Under 2023 togs endast 500 kvotflyktingar emot i Sverige. Detta har sin orsak i regeringen och SD:s sänkning av kvoten för kvotflyktingar från 5 000 till 900 per år under nuvarande mandatperiod. Att det blev 500 kvotflyktingar under 2023 beror på att det fanns en eftersläpning på mottagandet från 2021 och 2022.
En kvotflykting är en person som flytt sitt hemland och blivit utvald av UNHCR, dvs FN:s flyktingorgan, för att flyttas till annat land. Vidarebosättning, på engelska resettlement, har inneburit att Sverige sedan 1950 tagit emot kvotflyktingar. Tanken är att vidarebosättningen ska bidra till att lösa utdragna flyktingsituationer som riskerar att bli permanenta. Den ger också snabbt skydd till personer i utsatta lägen. Kvotflyktingar är ofta personer som bor i flyktingläger. Att vara kvotflykting kan vara enda lösningen för personer som varken kan stanna i första asylland eller återvända hem.
Vad gäller kvotflyktingar fokuserar UNHCR på två områden:
- Vidarebosättning från Syrien och dess närområde, främst Turkiet, Libanon och Jordanien
- Flyktingar i Afrika, främst somalier, sydsudaneser, sudaneser, etiopier, eritreaner och kongoleser
De 500 kvotflyktingar som togs emot av Sverige under 2023 har fördelats på följande sätt:
- Syrien och dess närmoråde (Irak och Libanon): 350 platser
- Kongoleser i Uganda: 100 platser
- Akutärenden globalt: 50 platser
2/3 av kvotflyktingarna utgjordes av kvinnor, barn och utsatta grupper (t ex HBTQI). Regeringen aviserar att det ska finnas möjligheter att ”välja” ursprung på kvotflyktingarna. Egenskaper som driftighet, färdighet, utbildning, arbetslivserfarenhet samt värderingar ska främja möjligheter till goda integrationsmöjligheter.
Källor:
Motargument 
En tanke på “De 500 kvotflyktingarna”
Kommentarer är stängda.