Intervju med Sakine Madon, kurdisk-svensk statsvetare och skribent. Hon är politisk redaktör på dagstidningen Norran och även kolumnist på Expressens ledarsida.

Håller du med om att vi befinner oss i tuffa tider, då höger- respektive vänsterextremism växer. Hur tror du att vi kan lösa det problemet?

Exakt hur verksamheten i extremistmiljöer utvecklas är en fråga för experter på de olika extremiströrelserna. Vad man kan konstatera är att aktiviteterna verkar öka under valår.

En polisiär lösning är att man tar våldet från grupperna på allvar och utreder när brott misstänks. Säpo har naturligtvis också en roll i att hålla god koll på personer i extremistmiljöer. Medierna har ett ansvar. Svenskarnas parti skall exempelvis kallas nazistiskt, och inte ’främlingsfientligt’ eller ’invandringskritiskt’. Men det allra viktigaste, tror jag, är att demokratiska antirasister enas. För mycket energi ödslas på pajkastning mellan liberaler och socialister i denna fråga.

Du har aldrig tidigare arrangerat en demonstration och nu gör du det för alla människors lika värde och mot rasism. Vad fick dig att sätta igång med det här?

Efter knivattacken i Malmö har en kille kämpat för sitt liv på sjukhus. Som många andra gör det mig orolig. Samtidigt märkte jag att många bekanta, men även andra, drog sig för att delta i manifestationer av rädsla för att AFA skulle dyka upp och välkomnas. Vad som också oroade många av de som tvekade att delta i manifestationer var att det skulle bli partipolitiska möten mer än fokus på antirasismen. Så jag tänkte: ’Varför inte?’ Det är första gången jag har dragit igång en manifestation.

Det talas om att antirasistiska initiativ bland liberaler är svagt, osynligt och uteblivet. Vad har du att säga om det? Om, det stämmer, vad kan det bero på?

Liberaler saknar tradition av att arrangera stora demonstrationer på samma sätt som vänstern ofta gör. När jag växte upp i ett vänsterhem deltog vi ständigt i olika manifestationer; Första maj, demonstrationer för kurdernas rättigheter med mera. För många liberaler tror jag att det känns mer naturligt att uttrycka sig på andra sätt. Åtminstone har en del liberala bekanta förklarat det så.

Men det finns uppenbarligen många liberaler som vill manifestera. Och många har ju det, inte minst i Kärrtorp. Dock vill man inte legitimera våld som politisk metod, eller gå på manifestationer som utvecklas till vänsterjippon mot Alliansen.

Har du några goda råd och tips till oss som skriver på antirasistiska sajter och tidningar och till alla andra som engagerar sig inom den växande antirasistiska rörelsen?

Försök att alltid vara konsekventa. Det händer för ofta att en del intresserar sig för islamofobi, medan en annan grupp intresserar sig för antisemitism. Rasism är rasism, och engagemanget borde finnas där oavsett vem som drabbas eller vem som är förövare.

Tänker du fortsätta med ditt engagemang inom rasism genom flera liknande goda initiativ, eller har du kanske andra idéer? Vad sägs om att se Sakine Madon som föreläsare i ämnet?

Jag har nog en del att läsa in mig på om jag ska hålla i föreläsningar, men självklart kommer jag att fortsätta att opinionsbilda och hitta på saker framöver! Det engagemang och den pepp som strömmar in efter söndagens manifestation ger energi. I publiken fanns såväl socialister som tankesmedjan Timbros VD. Och på talarlistan så väl Mona Sahlin som Birgitta Ohlsson. Många verkar ha uppskattat ett politiskt obundet sammanhang att markera mot rasism och nazism.

Jag hoppas det kommer fler sådana tillfällen, med eller utan min inblandning.

Här skrev DN.STHLM om manifestationen