Alldeles för ofta numera sprids en retorik som påminner om en gammal gympasal: svett, rädsla och tonårshormoner i en unken blandning.

Ungsvenskarnas inlägg är ett praktexempel. Har inte hela den svenska rörelsen tappat stinget? Idétorka? Brist på bildning? Övermod? De står kvar på samma fläck och stampar. Deras budskap är så bedrövligt formulerade att man rodnar å deras vägnar. Faktaresistens är en svettig livsstil, och det märks.

Skärmdumpar från Ungsvenskarnas officiella Facebookkonto 250113.

Ändå… vore det inte rimligt att åtminstone försöka tänja tankeförmågan bortom de mest nötta schablonerna. De har trots allt från start lånat friskt ur tyska nazisterna NSDAP:s program. Den intellektuella stelheten är monumental. En enda originell tanke hade varit en sensation. En gnutta verklighetskontakt här, en aning proportioner där, det hade räckt för att bryta monotonin. Men nej. Samma torftiga meny återkommer, serverad med trött självsäkerhet.

Och egentligen, varför förvänta sig något annat när deras fadersparti aldrig lyckats prestera mer än just detta?

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.

---

Lästips:

Riksdagen: Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform

ECHR: Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna