Artikel 2. Sverigedemokraterna i riksdagen
Sverigedemokraterna fick i riksdagsvalet 2010; 339 610 röster — 5,7% av rösterna — vilket innebar att de kom in i Sveriges riksdag. Det innebär inte att de har 5,7% rätt att bestämma i Sverige utan bara att de har 20 platser — ungefär 5,7% av de 349 platserna i riksdagen.

Partiet har sedan de kom in i riksdagen öppet anklagat övriga partier för att frysa ute och negligera dess riksdagsledamöter. Anklagelserna har inte direkt tillbakavisats av övriga partier. Istället har både regeringen, genom statsminister Fredrik Reinfeldt, och Socialdemokraterna uttalat att de inte har för avsikt att göra sig beroende av Sverigedemokraterna, oavsett vad. Innan Alliansen fattade beslutet att bilda en minoritetsregering hade de samtal med Miljöpartiet för att undersöka möjligheterna till samarbete med dem. Det blev inte något sådant samarbete. Ett motsvarande samtal med Sverigedemokraterna var inte ens aktuellt.

Frågan är varför Alliansen valde att regera som en svag minoritetsregering istället för att söka samarbete med SD och därigenom få en starkare regeringsbildning.

Svaret går troligen att finna i att när ett (eller flera) partier agerar i riksdagen behöver de fundera hur deras väljare skulle se på agerandet. När det gäller att samarbeta med Sverigedemokraterna i en regering säger en majoritet av alla väljare, utom Sverigedemokraternas egna väljare, att de inte vill att Sverigedemokraterna ska sitta i regeringsställning.

Om ett parti, med siffrorna från ovanstående VALU-undersökning i ryggen, hade valt att samarbeta med Sverigedemokraterna vore det att gå emot folkets och väljarnas vilja.

Socialdemokraterna borde lyssna på både Miljöpartiet och Vänsterpartiet eftersom S-väljare anser att dessa partier borde bilda regering tillsammans. Moderaterna gjorde helt rätt, ur folkets synpunkt, som valde att försöka diskutera med Miljöpartiet eftersom ungefär 14-26% av allianspartiernas väljare ansåg att Miljöpartiet skulle kunna sitta med i en alliansregering.

När det sedan gäller SD vill bara någon enstaka procent av samtliga partiers, utom just då SD och ca 13% av Piratpartiets väljare, att SD ska vara med och avgöra Sveriges framtid. Detta innebär att alla partier utom SD skulle svika sina väljares förtroende om de lyssnar på SD. Att övriga politiska partier inte lyssnar på SDs politiska idéer är alltså inte utfrysning eller ”mobbning” av partiet utan ett korrekt sätt att följa folkets röst.

———

fotnot:
Valresultat 2010
Del 1 av denna artikelserie kan du läsa här: ”Demokrati för dummies”