskript. Vi hade inte haft mycket kvar av Aristoteles, Platon och de andra grekerna som betydde så mycket för renässansens upphovspersoner, om inte islamska vetenskapsmän gjort grundarbetet först.

Det finns skäl att återvända till detta Visdomens hus, senare. Men för den som vill veta mer om islam och vetenskap finns det tre delar av en BBC-dokumentär också, på Youtube, som jag rekommenderar:

och

och

Tipstack till Svarten

Den världsvida koppen kaffe…

Tänk er att en framtida arkeolog som lever om fyratusen år hittar dagens datum, fredagen den 5 oktober 2012, och tidsangivelsen 12:00. Vad skulle den personen kunna dra för slutsats om Sverige av år 2012?

För det första ser arkeologerna att civilisationen som fanns den 5 oktober 2012 använde decimalsystemet, samt siffran noll. Decimalsystemet fanns i Rom och Grekland och vi fick det nog av dem. De i sin tur importerade det från de gamla egyptierna som använde det för 5000 år sen.

Siffran noll utvecklades för övrigt i Indien och spreds till Europa via araberna.

Sen kan man se att en händelse år noll betydde mycket för denna civilisation eftersom tideräkningen grundas på det. Den händelsen var att en judisk pojke föddes i Mellanöstern som sen la grunden för en världsreligion, kristendomen. För det är det årtalet, 2012, betyder, 2012 år efter Kristus födelse. Både judendomen och kristendomen växte upp i det som 2012 kallades ”Mellanöstern”.

Denna civilisation 2012 hade fortfarande starka influenser från den gamla fornnordiska religionen, med ursprung i indoeuropeernas central-land någonstans i nuvarande Sibirien. Fredag betyder guden Friggs eller Frejas dag. (För övrigt berättar myterna att Oden och asagudarna invandrade från öster.)

Man ser att den latinska och romerska kultursfären betytt mycket. Det ser man på decimnalsystemet som importerats därifrån. Men dessutom på namnet på månaden. Okto i oktober kommer från latinets octo, dvs åtta. Oktober var en gång i tiden romarnas åttonde månad. Men det faktum att kalendern har tolv månader kommer från ett otal olika civilisationer som valde månens vandring på himlen som grund för systemet med månader. Att det går 12 fullmånar på ett år. Troligen fick vi det via Rom som fick det via grekerna.

Men man ser också influenser från den babylonska världen. Klockan 12:00 tyder på att ett annat system än decimalsystemet också används i historien, nämligen de gamla babyloniernas system med 60, istället för 10, som grunden för räknesättet. Därav kommer även systemet med 60 minuter och 60 sekunder.

Så mycket kan man läsa i en så liten text med några siffror och två ord. Mänskligheten är redan en enhet, över tid och rum.

Som Martin Luther King skrev i Kaos Eller Gemenskap 1967:

Alla människor är beroende av varandra. Varje folk har ärvt en skatt av landvinningar och idéer till vilka både levande och döda från alla nationer har bidragit. Vare sig vi är medvetna om det, eller ej, har vi alla skulder, som överskrider tillgångarna. Vi är för evigt gäldenärer till kända och okända män och kvinnor. När vi stiger upp på morgonen och går ut i badrummet för att tvätta oss, använder vi en svamp, som en man från Stilla havets övärld skaffat oss. Vi använder en tvål som tillverkats av en europé. Vid frukostbordet dricker vi sedan kaffe, skördat av en sydamerikan, eller te av en kines eller choklad av en västafrikan. Innan vi ger oss av till vårt arbete har vi ställt oss i skuld till mer än halva världen.

I påtaglig mening står allt levande i ett inbördes förhållande. De fattigas umbäranden utarmar de rika; förbättrade villkor för de fattiga gynnar också de rika. Broderskapet förpliktar oss att ta vård om våra bröder. Det som direkt berör en av oss, berör oss alla indirekt.

Fotokälla