Visst är det jobbigt när man har fel? Ni vet när man har en fast övertygelse som man resonerat sig fram till och som man i sin tur använder för att driva en mängd argument och bygger en viktig del av sin världsbild på? Och när man inser att man har haft fel så tappar man, åtminstone tillfälligt, en bit av sin egen självkänsla. En insikt som leder till tystnad och ofta förträngning.

Stephan Geyer / Foter / CC BY-NC-ND

Författaren till denna artikel har drabbats av sina egna felaktigheter flera gånger i livet. Som när insikten om att jultomten inte finns ledde till känslan av bedrägeri.

Eller när vuxna i min barndom slutligen övertygade mig om att jag, till skillnad från pojkarna i Astrid Lindgrens bok Nils Karlsson Pyssling flyttar in, inte kunde växla mellan att bli liten som en tumme genom att vidröra en spik och säga ”tjillevippen”.

Och de jobbiga insikterna om att ha fel har fortsatt. Från min förmåga att leverera domedagsprofetior om svenskt medlemskap i EU, till att idag vara en passionerad EU-förespråkare. Från att ha förutspått Sveriges kommande ekonomiska ruin om vi avstod från att ansluta oss till den Europeiska Monetära Unionen, till att med lättnad se Sverige behålla sin egen valuta.

Jag gjorde antaganden och påståenden som passade min världsbild. Och jag hade fel.

Vi är många som har fel ibland, men som har svårt att inse det, kanske för att vår egen förträfflighet står i vägen. Nu senast Peter Kadhammar, i hans artikel ”Varför har romerna inga politiska ledare?”

Kadhammar skriver:

De romska tiggarna ­sitter vid banko­mater, i nedgången till ­tunnelbanan, längs väggarna på Kungsgatan, de går på trottoarerna och skramlar med pappmuggar.De sätter upp en kåkstad i Högdalen. Kronofogden kör bort dem. De bygger en ny i Flemingsberg. Hur kommer det sig att ingen företrädare för ­romerna uttalar sig om ­denna misär? Varför har ­romerna inte organiserat sig i hemlandet Rumänien?Ja, de är bottenlöst fattiga. Ja, de är diskriminerade. Men det kan inte vara hela bilden. Det finns många ­andra som är bottenlöst fattiga.

I artikeln berättar han därefter om just en romsk ledare i Sverige för vilken Peter Kadhammar försöker förklara varför romer förtrycks och hur romer tänker och brister i sitt tänkande. Den romske ledare som Kadhammar träffat heter Marian Wydow, en enligt honom ”klok och sansad karl”. Peter Kadhammar kanske också vanligtvis är klok och sansad, men han tycks ha drabbats av blindhet i sin logik och slutledningsförmåga.

Han anser sig veta att ingen företrädare för romerna uttalar sig om misären som många romer lever i. Han efterlyser romska ledare samtidigt som han just talar om en romsk ledare han träffat i Sverige.
Han anser sig veta att romer ”inte kan vara förtryckta hela tiden”. Hur vet han att romer som förtrycks i så fall förtrycks på deltid istället för heltid?

Han konstaterar att det finns många andra än tiggare som samtidigt är romer som är bottenlöst fattiga. Har Kadhammar frågat sig om icke-romer som är hemlösa, bottenfattiga, dragits in i missbruk och annat elände bara drabbats av detta på deltid?

Och Kadhammar levererar mer av sin kunskap och sina insikter:

De svarta i USA hade ledare. ­Judarna, och många av dem levde före andra världs­kriget lika eländigt som ­romerna i Östeuropa, hade ledare. ­Bara romer kan ­befria romerna. Varför har de inga politiska anförare?

Ja, svarta i USA hade och har ledare. Även under slaveriet. Många mördades, misshandlades, torterades och fördrevs. Innan de slutligen befriade sig själva genom att få majoriteten av rösterna i den amerikanska kongressen, de amerikanska delstaterna och genom att rösta bort diskrimineringen. Eller fick de kanske en viss hjälp från den vita majoritetsbefolkningen i USA? Kom den hjälpen i så fall över en natt? Krävdes det ett inbördeskrig och en mer än hundraårig medborgarrättskamp för att få bort den värsta diskrimineringen och förföljelsen? En kamp som kanske också krävde deltagande från det vita majoritetssamhället? Har Kadhammar tänkt på det? Det borde han göra om han är klok och sansad.

Judarna i Europa hade och har mycket riktigt ledare. ”Trots” dessa ledare och trots perioder av minskat förtryck av Europas judiska befolkning drabbades den av Förintelsen. De allierade bombade sönder Tyskland till ruiner under andra världskriget, men bombade inte koncentrationslägren eller järnvägarna som transporterade miljoner människor till gaskamrarna.

Skall Europas judar klandras för att ha bedrivit för dålig lobbyism eller för att så få av dem lyckades rymma från sina egna mördare?

Och Förenta Nationernas deklaration av de mänskliga rättigheterna, Nürnbergrättegången, likväl som skapandet och erkännandet av staten Israel, krävde medverkan från merparten av världens övriga nationer och folk. Har Kadhammar tänkt på det? Det borde han göra om han är klok och sansad.

Således, faktumet att utsatta människor har starka ledare och organisationer skyddar dem inte nödvändigtvis från diskriminering och förföljelse. Det var inte bara svarta i USA som kunde befria svarta amerikaner. Det var inte bara judar som kunde befria sig själva. Det är inte bara romer som kan befria romer.

Framförallt bör inte förtryckaren förutsättas förtrycka. Upphör förtryckaren med sitt förtryck så upphör behovet att befria sig från ett förtryck. Har Kadhammar tänkt på det? De borde han göra om han är klok och sansad.

Men hur ligger det till nu egentligen? Saknar romer ledare och organisationer, vid sidan av den ledare i Sverige som Kadhammar omnämner och besökt?

Om Kadhammar är klok och sansad borde han ha sökt på www.google.se och www.youtube.com. Då hade han upptäckt att verkligheten och hans antaganden är två diametralt motsatta företeelser.

De romska kungarna

Till skillnad från i Kadhammars föreställningsvärld har romer haft politiska ledare genom Europas historia.

Främst i äldre tider men även idag verkade traditionella romska ledare utifrån europeiska kungar och adel som modell. De kallas och kallades för kungar och ärver sin makt. Inte sällan lever denna politiska och ekonomiska elit i stor rikedom. De hade och har en uppdelning i klaner till viss del motsvarande nationer.

Men existensen av detta romska ledarskikt under flera sekler har inte förhindrat romer att förföljas i sekler. En förföljelse som kulminerade i Förintelsen då hundratusentals romer mördades.

Den romska medborgarrättsrörelsen

I modern tid organiserar sig romer allt mer och kämpar allt mer i Europas länder och på EU-nivå och kampen omformas till en medborgarrättsrörelse ofta dominerad av yngre, välutbildade, romska män och kvinnor. Ett exempel på den utvecklingen är hur en romsk organisation år 2011 höll en demonstration utanför EU-parlamentet i Strasbourg för att uppmärksamma förföljelserna, diskrimineringen och pogromer gentemot romer i Bulgarien.

I Rumänien rivs byar och kvarter bebodda av romer – med bulldozrar. Romer tvångsförflyttas till områden utanför rumänska städer som tidigare använts som dumpningsplatser för kemiskt avfall. Där saknas fungerande bilvägar, rent dricksvatten, uppvärmt vatten, men det finns gott om råttor och vilda djur.

Har de drabbade romerna en åsikt om saken? Protesterar de? Är det romernas fel att de inte lyckats stoppa sin egen tvångsdeportering till områden fyllda av gift, vilket Kadhammar tycks implicera?

Är det romers fel att de utbildas för dåligt?

Romer anklagas för att inte vilja att deras barn skall få en utbildning. Studier av en rapport, som är utförd av en romsk organisation i Polen, visar att liksom liknande rapporter tar romska föräldrar sina barn ur skolor på grund av andra skäl. Som att romer ofta mobbas, beskylls för att de hamnar i bråk och för att de placeras i specialskolor mot sin vilja.

Rapporten visar även att romer ofta har svårt att få anställning även när EU eller organisationer betalar 100% av deras löner. Något som kanske i vissa fall förklarar varför en del romer inte i första hand överväger att söka jobb istället för att tigga?

Inser romer att de kan vända sig till nationella och överstatliga rättsväsenden om de anser sig utsatta för diskriminering? Ja åtminstone i vissa fall.

En romsk student i Tjeckiska republiken lyckades driva sin egen placering i en ”specialskola”, med övervägande romska elever med en undervisning kraftigt undermålig det nationella genomsnittet, till Europadomstolen. Han vann sitt mål.

Observera att denne student inte vägrade gå i en skola för att han ville slippa gå i skolan, utan för att skolan var för dålig och att han placerats där på grund av sin etnicitet.

Men skall romer anklagas för att många av dem har för dåliga juridiska kunskaper, om mänskliga rättigheter och om hur det lagliga skyddet mot diskriminering fungerar?

Tjuvaktigheten mot romer

Till skillnad från den kloke och sansade Kadhammars föreställningsvärld, finns det allt fler rättsutbildade romer i Europa:

Inte minst organisationen European Roma Rights Centre, bland annat bestående av romska advokater specialiserade på mänskliga rättigheter. Vid sidan av att de driver enskilda diskrimineringsärenden och andra mål som berör romer i Europa, bedriver de lobbyism bland Europeiska Unionens institutioner.

Romer har i ett halvt årtusende anklagats för att vara tjuvaktiga. I själva verket är det romer som utsatts för systematisk tjuvaktighet. Såväl tjuvandet av deras bostäder, utbildning, framtid, men även pengar. European Roma Rights Centre påpekar att Bulgarien, men även andra länder skär ner på romers utbildning och boende, varpå EU ger samma länder pengar ämnade för att försöka förbättra romers situation. European Roma Rights Centre påpekar att även anslagen från EU stjäls av mottagarländerna.

Romer för dåliga på att stoppa beskjutning

I Ungern har privata ‘stormtrupper’ börjat angripa romer med piskor, pistoler och gevär. Vuxna män angrips. Kvinnor angrips. Barn angrips. Som tur är har romer insett att det finns polis och de har tillkallat polis. Polisen har antingen sett sig oförmögen att stoppa våldet eller så har de arresterat romer.

Hur skulle romerna ha agerat? Enligt Kadhammar kan ju bara romer befria romer. Fanns det romska ledare på plats i den ungerska by som filmklippet ovan gör en dokumentär om? Ja, romska ledare fanns och de bad byns romska befolkning att inte försvara sig på grund av risk för en förvärrad förföljelse.

Till synes verkar romerna misslyckas med sin egen befrielse oavsett om de försvarar sig eller inte. Eller skjuter de för lite och för sällan och för dåligt på de som beskjuter dem?

Och det är kanske möjligt att en del av dem istället väljer att bege sig till ställen som Högdalen i Stockholm? Medan Peter Kadhammar och andra sitter i sina uppvärmda lägenheter, med rinnande vatten och funderar på varför en del romer kommer till Sverige, för att leva med sina barn, i tält, utan rinnande vatten, mitt i vintern.
Varpå de drar slutsatsen att romer saknar ledare och bara kan befria sig själva från förtrycket.

Hur klok och sansad är man då? Är man ens intresserad av att ta reda på och hålla sig till sanningen? Eller nöjer man sig med de myter och lögner som kletats på romer i femhundra år? Blir inte lögnerna en del av det förtryck som Kadhammar vill att romer själva skall befria sig ifrån?