För två år sedan lämnade sju riksdagsledamöter för Vänsterpartiet in en motion om ”Mäns våld mot kvinnor och andra former av våld i nära relationer”.
Det är en gedigen, och väl genomarbetad, motion där många aspekter och infallsvinklar tas i akt. Bland annat handlar motionen om hedersrelaterat våld och förtryck och i punkt 9 i motionen kan vi läsa följande:
Hedersrelaterat våld och förtryck har, liksom mäns våld mot kvinnor i övrigt, generellt sin grund i kön, sexualitet, makt och kulturella föreställningar om dessa företeelser. Det hedersrelaterade systemet är komplext och innehåller en rad förtryckande former av strukturell och organiserad karaktär. Det specifika med hedersvåldet är att det utövas med hjälp av kollektiva kontrollmekanismer och många gånger sanktioneras av släkt och omgivning. Främst är det flickor och unga kvinnor som drabbas av hedersrelaterat våld och förtryck, men även pojkar och unga män blir utsatta. En särskilt utsatt grupp är hbtq-personer.
De sju riksdagsledamöterna som skrivit motionen är Maj Karlsson, Torbjörn Björlund, Rossana Dinamarca, Karin Rågsjö, Nooshi Dadgostar, Lotta Johnsson Fornarve och Mia Sydow Mölleby.
Däremot saknas ett namn som borde vara som klippt och skuret för att ha formulerat den gedigna motionen.
Var finns Amineh Kakabavehs namn? Hon lyser med sin frånvaro.
Hon har ju tagit på sig rollen som det hedersrelaterade våldets och förtryckets räddande ängel. Kakabaveh har, i sin iver att bekämpa hedersvåld, utan skrupler eller ånger lyckats använda sig av islamofobisk, afrofobisk och nazistisk propaganda för att ”vässa argumenten”.
Motionen verkar utifrån sammanfattningen av utskottsbetänkandet ha avslagits med motiveringen att regeringen redan ansåg sig jobba med de frågor som adresserades i motionen.
Vi på Motargument vill nogsamt poängtera att vi aldrig får ge upp arbetet och kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck. Därför betraktar vi denna motion som varmt välkommen. Att motionen är avslagen betyder inte heller att den saknar relevans.
Det är däremot inte så att den som gapar högst är den som sitter på botemedlet. Särskilt inte när verktyget skjuter hejvilt och syftar till att stigmatisera, kollektivt skuldbelägga och generalisera om minoriteter.
Vi på Motargument har tidigare bemött Amineh Kakabavehs taktik vad beträffar hennes kamp i hedersvåldsfrågan.
Mer läsning:
Motargument 