Gästinlägg av Mozhgan Jalali
Begreppen hedersvåld och hedersmord är vedertagna i svensk debatt sedan decennier tillbaka. De är begrepp som används av statliga myndigheter, i handlingsplaner och nämns i svensk lagstiftning.
Hedersvåld och hedersmord är två begrepp som är felaktiga på många sätt. Det finns ingen heder i att utöva våld och erövra friheten från en annan människa att leva sitt liv. Att förtrycka, misshandla eller döda kan väl aldrig vara hederligt? Med andra ord, det finns ingen heder i s.k. hedersbrott. Däremot finns det våld som utförs i hederns namn. Sverige har bevittnat flera mord som har begåtts i hederns namn.
Men felaktiga begrepp är inte det största problemet. Det stora problemet är att man i själva definitionen av brottet anser att det är förövarens syn på brottsoffret som definierar brottet. Begreppet förklarar våldet, men våldet ska inte förklaras utan måste bara fördömas. Dessutom riskerar förklaringen att förstärka och försvara det destruktiva beteendet hos våldsutövaren.
En tjej som söker hjälp för att hennes föräldrar misshandlar henne p.g.a. val av klädsel eller kompisar får tidigt lära sig att hennes föräldrar har slagit henne p.g.a. sin heder. Kvinnor som utsätts för misshandel i sin relation får också ofta höra att det beror på heder. Varför är detta problematiskt?
Jo, för i andra fall särskiljer vi i Sverige inte våld efter hur förövarna ser på brottet och brottsoffret.
I Sverige klassificerar vi inte våldet på detta sätt i övrigt. Vi säger ju inte våld efter otrohet, våld p.g.a. flört, våld orsakat av kontrollbehov, våld eftersom kvinnan bar kortkort kjol eller våld då kvinnan var onykter.
Så när ett helt s.k. ”svenskt” samhälle, som Bjästa, försvarar förövaren och tar avstånd från den våldtagne ses det som väsensskilt från hedersvåld? Så när en kvinna lämnar sin man för misshandel inom äktenskapet och byn, och mannens- samt delar av kvinnans släkt vänder sig mot kvinnan, är det inte det minsta likt hedersvåldet? Så när en ”svensk” flicka inte får vara ihop med en muslimsk kille för att föräldrarna anser att det finns risk för ”flickans väl och ve” och familjens rykte, har det inget med hedersproblematik att göra?
Om en ”svensk” kvinna dödas av sin man på grund av att hon inte har gjort som han velat, rubriceras detta i praktiken aldrig som hedersmord i medierna.
Feministisk Initiativ är det enda politiska parti i Sverige som har tagit konsekvenserna på allvar. FI följer FN:s rekommendationer i sin partilinje och klassar ”hedersrelaterat våld” som ”våld i nära relationer” – precis som allt annat våld som sker i hemmet. Och detta gör de inte för att de förnekar hedersvåldets existens utan för att ta ansvar för helheten:
”Opinionsbildningen måste fortsätta och för att undvika att göra alla fruktansvärda brott som begås i namn av heder till en fråga om ”vi och de”, är det nödvändigt att vi vågar se både olikheterna och likheterna i våldsutövningen. Det är inte att förringa brotten. Det är att fördjupa förståelsen och öka kunskapen och, inte minst viktigt, inse att vi måste agera tillsammans, mot det patriarkala våldet.”
Låt oss ta hedersproblematiken bland ungdomar som exempel.
Att föräldrar mot bakgrund av sin egen uppfostran och sina egna värderingar s.k heder gillar eller ogillar ett visst beteende hos sina barn är varken farligt eller ovanligt. Men att tvinga sina barn att vara på ett visst sätt som passar föräldrarnas värderingar och utöva våld är oacceptabelt.
Då man lägger fokus på hedersbegreppet och på föräldrarnas motivering för sin upprördhet – hedern – kan unga lätt få skuldkänslor för att de har förstört för familjen. De kan helt enkelt få en uppfattning om att våldet som sker är deras eget fel: Hade ungdomen inte betett sig på ett visst sätt och istället följt föräldrarnas regler, så att familjens ”heder” inte kränkts, så hade inte våldet skett.
Man kan se likheter i detta resonemang med kvinnor som blir våldtagna. Det finns fortfarande en attityd i samhället som går ut på att lägga åtminstone delar av skulden på den som blivit våldtagen. Detta genom att resonera kring i stil med att ”hon inte borde följt med killen hem”, att ”hon inte skulle druckit så mycket”, hon ”borde inte haft så kort kjol eller betett sig så slampigt”.
Varför ska man använda begreppet hedersvåld när VÅLDET är problemet? Våld i nära relationer är alltid fel. Att utöva våld mot barn och ungdomar är alltid fel.
Varför har vi då i Sverige haft behov att särskilja just detta ”heders”våld? Det kan bero på rädslan för det okända. ”De där människorna som kommer från de där länderna kan utöva våld av helt andra skäl”. Men våldet utförs alltid av någon anledning. Det är inte anledningen som vår fokus bör ligga på – utan själva akten.
Samhället lägger resurser på att upplysa om hedersrelaterat våld och hederskultur, men resurserna bör istället läggas på familjer och ungdomar där just problematiken förekommer. Genom att upplysa familjer som flyttar till Sverige om mänskliga rättigheter, barnens rättigheter och svenska lagar och förordningar kan vi förebygga och förhindra våldet och dessutom bidra till bättre integration. Propaganda om hederskultur hjälper inte utan bidrar till ”vi och dom”-tänkande och därmed mer segregation. ”Vi och dom”-tänkandet har tidigare visat sig vara ett älsklingsämne för Sverigedemokraterna. SD älskar debatten om hedersvåld, just för att den förstärker känslan av ”vi och dom” i samhället och de kan därmed dra nytta av det i sin politik.
Mozhgan Jalali
Barnmorska med erfarenhet av ”hedersfrågor” på ungdoms mottagning. Moderat samhällsdebattör.